UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
Likabehandlingsplan
förskoleklass
skola
2016-2017
Upprättad 2016-06-08
1
fritids
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
Innehållsförteckning
Bakgrund, lagstöd och begreppsförklaring .................................................................. 3
Likabehandling................................................................................................................ 3
Tillgänglighet ................................................................................................................... 3
Diskriminering ................................................................................................................ 3
Trakasserier ..................................................................................................................... 4
Kränkande behandling ................................................................................................... 4
Mobbning ......................................................................................................................... 4
Befogad tillrättavisning och disciplinära åtgärder ...................................................... 5
Målbild och vision ........................................................................................................... 5
Grunduppgifter ............................................................................................................... 5
Trygghetsteamets uppdrag............................................................................................. 5
Delaktighet i likabehandlingsarbetet ............................................................................ 6
Kartläggningsmetoder .................................................................................................... 7
Elevernas utvärdering av likabehandlingsplanens mål ............................................... 7
Resultat av trivselenkäten .............................................................................................. 8
Analys av likabehandlingsplanens mål ......................................................................... 8
Analys av trivselenkäten ................................................................................................. 8
Mål för läsåret 16-17 ....................................................................................................... 9
Främjande insatser för att nå likabehandlingsplanens mål 16-17 ........................... 10
Förebyggande åtgärder ................................................................................................ 11
Arbetsprocess kring kränkningar och trakasserier mellan elever ........................... 12
Åtgärder när kränkning och trakasserier förekommit ............................................. 13
Vid en mobbningssituation ........................................................................................... 14
Om skolans personal kränker elev ............................ Fel! Bokmärket är inte definierat.
Främjande insatser/skolans sociala mål ..................................................................... 15
Superschysst .................................................................................................................. 17
Bilaga 1 ........................................................................................................................... 18
2
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
Bakgrund, lagstöd och begreppsförklaring
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever i
förskoleklassen, grundskolan och skolbarnomsorgen ska ha samma rättigheter – oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Dessa bestämmelser regleras i
Diskrimineringslagen (2008:567) och 6 kap. Skollagen (2010:800) samt förordningen (2006:1083)
om barn och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande
behandling. Lagen syftar till att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och
elevers trygghet i skolan. Varje verksamhet är skyldig att aktivt och målinriktat arbeta för att
förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Lagen gäller såväl när personal
diskriminerar, trakasserar eller kränker elever, som när elever trakasserar eller kränker andra
elever. Detta i enlighet med riktlinjer från Barn och elevombudet, Diskrimineringsombudsmannen
samt Skolverkets allmänna råd.
Likabehandling
Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla elever i skolan har
samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett könsidentitet eller könsuttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Att alla människor ska ha lika rättigheter och möjligheter innebär inte att det räcker med, eller ens
är bra, att behandla alla lika. Istället krävs att alla behandlas likvärdigt och/eller utifrån vars och
ens förutsättningar och behov.
Tillgänglighet
Tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till
elevers lärande. Skolan ska vidta åtgärder för att en person med en funktionsnedsättning ska
komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning.
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever på
grund av någon av diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringsgrunderna är;
Etnisk tillhörighet (etnicitet) - att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska
eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn.
Religion eller annan trosuppfattning - att bli sämre behandlad på grund av sin religion eller
trosuppfattning.
Funktionsnedsättning - att bli sämre behandlad på grund av varaktiga nedsättningar av sin
fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga.
Kön - att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Inkluderar även
transsexualism.
3
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
Könsidentitet och könsuttryck - att bli sämre behandlad på grund av hur en uppfattar sitt
kön eller hur en uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön, d.v.s. hur en beter
sig eller hur en ser ut kopplat till kön.
Sexuell läggning - att bli sämre behandlad på grund av att en är homosexuell, bisexuell
eller heterosexuell.
Ålder - att bli sämre behandlad på grund av sin ålder, d.v.s. sin uppnådda levnadslängd.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev
missgynnas med en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. En kan också
diskriminera genom att behandla alla lika. Indirekt diskriminering innebär att skolan tillämpar en
bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnaren
elev på ett sätt som har samband någon av diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier
Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av
de skyddade diskrimineringsgrunderna. Detta begrepp innefattar även sexuella trakasserier som
hanteras i Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. 4§. Trakasserier kan utföras av en eller flera
personer och riktas mot en eller flera personer. Det är trakasserier även när en elev kränks och det
finns ett samband med en anhörigs koppling till diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling
Med annan kränkande behandling menas en kränkning av en elevs värdighet men som saknar
koppling till någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera
personer och riktas mot en eller flera personer. Både elever och skolpersonal kan göra sig skyldig
till kränkande behandling. Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men inte har samband
med någon diskrimineringsgrund kan vara;
• Fysiska angrepp som slag, knuffar, sparkar, stryptag, spotta på en elev/ägodelar, gömma förstöra
elevs saker, klippa av håret etc.
• Verbalt som angrepp med ord, hot, svordomar, öknamn samt nedsättande kommentarer som
”hora, ”ful du är” etc.
• Psykosocialt som utfrysning, nedvärderande blickar, stirra, göra tecken åt någon etc.
• Texter och bilder som teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, chatt och meddelanden på olika
sociala medier etc.
Mobbning
Mobbning är en form av trakasserier eller kränkande behandling som innebär upprepad negativ
handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan
skada eller obehag.
4
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
Befogad tillrättavisning och disciplinära åtgärder
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för övriga elever. En
befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om eleven ifråga kan uppleva
det som kränkande. Enligt Skollagen 5 kap. 6§ (2010:800) kan även rektorn eller en lärare vidta
disciplinära åtgärder mot en elev som uppträder olämpligt. De disciplinära åtgärderna får inte
användas som bestraffning utan skall vidtas för att komma tillrätta med trakasserier och/eller
kränkande behandling och ska stå i proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. I varje fall
av upprepade eller allvarliga kränkningar eller trakasserier skall enligt Skollagen 5 kap. 9§
(2010:800) en utredning om någon av de inblandade är i behov av särskilt stöd startas. I ett sådant
fall skall en pedagogisk utredning enligt Skollagen 3 kap. 8§ (2010:800) inledas.
Målbild och vision
På vår skola råder nolltolerans mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling. Ingen elev
skall bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Alla elever ska
känna sig trygga, veta vem de ska vända sig till om de känner sig diskriminerade eller kränkta och
vara trygga med att skolan kommer att agera enligt likabehandlingsplanen. Det innebär att
utveckla förståelse för och ett bestående avståndstagande mot diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
Grunduppgifter
Verksamheter som omfattas av denna plan är förskoleklass, grundskola, fritidshem och
fritidsklubb på Observatorielundens skola, Stockholms stad, läsåret 2015-2016. Ansvarig för
planen är rektor Karin Nord. Ansvarig att känna till samt aktivt arbeta med planen åligger alla som
arbetar inom verksamheten. På skolan finns ett trygghetsteam bestående av;
Karoline Pettersson, musiklärare
[email protected]
Catharina Reichel, speciallärare
[email protected]
Linda Ahlström, samordnare
[email protected]
Martin Karlsson, arbetslagsledare fritids
[email protected]
Andreas Mauritzson
[email protected]
Trygghetsteamets uppdrag
Trygghetsteamet ansvarar för att årligen utvärdera och upprätta likabehandlingsplanen.
Trygghetsteamet följer upp ärenden på skolan och fritidshemmet så att planen följs när det gäller
hantering, rapportering, dokumentation och arkivering. Om personal önskar finns
5
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
trygghetsteamet med som ett stöd i ärenden. Vid kränkande behandling och mobbning används
verktyget ”Händelseblad”. Dessa dokumenterar händelser och skrivs i direkt anslutning till det
inträffade. Trygghetsteamet ansvarar för implementeringen av planen till all personal. All personal
ansvarar vidare för implementeringen till vårdnadshavare och elever.
Delaktighet i likabehandlingsarbetet
Elevernas delaktighet
Vad?
Tema superschysst
Arbete med alla diskrimineringsgrunder
Svara på enkäten ”Hur trivs jag i
skolan?”
Kartläggning av skolgården
Klassråd
Elevråd
Skolråd
Vårdnadshavares delaktighet
Vad?
Information på föräldramöten
Information om ”Hur trivs jag i skolan?”
på utvecklingssamtal
Skolråd
Föräldraföreningen
Känna till hur de ska gå tillväga för att
göra en anmälan till skolan om ett barn
utsätts för kränkningar.
Personalens delaktighet
Vad?
APT (arbetsplatsträff)
Lärarmöte
Fritidsmöte
Personalmöte
Rapportering om kränkningar
(Händelseblad)
Trygghetsteamets
veckomöten/termin
Undervisa om
diskrimineringsgrunderna i alla
årskurser
När?
Alltid
Varje termin
September
februari
September
Varje vecka
Varje månad
Varje månad
Ansvar?
All pedagogisk personal
Klassansvarig/ämneslärare SO
Hela arbetslaget
När?
Varje termin
Varje
utvecklingssamtal
Varje månad
Ansvar?
Klassansvarig
Klassansvarig
Alltid
Fritids
Klassansvarig
Personal som åtagit sig uppgiften
Skolledning
Representanter
Representanter
Se grunduppgifter
När?
Varje månad
Varje vecka
Varje vecka
Varje månad
Vid incident
Ansvar?
Rektor
Trygghetsteamet
Trygghetsteamet
Rektor/arbetslagsledare/trygghetsteamet
All personal
Varje
vecka/termin
Varje läsår
Trygghetsteamet
6
Klassansvarig/ämneslärare/fritids
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
Kartläggningsmetoder
• genomgång av dokumentation – händelseblad
• trygghetsteamets analyser av insamlat material så som trivselenkäten
• personalens observationer
• kartläggning skolgård och inomhusmiljö
• utvärdering av föregående års mål i likabehandlingsplanen
Elevernas utvärdering av likabehandlingsplanens mål
Mål för läsåret 2015: Vi ska behandla alla människor likvärdigt oavsett könstillhörighet.
Delmål 1a: Vi ska undvika att benämna eleverna vid kön. Vi ska aldrig koppla könstillhöriget till
beteenden. Vi ska inte uttrycka oss så att någon blir inkluderad/exkluderad på grund av sitt kön.
Delmål 1b: Vi ska aktivt bryta stereotypa könsroller.
Resultat
Utvärderingsfrågor: Frågorna grundas på likabehandlingsplanens mål 2015 och tas upp på
klassråd. Som ansvarig står pedagogiskt ansvarig i varje klass. Frågorna är ett underlag för
diskussion i klasserna.
1) Leker flickor och pojkar tillsammans? Vilka lekar/spel i sådana fall?
Svar: Här svarar eleverna både ja, nej och ibland. Lekar som förekommer gemensamt är: general
och spion, krabban, dunken, kull, kurragömma och mamma pappa barn. Från den klass som
använder ”lek-kort” leker alla tillsammans i alla aktiviteter.
2) Väljer flickor och pojkar samma aktiviteter på rasterna?
Svar: Ja, om lekarna är organiserade, annars uppdelat ofta. Flickor leker i större utsträckning med
gosedjur, hästar, går runt och snackar medan pojkar väljer aktiviteter så som fotboll, pokemon,
hjältelekar, beyblade, kappla, lego och parkour.
3) Har du någon gång blivit nekad att vara med i leken för att du är flicka eller pojke?
Svar: Här har vi fått in olika svar, både ja, nej och ibland. Kommentarer i urval; ”Det är roligare
utan tjejer”, ”Nej inte i vår skola”
4) Vet du vad ordet hen betyder?
Svar: De flesta eleverna vet vad ordet hen betyder. Kommentarer i urval; ”Man är kille och tjej på
samma gång” ”Det tredje könet” ”Tjej och kille tillsammans i samma kropp” ”Om man inte vet om
det är en kille eller tjej”
7
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
Resultat av trivselenkäten
SAMMANSTÄLLNING
1. Trivs du i din klass?
2. Har du kompisar i klassen?
3. Kan du arbeta i lugn och ro på lektionerna?
4. Trivs du på rasterna?
5. Finns det någon i klassen som inte får vara med på rasterna?
6. Finns det någon i klassen som andra elever är dum mot?
7. Finns det någon i skolan som bär sig dumt åt mot dig?
8. Kan du leka i lugn och ro på fritids?
9. Trivs du i skolan - hela dagen?
Ja, nästan
alltid
2015 2016
Ibland
Nej, nästan
aldrig
2015 2016
2015
2016
78 %
85 %
21 %
13 %
81 %
91 %
17 %
24 %
43 %
65 %
64 %
67 %
33 %
30 %
3%
4%
5%
2%
33 %
13 %
62 %
85 %
10 %
4%
38 %
22 %
53 %
74 %
8%
6%
38 %
23 %
54 %
72 %
64 %
61 %
30 %
33 %
6%
6%
65 %
69 %
31 %
28 %
4%
3%
1%
1%
9%
2%
0%
53 %
11 %
4%
Analys av likabehandlingsplanens mål
Utifrån de svar som vi fått in av eleverna i utvärderingen av likabehandlingsplanens mål kan vi
konstatera att vi kommit ganska långt, men fortfarande har mycket kvar att arbeta mot.
Det finns en tydlig uppdelning av eleverna i den fria aktiviteten på raster och fritids, där flickor och
pojkar väljer olika. Vår policy när det gäller leksaker behöver ses över därför att det gått inflation i
vad elever tar med sig till skolan. Detta påverkar rastverksamhet och fritidshemmets organisation.
Det framgår tydligt att leksaker så som ”beyblade”, gosedjur, pokemonkort och ”pysselsaker”
motverkar vårt arbete kring diskrimineringsgrunden kön. För att främja könöverskridande
aktiviteter arbetar vi vidare med våra mål även nästa period. Utifrån vår analys får eleverna vana
och möjlighet att genom lek-kort lära sig och prova aktiviteter som inte är normativa för könet.
Lek-kort kan beskrivas som ett aktivitetskort som visar vad och vem eleven ska arbeta/leka med
under en begränsad tid. Vår förhoppning är att genom aktivt styrda lekar, kommer eleverna inte
att välja könsstereotypa lekar i samma utsträckning. På så sätt minskar vi exkludering och
utanförskap.
Vi har för avsikt att utveckla vår rastverksamhet och den fria leken. Utvecklad tillsyn av skolgården
under raster minskar antalet mobbningsfall. (Ttofi & Farrington 2008). Vi har för avseende att få
ökad aktivitet, trygghet och struktur under dagens raster. Vi ska arbeta för att motverka
kränkningar, konflikter och mobbning genom att vuxna i största möjliga mån finns till för
konflikthantering och stöd i lek och aktiviteter.
Analys av trivselenkäten
Utifrån trivselenkäten kan vi se att de flesta elever trivs och har kompisar i sin klass. Det är ett
positivt resultat men vi måste också se allvaret i att några få procent inte trivs och fortsätta arbeta
aktivt med trygghet och trivsel. När det gäller arbetsron måste alla klassers resultat bli bättre.
Detta arbetar vi vidare med utifrån våra åtaganden och styrdokument, t.ex. dokumentet Trygghet
och studiero (Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad) samt Trygghetspaketet (Se bilaga 1).
8
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
Mål för läsåret 16-17
Vi ska behandla alla människor likvärdigt oavsett könstillhörighet samt aktivt bryta stereotypa
könsroller. (Lgr11)
Insatser
Vi undviker att benämna
eleverna vid kön
Ansvarig
All personal
Utförande
Förankring på lärarmöte,
fritidsmöte och personalmöte.
Vi ska inte koppla
könstillhörighet till beteende
All personal
Förankring på lärarmöte,
fritidsmöte och personalmöte.
Vi ger eleverna möjligheter
och förutsättningar att inte
välja könsstereotypa
aktiviteter
All pedagogisk personal
Vi använder alternativa ord,
till exempel hen, när
könstillhörigheten är okänd
eller oväsentlig
All personal
Organiseras på fritids- och
lärarmöten samt planering.
Verkställs på raster och
fritidsverksamhet genom lekkort m.m.
Kartläggs via trygghetsteamets
enkätundersökning samt
implementera ordet hen.
Arbeta med metodmaterialet
BRYT på mellanstadiet
Pedagogisk personal i
mellanstadiet
PDF-fil laddas ner från RFSU
och arbetas med i
mellanstadiet
Arbeta med alla
diskrimineringsgrunder i alla
årskurser
All pedagogisk personal
Förslagsvis arbeta med detta
under temat ”Att leva
tillsammans i världen”
9
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
Främjande insatser för att nå likabehandlingsplanens mål 16-17
I vårt dagliga arbete främjar vi elevernas lika rättigheter genom att identifiera och stärka positiva
förutsättningar. Alla ska känna till våra diskrimineringsgrunder.
Hur? Mål/handling
Alla elever och personal på
skolan känner till våra sociala
mål, våra ”hjärtan”.
se sid 16
När? Tidsplan
Alltid
Vem/vilka ansvariga?
Alla
Alla klasser arbetar med tema
”superschysst”
se sid 17
Alltid
Alla
FN-samling och fördjupning i
tema barnkonventionen
Oktober
Musiklärarna tillsammans med
lärarna och fritidspersonalen
Högtider, traditioner för att
skapa gemenskap
Enligt årsflöde och kunskapens
år
Alla
Klassansvarig bjuder in elev och Två gånger per läsår
vårdnadshavare till samtal om
den psykosociala skolmiljön.
Under IUP-samtal (VT) redovisas
enkäten ”Hur trivs jag i skolan”
Våra sociala mål är en stående
Vid varje klassråd, elevråd och
punkt vid klassråd, elevråd och
skolråd
skolråd
HT - Klassansvarig
VT fritidspersonal/klassansvarig
(vid behov ämneslärare)
Skolans Sociala mål (hjärtan),
åtaganden, trivselregler och
likabehandlingsplanens mål
sitter väl synligt i skolans
lokaler.
Alla
Alltid
10
Klassansvarig/ämneslärare,
fritidspersonal,
elevrådsansvarig, skolledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
Förebyggande åtgärder
I det dagliga arbetet med eleverna förebygger vi diskriminering och kränkande behandling genom
att identifiera och minimera risker som kan innebära att en grupp eller elev utsätts för detta. Det
råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Utifrån vår analys ser
vi att följande åtgärder bör fokuseras på;
Mål/handling
Fortsätta arbeta med
likabehandlingsplanens mål
När?
Alltid
Ansvariga?
Alla
Vi ska utveckla vår
rastverksamhet och den fria
leken. Vi ska få ökad aktivitet,
trygghet och struktur under
dagens raster och fritidstid.
Lek-kort som kan beskrivas
som ett aktivitetskort som
visar vad och vem eleven ska
arbeta/leka med under en
begränsad tid
Arbeta kontinuerligt med
Trygghetspaketet
Läsåret 2016-2017
All pedagogisk personal
Skolstart i augusti
Personal i F-1
Läsåret 2016-2017
Alla
Skapa strategier för ökad
arbetsro
Skolstart i augusti
Lärarmöte
Fritidsmöte
All personal
11
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
Arbetsprocess kring kränkningar och trakasserier mellan elever
Arbetsprocess för åtgärdande insatser.
Skolan ska agera vid misstanke om att en elev far illa. Skolan ska se till att snabbt förhindra
fortsatta kränkningar.
5
4
3
2
1
Elevhälsomöte (EHM) med
vårdnadshavare, elevhälsoteam och
lärare. Rektor ansvarig.
Möte för uppföljning med elev,
vårdnadshavare och personal.
Rektor anmäler händelsen till
huvudman enligt 6 kap. § 10
skollagen.
Om trakasserier och kränkningar
fortsätter, se sidan 13. Personal
ringer/pratar med vårdnadshavare
och informerar.
Vi reagerar vid misstanke om
kränkning och trakasserier. Samtalar
och dokumenterar.
12
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
Åtgärder när kränkning och trakasserier förekommit
Trappsteg 2
Händelseblad med dokumentation av händelsen skrivs i direkt anslutning till det inträffade.
Dokumentationen kompletteras med beskrivning av utförda och planerade åtgärder samt
med datum för uppföljning.
Ansvarig: Personal som ser och får kännedom om kränkningen eller trakasserierna.
Händelsebladet lämnas till trygghetsteamet/skolledning.
Ansvarig: Personal som skrivit händelsebladet (dokumentationen).
Uppföljning av händelsebladen sker i trygghetsteamet och i särskilda fall i elevhälsoteamet.
Ansvarig: Trygghetsteam, elevhälsoteam och arbetslag.
Vid konstaterad kränkning gör skolledning en anmälan till huvudman.
Ansvarig: Skolledning
Handlingsplan/anpassningar upprättas vid behov. Exempel på åtgärder i handlingsplanen
kan vara:
o personalorganisationen ses över
o anpassningar i schema för klassen
o klassen delas i mindre grupper
o handledning till personal
o samtal med elever och föräldrar
Ansvariga: Trygghetsteam, elevhälsoteam och arbetslag.
På fritidstiden kan personal styra elevernas val efter elevens individuella förutsättningar,
kamratrelationer, stödbehov osv. Trygghetsteamet kopplas in om behov uppstår. Arbeta
med kamratkontakterna. Samtala hemma om de sociala målen. Samtala om språkbruket.
Feedback är viktigt.
Ansvarig: Trygghetsteam och elevhälsoteam.
Uppföljning av handlingsplan/anpassningar.
Ansvarig: Skolledning och elevhälsoteam.
Om kränkningar inte upphör, se vid en mobbningssituation sid 14
13
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
Vid en mobbningssituation
Vid misstänkt mobbning får trygghetsteamet i uppdrag att utreda, dokumentera och följa upp
ärendet tills det kan avslutas. Trygghetsteamet träffas kontinuerligt och arbetar enligt följande
modell:
1. Teamet får information om misstänkt mobbning. En direkt respons ges till larmaren att teamet
nu tagit sig an fallet. Teamet börjar med skriftlig dokumentation omgående.
2. Trygghetsteamet stämmer av och utser vilka två ur teamet som tar sig an fallet.
3. Teamet informerar skolledning och berörda vårdnadshavare.
4. Teamet förbereder och genomför samtal med den som blivit utsatt. Anteckningar förs under
samtalet. De utgör ett viktigt underlag vid samtal med utövare. Exakta och konkreta exempel är en
bra förutsättning att få med. Samtalet avslutas med att eleven får ett ”uppdrag” som följs upp vid
nästa samtal, t.ex. att följa rådande överenskommelser.
5. Vid anmälan om mobbning förbereder och genomför teamet samtal med utsatt elev. Därefter
genomförs ett samtal med utövaren. Samtalet ska hållas snarast möjligt efter samtalet med den
som blivit utsatt, helst samma dag. Utövaren/utövarna kommer att hämtas, diskret en och en,
under pågående verksamhet av någon av de två utsedda ur teamet. Ansvarig pedagog informeras i
förväg. Samtalet avslutas även här med att eleven får ett ”uppdrag” som följs upp vid nästa
samtal.
6. Berörda vårdnadshavare informeras om att samtal ägt rum.
7. Uppföljningssamtal genomförs enligt överenskommelse med berörda elever. ”Uppdraget”
utvärderas.
8. Trygghetsteamet för kontinuerliga anteckningar under pågående process och har fortlöpande
kontakt med arbetslaget. Dokumentationen över händelseförlopp och åtgärder, arkiveras i
samband med att ett fall avslutas. Fallet avrapporteras till skolledning. I de fall problem kvarstår
kontaktas elevhälsoteamet via skolledning.
14
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
Om skolans personal kränker elev
Rutiner för åtgärd, uppföljning och dokumentation
vuxen - elev
Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling träder in
så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning och det är den enskilda elevens
uppfattning som skolan ska utgå ifrån.
Om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan:
Händelsen anmäls till lärare/personal, elevvårdsteam, trygghetsteam eller annan vuxen på
skolan som eleven har förtroende för.
Mottagaren av anmälan anmäler omedelbart händelsen till rektor som i sin tur anmäler
händelsen till huvudmannen på därtill avsedd blankett.
Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor.
Rektor ansvarar för att utredning sker. Huvudmannen har det yttersta ansvaret.
Separata utredningssamtal förs med samtliga berörda parter.
Samtalen dokumenteras.
Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till
långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att
förändra strukturer och förhållanden på grupp‐ och verksamhetsnivå.
Åtgärderna dokumenteras.
Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare.
Därefter träffar rektor regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Om
personalen så önskar kan en facklig representant närvara vid samtalen.
Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras.
Uppföljningen dokumenteras. Om åtgärderna är otillräckliga beslutar rektor om nya
åtgärder.
Rektor ska under utredningstiden ha kontakt med sin chef/förvaltning.
Rektor avgör, i samråd med sin chef, om ärendet ska anmälas till annan myndighet.
Rektor beslutar, i samråd med Utbildningsförvaltningens personalavdelning, om
ev. disciplinära åtgärder i enlighet med AB. Facket bör då kopplas in.
Varje ärende ska utredas och handläggas skyndsamt. Ansvarig för detta är rektor och
ytterst ansvarig är huvudmannen.
Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända sig till Barn‐ och
elevombudsmannen (www.skolinspektionen.se/BEO) eller Diskrimineringsombudsmannen
www.do.se
15
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
Främjande insatser/skolans sociala mål
Skolans sociala mål ligger som grund för att likabehandlingsplanens mål uppnås.
16
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
Superschysst
17
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OBSERVATORIELUNDENS SKOLA
Bilaga 1
Trygghetspaketet
– skolan ska präglas av trygghet, trivsel och goda relationer
•
Bemötande
•
Engagemang
•
Förtroende
•
Inskolning för förskoleklasserna
•
Superschysst
•
Tydliga rutiner
•
Likabehandlingsplan med tydlig åtgärdstrappa
•
Ordningsregler
•
Organiserad rastverksamhet
•
Organiserad eftermiddag för sexåringarna
•
Skola och fritids planerar den pedagogiska verksamheten
•
Våra ”hjärtan”
18
