Trygga och goda uppväxtvillkor
- en grogrund för psykisk hälsa
Kunskapssammanställning om att skapa
förutsättningar för psykisk hälsa för
barn, unga och unga vuxna 0-25 år
Folkhälsocentrum
Sektionen för folkhälsoarbete
FÖRORD
I vår befolkningsstudie Liv & Hälsa ung kan vi utläsa att de flesta barn och
ungdomar mår bra och ser ljust på sin framtid. Samtidigt ökar den
självrapporterade psykiska ohälsan hos barn och ungdomar i Sörmland och
i Sverige.
Vi vill med föreliggande rapport sätta fokus på vad som påverkar och
stärker den psykiska hälsan, och då menar vi hälsa och välbefinnande, inte i
första hand ohälsa. Det vill säga ett salutogent perspektiv. Utgångspunkten
är att genom att stärka och skapa förutsättningar för hälsa ökas också
motståndskraften mot ohälsa och sjukdom.
I rapporten tar vi upp viktiga faktorer i familjen och i samhället som
påverkar psykisk hälsa. Här beskrivs också hur landsting, kommuner och
andra organisationer kan arbeta för att långsiktigt stärka den psykiska
hälsan hos barn och unga. För att få bra effekt behöver samhällets insatser
ske genom en mix av generella, förebyggande och specialiserade insatser.
För att underlätta fortsatta steg utifrån rapportens resultat har vi utvecklat
checklistan ”På rätt spår”. Checklistan kan ses som en hjälp för kommuner
att stämma av och planera sin verksamhet utifrån rapportens resultat.
Vi vill tacka alla kommunala och landstingsbundna tjänstemän och
professioner som läst rapportens olika delar och gett oss värdefulla
synpunkter.
Vår förhoppning är att denna kunskapssammanställning kan bidra till en
gynnsam och hållbar utveckling av sörmländska barns och ungas psykiska
hälsa.
Nyköping 11 mars 2009
Åsa Ranung
Chef för Folkhälsocentrum
Rapporten är sammanställd av:
Heidi Leppäniemi
Sektionen för folkhälsoarbete
Folkhälsocentrum
Landstinget Sörmland
2
SAMMANFATTNING
Psykisk hälsa utgör en viktig del av människors hälsa och innebär så
mycket mer än bara frånvaro av psykisk ohälsa. Psykisk hälsa kan ses som
en resurs för individen som möjliggör att kunna leva ett gott liv och att
kunna delta i det sociala livet, likväl som i skola eller arbetsliv. Syftet med
föreliggande rapport är att utifrån ett hälsofrämjande/salutogent perspektiv
identifiera och presentera; faktorer, arenor, verksamheter, metoder och
arbetssätt som skapar förutsättningar för att främja psykisk hälsa hos barn,
ungdom och unga vuxna 0-25 år.
I det hälsofrämjande arbetet (promotion) strävar man efter att främja och
stärka positiv psykisk hälsa. En god självkänsla, socialt stöd och ett gott
samspel med föräldrar har stor betydelse för främjande av barns psykiska
hälsa. Jämställdhet, delaktighet & inflytande, trygghet, utbildning,
naturupplevelser och fysisk aktivitet är exempel på andra viktiga faktorer
som bidrar till att främja pysisk hälsa. För unga vuxna är tillgång till ett
arbete och egen bostad betydelsefulla faktorer.
De arenor där samhället kan stärka det hälsofrämjande arbetet för psykisk
hälsa är inom hemmet, skolan och fritiden. Föräldrastöd, tillgång till bra
fritidsaktiviteter, en välfungerande förskola och skola är exempel på hur
samhället kan skapa en grogrund för psykisk hälsa hos barn och unga.
Samhällsutvecklingen, aktuell kunskap, nya metoder, och
samhällsekonomiska beräkningar talar för att insatser som främjar psykisk
hälsa bör få större utrymme i alla delar av samhället som berör barn och
unga. Samordning och samverkan inom och mellan verksamheter är centralt
för att få en helhetssyn kring barn och ungas situation och undvika så kallat
”stuprörstänk”. Arbete inom detta område ska alltid vara baserat på
vetenskap, erfarenhetsbaserade och evidensbaserade metoder. Insatser
behöver också följas upp och utvärderas, det gäller såväl på kommunal nivå
som på länsnivå. Det kan bland annat handla om att utveckla indikatorer för
att följa hur de samhälleliga förutsättningarna för barn och ungas psykiska
hälsa verkligen tillgodoses i såväl det korta som långa perspektivet.
Hur ser det ut i din kommun?
En stor del av de faktorer som främjar psykisk hälsa är påverkbara inom
kommunal verksamhet. Som ett komplement till denna rapport finns ett
verktyg framtaget ” På rätt spår?” – En checklista för psykisk hälsa”.
Verktyget kan användas inom kommunal verksamhet för att belysa den
lokala situationen och förutsättningarna beträffande barn och ungas
psykiska hälsa. Förslagsvis används verktygen av en centralt placerad
tjänsteman eller en nämnd/beredning/grupp med uppdrag att främja psykisk
hälsa bland barn och unga.
Checklistan finns att ladda ned på Folkhälsocentrums hemsida:
www.landstinget.sormland.se/folkhalsocentrum
3
INLEDNING
UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE
MÅL
SYFTE
AVGRÄNSNING
METOD
DEFINITIONER
PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA I BEFOLKNINGEN
Varför har psykisk ohälsa ökat i befolkningen?
INDIVIDUELLA EGENSKAPER/FÖRMÅGOR SOM FRÄMJAR
PSYKISK HÄLSA
VAD PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSANS UTVECKLING?
Trygga och goda uppväxtvillkor
Öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer
FAKTORER I SAMHÄLLET SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA
Socialt kapital- tillit, delaktighet och inflytande
Sysselsättning, utbildning och bostad
Jämställdhet
Fysisk miljö och naturmiljöer
Alkohol och drogförebyggande arbete
Trygghet och brottsförebyggande arbete
ARENOR OCH VERKSAMHETER AV BETYDELSE FÖR PSYKISK
HÄLSA
Föräldrastöd
Familjecentraler
Förskolan och skolbarnomsorg
Skolan
Skolhälsovård
Ungdomsmottagningar
Den fria tiden- Fritiden
….OCH HUR HÄNGER DE OLIKA DELARNA IHOP?
BILAGA 1
Emotionell intelligens/ Emotionell kompetens
BILAGA 2
Utvecklingen av psykisk hälsa/ohälsa
BILAGA 3
Barn och ungas utveckling
BILAGA 4
Föräldrastödsprogram från spädbarns år till tonårstid
BILAGA 5
Samtalsgrupper
BILAGA 6
Faktorer som påverkar fritiden
4
5
5
6
6
6
6
6
8
9
11
14
14
15
17
17
19
21
23
25
28
30
30
33
35
37
40
42
44
47
50
50
51
51
52
52
56
56
57
57
58
58
INLEDNING
Psykisk hälsa är en tillgång för den enskilde som gör att han/hon kan
förverkliga sin intellektuella och emotionella potential och bidrar till att vi
kan och vill delta i det sociala livet likväl som i skolan och arbetslivet. En
positiv självbild, självkänsla och ett gott självförtroende bidrar positivt till
psykisk hälsa. Det ökar också motståndskraften mot sjukdomar och är
grunden för att vardagen ska fungera och för att uppleva livskvalitet och
balans i livet. 1
FN’s deklaration om mänskliga rättigheter framhåller rätten till högsta
möjliga fysiska och psykiska hälsa som ett viktigt fundament för människors
liv. Att se hälsa som en mänsklig rättighet innebär också att
folkhälsopolitiken får en central betydelse både nationellt och
internationellt. Barn och unga är en prioriterad målgrupp i samhället vilket
bl.a. tydliggörs i Regeringens proposition ”En förnyad folkhälsopolitik” och
målområde 3 som handlar om ”Barn och ungas uppväxtvillkor”. FN’s
konvention om barnets rättigheter tydliggör barnets rätt till bästa möjliga
hälsa och tydliggör samhällets ansvar för att via aktiva åtgärder skapa
förutsättningar för att barn och unga ska ha en god psykisk hälsa.
Samhällsekonomiska beräkningar visar på att insatser för att främja psykisk
hälsa hos barn och unga är lönsamma ur flera aspekter och bör få större
utrymme i alla delar av samhället som berör barn och unga. I detta arbete
behövs kunskap om vilka faktorer som påverkar psykisk hälsa/psykisk
ohälsa. Det finns ett stort antal aktörer och verksamheter som i sin vardag
möter barn och unga och därmed kan bidra till att skapa en grund för att den
psykiska hälsan utvecklas positivt hos barn och unga. Hälsofrämjande
insatser för psykisk hälsa ska ingå som en naturlig del i verksamheter
riktade till denna målgrupp och för att uppnå detta behövs kännedom om
åtgärder, metoder eller arbetssätt.
UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE
Landstingsstyrelsen i Landstinget Sörmland gav i uppdrag till dåvarande
Folkhälso- och miljödelegationen att utreda hur antalet självmord och
självmordsförsök kan minskas i Sörmland. Den utredning som genomfördes
initialt visade att modern suicidprevention har övergått från ”snäv”
suicidprevention till ett ”bredare” förebyggande och främjande perspektiv
där psykisk hälsa/ohälsa fokuseras snarare än suicidhandlingen. Rapportens
förskjutning till förmån för hälsofrämjande och förebyggande perspektiv
utgår från referens- och planeringsmöten med olika aktörer verksamma
inom området psykisk hälsa, samt med Folkhälso- och Miljöberedningen,
som också utgjort styrgrupp för uppdraget. Denna prioritering ligger också
väl i linje med utvecklandet av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, i
enlighet med Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
arbetet i Landstinget Sörmland
1 Europeiska gemenskapernas kommission. (2005) Grönbok- förbättring av befolkningens psykiska hälsa. Mot en strategi för psykisk
hälsa i Europeiska unionen. Bryssel
5
MÅL
Målet för uppdraget är att på lång sikt (10 år) medverka till att skapa
samhälleliga förutsättningar för psykisk hälsa och bidra till att den
sörmländska befolkningen uppvisar en god psykisk hälsa i relation till länets
förutsättningar.
SYFTE
Syftet med föreliggande rapport är att utifrån ett salutogent perspektiv
presentera;
- faktorer, arenor, verksamheter, av betydelse för barn och ungas psykiska
hälsa
- metoder och arbetssätt som kan främja psykisk hälsa hos barn, ungdom
och unga vuxna 0-25 år
AVGRÄNSNING
Den åldersgrupp som idag uppvisar sämre psykisk hälsa än andra grupper är
16-25 åringar. Fokus i denna rapport avgränsas därför till barn, ungdomar
och unga vuxna i ålder 0-25 år. Rapporten berör också vuxna i form av att
de utgör företrädare, beskyddare och förebilder för barn och ungdomar.
METOD
Kunskapsinhämtandet har skett genom litteratursökningar i Landstinget
Sörmland bibliotekskatalog, befintlig litteratur och material inom
Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland. Sökningar och granskning av
elektroniska rapporter har gjorts på olika verksamheters och myndigheters
hemsidor. Forskningsartiklar har sökts i databaserna Cochrane Library,
Science Direct, Google Scholar.
Efter sammanställningen har innehållet kommunicerats med tjänstemän och
professioner inom landstingets och kommunernas verksamheter.
DEFINITIONER
Bestämningsfaktorer för hälsa
Här avses faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden
som bidrar till hälsa och ohälsa. Kön, arv, ålder, utbildning, sysselsättning och
boende är exempel på livsvillkor som kan påverka hälsan/ohälsan.
Bestämningsfaktorer kan både öka och minska risken för ohälsa och benämns
beroende på effekt, skyddsfaktor eller friskfaktor. Strukturella bestämningsfaktorer
benämns de faktorer som sammanhänger med hur samhället är organiserat och som
främst påverkas via lagstiftning, opinionsbildning och politiska beslut såsom
bostadsplanering, trafikmiljö, utbud av alkohol och tobak med mera.
6
Hälsofrämjande åtgärder/arbete
Ett sammanfattande begrepp på aktiviteter som har till syfte att förbättra hälsan.
Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka
kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. Hälsa kan ses som en resurs i
vardagslivet och inte som målet i tillvaron. Fokus i det hälsofrämjande arbetet
ligger på skyddsfaktorer/friskfaktorer – sådana faktorer som stärker hälsan/det
friska hos människor.
Prevention
I det förebyggandebyggande arbete strävas att förhindra att ohälsa/sjuklighet
uppstår. Det handlar om riktade insatser mot individer eller grupper av personer
med ökad risk att drabbas av ohälsa/vissa bestämda sjukdomar. Fokus ligger främst
på riskfaktorer och insatser som syftar till att minimera dessa.
Promotion
I det främjande arbetet (promotion) strävar mot att främja och stärka psykisk hälsa.
Psykisk hälsa
WHO beskriver psykisk hälsa som ett tillstånd av välbefinnande där individen är
medveten om sin förmåga, kan hantera livets normala påfrestningar, kan utföra ett
produktivt och fruktbart arbete och har förmåga att bidra till samhället.2
Riskfaktor
Avser en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individen. Om insats
syftar till att reducera en riskfaktor kallas det för förebyggande.
Salutogenes
Läran om hälsans ursprung och de mekanismer som leder till hälsa. Begreppet har
lyfts fram som en motsats till medicinens fokus på de sjukdomsskapande, patogena
förhållanden i sammanhang där hälsa diskuteras.
Stödjande miljöer
Miljöer som skyddar människor mot hälsohot och möjliggör att de utvecklar sin
kapacitet, sitt självförtroende och sin hälsa. Det innefattar var människor bor, deras
lokalsamhälle, deras hem, där de leker, lär, arbetar och älskar. Vid arbete med
stödjande miljöer flyttas fokus dels från sjukdomstänkande till hälsotänkande, dels
från förebyggande arbete baserat på risktänkande till hälsofrämjande möjligheter på
vardagsarenor.
Skyddsfaktor (Friskfaktor)
Avser en faktor som skyddar individen mot ohälsa och främjar hälsa. Om en insats
syftar till att bidra till tillgången till en friskfaktor kallas den hälsofrämjande.
2 WHO. Strengthening mental health promotion. Geneva. Faktablad nummer 220. 2001
7
PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA I BEFOLKNINGEN
De flesta barn och ungdomar i Sverige mår bra och har en god livssituation.
I enkätundersökningen Liv & Hälsa ung 2008 svarar i genomsnitt 80
procent av de sörmländska eleverna i årskurs 7, 9 och årskurs 2 på
gymnasiet att de mår bra, ser ljust på sin framtid och trivs i skolan.
Samtidigt uppger en ganska stor del av eleverna att de upplever psykisk
ohälsa i form av att de ”mår dåligt”, är stressade, nedstämda och
ängsliga/oroliga. Undersökningen visar mellan 2006 och 2008 en ökning av
elever som angett att de senaste året mått dåligt i två veckor i sträck,
ökningen är störst bland flickor.
Elever som uppger att de mått dåligt minst två veckor i sträck det
senaste året
Andel i
procent
Årskurs 2
gymnasiet
Årskurs 9
Flickor
Pojkar
2006
53
2008
56
2006
22
2008
25
45
58
17
25
Källa: Liv & Hälsa ung 2006 och 2008.
Enkätundersökningen Liv och Hälsa, riktad till den vuxna befolkningen
(18-84 år) inom CDUST- länen,3 visar att i åldersgruppen 18-34 år är
psykiska besvär vanligare än i övriga åldrar. Undantaget är sömnproblem,
trötthet och kraftlöshet, som är mest uttalade i åldern 80-84 år.4
Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att depression är den fjärde
största sjukdomsbördan i världen. Nationella studier visar att den
självupplevda psykiska hälsan i hela befolkningen försämrats mellan år
1980 och 2006. Fler upplever symtom som ängslan, oro, ångest. Men sådana
symtom är vanligare bland kvinnor i alla åldrar, symtomen är också
vanligare bland utrikes födda jämfört med inrikes födda och vanligare bland
icke facklärda arbetare jämfört med högre tjänstemän. Störst ökning av
ängslan, oro och ångest har skett bland 16-24 åringar.5
Avsiktliga destruktiva handlingar har ökat hos båda könen men problemet är
störst i gruppen flickor 15-19 år. Suicid kan ses som den yttersta
konsekvensen av psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1990-talet har suicid
minskat bland män och kvinnor i alla åldrar utom bland ungdomar i åldern
15 till 24 år där förekomst av suicid har varit oförändrad.6
3 CDUST- Landstingen i Sörmland, Uppsala län, Västmanland, Värmland och Örebro län.
4 CDUST. Jordmån för psykisk hälsa- resultat från enkätundersökningen liv och hälsa 2004: Rapport nr 2.
5 http://www.scb.se/templates/tableOrChart____170772.asp
6 Avsiktlig självdestruktiv handling i Sverige, Underlagsrapport (2006) Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen.
www.socialstyrelsen.se
8
Varför har psykisk ohälsa ökat i befolkningen?
Forskning har ännu inte kunnat ge några fullständiga svar på varför psykisk
ohälsa ökat eller varför kvinnor är överrepresenterade när det gäller att
drabbas av ängslan, oro, ångest och depressioner. I Sverige har orsaker sökts
i de förändringar som skett i samhället. Vi har på några generationer gått
från bondesamhälle via industrisamhälle till informationssamhälle. Det har
skett en generell tempoökning mycket tack vare den teknologiska
utvecklingen. Samtidigt som en bättre välfärd utvecklats i Sverige har det
skett en individualiseringsprocess av våra liv. Nya möjligheter har öppnats,
vilket gör livet mindre förutsägbart, detta kan vara orsak till att allt fler
upplever stress. Individen ses inte längre som en del av redan bestämd
tradition utan har klivit ur de kollektiva normerna och börjat ifrågasätta
traditioner, kultur och rutiner. Vi har i Sverige idag stora möjligheter att
själva forma det liv vi vill leva. Möjligheten till det ”goda livet” finns, vi
upplever det möjligt att förändra och påverka, samtidigt finns en ökad
osäkerhet om vem man är, vad man vill bli och hur ”det goda livets
innebörd” ser ut .7
Dagens samhälle ställer krav på människors egna initiativ och engagemang.
Inom arbetslivet har globaliseringen gjort att kapital och investeringar blivit
mer rörliga. Nya jobb skapas och gamla försvinner i högre takt än tidigare
vilket kräver flexibla organisationer och medarbetare. Organisationerna har
blivit ”plattare” dvs. den byråkratiska modellen av ledarskap där beslut gick
från högsta chefen till mellanchefer har ersatts med mer flytande modeller.
Exempel på detta kan vara att det idag ställs högre krav på medarbetare
gällande kunskap och förmåga att tolka och lösa problem. Detta ger viss
frihet inom arbetet men kan också skapa osäkerhet om vad som faktiskt
gäller, vilket kan skapa stress.
Ungdomsstyrelsens undersökning Fokus -07 belyser vilken betydelse
självförtroende och självkänsla har för unga. Undersökningen visar att
rapportering av ohälsa ökar i takt med ökad oro för att inte duga eller räcka
till. Oro är vanligare bland unga kvinnor än bland unga män. Ungefär en
fjärdedel av de unga kvinnorna oroar sig för sina prestationer och sitt
utseende.8 Ungdomar uppger också att de upplever att vårt samhälle bygger
mycket på prestationer ”det är viktigt att lyckas med allt”. Detta i
kombination med att barn och unga människor uppfostras i förväntan att de
kan bli vad de vill gör att många unga känner sig misslyckade.
Samtidigt har också unga vuxnas situation i samhället försämrats på flera
sätt, de har sämre möjligheter till egen försörjning och egen bostad. Unga
tvingas bo kvar längre i föräldrahemmet och etablering i vuxenlivet har
förskjutits högre upp i åldrarna. De mellan 19-24 år som flyttat hemifrån har
generellt sätt sämre ekonomisk situation, detta gäller särskilt unga kvinnor,
7 SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid. 237-244
8 Ungdomsstyrelsens utredningar fokus 07- en analys av ungas hälsa och utsatthet.. 2007:14. Sid. 91
9
det beräknas att 40 % av alla biståndstagare i Sverige är i åldern 18-29 år.9
Liv & Hälsa undersökningen visar att i åldersgruppen 18-34 år återfinns
flest andel som upplever; ekonomisk stress, oro för att förlora arbetet, låg
känsla av sammanhang och att ha blivit nedlåtande behandlad.10 Studier
visar att personer som blivit utsatta för kränkningar, nedlåtande behandling
är överrepresenterade då det gäller nedsatt psykiskt välbefinnande och dålig
självskattad hälsa.11 12
9 I SOU 2006:77. sid. 179-180 refereras till Socialstyrelsen. Individ och familjeomsorg- Lägesrapport 2005. Stockholm:
Socialstyrelsen; 2006.
10 Jordmån för psykisk hälsa- resultat från enkätundersökningen liv och hälsa 2004. CDUST. Rapport nr 2. 2006. sid14-24 , 43.
11 Wamala S, Bildt C. Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk och fysisk ohälsa bland
utlandsfödda i SOU 2006:78 Hälsa, vård och strukturell diskriminering. s. 35-84.
12 Eriksson L. Bremberg S. Nationell uppföljning av ungdomars levnadsvillkor 2007. Statens folkhälsoinstitut, februari, 2008.
10
INDIVIDUELLA EGENSKAPER/FÖRMÅGOR SOM
FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA
Barns och ungdomars psykiska hälsa formas i växelverkan mellan ärftliga,
individuella egenskaper och den miljö som de växer upp i. Under uppväxten
samspelar individen med föräldrar, andra vuxna som släkt och vänner,
personal inom förskolan skola, fritidsverksamhet och med andra barn och
ungdomar. Barn och unga som får erfarenheter av ett positivt samspel bär
vanligen med sig förmågan till gott samspel med andra människor. Förmåga
till samspel kan beskrivas som social kompetens. På jämförande sätt
utvecklar barn och unga intellektuella, språkliga, emotionella, kompetenser.
Hur individen hanterar olika situationer i livet är dels beroende på vilka
erfarenheter individen har och dels beroende av vilka förmågor/kompetenser
denne hunnit förvärva. (Bilaga 3) I detta kapitel presenteras individuella
egenskaper/förmågor som är särskilt viktiga för psykisk hälsa.
Kognitiv förmåga
Kognitiv förmåga innefattar förmågan att lära av sina egna erfarenheter,
kunna planera, resonera, anpassa sig till den miljö individen lever i.
Människors mentala tillstånd och kognitiva förmåga bestäms av flertal olika
faktorer som kan vara; biologiska (genetiska faktorer och kön), individuella
(personliga erfarenheter), familjerelaterade och sociala (socialt stöd), samt
ekonomiska och miljömässiga (social status och levnadsvillkor). Det
beräknas att 60 % av variation av kognitiv förmåga människor emellan kan
härledas till uppväxtmiljön. God kognitiv förmåga leder till mindre
utagerande beteendeproblem, mindre inåtvända psykiska problem
(oro, ångest och depression), färre suicidförsök och färre fullbordade suicid.
13
Emotionell intelligens/ Emotionell kompetens
Emotionell intelligens avser förmåga att uppfatta, tolka, hantera känslor och
känslostämningar. Detta gäller såväl de egna som andras känslor. Forskning
visar att träning av emotionell förmåga minskar förekomst av bland annat
depression. 14 15 (Bilaga 1) Skolor som förmår att utveckla barns och
ungdomars sociala och emotionella förmågor främjar både skolprestationer
och den psykiska hälsan. 16 Det förebygger också riskbeteenden som
alkohol- och droganvändning bland unga.17 Studier visar att ju tidigare
träning av emotionell intelligens påbörjas desto bättre.
13 SOU 2006: 77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid. 211
14 Webster DS. Utveckla barns emotionella och sociala kompetens. Stockholm. Gothia. 2004
15 Wennberg B, Norberg S. Makt känslor och ledarskap i klassrummet: - Hur EQ kan ge arbetsro i skolan. Stockholm: Natur och
Kultur. 2004
16 Kimber B.Sandell R. Bremberg S. Social and emotional training in Swedish classrooms for the promotion of mental health:
results from an effectivenessstudy in Sweden. Oxford journals. Januari 2008.
17 Trinidad DR. Unger JB, Chou CP Anderson Johnson C.The protective association of emotional intelligence with psychosocial
smoking risk factors for adolescent. Personality and Individual Differences, 2004;36:945-954.
11
Cooping
Människan hanterar problem i livet på olika sätt, vi uttrycker känslor,
försöker stå ut, söker stöd från andra människor, slappnar av, motionerar
och resonerar med oss själva för att lösa problem. Dessa strategier kallas för
”Cooping strategier”. Forskning visar att de individer som har förmågan att
resonera med sig själva för att aktivt lösa ett problem löper mindre risk att
drabbas av depression och stress.18 Genom att stödja barn och ungdomar i
aktiv problemlösning stöds de i förmågan att resonera med sig själva och
aktivt lösa problem.
Självförtroende och självkänsla
Självförtroende utvecklas då individen lyckas att klara en uppgift och får
därmed större tilltro till sin egen förmåga att prestera. För att klara en
uppgift krävs kompetens, att utveckla kompetens förutsätter i sin tur övning.
När barn och ungdomar får utmaningar som ligger på övre gränsen av deras
förmåga, utvecklas självförtroendet. Utmaningen behöver dock delas upp i
mindre steg och trappas upp successivt. Inom skolan används detta sätt för
att utveckla barn och ungdomars kompetens och förbättra skolprestationer.
På liknande sätt används detta inom idrotten för att utveckla färdigheter och
förbättra resultat och/eller inom kulturområdet för att hantera ett instrument
och förbättra musicerandet. Studier visar att tilltron till den egna förmågan
medför minskade risker för psykiska svårigheter så som exempelvis
depression.19 20 Självkänsla är medvetenhet om den egna personens värde, att
duga som du är utan koppling till det du gör eller presterar. Självkänsla
utvecklas till stor del i relation till viktiga vuxna och relationen till kompisar
under barn och ungdomsåren.
18 Folkhälsoinstitutet. Förslag till nationellt program för suicidprevention- befolkningsinriktade åtgärdsförlag. 2006 sid. 36-37
19 Bandura A, Pastorelli C, Barbaranelli C, Caprara GV. Self efficacy pathways to childhood depression. J Pers. Soc. Psychol.
1999;76 (2): 258-69
20 McFarlane AH, Bellisimo A, Norman GR. The role of family and peers in social self-efficacy: link to depression in adolescence.
Am J orthopsychiatry. 1995;65(3):402-10
12
KASAM
Det finns även andra begrepp för att beskriva mentala egenskaper som
främjar hälsa. KASAM - Känsla Av SAMmanhang myntades av Aaron
Antonovsky, professor i sociologi. Antonovsky menade att en individ aldrig
är antingen helt frisk eller helt sjuk utan att vi hela tiden rör oss mellan de
två polerna hälsa – ohälsa, det är graden av KASAM som ligger till grund
för var vi befinner oss mellan dessa poler. Begreppet KASAM omfattar tre
delkomponenter: Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet
13
VAD PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSANS
UTVECKLING?
I det hälsofrämjande arbetet (promotion) strävar man efter att främja och
stärka positiv psykisk hälsa. Detta sker genom befolkningsinriktat arbete, till
exempel genom att tillföra friskfaktorer och genom att skapa stödjande
miljöer som skyddar människor mot hälsohot och möjliggör att de utvecklar
sin kapacitet, sitt självförtroende och sin hälsa. Stödjande miljöer handlar
om de miljöer där människor bor, deras lokalsamhälle, deras hem, där de
leker, lär, arbetar och älskar. Exempel på stödjande miljöer, även benämnt
arenor, där samhället kan stärka det hälsofrämjande arbetet för psykisk hälsa
är inom hemmet, skolan och fritiden.
Trygga och goda uppväxtvillkor
Det finns faktorer i samhällsorganisationen och människors
levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Nästan hälften av all
ohälsa hos barn, ungdomar och unga vuxna kan härledas till de livsvillkor
familjen lever under. Exempel på sådana faktorer är svag ekonomi,
arbetslöshet, boendesituation och låg utbildningsnivå. Dessa livsvillkor kan
främst förbättras genom så kallade strukturella förändringar på nationell,
regional eller kommunal nivå. Det innebär att skapa rättvisa förutsättningar
för att befolkningen ska kunna ha en god hälsa och kan göras via
politikområden som;
−
−
−
−
−
−
−
−
arbetsmarknad
utbildning
boende
jämställdhet
integration
familj
barn
ungdom
I Sverige har vi länge satsat på en generell välfärdspolitik för att skapa
trygga uppväxtvillkor. Några exempel på det är ekonomiskt stöd till alla
barnfamiljer och erbjudandet av en god och jämlik hälso- och sjukvård.
Vidare är mödra- och barnhälsovård, samt förskola och skola exempel på
generella insatser/verksamheter som riktar sig till alla barn och bidrar till att
skapa en grogrund för psykisk hälsa bland barn och ungdom.
14
Öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer
Det är den samlade tillgången på skyddsfaktorer och frånvaron av
riskfaktorer i kombination med individens egen motståndskraft som ligger
till grund för hur en individs psykisk hälsa utvecklas. Ju fler skyddsfaktorer
en individ har runt omkring sig desto bättre kan individen troligen hantera
olika påfrestningar och livshändelser. Studier visar samband mellan
långvariga påfrestningar och/eller upprepade negativa livshändelser och
risken att drabbas av psykisk ohälsa i uppväxtåren eller i vuxen ålder. Barn
som växer upp i miljöer med flera parallella riskfaktorer löper 10-20 gånger
så hög risk att utveckla allvarlig psykisk ohälsa. 21 22 mfl. Det är viktigt dock i
sammanhanget påpeka att enstaka riskfaktorer sällan innebär någon påtalad
risk. Det gör däremot närvaro av flera parallella riskfaktorer.
Det finns skyddsfaktorer som kan kompensera för eventuella brister som
finns i miljöer där barn växer upp och kan öka förutsättningarna för att barn
som växer upp under svåra omständigheter kan utvecklas till trygga vuxna
individer. Det bekräftas i forskning kring så kallade maskrosbarn som visar
att vara behövd, bekräftad och integrerad i ett meningsfullt sammanhang kan
bidra till en gynnsam utveckling av psykisk hälsa. Skyddsfaktorer som
identifierats är; Omgivande skyddsfaktorer och resurser:
− regelbundna vanor och uppgifter i hemmet
− föräldrars attityd speglar omsorg, vilket ger barnen en
positiv självkänsla
− förekomst av stödjande vuxna personer utanför familjen
som visar barnet tillit och ger stöd
− det finns åtminstone en vuxen som villkorslöst accepterar
och bekräftar den unga
− forum där frustration kunde levas ut och affekter få utlopp
finns tillgängligt
− åtminstone en arena där de unga vistas har struktur och
klara förväntningar på dem
Individuella faktorer:
− förmåga att väcka positiva reaktioner hos vårdnadshavaren
och omgivande människor
− förmåga att utveckla relationer och bärande vänskapsband
− förmåga att hjälpa andra
− känslan av att själv styra sitt liv och inte vara ”offer för sitt
öde”
− vilja att effektivt använda sina anlag för att planera studier
och yrkesutbildning 23
Det går inte att förutse vem som kommer att drabbas av psykisk ohälsa.
Forskning visar att Psykisk hälsa/ohälsa inte är något konstant tillstånd utan
21 Räsänen E. Excessive life changes during childhood and their effect in mental and physical health in adulthood. Acta Psychiatry.
1992; 55(1):19-24
22 Verhulst F C. Six-year developmental course of internalizing and externalizing problem behaviours. J Am Acad Child adolesc
Psychiatry 1992:31(5):924-319
23 Werner E, Smith R. Overcoming the odds; High risk children from birth to adulthood. Ithaca; NY: Cornell University press 1992.
Refererad i, Hagström U. Redemo E. Bergmand L. Låter sig skyddsänglar organiseras? Folkhälsoinstitutet. Rapport 1998:41. sid 30.
15
förändras ofta över tid bland barn. Barn som vid en tidsperiod uppvisar
tecken på psykiska problem som till exempel koncentrationssvårigheter,
antisocialt beteende, depressioner, ångest kan över tid komma att må bra och
fungera helt normalt. Detta medan andra barn tillkommer i den grupp som
uppvisar psykiska problem. 24 Denna kunskap har betydelse för hur man ska
välja att rikta insatser för påverka den psykiska hälsan. Om avsikten är att på
sikt främja psykisk hälsa eller förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen är
det inte verkningsfullt att enbart rikta insatser mot en problemlastad grupp.
25 26
Samhällets insatser behöver ske genom en mix av generella, förebyggande
och specialiserade insatser. Generella insatser till hela befolkningen av
hälsofrämjande karaktär utgör basen för att långsiktigt skapa en hållbar
grund för psykisk hälsa hos barn och unga i Sörmland. Det behövs även
riktade insatser mot riskgrupper av individer för att förebygga psykisk
ohälsa samt mer behandlande insatser gentemot individer som redan har
någon form av psykisk ohälsa/psykisk sjukdom.
Inriktningen på hälsofrämjande och förebyggande insatser bör vara att öka
skyddsfaktorerna och minska den totala bördan av riskfaktorer.
24 SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid. 289
25 Esser G, scmidt M H, Woerner W. Epidemiology and course of psychiatric disorders in school age children; results of a
longitudinal stud. J Child Psychol Psychiatry 1990;31(2):243-263.
26 Rose G. The strategy of preventive medicine. New York/Oxford University Press.1998
16
FAKTORER I SAMHÄLLET SOM FRÄMJAR PSYKISK
HÄLSA
I följande avsnitt presenteras faktorer på samhällsnivå som är viktiga att
beakta i arbetet med att främja psykisk hälsa bland barn, ungdomar och unga
vuxna. I anslutning till faktorerna finns också några konkreta förslag ”Detta
kan vi göra” för att påverka olika faktorer.
Socialt kapital- tillit, delaktighet och inflytande
Socialt kapital är ett begrepp som kan användas för att beskriva människors
relationer och tillit till varandra i ett samhälle. Det finns klarlagda samband
mellan brist på tillit till andra människor och förekomst av psykiska
problem. 27 Om begreppet utgår från den enskilda individen blir det liktydigt
med sociala relationer och sociala nätverk. Men det kan också användas för
att karaktärisera gemenskap mellan medborgarna, solidaritet och tillit både
till samhället i dess helhet och till andra människor. 28 Samhällen där
människor litar på varandra och på samhällets institutioner har vanligen
både bättre ekonomisk utveckling och bättre folkhälsa.29 Sverige tillhör en
liten grupp av länder där tilliten, det sociala kapitalet är mest utvecklad. En
trolig förklaring till detta är att Sverige internationellt sett har små sociala
skillnader i livsvillkor mellan medborgarna.30
Det är särskilt det individuella perspektivet på socialt kapital som främjar
psykisk hälsa. Delaktighet och inflytande i samhället är två viktiga delar i
detta. Att vara samhälleligt engagerad ökar känslan av sammanhang,
inflytande och kontroll över livet vilket är hälsofrämjande. Föreningsliv som
te.x. idrotts- och kulturföreningar, studieförbund etc. kan möjliggöra för
individen att uppleva ökad känsla av tillhörighet och delaktighet vilket
stärker det sociala kapitalet. Ungdomspolitiken i Sverige betonar att
ungdomars engagemang och kritiska tänkande skall tas tillvara som en
resurs och att ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och
delaktighet 31.
FN’s konventionen om barnets rättigheter markerar att barn och unga ska
respekteras och ges möjlighet till utveckling, delaktighet och inflytande i
frågor som berör dem. Ett sätt att arbeta med att beakta barnkonventionen är
att anlägga ett ”barnperspektiv”. Det är ett synsätt som fokuserar på det eller
de barn som berörs av ett beslut eller en åtgärd. Om det konstateras att ett
beslut eller en åtgärd kan ha konsekvenser för barn ska barnkonventionen
beaktas och ett barnrättsperspektiv anläggas. Barnrättsperspektivet uttrycker
att det åligger offentliga verksamheter att genom lämpliga åtgärder
förverkliga barnets mänskliga rättigheter.
27 De Silva MJ. McKenzie K. Harpham T. Huttky SR. Social capital and mental ilness: a systematic review. J Epidemiol Community
Health. 2005;59 (8):619-27.
28 Coleman JS. Social capital in the Creation of Human Capital. Am J Sociology. 1988;94:95-120.
29 Putman R. Leonardi R. Nanetti R. Making democracy work: Civic traditions in modern Italy. Princeton:Princeton universitypress.
30 Refererad till Inglehart R et al. Human Beliefs and Values. Maxico:soglo Veintiuno Edituones; 2004, i Ungdomar, stress och
psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. Statens offentliga utredningar. SOU 2006:77 sid.194
31 Regeringens propposition 2004/05: 2 Makt att bestämma rätt till välfärd.
17
Detta kan vi göra;
Verka för små sociala skillnader i livsvillkor.
Skapa former för barn och ungdomars delaktighet och inflytande vid
frågor som berör dem.
Stärka förmågan för social, kulturell och politisk delaktighet. Skapa
förutsättningar för detta genom att lägga särskilt vikt vid faktorer som
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Stimulera deltagande i folkbildningsinsatser så som studiecirklar,
föreningsliv och kulturaktiviteter.
Tillvarata ungdomars engagemang och delaktighet i ungdomspolitiska
satsningar.
Barnperspektiv ska beaktas i all offentlig verksamhet vid beslut som
har konsekvenser för barn.
18
Sysselsättning, utbildning och bostad
Det finns starka samband mellan sysselsättning och hälsa. Det är också väl
kartlagt i nordiska studier att arbetslöshetens längd påverkar förekomsten av
psykisk ohälsa.32 Förutom att arbetet är viktigt för vår försörjning fyller den
även andra viktiga funktioner för psykiskt välbefinnande. Dessa är:
− tidsstruktur
− regelbunden aktivitet
− deltagande i verksamhet med kollektiva mål
− socialt nätverk utanför familjen
− social status och identitet 33
Boendet har en grundläggande betydelse för människors hälsa och mentala
välbefinnande. Bostaden fungerar som en viktig del i identitetsskapandet
och utgör för unga en länk till vuxenvärlden. 34 Den som inte har drägliga
boende förhållanden har svårt att klara övriga delar i livet som utbildning
och arbete. Både arbete och utbildning är viktiga komponenter för
delaktighet i samhället och var för sig viktiga bestämningsfaktorer för
hälsan.
Ungas människors etablering på arbetsmarknaden är av central betydelse för
deras välfärd samtidigt som utbildning är en av de viktigaste
förutsättningarna för att få ett arbete idag. EU:s Lissabonstrategi framhåller
att ungdomars utbildningstid behöver förlängas. Om satsning på längre
utbildning skall ha avsedd effekt krävs fler arbetstillfällen som motsvarar
denna kompetens. Utbildning som överensstämmer med arbetsmarknadens
behov är mycket angeläget.35 Regionförbundet Sörmland har i uppdrag att
ansvara för de regionala utvecklingsfrågorna i länet och har arbetat fram en
regional utvecklingsplan (RUP). RUP i Sörmland kallas för
Sörmlandsstrategin och inom detta arbete följs de unga vuxnas situation
upp, bl.a. med avseende på utbildning och sysselsättning, utifrån indikatorer
som valts ut i länets arbete med Lissabonstrategin.36
Ett angränsande ansvarsområde som åligger kommunerna är det kommunala
uppföljningsansvaret (som är formulerat i skollagen 1 kap 18 §). Det innebär
att en ungdoms hemkommun skall följa vad ungdomar under 20 år, med
ofullständig gymnasieutbildning, har för sysselsättning. Detta görs i syfte att
kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder och för att minska risken
för framtida bidragsberoende.
32 Björklund A. Eriksson T. Unemployment and Mental health: Evidence from research in the Nordic Countries. Scandinavian
Journal of Social Welfare 1998;7 (3):219-35.
33 Jahoda M, Lazarfeld P E, Zeisel H. Merienthal The Sociography of an unemployed community. Alden: Atherton, Inc. 1971
34 Shaw M. housing and public health. Annual Review of public health. 2004;25 (1) :397-418
35 SOU 2006.77.Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid. 276-277
36 Inom ramen för Lissabonstrategin har EU- länderna beslutat om en rad gemensamma mål till år 2010 för att med gemensamma
krafter stärka EU:s konkurrenskraft och tillväxt, öka sysselsättningen och den sociala sammanhållningen samt säkra en hållbar
utveckling.
19
Viktiga förutsättningar för att kunna fullfölja det kommunala
uppföljningsansvaret är;
−
−
Samverkan mellan skolan/vuxenutbildning, individ och
familjeomsorgen, arbetsförmedlingen och näringslivet
Politiskt beslut som formulerar ett gemensamt
ansvarstagande mellan de olika verksamheter som i sitt
uppdrag möter dessa ungdomar. 37
Samverkan mellan regionala aktörer som länsstyrelsen, regionförbundet och
landstinget kan tillsammans med näringsliv, kommuner och lokala
arbetsförmedlingar förbättra möjligheterna för sysselsättning för unga i
länet. I detta arbete är det viktigt att se att utbildning följer
arbetsmarknadens behov och de satsningar som görs i länet för tillväxten.
En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för tillväxten bl.a. för att
skapa möjligheter för rörlighet och integration av unga på arbetsmarknaden.
Det gäller därför att både skapa möjlighet till försörjning och eget boende
för unga. 38
Detta kan vi göra;
Regionala, kommunala aktörer, näringslivet och arbetsförmedlingar
behöver samverka i syfte att skapa bättre förutsättningar för
sysselsättning för unga i länet.
Mål bör finnas för den lokala arbetsmarknadspolitiken gällande
unga.
Indikatorer för att följa hur väl sysselsättning och utbildning
tillgodoser ungas behov behöver finnas på såväl länsnivå som på
kommunal nivå.
Varierat utbud av bostäder i länets kommuner som tar hänsyn till
ungdomars behov.
Informera unga inför val av inriktning på gymnasiet och inför val av
utbildning på högskolan om hur arbetsmarknadens behov ser ut och
vilka möjligheter till jobb som finns inom olika yrken.
Arbeta för att möjliggöra sommarjobb för ungdomar.
37 Det kommunala uppföljningsansvaret som kommunerna ser det. Sveriges kommun och Landsting. 2008
38 Lundström S, Lind H, Borg L, Lundström P. Bostadsmarknad och Ekonomisk tillväxt. Nutek i samarbete med KTH. Stockholm.
2006
20
Jämställdhet
Kön är en bestämningsfaktor för psykisk hälsa/ohälsa och suicid. Statistik
visar att stressrelaterade symtom som oro, ångest, nedstämdhet, värk är mer
vanligt bland kvinnor än bland män. Suicid däremot, som kan ses som den
yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa är, mer vanligt bland män än bland
kvinnor. Könsskillnader kan ses som ett resultat av en orsakskedja med
början i den sociala konstruktionen av kön. Vårt kön konstrueras och
omskapas hela tiden i sociala handlingar samt i interaktion med andra i vår
omgivning. Beroende på vilket kön vi har beter vi oss och behandlas
annorlunda. Detta gör att det finns könsspecifika skydds och riskfaktorer.
För att minska skillnader i hälsa är det därför angeläget att sträva emot ett
samhälle där det råder jämställdhet mellan kvinnor och män. 39 40
Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att ”Kvinnor och
män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Det finns
också fyra delmål:
−
−
−
−
Jämn fördelning av makt och inflytande - Kvinnor och män
ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva
samhällsmedborgare och att forma villkoren för
beslutsfattandet.
Ekonomisk jämställdhet - Kvinnor och män ska ha samma
möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt
arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och
ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra - Kvinnor och män,
flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till
kroppslig integritet.41
Det krävs ett aktivt jämställdhetsarbete för att nå det nationella målet. Det
handlar både om kvantitativt och kvalitativt arbete. Det kvantitativa arbetet
går ut på att visa på ojämlika förhållanden mellan kvinnor och män flickor
och pojkar samt att göra något åt detta och få igång en förändringsprocess.
Det kvalitativa jämställdhetsarbetet handlar om att ifrågasätta våra attityder,
normer, värderingar och vanor. Att våga granska och ifrågasätta vilka
uppfattningar vi har om kvinnor/kvinnlighet och män/manlighet och vad
dessa föreställningar får för konsekvenser för individer, grupper och
befolkningen/medborgarna.
Jämställdhetsintegrering är en strategi för systemförändrande
jämställdhetsarbete. ”3R-metoden” är en metod som kan användas inom
olika verksamheter för att påbörja eller utveckla jämställdhetsarbetet. De tre
R:en står för representation, resurser och realia. Efter genomlysning och
39 SOU 2006:77. Statens offentliga utredningar . Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. Sid. 290
40 Förslag till nationellt program för suicidprevention- befolkningsinriktade åtgärdrsförlag. Statens folkhälsoinstitut. 2006. sid. 32
www.socialstyrelsen.se.
41 SOU 2005:66. Makt att forma samhället och sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål.
21
analys av berörd verksamhet kan jämställdhetsplaner arbetas fram för att
tydliggöra mål och inriktning för arbetet för att minska ojämställdheten.
För att lyckas med långsiktigt systemförändrande arbete krävs
förutsättningar som;
− beslut (från politiker och/eller ledning) om att
verksamheten skall arbeta för ökad jämställdhet på lång sikt
− kartläggningar för att upptäcka om det finns ojämställdhet
mellan könen på den befintliga arenan eller verksamheten
− kortsiktiga och långsiktiga mål för arbetet
− ekonomiska incitament för arbetet
− uppföljning av arbetet
− utbildning/ kunskap i genusfrågor och jämställdhet
−
möjliggöra för personal och hela personalgrupper att delta i
förändringsprocessen och engagera sig i arbetet. 42
Verksamheter som kommer i kontakt med barn och unga och deras föräldrar
har en unik möjlighet att arbeta för ökad jämställdhet genom att på olika sätt
medvetandegöra, synliggöra och diskutera vilka föreställningar och attityder
som styr vårt beteende och val. Genom att medvetandegöra och diskutera
frågor kring jämställdhet kan unga stärkas att våga göra egna val. (Bilaga 5)
Länsstyrelsen har en nyckelroll i jämställdhetsarbetet i Sörmland.
Länsstyrelsens uppdrag handlar om att bidra till ökad jämställdhet i länet
genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns villkor i
förhållande till de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsarbetet handlar
också om att Länsstyrelsen aktivt ska söka samverkan med strategiska
statliga myndigheter i länet och på olika sätt stödja arbetet med
jämställdhetsintegrering i länet.
Detta kan vi göra;
Bedriva jämställdhetsarbetet i enlighet med nämnda förutsättningar
för systemförändrade arbete.
Redovisa könsspecifik statistik i all
statistikredovisning/uppföljningsarbete men även uppmärksamma
skillnader inom respektive kön.
Använda 3-R metoden vid jämställdhetsintegrering.
Aktivt arbeta med jämställdhetsplaner, inom såväl offentlig, privat
som ideell sektor.
Skapa forum för unga kvinnor och män där frågor om jämställdhet
diskuteras.
Införa genuskunskap/livskunskap som ett eget ämne i skola eller
integrera jämställdhet/genuskunskap i sex- och
samlevnadsundervisningen.
22
Fysisk miljö och naturmiljöer
Naturen har stor betydelse för människors fysiska och psykisk hälsa.
Naturmiljöer, parker och grönområden är viktiga arenor för fysisk aktivitet
och ger psykiska hälsoeffekter såsom förbättrat humör, ökat välbefinnande,
stärkt immunförsvar och stimulans till en positiv återhämtning från
vardagens stressorer. Det finns också studier som visar att kontakt med djur
förbättrar människors psykiska hälsa.43
Grönytor står för ett viktigt samhällsvärde i sig och de allra flesta
medborgarna värderar sådana platser mycket högt. För barn är tillgänglighet
till parker, grönytor och lekplatser en bestämningsfaktor för fysisk aktivitet.
Arbetet för ökad fysisk aktivitet berör många aktörer och områden såsom
aktiv transport, bostadsmiljöer, friluftsliv, lek och inlärning och måste
bedrivas sektorsövergripande. Fysisk aktivitet i skolan beror i stor
utsträckning på skol- och förskolegårdarnas kvalitet samt tillgängligheten
till natur och friluftsliv. När det gäller utformning av förskolegårdens mark
visar studier exempelvis att kuperad mark och inslag av träd, buskar och
stenar ökar barns aktivitet på gården.
Vägen till och från skolan/förskolan och fritidsaktivteter utgör också tillfälle
för utomhusvistelse och fysisk aktivitet. Bilskjutsandet till skola och
fritidsaktiviteter har ökat och studier visar att i början av 1980 talet fick
94 % av lågstadiebarnen gå ensamma till skolan medan motsvarande andel
år 2000 var 77 %. Otrygghet kan utgöra hinder för föräldrar att släppa sina
barn själva till skolan och detta bör beaktas i samhällsplaneringen.44
Samhällsplaneringen behöver i mycket högre grad än tidigare och på ett
medvetet sätt skapa attraktiva inne och utemiljöer som lockar till fysisk
aktivitet. Vardaglig fysisk aktivitet kan stimuleras genom att skapa närhet
till natur, promenadstråk, grönområden och lokala parker. Avstånden mellan
bostäder och affärer och annan service samt trafiksäkerheten bestämmer om
vi tar bilen, cyklar eller går. Trygghetsaspekter behöver också tas i
beaktande för att öka fysisk aktivitet genom att skapa säkra; cykelvägar,
skolvägar, lekplatser på skolgården och i bostadsområden.
Hälsokonsekvenser av bostadsbyggande och infrastruktur ska bedömas,
eftersom dessa samhällsstrukturer är så avgörande för människors
rörelsemönster långt in i framtiden.
42 Sveriges Kommuner och Landsting. Jämställdhet en utmaning för kommuner och landsting. Kunskapsöversikt 2008.
43 Förslag till nationellt program för suicidprevention- Befolkningsinriktade strategier och åtgärdsförslag. Sid. 41. Statens
folkhälsoinstitut. www. Socialstyrelsen.se. 2006
44 Scäfer Elinder L. Faskunger J. Fysisk aktivitet och folkhälsa. Statensfolkhälsoinstitut.
23
Detta kan vi göra;
Använda hälsokonsekvensbedömningar i samhällsplanering, i
översikts- och detaljplaner, på detta sätt beaktas
folkhälsoperspektiv och trygghetsaspekter.
Stimulera till fysisk aktivitet och utomhusvistelse genom
samhällsplaneringen.
Skapa riktlinjer för barns offentliga lekmiljö, skolgårdens och
förskolegårdens lekmiljö.
24
Alkohol och drogförebyggande arbete
För att barn och ungdomar skall få möjlighet till en trygg uppväxt är alkohol
och narkotikapreventivt arbete viktigt. Alkohol bidrar till stora
samhällsekonomiska kostnader i form av; ohälsa och lidande för enskilda
och deras familjer, olyckor, våld och andra personskador. De sociala och
ekonomiska konsekvenserna är ofta stora för de vuxna som hamnar i ett
missbruk. Barn i dessa familjer far oftast illa med långvariga trauman som
påverkar den psykiska och fysiska hälsan hos dessa individer långt senare i
livet. Studier visar också att unga som dricker mycket alkohol löper fem
gånger så stor risk att må psykiskt dåligt som andra unga, sambandet är
också omvänt. Studier visar också att hög alkoholkonsumtion ökar risken för
självskada.45
Genom det alkohol- och drogförebyggande arbetet kan flera andra negativa
faktorer påverkas direkt eller indirekt exempelvis;
− slagsmål- eftersom de flesta som hamnar i slagsmål är
berusad
− olyckor- eftersom risken för alla olyckor ökar vid
berusningstillstånd
− suicid- eftersom det finns ett samband mellan
alkoholkonsumtion och suicidförekomst i befolkningen
− aborter och sexuellt överförbara sjukdomar- eftersom
många tonåringar som har sex fast de egentligen inte vill,
eller utan skydd, har varit berusade
− tobaksbruk- eftersom de som använt eller provat tobak
oftare också har provat alkohol
− drogbruk- eftersom de flesta är berusade när de prövar
narkotika första gången
Alkohol är den äldsta tillåtna bedövnings- och berusningsmedlet som vi
känner till och är starkt förknippad med vår kultur. Det är oftast under
ungdomstiden (från 14 år och uppåt) som unga provar alkohol och droger.
Vännerna har en stor betydelse för ungdomarnas konsumtion och attityd till
alkohol och droger. Vanligast är att ungdomar dricker vid fester och discon
och skälet till att dricka är för att ha roligt. Majoriteten av ungdomarna är
medvetna om att det även finns negativa konsekvenser med att dricka
alkohol. 46
Handlingsplaner för alkohol och narkotikapreventivt arbete
Förebyggande arbete behöver ske på olika nivåer och riktas både till den
vuxna befolkningen och ungdomsgruppen. De nationella handlingsplanerna
för alkohol- och narkotika anger inriktning och uppföljning av samhällets
insatser mellan 2006-2010. I den nationella handlingsplanen för alkohol är
45 Malmgren L. Ljungdahl S. Bremberg S. Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion – hur hänger det ihop? En systematisk
kunskapsöversikt över sambanden och förslag till metoder för att minska psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion bland ungdomar.
Statens folkhälsoinstitut. 2008
46 Lindqvist P, Malmström C. Ungdomar och alkohol, hur uppfattar ungdomar sina egna erfarenheter av alkohol och vad har de för
attityder kring det? Malmö högskola/ Hälsa och samhälle, C- uppsats. 2005.
25
det övergripande målet att minska den totala alkoholkonsumtionen. Särskilt
prioriterade delmål är
- ingen alkohol ska förekomma under uppväxten
- ingen alkohol ska förekomma i trafiken, i arbetslivet eller under
graviditeten
- skjuta upp alkoholdebuten samt utveckla fler alkoholfria miljöer
- bekämpa den illegala alkoholhanteringen
I den nationella handlingsplanen för narkotika är det övergripande målet att
verka för ett narkotikafritt samhälle och insatserna ska inriktas mot tillgång
och efterfrågan i syfte att minska nyrekryteringen samt användning av
narkotiska preparat 47
Det är angeläget att arbetet samordnas på regional- och kommunal nivå för
att kunna införa de nationella handlingsplanerna. Alkoholsamordnare på
läns- och kommunnivå har varit en framgångsfaktor för alkohol- och
drogpreventiva arbetet i Sverige under senare år. Att arbeta med ansvarsfull
alkoholservering och restriktiv alkoholservering är effektivt. Det är ett
utbildningskoncept som vänder sig till restaurang- och krogbranschen.
Erfarenheter visar att utbildningen, tillsammans med inspektioner av
restauranger, leder till färre kraftigt berusade och minskat krogvåld. På
individnivå handlar det alkohol- och drogförebyggande arbetet bland annat
om att stärka de ungas självkänsla, problemlösningsförmåga och utveckla
ändamålsenliga coopingstrategier, för att kunna möta olika påfrestningar i
omgivningen exempelvis grupptryck. (Bilaga 4 & 5) Insatser riktade mot
föräldrar handlar om att stärka deras roll i relation till sina barn genom
exempelvis föräldrastödsprogram. Örebros preventions program (ÖPP) är ett
exempel på ett sådant program där målgruppen är föräldrar. Syftet med
föräldrastödsprogram är att påverka föräldrars förhållningssätt till
ungdomars drickande, stärka föräldrarnas kunskap och beredskap om hur de
kan agera för att förhindra tidig alkoholdebut och berusningsdrickande hos
sina barn. 48 (Bilaga 4)
47 Proposition 2005/06:30
48 Bremberg S. Nya verktyg för föräldrar. Förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2004
26
Detta kan vi göra;
Bedriva restriktiv politik gällande alkohol och tobak; högt pris,
försäljningsförbud och tillsyn (gällande öppettider och åldersgränser för
inköp).
Samordna det alkohol och drogförebyggande arbetet genom alkoholoch drogsamordnare på kommunal nivå likväl som på länsnivå.
Arbeta med ansvarsfull alkoholservering och restriktiv alkoholservering.
Stödja och stärka föräldrarnas roll till sina tonårsbarn och förbättra
samspelet/relationen mellan barnet/ungdomen och föräldrarna genom
föräldrastödsprogram.
Arbeta med program som stärker de ungas självkänsla och
problemlösningsförmåga.
27
Trygghet och brottsförebyggande arbete
Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven
och centralt för människors välbefinnande och psykisk hälsa. Trygghet i ett
samhälle hänger nära samman både med vilken tillit vi har till andra
människor i samhället och med de livsvillkor som människor lever under
(var man bor, vilket socialt nätverk och ekonomiska förutsättningar man
har). Sverige är i jämförelse med andra länder ett förhållandevis tryggt
samhälle. Mellan 1990 och 2007 har den totala brottsligheten inte ökat,
däremot har det skett en omfördelning i olika former av brott. Exempelvis
har våldsbrotten så kallad brott mot person ökat och då särskilt de
alkoholrelaterade våldsbrotten. Vad gäller unga människor som grupp
(15-17 år) visar nationella undersökningar att brottligheten, det vill säga att
begå och vara utsatt för brott har varken har ökat eller minskat mellan år
1995- 2005. 49 Samtidigt visar flera undersökningar att det finns stora
skillnader mellan hur trygga olika grupper i befolkningen känner sig. Liv &
Hälsa undersökning visar att det är betydligt vanligare att unga kvinnor
avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen i jämförelse med unga
män, det gäller också personer med utländsk bakgrund.50
Kvinnor är generellt sett mer oroliga för att utsättas för brott och känner sig
mer otrygga än män när de vistas ute i det egna bostadsområdet kvällstid.
Äldre är mer otrygga än yngre. Studier visar att bostadsområden har
betydelse för upplevelse av trygghet. Otryggheten och oro för brott är högre
för den som bor i hyresrätt i jämfört med den som bor i småhus eller
flerfamiljshus. Personer med låg inkomst och låg utbildning upplever
otrygghet i högre utsträckning än resursstarka personer.51 Otryggheten är
också högre bland utrikes födda jämfört med dem som är födda i Sverige.
Hur ser det då ut i ungdomsgruppen i Sörmland avseende utsatthet för våld
och känsla av trygghet? Enkätundersökningen Liv & Hälsa ung 2008 visar
att det är betydligt vanligare för pojkar att bli utsatta för våld än flickor.
Andel pojkar i både årskurs 9 och 2 som blivit slagna, hotade eller på annat
sätt utsatta för fysiskt våld av jämnårig är betydligt högre än för flickor. Det
är också vanligare att pojkar blivit hotade eller tvingade att ge jämnåriga
pengar, mobiltelefon eller liknande. När det gäller att känna sig trygg i sitt
bostadsområde upplever mer än 90 % av både pojkar och flickor att de är
trygga på dagtid. Kvällstid/ Nattetid minskar dock denna känsla markant för
flickorna. Bara hälften av flickorna känner sig trygga i bostadsområdet
kvällstid/nattetid. 52
Ett sätt att arbeta med trygghetsfrågor inom det brottsförebyggande arbetet
är genom social brottsprevention eller situationell brottsprevention. Att
arbeta med delaktighet, stödja barn och ungas personliga utveckling,
självkänsla och samt ungas livsvillkor i allmänhet, (som möjlighet till
utbildning och arbete) är exempel på social brottsprevention. Situationell
49 Brottsförebyggande rådet. Ungdomar och brott 1995- 2005. Rapport. 2006
50 Liv & Hälsa 2008.Landstinget Sörmlands enkätundersökning till sörmlänningar i åldern 18-84 år.
51 Otrygghet och segregation. Bostadsområdets betydelse för allmänhetens känsla av otrygghet och oro för brott. 2008:16.
52 Liv & Hälsa ung 2008 – Vad vet vi om sörmländska barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa? Landstinget Sörmland.
28
brottsprevention handlar om att öka säkerheten och minska tillfällen för
brott genom att exempelvis belysa gator och torg, utveckla lås som är
inbrottssäkra, installation av övervakningskameror etc. Studier visar att
brottsförebyggande råd på kommunal nivå ger bättre förutsättningar för
samverkan kring brottsförebyggande frågor. Insatser som grannsamverkan
och föräldravandringar/nattvandring i bostadsområden kan stärka trygghet i
ett område.
Orsaker till en upplevd otrygghet kan delvis härledas till medias ökade
rapportering av brott och våld.53 Vid rapportering av brott i media sätts
händelser sällan i relation till den faktiska utsattheten eller sannolikheten att
bli utsatt för brott. Ett sådant rapporteringssätt där hänsyn tas till sådana
aspekter skulle möjligen kunna minska oron hos människor. Möjligen skulle
också restriktivitet/ ett barnperspektiv vid rapportering av våld och brott mot
barn och föräldrar öka tryggheten i barnfamiljer. För barn och ungas del är
internet och mobiltelefoner en källa till sociala kontakter och ett större
nätverk, men via nätet och mobiltelefoner kan också mobbing fortsätta in i
hemmet vilket kan öka känslan av otrygghet. Det har också nationellt
uppmärksammats att den ökade tillgången till information och
kommunikation via internet och mobiltelefoner ökat möjlighet till brott, det
är angeläget att utveckla kunskapen kring hur detta påverkar människors
upplevelse av trygghet.
Detta kan vi göra;
Skapa förutsättningar för social- och situationell brottsprevention.
Skapa bättre samverkan kring brottsförebyggande arbete via
Brottsförebyggande råd.
Beakta trygghetsaspekter i samhällsplanering vid skapandet nya
bostadsområden, lekplatser och andra fysiska miljöer såsom belysta
gång- och cykelvägar.
Vid redovisning av brottsstatistik problematisera kring upplevd
rädsla och faktisk utsatthet för brott.
Vid rapportering av brott i media sätta händelser i relation till
sannolikheten att bli utsatt för brott.
I media anlägga ett barnperspektiv vid rapportering av våld och brott
mot barn och föräldrar.
Utveckla kunskapen kring hur media, mobiltelefoner och internet
påverkar människors upplevelse av trygghet.
53 Apropå- brottsförebyggande råds tidskrift 4-5/2003.
29
ARENOR OCH VERKSAMHETER AV BETYDELSE FÖR
PSYKISK HÄLSA
Följande kapitel presenterar arenor och verksamheter som har betydelse för
barns och ungas psykiska hälsa. Kapitlet berör metoder och
framgångsfaktorer för hälsofrämjande arbete för psykisk hälsa. Vidare ges
också förslag på insatser för hur man inom dessa arenor och verksamheter
kan stärka eller utveckla förutsättningar för att främja psykisk hälsa hos barn
och unga.
Föräldrastöd
Föräldrarna är de viktigaste personerna i ett barns liv. Ett gott samspel med
föräldrarna under de första levnadsåren är en viktig del i barnets långsiktiga
emotionella och sociala utveckling. Den mest effektiva generella satsningen
för att främja psykisk hälsa hos barn och unga är att erbjuda stöd i
föräldraskapet. Det finns beräkningar som visar att genomföra
föräldrastödjande utbildning för 500 familjer kan jämföras med kostnaden
att placera en ungdom i familjehem under två års tid.54 Denna typ av
främjande och förebyggande stöd är en bra och billig investering ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv.
Generella föräldrastödet på lokal nivå
Regeringen föreslår ett generellt föräldrastöd som riktas till alla föräldrar
under hela barnets uppväxttid 0-18 år. Utredningen lyfter fram
förutsättningar, framgångsfaktorer och konkreta förslag på alla nivåer för att
stimulera till utveckling, ökad kvalitet och kompetens inom området.
Förslaget bygger dels på redan befintliga strukturer och samverkan mellan
de aktörer som vanligtvis har barn och föräldrar som målgrupp. Från det att
mödrahälsovården första gången träffar de blivande föräldrarna och upp till
den ålder då unga etablerar sig i vuxenlivet vid 18 års ålder, finns en rad
verksamheter som genom sina uppdrag berör barn och deras föräldrar.
Några exempel är skolbarnomsorg, förskola, skola, socialtjänst,
bostadsbolag, polis, näringsliv olika ideellaorganisationer mfl. Dessa
verksamheter kan på olika sätt bidra till att stödja föräldrar och på så sätt
skapa en grund för att den fysiska och psykiska hälsan utvecklas positivt hos
barn och unga. 55 Det finns idag flera utvecklade föräldrastödsprogram/
föräldrakurser i Sverige. Gemensamt för dessa program är att de hjälper
föräldrar att utveckla ett positivt samspel med barnet. 56 (Bilaga 4)
Dessa program används i olika grad i Sörmland.
54 Skolverket, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut ( 2004) Tänk långsiktigt- En samhällsekonomisk modell för prioriteringar
som påverkar barns psykiska hälsa. Skolverket, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, 2004.
55 SOU 1998:131 Föräldrastöd - en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp tillföräldrar i deras föräldraskap.
56 Bremberg S. editor. Nya verktyg för föräldrar. Förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 2004.
30
Förutsättningar för att främja psykisk hälsa är att;
Det finns en strategi för föräldrastöd som gärna utarbetas i
samarbete mellan offentliga, ideella och privata aktörer.
Strategin för föräldrastöd beslutas på kommunens högsta politiska
nivå.
Det finns tydligt avtal om ansvarsfördelning och finansiering av
föräldrastöd mellan olika huvudmän.
Utbildning av föräldragruppsledare samordnas regionalt och centralt
i kommunen.
31
Mödra- och barnhälsovården
Så gott som alla barn och deras föräldrar kommer i kontakt med mödra- och
barnhälsovården vilket ger dessa verksamheter unika möjligheter att stötta
barn och deras föräldrar i föräldraskapet. Inom verksamheterna finns
tvärprofessionell kompetens i form av barnmorska, läkare och psykolog
inom mödrahälsovården, sjuksköterska och läkare samt psykolog inom
barnhälsovården. Mödra- och barnhälsovårdens övergripande uppdrag är att
bedriva ett hälsofrämjande arbete som syftar till att stärka föräldraskapet och
barnens välbefinnande. Det finns också goda möjligheter att tidigt
identifiera barn och föräldrar med särskilt behov av stöd, för att tidigt kunna
ge stödjande insatser. Verksamheterna erbjuder även möjlighet för blivande
föräldrar att träffas och knyta kontakter med andra som väntar barn.
Föräldrastöd ska erbjudas till alla blivande och nyblivna föräldrar, ofta finns
ett utbud av generellt och riktat stöd som genomförs individuellt eller i
grupp. Det ska vara utformat så att både män och kvinnor kan och vill delta,
fokus ska ligga på det jämlika, jämställda föräldraskapet och dess roll i
samhället.
En översyn av föräldrautbildning i Landstinget Sörmland har gjorts där mål
för föräldrastödet tydliggörs. Särskild angeläget för att främja en god
psykisk hälsa hos barn och deras föräldrar är att effektmålen uppnås:
− Alla blivande och nyblivna föräldrar erbjuds delta i
föräldragruppsverksamhet
− Att andelen pappor som deltar i föräldragruppsverksamhet
påtagligt ökar
− Att föräldragrupper bedrivs som en sammanhållen process
mellan mödra – och barnhälsovården ökar
− Att föräldragruppsverksamhetens organisation och innehåll
kontinuerligt följs upp och kvalitetssäkras 57
Förutsättningar för att främja psykisk hälsa är att;
Det finns ändamålsenliga lokaler, tid att bedriva föräldragrupper
samt fortbildning för personal.
Föräldrastödet utformas så att fler pappor får del av det utbud som
verksamheten erbjuder.
Föräldrastödet utformas så att familjer med utländsk bakgrund,
minoriteter, annan religion eller trosuppfattning och familjer med
barn som har funktionsnedsättning, får del av det utbud som
verksamheten erbjuder.
Föräldrastödjande arbete på mödra- och
barnhälsovårdsmottagningarna ligger i linje med nationella riktlinjer
för föräldrastöd.
32
Familjecentraler
Familjecentralen utgör en del av landstingets och kommunernas arbete i
syfte att främja barns och föräldrars psykiska, fysiska hälsa och
välbefinnande. Familjecentraler bygger på samverkan mellan mödra- och
barnhälsovård, öppna förskolan och socialtjänstens förebyggande
verksamhet, men även andra aktörer kan ingå. Den samverkan som sker
inom ramen för familjecentralen förväntas ge vinster som är mer än summan
av de enskilda verksamheterna. Barnet och föräldrarna kan tidigt få stöd
utifrån den samlade kompetensen. Familjecentralernas stöd ska utformas
utifrån de behov som finns hos familjerna 58 59 60
Landstinget Sörmlands har antagit en policy för familjecentraler. Policyn
klargör Landstinget Sörmlands roll, beslutsvägar, arbetssätt och mål med
landstingets del i familjecentralerna. Den kan ligga till grund för
framtagande av avtal mellan Landstinget Sörmland och kommunerna, eller
eventuell annan medverkande part, som är huvudmän för familjecentraler i
Sörmland. Landstingets Sörmlands mål i arbetet med familjecentraler är att
främja en god och jämlik hälsoutveckling hos barn och föräldrar.
Familjecentralerna skall;
− vara tillgänglig som nära mötesplats
− stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar
− skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga
− erbjuda lättillgängligt stöd - vara ett kunskaps- och
informationscentrum
I Sörmland har också verktyget KAFO- kvalitetssäkring av
familjecentralernas organisering utvecklats i avsikt att säkerställa och belysa
familjecentralernas organisering och kvalitet på verksamheten. KAFO visar
vilka förutsättningar en familjecentral har för att bedriva sin verksamhet
utifrån faktorer som; samordning, bemanning, planering och uppföljning,
samarbete och samlokalisering.
57 För barnets bästa från utbildning till mötesplats- en översyn av föräldrautbildningen i Landstinget Sörmland samt utifrån
genomförd översyn redovisade förslag. Landstinget Sörmland. 2006.
58 Landstinget Sörmlands policy för familjecentraler.2005.
59 Tänk långsiktigt: en samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkan barns psykiska hälsa Skolverket, Socialstyrelsen,
Statens folkhälsoinstitut. Lindesberg. 2004.
60 Familjecentraler- kartläggning och kunskapsöversikt. Socialstyrelsen 2008. Artikelnr. 2008-131-16
33
Förutsättningar för att främja psykisk hälsa är att;
Familjecentraler samlokaliseras där de fyra basverksamheterna ingår
(mödravård, barnhälsovård, öppna förskolan och socialtjänstens
förebyggande verksamhet)
Familjecentralen har kunskap om vilka målgrupper man når och
vilka målgrupper man inte når med verksamheten, utifrån variabler
som kön, ålder, svensk/utländsk bakgrund, funktionsnedsättning
samt socioekonomisk bakgrund.
Det finns avtal mellan huvudmännen.
Verktyget KAFO- kvalitetssäkring av familjecentralernas
organisering används för kvalitetssäkring av verksamheten.
Verksamhetens arbetssätt och det stöd som familjecentralerna ger
följs upp och utvärderas.
34
Förskolan och skolbarnomsorg
Förskoleverksamhet riktar sig till barn från ett år till de börjar i förskoleklass
eller skola. Förskoleverksamhet består av förskola, familjedaghem och
öppen förskola. Skolbarnsomsorg riktar sig till skolbarn mellan sex och tolv
år och består av familjedaghem, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. År
2007 var 65 % av alla Sörmlands 1-12 åringar inskrivna på förskola
och/eller skolbarnomsorg. Förskoleverksamhetens uppgift är stödja och
stimulera barns utveckling och lärande och möjliggöra för föräldrarna att
förena föräldraskap och förvärvsarbete eller studier. Förskolan har en viktig
roll i att främja positiv psykisk utveckling hos barn och erbjuda stöd till barn
med särskilda behov. Samband mellan förskolemiljön och barns psykiska
hälsa har undersökts, tre faktorer har visat sig vara särskilt viktiga för
barnens psykiska hälsa; barncentrerad pedagogik, program för träning av de
sociala och känslomässiga färdigheterna och att personal har
förskollärareutbildning.61 Det finns all anledning att tro att de två
förstnämnda faktorerna ovan även är viktiga inom skolbarnomsorgen samt
att personal har fritidspedagogutbildning eller motsvarande.
Sveriges riksdag och regering fastställer läroplan, nationella mål och
riktlinjer för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Inom dessa ramar
avgör sedan den enskilda kommunen hur verksamheten ska bedrivas. Det är
viktigt att alla barn erbjuds verksamhet av hög kvalitet på lika villkor
oavsett vilken länsdel eller kommun man bor i samt att förutsättningar ges
till verksamheter för att de ska kunna utföra sitt uppdrag på bästa sätt.
Skolverkets skrifter, ” kvalitet i förskola” och ” kvalitet i fritidshem”, tar
bland annat upp förutsättningar som är centrala för en fungerande
verksamhet. Skrifterna kan användas både som stöd i kommunen och av
personal i verksamheten vid skapande av mål och uppföljningar av
verksamheten.62 För systematiskt kvalitetsarbete inom alla läroplanstyrda
verksamheter är Skolverkets självskattningsverktyg BRUK användbar, både
för arbetsgrupper i en enskild verksamhet samt av kommunen vid skapande
av mål och vid uppföljning. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer
som är framtagna med utgångspunkt i nationella styrdokument och som
Skolverket använder i sina uppföljningar. 63
61 Bremberg S. Hur kan förskolan förbättra barns psykiska hälsa? Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 2001.
62 Skolverkets allmänna råd. Allmänna råd och kommentarer för kvaliteten i fritidshem. WWW. skolverket.se. pdf. publikationer.
2007.
63 Skolverket. Myndighet för skolutveckling. Ett verktyg för skattning och utveckling av kvalitet. 2008.
35
Förutsättningar för att främja psykisk hälsa är att;
Personal inom förskolan har förskolelärarutbildning.
Personal inom skolbarnomsorg har fritidspedagogutbildning eller
motsvarande.
Barncentrerad pedagogik och program för träning av de sociala och
känslomässiga färdigheterna tillämpas.
Skolverkets skriftliga information om ”kvalitet i förskola” och
”kvalitet i fritidshem” används för att säkerställa förutsättningar för
verksamheten.
Självskattningsverktyget BRUK eller liknande verktyg används för
det systematiskt kvalitetsarbetet inom skolan.
Identifiera utvecklingsområden genom gemensamma
kvalitetsindikatorer på kommunal nivå för förskola och
skolbarnomsorg.
36
Skolan
Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande insatser då den når alla barn
och ungdomar. Skolan har en viktig roll och ansvar för barns och ungas
utveckling, inte minst ur hälsosynpunkt. Det är den samhällsverksamhet som
har störst förutsättning att utjämna socialt betingad ohälsa. Skolans
viktigaste bidrag till att främja en god psykisk hälsa hos barn och unga är att
erbjuda en bra kärnverksamhet. Barn och ungdomars erfarenheter i skolan är
grundläggande för deras utveckling till vuxna individer. I skolan utvecklar
barnen sin självbild i interaktion med andra barn och ungdomar, de
utvecklar sina relationer och sin självständighet. De utvecklar också
personella färdigheter, upptäcker och utvecklar styrkor för att klara av
motgångar i livet, vilket har betydelse för psykisk hälsa.
Flera studier har undersökt hur utbildning och det sociala klimatet i skolan
kan öka eller försämra elevers skolprestationer, utveckling och hälsa. En
god relation mellan lärare och elever samt fungerande samverkan mellan
skolans personal har visat sig påverka elevers skolprestationer, hälsa och
trivsel. 64 65 66 67 Studier visar att när elever har fått ökade möjlighet att
påverka arbetet i skolan främjas också deras skolprestationer och psykiska
hälsa. En skolmiljö som utvecklar elevers kompetenser (sociala, emotionella
och intellektuella kompetensen) motverkar också utagerande beteende och
alkoholkonsumtion bland elever.68 69 70
Skolans verksamhet styrs av skollagstiftning och arbetsmiljölagstiftning.
Skolledaren har den viktigaste rollen att styra och leda arbetet mot
gemensamma mål och tillsammans med all personal i skolan ansvara för att
eleverna får en god arbetsmiljö.71 Att arbeta för en hälsofrämjande skola
innebär att arbeta både med den psykosociala miljön och fysiska miljön.
Den psykosociala miljön omfattar arbete för trivsel och trygghet i skolan
men också den pedagogik som eleverna erbjuds. Arbete med den
psykosociala miljön omfattar också aktivt arbete med att stärka relationer,
lyfta fram elevernas resurser, styrkor och möjligheter. Arbete med den
fysiska miljön omfattar utformning av byggnader, klassrum, möbler,
utemiljön, säkra transporter till och från skolan. En hälsofrämjande skola är
en skola som målmedvetet och långsiktigt satsar på att utveckla hela skolans
vardag utifrån ett salutogent perspektiv.
64 Webster D. Utveckla barns emotionella och sociala kompetens. Stockholm: Gothia. 2004
65 Catalano RF et al. The importance of bonding to school for healthy development: findings from the Social Development Research
Group. Journal of School Health 2004;74 (7): 252-261.
66 Elliot DS et al. Safe communities, safe schools planing guide: A tool for Community Violence Prevention. Boulder. Colorado:
Institute of Behavioural Science, University of Colorado.
67 Dwyer K, Osher D. Early warning : Timely response: A guide to safe schools. Washinton DC; US dept. of Education. 1998
68 Foxcroft DR et al. Primary prevention for alcohol misuse in young people. Cochrane Database syst Rev. 2002 (3): CD003024.
69 Hawkins JD. Catalano RF. Arthur MW. (2002). Promoting science-based prevention in communities. Addictive behaviors, 27 951976.
70 Sammon PM, P Thomas S. Do school perform consistently across outcome and areas? I Gray J. (red) Mergin traditions: The
future of research on school effectiveness and school improvement. London: Cessels. 1996
71 SOU 2000:19, Från dubbla spår till elevhälsan i en skola som främjar lust att lära , hälsa och utveckling.
37
Elever, lärare, skolhälsovård, föräldrar och skolledning har goda möjligheter
att tillsammans med kommunen utveckla en god och positiv arbetsmiljö för
både elever och personal. 72 73 Lanstinget Sörmland har utvecklat
metodhandboken ”Hälsofrämjande skola- en handbok som ger fria händer”
som kan ge stöd i hur man kan arbeta för en hälsofrämjande skola.
Hälsoundervisning ingår i skolans läroplan och är en gemensam uppgift för
all skolpersonal. Det finns också bra möjligheter att i olika ämneskunskaper
ta upp hälsofrågor.74 Under senare år har fler skolor satsat på livskunskap
som ett eget ämne i skolan som en långsiktig insats för att främja barn och
ungdomars välbefinnande, psykiska hälsa, förmåga till empati,
kommunikation, stresshantering och problemlösningsförmåga. Fysisk
aktivitet/rörelse och matvanor påverkar förmågan till lärande och kan därför
ses ha indirekt betydelse för psykisk hälsa. Dessa vanor hänger samman
med vilka levnadsvanor och socioekonomiska förutsättningar som
föräldrarna har. Skolan kan möjliggöra för alla elever att få möjlighet att
utveckla ett gott förhållningssätt till lek, rörelse och goda matvanor.
Särskilda åtgärdsprogram i skolan har visat kunna öka de ungas aktivitet
under skoldagen och i vissa fall även på fritiden. Programmen innehåller
flera delar, det kan handla om att utbilda lärare eller att förändra läroplanen,
införa extra aktivitetspass under lektionstid och raster. Det kan också handla
om att stödja beteendeförändringar, förstärka hälsoundervisningen och att på
olika sätt involvera föräldrarna i verksamheten.75
För att utveckla kvalitetsarbetet i skolan kan självskattningsverktyget BRUK
vara användbart. BRUK kan användas både i arbetsgruppen, i den enskilda
verksamheten eller av kommunen, vid mål formulering samt för
uppföljningar. Gemensamma indikatorer för en kommuns skolor kan visa på
utvecklingsområden och vara en grund för att skapa likvärdiga
förutsättningar för utbildning.
Särskilt viktiga indikatorer att följa är;
− hur barn och ungdomar upplever skolan
− att antalet barn med behov av speciella stödinsatser
motsvarar befintlig kompetens och resurser inom skolan
− barn och ungas möjlighet till delaktighet i skolan
− implementerat antimobbingprogram och handlingsplan
− handlingsplan mot skolk
− jämställdhetsplan
− program för utveckling av sociala och emotionella
färdigheter
− andel elever från grundskolan med behörighet till
gymnasiestudier
− andel elever från gymnasieskolan med behörighet till
högskolestudier
72 Wilson D. The interference of school climate and school connectedness and relationship with aggression and victimization.
Journal of school health 2004;74 (7) 293-299.
73 Hägglund S. Perspektiv på mobbing. Institutionen för pedagogik. Göteborgsuniversitet, 1996
74 Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. ISBN 91-7201-881-X. Art. Nr. 2004-130-2.
75 Metoder för att främja fysisk aktivitet. Systematisk litteraturöversikt .Rapport nr: 181. SBU. Stockholm. 2006
38
Förutsättningar för att främja psykisk hälsa är att;
Aktivt arbete bedrivs för en hälsofrämjande skolutveckling i
samverkan mellan skolledning, elever, lärare, skolhälsovården,
föräldrar och kommunen avseende såväl den psykosociala som
den fysiska miljön.
Självskattningsverktyget BRUK eller liknande systematiskt
arbetssätt/verktyg används i det systematiska kvalitetsarbetet.
Bruk behöver kompletteras med verktyg som riktar sig till
eleverna.
Identifiera utvecklingsområden genom gemensamma
kvalitetsindikatorer för skolor i en kommun.
Livskunskap är ett eget ämne i skolan
Det finns ett aktivt arbete för delaktighet, demokratifrågor och
inflytande i skolan.
Det finns samverkan mellan elever, föräldrar, skola och
kommunen för att finna lösningar hur mobbing kan förebyggas
och för att skapa gemensamma normer.
Det finns en implementerad antimobbingsprogram som tydligt
visar hur mobbing ska förebyggas.
Kompetensutveckling finns för personal om hur
mobbingförebyggande arbete kan bedrivas strukturerat inom
skolan.
Personal inom förskolan/skolan har tillgång till metoder och
kunskap om barn och unga med behov av särskilt stöd, särskilt
metoder och kunskap som kan underlätta läs och skrivinlärning.
Det finns utrymme för idrott, friluftsaktiviteter och hemkunskap i
skolan så att alla elever får möjlighet att utveckla ett gott
förhållningssätt till lek, rörelse och goda matvanor.
39
Skolhälsovård
Enligt skollagen är kommunerna skyldiga att erbjuda skolhälsovård med
skolläkare och skolsköterska. Skolhälsovårdens uppgift är att följa elevernas
utveckling, bevara och förbättra deras fysiska och psykiska hälsa samt verka
för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården har ett ansvar för det
hälsofrämjande arbetet gentemot varje enskild elev. Skolhälsovården har en
unik möjlighet att vid mötet med eleven stärka det friska och att vid
hälsobesök/hälsoundersökningar tidigt kunna identifiera
funktionssvårigheter eller andra hälsoproblem hos elever. Vid varje kontakt
finns också möjlighet att diskutera frågor om hälsa, skolsituationen samt ge
individuell hälsoupplysning. Skolhälsovården har en särskilt viktig uppgift
att stödja elever med behov av särskilt stöd exempelvis barn som vuxit upp
under problematiska förhållanden, elever med någon form av
funktionsnedsättning och barn till asylsökande.
Det finns ett stort mervärde med att integrera skolhälsovården i den övriga
verksamheten. Skolhälsovården kan utifrån sin unika kunskap om elevernas
hälsa bidra med information och råd till skolledning och lärare i
arbetsmiljöfrågor, utredningar och övergripande elevvårdsfrågor. Med sin
kompetens kan skolhälsovården också vara en resurs i ämnen som
livskunskap. För att skolhälsovården ska bli en resurs för skolans hela
elevvårdande arbete behövs samverkan mellan skolhälsovården, skolans
personal och skolledning.
Skolhälsovården är en del av första linjens hälsovård och många kontakter
med elever är föranledda av psykiska och sociala problem. Inte sällan söker
elever kontakt med skolsköterskan för frågor som ligger utanför
skolhälsovårdens kompetensområde. Då blir samverkan med föräldrar,
andra verksamheter inom och utanför kommunen såsom socialtjänst, hälsooch sjukvården, BUP, ungdomsmottagningar viktiga. Om skolhälsovården
inte fungerar kan det innebära större lidande för det enskilda barnet och att
belastningen ökar på andra institutioner som till exempel barn- och
ungdomspsykiatrin. Ett förslag till ny skollag är under beredning på
nationell nivå och skall presenteras under 2009, där ingår bland annat
reglering av skolhälsovården. 76
76 SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsan i en skola som främjar lust att lära , hälsa och utveckling.
40
Förutsättningar för att främja psykisk hälsa är att;
Skolhälsovården är lättillgänglig och likvärdig vad gäller kvalité,
innehåll och inriktning i Sörmlands skolor.
Det finns ändamålsenliga lokaler för skolhälsovården där samtal och
hälsoundersökningar kan genomföras.
Socialstyrelsens kvalitetsföreskrifter används avseende bla.
organisation, resurser, rutiner och metoder för att bevaka och
förbättra kvalitén i verksamheten.
Det finns kurator eller annan personal med psykosocial kompetens
för att stödja barn och unga med psykosocial problematik.
Samtalsgrupper utifrån elevernas behov finns inom skolan.
Det finns ett samarbete mellan skolhälsovård, föräldrar, landstingets
hälso- och sjukvård, skolans personal och kommunen vilket ger en
bättre helhetssyn kring elever med behov av särskilt stöd.
41
Ungdomsmottagningar
Det övergripande målet för Ungdomsmottagningarna är att främja fysisk och
psykisk hälsa, stärka ungdomar identitetsutvecklingen så att de kan hantera
sin sexualitet samt att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt
överförbara infektioner och sjukdomar. Verksamheten är till för unga
kvinnor och män upp till 20 och 23 år. Arbetet består av individuella samtal,
undersökning, behandling, gruppverksamheter samt utåtriktat arbete. De
individuella kontakterna bygger på frivillighet och grundsynen hos
personalen ska utgå ifrån ett hälsofrämjande perspektiv. I det utåtriktade
arbetet kan ingå studiebesök av skolklasser på mottagningarna, information i
skolorna och att vara ett komplement till skolans sex- och
samlevnadsundervisning. Ungdomsmottagningens personal arbetar också
med ungas attityder, normer och värderingar.
I arbetet utgår verksamheten från en helhetssyn på ungdomarnas situation
och tar hänsyn till det sociala och kulturella sammanhang som ungdomarna
lever i. Ungdomsmottagningens verksamhet behöver därför ha en bred
kunskap inom medicinska, sexologiska, psykologiska och sociala
disciplinerna, det behövs också kunskap om kulturrelaterade
frågeställningar.77 En fördjupningsstudie utifrån enkätundersökningen Liv
& Hälsa ung i Sörmland visar att denna generella verksamhet når särskilt
viktiga ungdomsgrupper. Majoritet av elever i årskurs 9 som besökt
ungdomsmottagningen vid upprepade tillfällen hade generellt sett sämre
hälsotillstånd och i högre grad riskbeteenden exempelvis med avseende på
alkohol- och tobaksanvändning. Verksamheten har således en unik
möjlighet att stötta sårbara ungdomsgrupper med flera riskfaktorer kring sig.
78
I Landstinget Sörmland har kvalitetsäkringsverktyget KUMO Kvalitetssäkring av UngdomsMottagningarnas Organisering utvecklats.
KUMO visar vilka förutsättningar ungdomsmottagningarna har för att
bedriva sin verksamhet och kan bidra till att synliggöra utvecklingsområden.
77 Policyprogram för Sveriges ungdomsmottagningar. www.fsum.se
78 Fokusrapport- Ungdomsmottagningar; en fördjupningsstudie av ungdomsmottagningar i Sörmland utifrån Liv & Hälsa ung 2006.
Folkhälsocentrum. Landstinget Sörmland.
42
Förutsättningar för att främja psykisk hälsa är att;
Ungdomsmottagningen har kunskap om vilka målgrupper man når
med sin verksamhet, utifrån variabler som kön, ålder,
svensk/utländsk bakgrund, funktionsnedsättning samt
socioekonomisk bakgrund.
Ungdomsmottagningar är likvärdiga i länet vad gäller inriktning,
innehåll, tillgänglighet samt öppettider.
Kvalitetsäkringsverktyget KUMO används för att belysa de
förutsättningar som ungdomsmottagningarna har.
Det finns avtal mellan huvudmännen.
Ungdomsmottagningar bemannas i enlighet med FSUM:s normer.
All personal på ungdomsmottagningar har sexologisk kompetens.
Studiebesök möjliggörs för eleverna under skoltid.
43
Den fria tiden- Fritiden
I detta avsnitt används ordet fritid som ett samlat begrepp som innefattar
både kultur och fritidsaktiviteter på den fria tiden efter skola och arbete.
Fritiden utgör för barn och unga den del av tillvaron där de utvecklar sin
identitet, kultur och livsprojekt. Musik, konst, dans, drama, och litteratur
samt motion, idrott och friluftsliv är viktigt för livskvalité och hälsa. Det
finns studier som visar att de som deltar i fritidsverksamheter har bättre
skolprestationer 79. Allt mer forskning talar för att inlärning förbättras av
deltagande i olika konstnärliga och kulturella uttrycksformer. Aktivt
utövande av musik främjar mental hälsa 80 81. Inom fritiden ges möjlighet till
utvecklande av faktorer och individuella egenskaper som främjar psykisk
hälsa och de är;
− nära relationer (ökat socialt kapital)
− stärkt självförtroende och självtillit
− god problemlösningsförmåga, strategier för att hantera
svårigheter (Cooping)
− tillförsikt, optimism och en känsla av att själv styra sitt liv
(hanterbarhet)
− nyfikenhet av att utveckla nya förmågor
− vuxenrelationer
− socialt engagemang
Fritiden utgör en viktig del av barn och ungdomars uppväxtvillkor. Inom
fritiden finns den struktur och de förebilder som många barn och ungdomar
behöver som har fler riskfaktorer omkring sig. Forskning visar att
strukturerade fritidsaktiviteter kan minska utåt agerande beteende hos barn
och ungdom, främst hos yngre barn (10 år och yngre). Andra studier visar
att fritid som är kopplat till natur och djurkontakt kan minska psykisk
ohälsa.82 Föreningslivet i form idrott är en viktig arena för ungdomars fritid
och här återfinns många unga. 83 Barn och unga som är aktiva i
idrottsföreningar är också mer fysiskt aktiva. 84 Fysisk aktivitet är i sin tur en
skyddsfaktor för psykisk hälsa och har också flera andra positiva effekter på
hälsan. 85 Fritiden är också viktigt ur ett demokratiperspektiv och inom
föreningslivet finns goda möjligheter att skapa former barn och ungas
delaktighet och inflytande. De kan göras delaktiga i verksamhetens innehåll
och utformning och det ger också träning i att uttrycka sina åsikter.
79 Tänk långsiktigt: en samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkan barns psykiska hälsa . Skolverket, Socialstyrelsen,
Statens folkhälsoinstitut. Lindesberg. 2004
80 McKinney CH. Antoni M H. Kumar M, Tims FC. McCabe P M. Effects of guided imagery and music (GIM) therapy on mood and
cortisol in healthy adults. Health psychol. 1997;16(4):390-400.
81 Scellenberg EG. Music lessons enhances IQ. Psychol Sci. 2004;15 (8): 511-4.
82 Statens folkhälsoinstitut (2006) Förslag till nationellt program för suicidprevention- befolkningsinriktade strategier och
åtgärdsförslag.
83 Fokus 07 en analys av ungas hälsa och utsatthet. Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:14
84 Regeringens proposition 2004/05:2 Makt att bestämma- rätt till välfärd sid. 41-42.
85 UK department of health. At least five a week. Evidence on the impact of physical activity and its relationship to health. A report
från the Chief Medical Officer. London. Department of health; 2004.
44
Jämlika villkor på fritiden?
Barn- och ungdomspolitik lyfter fram fritid som en rättighet för barn och
ungdomar. Studier visar att deltagande i fritidsaktiviteter är ojämlikt, barn
till akademiker, högre tjänstemän, samt tjänstemän på mellannivå idrottar,
musicerar, sjunger, dansar, spelar teater i högre utsträckning än barn till
arbetare. Kulturinstitutioner som teatrar, museer, musikinstitutioner,
bibliotek utnyttjas i större grad av barn i tjänstemannafamiljer än av barn i
arbetarfamiljer. Barn i arbetarfamiljer besöker fritidsgårdar mer än barn i
tjänstemannafamiljer gör. Sambanden är att högre socioekonomisk status
desto högre föreningsdeltagande. Ekonomin spelar också roll för val av
fritidsaktivitet. I idrottsföreningar återfinns exempelvis fler ungdomar som
bor i villa och har tillgång till bil, samt bor med sina båda föräldrar.
Fritidsvanor skiljer sig också mellan storstäder och landsbygd. Ungdomar på
landsbygden ägnar sig mer åt att besöka idrottstävlingar, fiska, besöka
fritidsgård och syssla med sällskapsdjur, umgås med familjen och idka
friluftsliv än ungdomar i storstaden. Ungdomar i storstaden besöker i högre
grad konstutställningar, gallerior, går oftare på bio och teater och träffar sina
flick- och pojkvänner, reser utomlands i större utsträckning än ungdomar i
landsbygden. Det finns en stark koppling till vad ungdomar gör på fritiden
och vad det finns för utbud i boendeorten avseende aktiviteter och
fritidslokaler. 86 Skillnader i det kommunala utbudet kan bero på kommunen
storlek, geografisk läge, syn på fritidens betydelse och lokal organisation 87.
Fritidens könsordning
Könsordning handlar om att roller och maktfördelning i samhället är
relaterat till kön. Detta avspeglar sig på olika sätt, t.ex. genom att det finns
skillnader mellan flickor och pojkars deltagande i olika fritidsaktiviteter.
Flickor och pojkar är ungefär lika föreningsaktiva men pojkar dominerar i
idrottsföreningar och särskilt inom vissa idrotter. En förklaring till varför
pojkar och män fortfarande är mer dominerande inom idrotter är det
idrottshistoriska perspektivet som visar att all idrott ursprungligen var en
manlig företeelse där kvinnor var förbjudna att delta. Mannen och manlig
kroppskultur har på så sätt lagt normen inom idrotten. Idrotten är inte på
samma sätt skapad utifrån kvinnors förutsättningar. Kvinnor förväntas hävda
sig inom idrotten på männens villkor och på samma gång behålla sin
kvinnliga identitet. Konstruktion av kön, som handlar om föreställningar
kring manligt och kvinnligt och hur vår identitet formas efter dessa, kan
försvåra deltagande i vissa aktiviteter. Studier visar att flickor och pojkar,
unga män och kvinnor, har klara föreställningar om vilka aktiviteter som
kvinnliga respektive manliga aktiviteter. Studier där barn och unga
intervjuats visar att flickor och pojkar, unga kvinnor och män tilldelar
aktiviteter till det ena eller andra könet. De intervjuade osynliggjorde den
kvinnliga kroppen medan den manliga sågs som stark, modig och
kompetent. Att pyssla sågs som något kvinnligt och svaghet medan det
aktiva och produktiva som något manligt och starkt. De hämtade sina
exempel ur vardagslivet, från det de sett på tv och/eller hur de blivit
86 Nilsson P Fritid i skilda världar. Ungdomsstyrelsen. ISBN 91-89050.1998
87 Lindar P Fritidsboken. Stockholm; bonnier Utbildning AB. 2001
45
bemötta.88 89 Kön kan på så sätt också vara ett hinder till att ta del av ett visst
fritidsutbud på samma sätt som exempelvis social tillhörighet, etnicitet eller
på grund av utbudet av aktiviteter i kommunen är för dålig eller anpassade
bättre till det ena eller andra könet. (Bilaga 6)
Fritidsgårdar
En viktig verksamhet inom kultur- och fritidssektorerna är fritidsgården.
Kommunala fritidsvaneundersökningar visar att ungefär 10 % av
ungdomarna besöker någon fritidsgård regelbundet. Fritidsgårdar vänder sig
främst till ungdomar mellan 13-16 år, men är öppna för alla. Ungdomar som
inte deltar i organiserade fritidsaktiviteter återfinns ofta på fritidsgårdar.
Studier visar att majoriteten av de unga som besöker fritidsgårdar ofta har
lägre föräldrastöd, högre riskbeteende av olika slag än unga som är med i
föreningsaktiviteter.90 Fritidsgårdarna blir därför en betydelsefull arena för
att stödja de ungdomar som har fler riskfaktorer omkring sig. Personalen på
fritidsgårdar behöver ha adekvat utbildning och tillräckliga resurser för att
kunna bedriva verksamhet som motverkar utanförskap och stärker
ungdomars egenkraft.
Förutsättningar för att främja psykisk hälsa är att;
Det finns tydliga mål för kultur och fritidsverksamhet på kommunal
nivå.
De som arbetar inom kultur- och fritidssektorn har kännedom om
vilka grupper man når med sina verksamheter utifrån variabler som
kön, ålder, svensk/utländsk bakgrund, funktionsnedsättning samt
socioekonomisk bakgrund. Sådana faktorer behöver även tas i
beaktande vid fördelning av föreningsbidrag.
Barn och ungdomar involveras i beslut kring fritids- och
ungdomssatsningar.
Det finns forum och möjlighet till erfarenhetsutbyte och samverkan
mellan kommuner, landsting och frivilligorganisationer. För att
utveckla fritiden och det förebyggande och främjande
ungdomsarbetet i länet.
Det finns ledarskapsutbildning för ledare inom föreningslivet som
arbetar med barn och unga.
Fritidsgårdens personal har adekvat utbildning och tillräckliga
resurser för att kunna bedriva verksamheten i enlighet med barn och
ungdomars behov.
88 Larsson B. Arenor för alla En studie om ungas kultur- och fritidsvanor. Ungdomsstyrelsens rapport 2005:1
89 Fagrell Birgitta, 2000a. De små konstruktörerna: flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i relation till kropp, idrott, familj och
arbete. HLS Förlag; Studies in Educational Sciences 30.
90 Liv och hälsa ung 2008. Vad vet vi om sörmländska barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa? Landstinget Sörmland
sid. 27
46
….OCH HUR HÄNGER DE OLIKA DELARNA IHOP?
Generella insatser av hälsofrämjande karaktär till hela befolkningen utgör
basen för att långsiktigt skapa en hållbar grund för psykisk hälsa hos barn
och unga i Sörmland. Samhällets insatser behöver ske genom en mix av
generella, förebyggande och specialiserade insatser. Triangeln nedan visar
tre nivåer och olika verksamheter som behövs i arbetet med att främja
psykisk hälsa, förebygga och/eller behandla psykisk ohälsa
Verksamheter av betydelse för psykisk
hälsa
Hög spec.
Hälsofrämjande
perspektivet
behöver
genomsyra alla
tre nivåer och
verksamheter.
Nivå 3. Behandling och Habilitering;
Barn och ungdom habilitering
Barn och ungdomspsykiatri
Spec. psykiatri
Nivå 2.Förebyggande verksamheter
Primärvården, MHV, BHV
Skolhälsovården, Försäkringskassan, Individ och
familjeomsorgen, Ungdomsmottagningar, Fritidsgårdar,
Arbetsförmedlingar, Länsstyrelsen, Polis mfl.
Första linjens vård
Riskgrupper
Nivå 1.Hälsofrämjande/Promotiva verksamheter
Kultur och fritid, Ideella föreningar och organisationer,
Bostadsbolag, Samhällsplaneringen, Familjecentraler,
MHV, BHV, Barnomsorg, Förskola, Skola, Skolhälsovården,
Ungdomsmottagningar, Arbetsförmedlingar, Polis,
Länsstyrelsen, Regionförbundet, Folkhälsocentrum mfl.
Hälsofrämjande/Promotiva
Nivå 3 - Ju högre upp i triangeln desto mer individinriktad är verksamheten.
Fokus ligger främst på behandlande och habiliterande insatser och i viss
mån på förebyggande insatser. Nivå 3’s verksamheter har inte berörts i
någon stor utsträckning i denna rapport, eftersom uppdraget varit att
fokusera på generella hälsofrämjande och förebyggande insatser.
Nivå 2 – förebyggande arbete, tidig upptäckt och tidiga insatser
Nivå 2 har en viktig uppgift att förebygga och tidig upptäcka psykisk ohälsa
och att rikta insatser mot riskgrupper som har behov av särskilt stöd.
Exempelvis till grupper av barn och unga med någon form av
funktionsnedsättning, tidiga riskbeteenden, normbrytande beteende och barn
som är i risk att fara illa. Det kan förstås också handla om enskilda barn som
är i behov av stödinsatser. Barnhälsovården, förskolan, skolbarnomsorgen,
skolan, skolhälsovården, ungdomsmottagningar och fritidsverksamhet har
alla en viktig uppgift i att upptäcka och samordna tidiga stödinsatser. I dag
finns många studier som visar att tidiga insatser som samordnats och tar sig
an hela familjens livssituation har goda effekter på lång sikt. Insatserna kan
t.ex. handla om att gynna familjens sammanhållning genom så kallade
familjestödsprogram, behandlingsinriktade eller hälso- eller
utbildningsorienterade insatser.
47
Det kan också handla om insatser som skapar eller förstärker det stödjande
nätverket runt familjen och/eller insatser som underlättar skolanpassning för
barnen.
Första linjens vård, som utgörs av primärvård, mödra- och barnhälsovård,
skolhälsovård och delar av socialtjänsten, bör ha kompetens och resurser att
kunna ta hand om den psykosociala problematik som inte kräver
specialistinsatser. Genom god tillgänglighet och rätt insatser kan allvarligare
psykisk ohälsa undvikas. Primärvården utgör ofta första kontakten med alla
patienter och har möjlighet att tidig upptäcka psykisk ohälsa och ge stöd
genom behandling och/eller erbjuda vidare hänvisning till specialistvård.
Vid upptäckt av psykisk ohälsa hos vuxna är det viktigt att ta hänsyn till om
barn finns med i bilden eftersom hela familjen påverkas när en förälder mår
dåligt. Möjlighet för primärvården att konsultera specialistfunktioner som
barn- och ungdomspsykiatrin är i detta avseende viktigt. Hälso- och
sjukvården kan också utveckla sitt hälsofrämjandearbete genom att fokusera
mer på individens resurser istället för dess problem. 91
91 SOU 2006:100 Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar
och funktionshinder. Sid. 353- 378
48
Nivå 1 – hälsofrämjande arbete – basen för att stärka psykisk hälsa
I den breda basen i triangeln, nivå 1, återfinns det hälsofrämjande arbetet
som ska rikta sig till alla barn och unga i Sörmland.
Det är den samlade kraften av främjande och förebyggande insatser som
skapar en gynnsam utveckling av sörmländska barns och ungas psykiska
hälsa. Det hälsofrämjande perspektivet och fokus på skyddsfaktorer behöver
finnas inom alla verksamheter som arbetar med barn och unga.
Generalistkunskap, helhetssyn och samverkan är viktiga
grundförutsättningar i arbetet med att skapa trygga och goda uppväxtvillkor
– en grogrund för psykisk hälsa.
49
BILAGA 1
Emotionell intelligens/ Emotionell kompetens
Emotionell intelligens är viktig del i det sociala samspelet människor
emellan och påverkar vårt välbefinnande och hälsa. Socialt och emotionellt
lärande går ut på att lära att förstå och hantera de egna och andras känslor,
lösa problem och hantera konflikter, överblicka konsekvenserna av olika
handlingar, få redskap att ta beslut. 92 Emotionell intelligens kan liknas med
”Maslows behovstrappa” man måste börja i nedersta trappsteget och kliva
upp ett steg i taget. Utan stadig grund kommer man aldrig till toppen. 93
Forskning visar att elever i skolor som systematiskt arbetar med emotionell
intelligens klarar studierna bättre, eleverna är lugnare och löser konflikter
bättre än elever som inte fått träning i emotionell intelligens 94. Skolklimatet
blir mjukare och elevernas riskbeteenden minskar.95 Program som används
brett inom skolan gynnar alla elever, inte minst dem med avvikande och
utåtagerande beteende.96 I Sverige finns ett program vid namn SET- Social
och emotionell träning. Studier av SET visar att elevernas välbefinnande
förbättras och aggressivitet, mobbning och alkoholbruk reduceras. 97
92 Cobb C D, Mayer J D. Emotional Intelligence. Educational Leadership. 2000
93 http://www.eq.nu 2006-01-24; Wennberg B, Norberg S, 2004
94 Parker JD. et. al. Academic achievement in high school: does emotional intelligence matter? Personality and Individual
Differences, 2004.37:1321-1330.
95 Trinidad DR. Unger JB, Chou CP Anderson Johnson C.The protective association of emotional intelligence with psychosocial
smoking risk factors for adolescent. Personality and Individual Differences, 2004.36:945-954.
96 Petrides KV. Frederickson N. Furnham A.. The role of trait emotional intelligence in academic performance and deviant behaviour
at school. Personality and Individual Differences, 2004; 36. 277-293
97 Kimber B. Sandell R. Bremberg S. Social and emotional training in Swedish classrooms for the promotion of mental health:
results from an effectiveness study in Sweden. Oxford journals. Januari 2008.
50
BILAGA 2
Utvecklingen av psykisk hälsa/ohälsa
Utvecklingen av psykisk hälsa/ohälsa kan liknas vid ett träd med rötter, stam
och huvud- och sidogrenar. Själva utvecklingen följer en viss linje, även om
förändring och nya, oväntade vägar alltid är möjliga. Huvudstammen på ett
träd växer sig allt starkare och får med tiden utskott som i sin tur ska bli till
kraftfulla, bärande grenar. Så som framgår av bilden kan emellertid ibland
en gren sticka iväg åt ett avvikande håll. Ju längre den får växa i den
riktningen, desto svårare blir det att återföra den till huvudstammen.
Hos barn bör en avvikande och negativ utveckling uppmärksammas så tidigt
som möjligt. Ju längre en viss utvecklingslinje får pågå, desto svårare blir
det att bryta den. Med tidigt insatta åtgärder (prevention) slipper barnet
färdas ännu längre ut på en negativ utvecklingslinje. Barnet kan få större
möjlighet att göra nya positiva erfarenheter vilket kan göra det lättare att
återföra det till den breda väg som kallas ”normalutveckling”. 98
98 Barns psykosociala utveckling riskbedömningar i asylärenden en utbildning med Kjerstin Almqvist och Anders Broberg av Cajsa
Malmström. Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Svenska Barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn
51
BILAGA 3
Barn och ungas utveckling
Följande kapitel beskriver varje åldersspanns karaktäristika
(0-6, 7-13, 14-17 och 18- 25 år) och deras beroende till omgivningen samt
faktorer av betydelse för utvecklingen av psykisk hälsa.
Barn 0-5 år
Samspel med vuxna
För små barn är de två första levnadsåren betydelse för den senare kognitiva,
sociala och emotionella utvecklingen. Ett bra samspel mellan vuxna och
barn leder till att barn får en aptit och nyfikenhet på livet. 99 Ett barn som
förmår att väcka omgivningens omsorg och intresse utvecklar sina goda
sidor. Studier visar på att kvalitén på samspel mellan förälder och barnet har
ett tydligt samband med barnets fortsatta psykologiska utveckling. Om
föräldern har kunnat besvara spädbarnets behov ökar sannolikheten för att
barnet ska utveckla en trygg anknytning. Barn med trygg anknytning är mer
sociala, uppmärksamma, de har lättare att engagera sig än barn med otrygg
anknytning. Familjer med ett positivt socialt nätverk och stöd känslomässig
från släkt och vänner främjar psykisk hälsa hos barn i dessa familjer.100
Det är viktigt att påpeka att enbart otrygg anknytning kommer sannolikt inte
leda till någon ohälsa utan det är i interaktion med andra riskfaktorer som en
sådan utveckling kan ske. 101
Kultur och Fritid, Lek och Identitetsutveckling
För åldersgruppen 0-5 år bör fritid vara kopplad till lek. Lek är en viktig del
i barns identitetsutveckling och utvecklingen av den sociala kompetensen,
genom lek tränar barnen att ta ställning till olika situationer och förhållande,
de testar olika roller. I lekens värld lär sig barn i samspel med andra barn
förhållandet mellan kärlek och hat, samarbete och självhävdelse mellan
auktoritet och frihet. Leken har även stor betydelse för bearbetning av
ångest. 102 Barn leker utifrån sina erfarenheter och de leker allt som de
skulle vilja veta mer om, de prövar sina känslor, uppfylls av rörelseglädje,
iscensätter existentiella frågeställningar, försöker förstå livets mening det
goda och det onda. 103
99 Hwang P och Nilsson B. Utvecklingspsykologi- psykodonamisk teori i nya perspektiv. Stockholm:Runa. 2003
100 Wickberg B. Whang P. Post partum depression. Nedstämdhet och depression i samband med barnafödandet. Statens
folkhälsoinstitut. Stockholm: Poinline/Brolins. 2003
101 Barnrapport, kunskapsbaserat folkhälsoarbete för barn och ungdomar i Stockholm län. 1998
102 Hwang P och Nilsson B. Utvecklingspsykologi- psykodynamisk teori i nya perspektiv. Stockholm: Runa. 2003
103 Öhman M.Empati genom språk och lek. Stockholm: Liber. 1996
52
Barn 6-12
Denna tid kan ses som slutet av den rena barndomen och en början till
ungdomsperioden. Åldern utmärks av att de unga blir mer medvetna om sig
själva, upptäcker sin värld på nya sätt, det logiska tänkandet utvecklas. De
börjar upptäcka att livet är mångfacetterat och att saker och ting kan ses ur
olika vinklar. De tänker på rättvisor och orättvisor, på allmänmänskliga
frågor, beroende, oberoende, ensamhet och relationer. De frågar och söker
svar på hur saker och ting förhåller sig, utforskar, experimenterar och läser
för att öka sitt kunnande. De unga är kritiska gentemot de vuxnas handlingar
och påståenden samtidigt som de spionerar på de vuxnas värld och letar
efter förebilder. Kunskaper söks inte sällan i ytterligheterna, därför är de
också intresserade av att testa och överskrida samhällets, familjens normer
och gränser. I denna ålder är barnen tacksamma att lära men är också
därmed väldigt påverkbara och sårbara. 104
Vuxenkontakt
Barn i 6-12 års ålder är betydligt mindre beroende av föräldrar och vuxna än
tidigare. De vuxna behövs nu på ett annat sätt, de behövs som vägledare och
som stöttepelare, för att rådfråga och att samtala med. I denna ålder behövs
föräldrarna exempelvis i samarbetet med skolan, som stöd i läxläsning
hemma, stödja relationer till kamrater och på fritiden möjliggöra en
meningsfull fritid. I utvecklandet av kompisrelationer och i kamratgruppen
tränar barn i 6-12 år att samarbeta och ta demokratiska beslut. Det är inte
självklart att de klarar av detta särskilt bra, det kan därför behövas vuxna då
kamratgrupper håller på att utvecklas och konflikter uppstår. De vuxna kan
inte ersätta kamrater under denna period och kamraterna kan inte ersätta
behovet av vuxna i sin omgivning heller. De vuxna behövs även för att
översätta det abstrakta till det konkreta, att ställa vuxnas normer och regler
emot kamraternas. De vuxna behövs även för att sätta stopp för
våghalsigheter då barnet ger sig ut på prov inför vuxenlivet och
upptäcktsfärder av den motoriska förmågan105 106.
Fritid, lek och identitetsutveckling
För att göra omvärlden förståelig är leken fortfarande viktig för 6-12
åringar. Det är i leken som olika situationer som uppkommit bearbetas. I
leken tränas talspråket, ordförrådet ökar, orden får en betydelse och
innebörd. Barnen skapar sin inre värld där fantasin får sin grund. Genom
leken tränas fantasi och föreställningsförmågan. Genom lek finns det stora
möjligheter att utveckla en ömsesidighet, detta genom viljan att förstå
andras sätt att tänka. Barnet vid denna ålder kan tänka i konsekvenser och
dra slutsatser t.ex. är min vän dum mot mig blir jag ledsen och omvänt. I
leken tränas därför också förmågan till medmänskliga relationer.
Alla barn behöver jämnåriga kamrater för att utveckla sina intressen och
förmågor. För barn i åldern 10-12 år är kompisar de allra viktigaste. Att höra
104 Socialstyrelsen. Vart tar mellanstadiebarnen vägen? Stockholm.1995
105 Zeil E, et. Al.The Role of Parents and Peers in the Leisure Activities of Young Adolescents. Journal of Leisure and Research.
2000;32(3):281-302
106 Socialstyrelsen. Vart tar mellanstadiebarnen vägen? Stockholm. 1995
53
till, vara accepterad, likvärdig andra barn och att klara av det som andra
klarar är livsviktigt för självförtroendet och självkänslan i denna ålder.
Den vanligaste sysselsättningen på fritiden för 10-12 åringar är idag
organiserade idrotts aktiviteter av olika slag. 107 108
Ungdom 13-17
Ungdomsåren är kanske den mest aktiva och framåtsträvande perioden i en
människas liv. De stora fysiska och psykiska förändringarna leder till många
funderingar och kan även ge upphov till oro. Dessa förändringar sker inte
alltid i samklang med varandra vilket kan medföra ett stort behov av
bekräftelse och stöd. Den unga människan skall bygga upp en egen identitet
för att så småningom kunna fungera som en vuxen individ i samhället.
Tonåringen börjar frigöra sig från de psykiska band som finns i relationen
till föräldrar och på sätt skapar förutsättningar för att gradvis växa in i
vuxenvärlden. Föräldrainflytandet minskar och påverkan från kamrater och
samhälle blir allt större. Frigörelseprocessen kan skapa en känsla av
ensamhet och utanförskap och självkänslan kan komma i gungning.
Ungdomstiden är möjlighetens tid där de unga är påverkbara för bättre
lösningar för sina liv. 109
Vuxenkontakt
När barnet växer får föräldrarna i stigande grad en ny roll. Från att främst ha
stått för det nära och omhändertagande blir de mer och mer en
socialiserande länk till det omgivande samhället. I denna ålder ställs
föräldrarnas roll på prov. Denna period är på många sätt en påfrestande
period för den unga och föräldrarna. Konflikter kan uppstå med föräldrarna
då den unga revolterar mot uppsatta regler i hemmet och markerar sitt
oberoende. För föräldrar under denna tid gäller att både släppa taget men
också hålla ramarna, för att ge en trygg punkt i tillvaron och stötta de unga
som försöker hitta sin identitet och utvecklas som individer.110
Identifikationsobjekt fyller en viktig funktion för tonåringen som än inte
hittat och utvecklat sin identitet fullt ut, de tar delar av
identifikationsobjekten och gör dem till sina egna. De prövar sig fram i
relation till vuxna i sin omgivning. Detta innebär att alla vuxna omkring
ungdomar i denna ålder skolpersonal, fritidsgårdspersonal, idrottsledare alla
vuxna i de arenor som tonåringen rör sig inom har betydelse för
identitetsutvecklingen. För barn som har problematiska hemmaförhållanden
blir de vuxna utanför hemmet än viktigare.
107 Socialstyrelsen. Vart tar mellanstadiebarnen vägen? Stockholm. 1995
108 Zeil E, et. Al.. the Role of Parents and Peers in the Leisure Activities of Young Adolescents. Journal of Leisure and Research.
2000;32(3):281-302
109 Hagström U. Redemo E. Bergman L. Låter sig skyddsänglar organiseras? Hälsofrämjande strategier för ungdomar i utsatta
bostadsområden.Folkhälsoinstitutet 1998:41
110 Hagström U. Redemo E. Bergman L. Låter sig skyddsänglar organiseras? Hälsofrämjande strategier för ungdomar i utsatta
bostadsområden.Folkhälsoinstitutet 1998:41
54
2006 års Liv & Hälsa Ung studie i Sörmland visar att det är vanligt att
eleverna i årskurs nio söker stöd inom familjen, hos kompisar eller partners
när de mår dåligt och behöver prata med någon. Relativt få elever söker,
eller har behov av, professionellt stöd. Detta visar att närvaro av socialt
nätverk är viktigt.
Kultur och Fritid
Med kultur och fritid avses i huvudsak ungdomars tid då de inte går i skolan.
De unga ägnar helst sin fritid åt att vårda vänskapliga relationer och att lära
sig av eget utövande. Ungdomar attraheras också därför av verksamheter där
dessa aspekter ingår. Idag beräknas fyra av fem ungdomar vara med i någon
förening eller organisation på fritiden och det är främst idrotten som förmår
attrahera stora ungdomsgrupper. Större delen av de ungdomar som inte
återfinns i kulturföreningar eller idrottsföreningar, finns på fritidsgårdar.
Ungdomar och Unga vuxna 18-25
Den unga står nu på trappan in i vuxenvärlden. Ungdomspolitiken i Sverige
räknar åldersgruppen 13-25 år till ungdomar. I föreliggande rapport
definieras åldersgruppen 18- 25 som ”unga vuxna” eftersom i Sverige
räknas en person vid 18 år som myndig och omfattas av samhällets lagar och
även förpliktelser.
Sysselsättnings och bostadsvillkor
För ungdomar, unga vuxna handlar denna period om att skapa sig en
ställning i samhället och hitta sin roll i vuxenlivet så som sysselsättning,
egen bostad och hitta en partner att dela vardagen med. De ungas tillträde
till arbetsmarknaden är därför av central betydelse för deras ungas välfärd.
Arbete ger också ett socialt sammanhang och är oerhört centralt för
människors hälsotillstånd.111 Utbildning är den viktigaste förutsättningen för
att få ett arbete idag. Att ha en sysselsättning är också en förutsättning för
eget boende vilket är en viktig markör för vuxenlivet. Kontakten till
föräldrarna är givetvis fortfarande viktigt men de utgör en allt mindre del i
de ungas utveckling och deras socioekonomiska ställning i samhället.
Kultur och Fritid
Fritidens funktion är att ge människor tid för återhämtning, möjlighet till
utveckling och att få känna att man rår över sitt eget liv. Den fria tiden
skattas högt av ungdomar och unga vuxna. Efter familj och vänner skattas
fritiden som den del i tillvaron som ger mest mening. Med stigande ålder
visar undersökningar att deltagande i föreningar minskar och deltagande hos
privata arrangörer ökar som gym, Friskis och Svettis samt egen träning som
promenader, och friluftsliv. 112
111 Eling C, Norberg G, Norberg M. (2000) Hälsa och miljö – en lärobok i arbets- och miljömedicin. Studentlitteratur, Lund.
112 Ungdomsstyrelsen. Unga med attityd, Ungdomsstyrelsens attityd och värderingsstudie 2007. Rapport 2007:11
55
BILAGA 4
Föräldrastödsprogram från spädbarns år till tonårstid
Det finns idag flera utvecklade föräldrastödsprogram/ föräldrakurser i
Sverige. Gemensamt för dessa program är att de hjälper föräldrar att
utveckla ett positivt samspel med barnet.113
Här nedan presenteras några av förekommande program.
För barn i spädbarns ålder och deras föräldrar finns två förekommande
program som används i Sverige som heter Från första början” och
”Vägledande samspel”. Dessa två syftar till att utveckla föräldrarnas
känslighet för spädbarnets signaler vilket främjar en trygg anknytning.
Under senare år har det uppdagats behov av föräldrakurser/ utbildning till
föräldrar med äldre barn. 114 För föräldrar med barn i 2-12 års ålder finns så
kallade samspelsprogram syftar till att stödja föräldrarna att ge positiv
uppmärksamhet, öva kommunicera tydligt och öva sig att lösa konflikter på
ett konstruktivt sätt med sina barn. Förekommande samspelsprogram som
finns i Sverige heter; Familjeverkstad, COPE, Otroliga åren, Föräldrakraft,
Komet för föräldrar, Aktiva småbarns föräldrar, Aktivt föräldraskap idag 212
Under senare skolålder finns kommunikationsprogram för barn i 10-15 års
ålder och deras föräldrar. Kommunikationsprogram förbättrar samspelet
mellan barnet/ungdomen och föräldrarna och minskar riskbeteenden som
drogbruk (tobak, alkohol, narkotika) och kriminalitet bland ungdomen. I
Sverige förekommer kommunikationsprogram exempelvis vid namn;
Föräldrakraft, Steg för steg, Nya Steg, Aktiv föräldraskap idag för
tonårsföräldrar, Tonårs- COPE och ÖPP. 115 116
113 Bremberg S.editor. (2004) Nya verktyg för föräldrar. Förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
114 http://www.fhi.se/ Uppslagsverk för barn och unga
.
115 Förslag till nationellt program för suicidprevention- befolkningsinriktade strategier och åtgärdsförslag. Statens folkhälsoinstitut.
2006. sid. 39 www.socialstyrelsen.se
116 Bremberg S.editor. (2004) Nya verktyg för föräldrar. Förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
56
BILAGA 5
Samtalsgrupper
Tjej och killgrupper är ett forum där deltagarna ges möjlighet att vara sig
själv på sina egna villkor, en slags självhjälpsgrupp. I gruppen råder
värderingsfrihet där allas åsikter är likvärdiga, inga normer finns vad som är
rätt eller fel. Tyngdpunkter i grupperna är diskussionen. I tjej- och
killgrupper sätts flickors och pojkars behov i centrum.
I tjej- och killgrupper kan uppmärksamheten fästas vid flickors och pojkars
hälsa, självförtroende, jämställdhet, självkänsla, kropp och själ, kärlek och
existentiella frågor, identitet, relationer, maskulinitet, femininet, sexualitet,
våld och diskriminering. Diskussioner utgår ofta ifrån vardagssituationer om
det som händer på fritiden eller i korridoren i skolan och det som sker
hemma. De unga ges möjlighet att reflektera, ifrågasätta och därigenom kan
de också ändra sin sinnesstämning och stärka självkänslan. En god
självkänsla får tjejer och killar att ta makten över sina egna liv för att våga
göra det som känns rätt för dem själva, en god självkänsla är avgörande för
att tillexempel våga stå emot grupptryck. Det medvetande process som sker
i enkönade grupper kan öka barns och ungdomars inflytande över sin
situation. Metoder som används är bland annat värderingsövningar,
forumspel och avspänning.
Utvärderingar som gjorts av tjej och killgrupper visar att gruppdeltagarna
oftast har positiva erfarenheter från verksamheten och att detta är en
verksamhet som passar både flickor och pojkar i tonåren.
Ledaren spelar en stor roll och har ett stort ansvar att hanterar de ämnen som
kommer upp i gruppen. Idag finns flera metoder utvecklade som kan
användas för att skapa struktur och kvalité i gruppverksamheten. 117 Här
presenteras några förekommande metoder;
Tjejgruppsmaterial: Bella (Grus och glitter) 1 och 2, DISA, Tjejkompass 1,
Flickpaketet, Asfaltblommor.
Killgruppmaterial: Vingar som bär, Risken finns, Ta chansen, Normal
Eller?.
117 Tjejgrupper - hur kan de göras bättre? Metoder för att utveckla kvalitén. Röda korsets ungdomsförbund.
57
BILAGA 6
Faktorer som påverkar fritiden
Fritid påverkas av många olika faktorer. I ett samhällsperspektiv påverkas
fritiden av beslut som fattas i riksdag, regering, kommunstyrelser och andra
politiska församlingar. Lagar ger ramar och förutsättningar,
skattelagstiftning påverkar hur mycket vi kan exempel konsumera, hur
mycket moms och olika punktskatter vi skall betala. Lagar om
samhällsplanering avgör var vi kan bosätta oss och om det finns
rekreationsområden och vilka aktiviteter och möjlighet till kultur och
fritidsdeltagande det finns i närheten till bostadsområdet. Olika lagar
garanterar våra rättigheter att uttrycka oss. Det ger oss möjlighet till
mötesfrihet eller att tillhöra föreningar. Skollagen ger ramar för skolans
verksamhet, socialtjänstlagen för de sociala frågorna. Beslut om budget ger
de ekonomiska ramarna för vilka områden det skall satsas på och vilka
områden det skall sparas på, etc. allt detta påverkar människors fritid på ett
eller annat sätt.118
Sveriges kommuner har ingen skyldighet idag att inrätta vare sig fritid eller
kulturverksamhet. Det har snarare varit de nationella målen som haft
genomslagskraft ute i kommunerna. För barn och ungdomars del har staten
satt upp mål för ungdomspolitiken där huvudområdet innefattar framförallt
kulturpolitiken samt mål idrotts- och folkrörelsepolitiken. 119 De politiska
insatserna från staten för ungas föreningsliv består av bidrag till ideella
ungdomsorganisationer och idrottsföreningar samt stöd till
föreningsutveckling och förnyelse. Idrottsrörelsen får medel från staten i
form av lokalt aktivitetsstöd. Det lokala föreningslivet stöds i sin tur av
kommunerna bland annat genom kontanta bidrag och genom att erbjuda
lokaler för att skapa förutsättningar för utförande av olika aktiviteter.
Statens insatser inom kultur har haft en lång tradition i Sverige, men i större
utsträckning har det varit vuxna befolkningens kulturintresse som
tillgodosetts. För barn och ungdomars del har skolan sett till att barn och
unga kommer i kontakt med kulturen. Förutom kulturen genom skolan
erbjuder vissa kommuner bibliotek, kommunal musikskola vissa kommuner
erbjuder teaterverksamhet. På senare år har musikskolorna utvidgats till att
bli kultur skola. Skolornas verksamhet består av musikundervisning men
även dans, drama/teater, bild och media. Musik- och kulturskolornas
målgrupp är framförallt barn och ungdomar i grundskoleålder.
Kulturskolornas verksamhet når ut i så gott som hela Sverige, det var endast
8 kommuner som saknade kulturskola år 2006. 120 Fritidsgårdar och
studieförbund har i vissa kommuner lyckats fångat upp ungdomars
musikintresse, genom att till exempel skapa repetitionslokaler. Några
118 Lindar P. Fritidsboken. Stockholm: Bonnier Utbildning AB. 2001
119 Proposition 2004/05:2 makt att bestämma – rätt till välfärd.
120 Sveriges Musik- och Kulturskoleråd. http://www.smok.se/about.asp
58
kommuner har på senare år skapat ungdomshus eller ”musikhus” ”musik
caféer” innehållande repetitionslokaler och scen. 121
Skillnader i fritid
Fritiden har blivit allt mer differentierad för barn och ungdom. Skillnaderna
har sin grund i kommunens storlek, geografiska läge, variationer på kultur
och fritidsutbudet i form av lokaler och hallar men även hur kultur och
fritidsfrågor bedrivs och vilken prioritet fritiden har. Analyser kring varför
det skiljer sig mellan tjejer och killar vad det gäller exempelvis deltagande
organiserad idrottsverksamhet visar att fördelningspolitiken av ekonomiska
medel inom kommunalfritidsverksamhet är ojämlik, där framförallt yngre
män får huvuddelen av resurserna.
Detta kan bero på olika orsaker:
• I kommuner ses fritiden inte sällan ur aktivitetsaspekten. Att detta är
fallet märks genom att många kommuner gör
fritidsvaneundersökningar för att se hur det utbud som finns
utnyttjas, dels för att se om de politiska prioriteringarna är de rätta
vad kommuninvånarna vill att kommunen skall satsa på. Kvinnor
och flickor är till större del än pojkar och män fortfarande aktiva
inom verksamheter som traditionellt subventioneras mindre eller inte
alls av kommunen 122 I fritidsvaneundersökningar av det kommunala
utbudet hamnar flickornas fritidsaktiviteter på skuggsidan och förblir
på detta sätt dolt för beslutsfattarna. Bidragssystem med
kontantbidrag som är baserad på aktivitet tenderar till sin utformning
då missgynna flickor och endast gynna de redan etablerade.123
•
Inom fritidsektorn finns det mest män som är verksamma bland
tjänstemän, journalister och politiker. Medvetet eller omedvetet
prioriterar, försvarar och bevarar dessa den ordningen som är
inriktad på mäns aktiviteter och behov. 124 125
•
Historiskt sätt i Sverige har det varit lättare att anslå medel för
organiserad aktivitet för pojkar till stor del för samhällsordningens
skull.126
Drift av olika anläggningar och lokaler orsakar fortfarande den största
kostnadsposten för kommunerna. Det har delvis också börjat ske ändringar i
ägandet av dessa lokaler inom kommunernas kultur- och fritidssektorer.
Nuförtiden är det därför relativt vanligt att privata företag tar över drift av
exempelvis kommunala simhallar, idrottsarenor och sportlokaler. Denna
utveckling kan komma att missgynna tjejer och unga kvinnor. Privatägda
121 Ungdomsstyrelsens Utredningar, 1999
122 Nilsson P, Fritid i skilda världar. Ungdomsstyrelsen. 1998.ISBN 91-89050
123 Nyberg C. Kultur och fritid för vem? – En rapport om jämställdhet inom kultur och fritidsverksamhet. Stockholm:
Kommunförbundet. 1998
124 Statens offentliga utredningar 1996:3
125 Nyberg C. Kultur och fritid för vem? – En rapport om jämställdhet inom kultur och fritidsverksamhet. Stockholm:
Kommunförbundet. 1998
126 Olsson H E. Staten och ungdomens fritid: Kontroll eller autonomi?: Lund: arkiv avhandlingsserie. 1992
59
hallar kräver intäkter, det som ger intäkter är bubliksporter. Så gott som alla
publiksporter domineras fortfarande av manliga utövare. Manligt idrottande
visas fortfarande också mer i media, vilket intresserar sponsorer. Det finns
en risk att kvinnors och tjejers lagidrottande försvåras och riskerar hamna
efter. Privatiseringen av kultur och fritiden kan komma att missgynna också
ekonomisk sämre ställda eftersom endast de med ekonomiska resurser har
råd att ta del av utbudet och skillnaderna inom fritiden kan därmed öka än
mer.
60
61
62
