Kvalitetsredovisning av skolverksamheten i SDF Gunnared 2010 förskola - grundskola - särskola - skolbarnsomsorg Kvalitetsredovisning av skolverksamheten i SDF Gunnared 2010 förskola - grundskola - särskola - skolbarnsomsorg Innehållsförteckning 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Inledning Beskrivning av stadsdelen Gunnared Beskrivning av verksamhetsområde utbildning i stadsdelen Gunnared Bedömning av verksamheten ur ett helhetsperspektiv Verksamhetsidén 1-17 års perspektiv Barn i behov av särskilt stöd Modersmål och flerspråkighet Introduktion av nyanlända barn och elever IT och Hjärntorget Genus, jämställdhet och likabehandling Sammanfattning av året som gick – prioriterade områden 2010 Beskrivning av förskoleverksamheten Beskrivning av grundskoleverksamheten Beskrivning av skolbarnsomsorgen Beskrivning av särskoleverksamheten Förutsättningar för att nå målen Uppfyllelse av mål i de statliga styrdokumenten Normer och värden Kunskaper, utveckling och lärande Barns och elevernas ansvar och inflytande Samverkan förskola/skola och hem Övergång och samverkan mellan olika verksamheter Skola och omvärlden Måluppfyllelse av kommunala prioriterade mål för 2010 Utvecklingsområden 2011 1 1 2 5 5 6 6 7 8 9 10 11 11 12 16 18 18 19 19 20 24 25 26 29 30 41 Tabeller Tabell 1; Tabell 2; Tabell 3; Tabell 4; Tabell 5; Tabell 6; Tabell 7; Tabell 8; 2 2 4 4 5 5 5 Tabell 9; Tabell 10; Tabell 11; Tabell 12; Tabell 13; Jämförelse mellan befolkningsstrukturen i Gunnared och i Göteborg 2009 Skolverksamheten i SDF Gunnared per delområde Statistisk redovisning av förskoleverksamheten i SDF Gunnared 2010 Statistisk redovisning av grundskolverksamheten i SDF Gunnared 2010 Antal elever grundskolan november 2010 Antal elever särskolan november 2010 Andelen godkända slutbetyg i år 9, vt 2010 Elevernas genomsnittliga meritvärde, andel elever med fullständiga betyg samt andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan Betyg skolår 9 Andel G, VG och MVG i kärnämnena efter sommarskolan Antal elever som deltar i sommarskolan. Sommarskolan arrangerades på Vättleskolan för elever från alla senareskolor i stadsdelen. Nationella prov skolår 9 Betyg år 9 Andel elever med betyg i alla ämnen, Betyg år 9 andel elever behöriga till nationellt program Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 22 22 22 23 23 31 2 1. Inledning Det offentliga skolväsendet, dit bland annat förskola och grundskola hör, har i uppdrag att stödja barns och elevers lärande mot nationellt fastlagda mål och garantera en likvärdig utbildning för alla. Ansvaret att följa upp och utvärdera verksamheternas måluppfyllelse åligger respektive enhet och nämnd. Enheterna ska årligen upprätta en skriftlig redovisning av hur skolan uppfyller de nationella målen. Kvalitetsredovisningen är ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten och ska fungera som ett hjälpmedel för att utveckla och förbättra verksamheten samt tydliggöra skolornas resultat och arbetet med att förverkliga skolans mål. Kvalitetsredovisningen för förskola och grundskola i stadsdelsnämnden Gunnared är med detta dokument upprättat för år 2010. Denna kvalitetsredovisning biläggs årsrapporten som stadsdelnämnden fastställer för år 2010. Håkan Kronholm Verksamhetschef Kultur och Utbildning, SDF Gunnared 2. Beskrivning av stadsdelen Gunnared Gunnared är en av 21 stadsdelar i Göteborg med drygt 22 800 invånare. Stadsdelen består av tre delområden; Gårdsten, Lövgärdet och Rannebergen/Angered centrum med delvis olika befolkningsstruktur. Totalt 70 % av invånarna i hela stadsdelen har utländsk bakgrund1 och andel per delområde är 82 % i Gårdsten, 74 % i Lövgärdet och 56 % i Rannebergen/Angered centrum. Var tionde invånare är öppet arbetslös och nästan var fjärde invånare uppbär försörjningsstöd i stadsdelen. Index för ohälsotalet2 för samtliga invånare mellan 16 till 64 år är 44,5. Andel av befolkningen med grundskola som högsta utbildningsnivå i åldern 25-64 år är drygt 26 % medan cirka 23 % av befolkningen har en eftergymnasial utbildning.3 Lennart Köhler (2010) har utvecklat ett barnhälsoindex för att ge en samlad bild av barnens hälsostatus, både ur ett medicinskt och psykosocialt perspektiv men även med hänsyn till de indikatorer på hälsa som är viktiga ur ett befolkningsperspektiv. Detta index baseras bland annat på indikatorer såsom andel barn med utländsk bakgrund, antal barn i ekonomiskt utsatta hushåll, antal 6-åringar med karies, psykisk hälsa samt olika risk- och friskfaktorer. Barnhälsoindex för Gunnared är 68 jämfört med 87 för riket.4 En jämförelse mellan befolkningsstrukturen i Gunnared och i Göteborg enligt 2009 års statistik: 1 Definitionen för utländsk bakgrund är att personen är utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. 2 Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning (f.d. förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen (innehåller således inte dagar med sjuklön från arbetsgivare) Källa: Statistiska centralbyrån, http://www.scb.se 3 Den statistik som redovisas speglar tidsspannet 2009-2010 på grund av officiell tillgänglig statistik. 4 Barnhälsoindex för stadsdelarna i nordöstra Göteborg, Lennart Köhler, 2010 Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 1 Andel med utländsk bakgrund Arbetslöshet Andel som uppbär försörjningsstöd Index för ohälsotal (16-64 år) Andel med grundskola som högsta utbildningsnivå Andel med eftergymnasial utbildning Gunnared Göteborgssnitt 70 % 10 % 23 % 30 % 5% 7% 44,5 26 % 29 13 % 23 % 48 % Jämförelse mellan befolkningsstrukturen i Gunnared och i Göteborg 2009 5 Tabell 1 3. Beskrivning av verksamhetsområde utbildning i stadsdelen Gunnared Indelningen av för- och grundskolorna i stadsdelen följer den geografiska indelningen utifrån tre delområden; Gårdsten, Lövgärdet och Rannebergen/Angered centrum. Verksamheterna inom förskola/skola i SDF Gunnared omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, stöd- och utvecklingsenhet, kulturskola samt skolbibliotek. Skolverksamheten i SDF Gunnared per delområde Gårdsten Förskolor Lövgärdet Rannebergen/ Angered centrum Almgårdens fsk Jordgubbens fsk Ekbackens fsk Lillmosse fsk Kryddnejlikegatans fsk Fjällblommans fsk (deltid fsk) Björkbackens fsk Kummindalens fsk Fjällkåpans fsk Trollmosse fsk (deltid fsk) Kumminhöjds fsk Mölnesjögatans fsk Saffransbackens fsk Lilla Rävens fsk Titteridamms fsk Timjandalens fsk Lilldalens fsk Trädgårdsgärdets fsk Kanelgårdens fsk Persiljegatans fsk Solbackens fsk (har utöver heltidsavdelningarna en kombinerad hel- och deltidsavdelning) Grundskolor inkl skolbarnsomsorg och särskola Långmosseskolan Räveberget skola Trädgårdsgärdesskolan år F-5, särskola år F-5 Rektor: 1,0 årsarbetare Antal elever: 246 år F-5 Rektor: 0,8 årsarbetare Antal elever: 180 år F-3 Rektor: 1,0 årsarbetare Antal elever: 87 Tretjärnsskolan Rannebergsskolan år F-5 Rektor: 1,0 årsarbetare Antal elever: 229 år F-5, särskola F-5 Rektor: 1,0 årsarbetare Antal elever: 284 Lövgärdesskolan Vättleskolan år 6-9 inkl. Spektrum (f.d. Pilen) Rektor: 1,0 årsarbetare Antal elever: 273 år F-9, särskola år 6-10 och Välkomsten Rektor: 2 årsarbetare Antal elever: 376 Gårdstensskolan år F-9 inkl. Pilen Rektor: 1,5 årsarbetare Antal elever: 336 Stöd- och utvecklingsenhet Tabell 2 5 Inom Stöd- och utvecklingsenheten samordnas insatser kring barn och elever som är i behov av särskilt stöd och/eller är i svårigheter. Enheten arbetar både med direkta insatser och med långsiktigt förebyggande arbete. Skolverksamheten i SDF Gunnared per delområde Den statistik som redovisas speglar tidsspannet 2009-2010 på grund av officiell tillgänglig statistik. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 2 Förskoleverksamhet Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (familjedaghem). Av stadsdelens samtliga barn i åldern 1-5 år är drygt 80 procent inskrivna i förskoleverksamhet. I stadsdelen finns 21 kommunala förskolor, sex enskilda förskolor och tre som bedriver enskild pedagogisk omsorg. I stadsdelen finns en till två resursförstärkta avdelningar per delområde där barn i behov av särskilt stöd tillsammans med andra förskolebarn placeras i en mindre grupp med en förstärkt personalgrupp. En förskoleavdelning finns också för barn med autism. Antalet barn placerade i kommunala förskolor i stadsdelen var i december 1198 barn. 158 barn var inskrivna inom enskild förskoleverksamhet dvs. enskilda förskolor och familjedaghem. Grundskoleverksamhet och särskola I stadsdelen Gunnared finns åtta kommunala grundskolor, varav tre har elever i år 6-9. I stadsdelen finns två fristående grundskolor. Särskoleverksamhet bedrivs på tre av stadsdelens grundskolor med respektive skolas rektor som ansvarig för verksamheten. I december 2010 var antalet elever i år F-9 2008 varav 66 elever kommer från en annan stadsdel eller annan kommun än Göteborg. Av stadsdelens 2942 elever i åldern 6-15 år gick 716 elever i fristående grundskola. 284 elever går i en grundskola i en annan stadsdel och/eller utanför kommunen. Antalet elever inom särskolan i stadsdelens kommunala grundskolor var 45 elever. Sex elever var individintegrerade i grundskolan. Sju särskoleelever och tre individintegrerade i grundskolan går i en annan stadsdel och/eller utanför kommunen. Skolbarnsomsorg Skolbarnsomsorg är den övergripande beteckningen på verksamheter under den öppna skolfria delen av dagen. I Gunnared bedrivs den i form av fritidshem och i familjedaghem för elever som går i förskoleklass till och med år 3. Alla grundskoleenheter för de yngre barnen bedriver också skolbarnsomsorg inom enheten. Antal barn i kommunal skolbarnsomsorg var i december 582 barn. På två av stadsdelens fristående grundskolor erbjuds enskild skolbarnomsorg med totalt 95 barn inskrivna. För eleverna i skolår 4-6 finns två skolklubbar med öppen fritidsverksamhet för cirka 190 inskrivna barn. Stöd- och utvecklingsenheten Stöd- och utvecklingsenheten är en verksamhet som riktar sig till förskole- och grundskoleverksamheten. Enheten arbetar både med direkta insatser och med långsiktigt förebyggande arbete. På Stöd- och utvecklingsenheten finns följande kompetens: skolpsykologer, specialpedagoger, samordnare särskola, ansvarig för tillsyn enskilda verksamheter, stödpersonal samt brottsförebyggare. På Stöd- och utvecklingsenheten arbetar resurspersonal för barn och elever i behov av olika typer av stöd. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 3 Angereds kulturskola Den frivilliga kulturskolan vänder sig till barn och ungdomar i åldern 6 till 16 år. Kulturskolan erbjuder barn som bor i Angered att delta i verksamheter så som cirkuskonster, spela instrument, sjunga, dansa, spela teater, måla och slöjda. Förskolorna och grundskolorna har under året samarbetat med Angereds kulturskola i olika sammanhang. Skolbibliotek Förskolorna i stadsdelen lånar böcker från Angereds bibliotek. Samtliga kommunala grundskolor har tillgång till skolbibliotek. Statistisk redovisning av den kommunala skolverksamheten i Gunnared 2010 Förskola Antal förskolor 21 Antal rektorer Antal pedagoger och barnskötare exkl. timanst. Antal anställda per rektor Antal inskrivna barn (produktion) (dec -10) Antal avdelningar Barn per personal Tabell 3 8,25 221 39 1198 69 5,5 Statistisk redovisning av förskoleverksamheten i SDF Gunnared 2010 Grundskola Antal skolor 8 Antal rektorer Antal pedagoger inom skolbarnsomsorg och grundskola exkl. timanst Antal anställda per rektor 8 218 Antal elever F-5 (nov) 1249 Antal elever 6-9 (nov) Antal elever per pedagog inom skolbarnsomsorg och grundskola Antal pedagoger särskolan 705 Antal elever särskolan Antal individintegrerade särskoleelever Antal inskrivna i skolbarnsomsorg (dec -10) Antal fritidshemsavdelningar 45 Antal inskrivna i skolklubb Antal barn/elever som anlänt till Sverige de två senaste åren och skolplacerade i stadsdelens kommunala grundskolor Tabell 4 38 8,9 12 6 582 18 190 143 Statistisk redovisning av grundskolverksamheten i SDF Gunnared 2010 Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 4 Antal elever november Tabell 5 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 Summa År 1-9 246 233 207 216 179 168 163 166 185 191 1708 Antal elever grundskolan november 2010 Antal elever särskolan november Härav individintegrerade elever i grundskolan Tabell 6 Fklass År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10 Summa År 1-10 2 3 3 5 8 5 7 8 7 3 51 1 1 1 1 2 6 Antal elever särskolan november 2010 Vårterminen 2010 år 9 – andel (%) Betyg Andel av alla satta betyg Tabell 7 G 39,8 VG 25,6 MVG 12,3 *** 22,3 Totalt antal elever 207 Andelen godkända slutbetyg i år 9, Vt. 2010 ***) avser antal elever som inte nått upp till målen för betyget Godkänd 4. Bedömning av verksamheten ur ett helhetsperspektiv När barn och elever kommer till förskolor och grundskolor i Gunnared möter de en pedagogisk helhet från 1 till 17 år. Gunnared erbjuder en skola för alla med varierande lärmiljöer som rustar barnen för samhället idag och i framtiden. Skolverksamheten i Gunnared arbetar för att ge eleverna kunskaper och färdigheter men också grundläggande demokratiska värderingar. I samarbete med hemmen främjar skolan elevernas utveckling till ansvarskännande samhällsmedlemmar. Verksamhetsidén ”Verksamhetsidén” ska genomsyra hela verksamheten med syftet att stärka lärandet och höja måluppfyllelsen. Det pedagogiska ledarskapet på alla nivåer behöver utvecklas. Samtliga rektorer har under de senaste två åren genomgått en fortbildning för att implementera Göteborgs Stads verksamhetsidé. Fortbildningen har varit interaktiv och bestått av korta föreläsningar, gruppreflektioner och lärande samtal. Fortbildningen avslutades i september 2010 och övergick i andra konstellationer i och med den kommande stadsdelssammanslagningen. Fokus har under höstterminen varit det pedagogiska ledarskapet. Ett arbete har påbörjats för att utveckla och skapa nya arbetsformer utifrån ledorden i ”verksamhetsidén”. Det innebär att all personal inom förskola och grundskola aktivt ska arbeta med att stärka barnens och elevernas inre motivation, delaktighet och medskapande och att deras kunskaper sätts i ett sammanhang. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 5 Implementeringen av stadens ”verksamhetsidé” har kommit olika långt på de olika enheterna. Skolutveckling är en process som kräver ”engagerat saktmod”, enligt skolforskaren Hans-Åke Scherp, Karlstad Universitet. Uppföljning av lärprocesserna sker kontinuerligt med hjälp av medforskare i stadsdelen. Slumpvis uttagna rektorer och pedagoger har intervjuats. Det är ännu för tidigt att redovisa några effekter av arbetet med ”verksamhetsidén”. 1-17 års perspektiv Under året har gemensamma studiedagar för personal inom förskola och grundskola genomförts i de olika delområdena. Innehållet på de gemensamma studiedagarna har varit bland annat matematik, teknik, genus samt pedagogiskt ledarskap i barngruppen och/eller klassen. Utvecklandet av 1-17 års perspektiv ska även i framtiden vara i fokus för att skapa en gemensam grund där elever, föräldrar, pedagoger och rektorer upplever att de arbetar tillsammans mot samma mål. På detta sätt skapas förutsättningar för en god kunskapsutveckling med kontinuitet för varje enskilt barn från förskolan till och med skolår 9.6 ”Särskilda insatser i skolan 2010” har huvudsakligen varit riktad mot grundskolan, vilket har lett till att utvecklingsarbetet inom förskolan till viss del fått stå tillbaka. Det fortsatta utvecklingsarbetet kommer att göras utifrån ett 1-17 års perspektiv. Barn i behov av särskilt stöd De barn och elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av särskilt stöd för sin utveckling ska få detta. Stödet utformas med hänsyn till barnets egna behov och förutsättningar. För barn och elever i behov av särskilt stöd upprättas alltid ett åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammet anges insatser som ska utföras på individ-, grupp- och organisationsnivå. Specialpedagoger från Stöd- och utvecklingsenheten handleder personal, ger konsultationer och deltar på barnkonferenserna som hålls en gång per termin på varje förskoleavdelning. Under året har information och utbildning i IT-verktyget ”Hjärntorget” kontinuerligt genomförts. IT-verktyget ”Hjärntorget” kommer att bli ett stöd i arbetet med elevdokumentationen. Under året har antalet platser på de resursförstärkta förskoleavdelningarna i stadsdelen minskat och en av specialavdelningarna för barn med autism har lagts ner. Förskoleverksamheten erbjuder 35 platser för barn i behov av särskilt stöd, fem platser för barn med autism samt att ett antal personal arbetar som stöd för barn med särskilda behov på några ordinarie avdelningar. Berörd personal och föräldrar inom förskolan har tillsammans genomgått utbildningen intensivträning för barn med autism på habiliteringen. Förskolorna informerar om och uppmanar föräldrar att delta i de föräldrautbildningar som Resursenheten för barn och unga i Gunnared erbjuder. Öppna förskolan i Gunnared är en arena där föräldrar tidigt kan få stöd och råd när det gäller barns hälsa och välfärd. Öppna förskolan utgör därmed en viktig verksamhet för att främja jämlikhet i hälsa. 6 Skolår 10 för elever inskrivna i särskolan. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 6 Tre särskilda undervisningsgrupper, för elever i behov av särskilt stöd är Pilen Gårdsten, Spektrum och Studion. Spektrum är före detta Pilen i Lövgärdet som undervisar en annan målgrupp än tidigare. De elever i år 6-9 som går på Spektrum har ”långsam inlärning” och behöver därmed extra stöd för att uppnå målen för undervisningen. Resultatet av samverkan i särskilda undervisningsgrupper är att fler elever än väntat i dessa grupper uppnådde gymnasiebehörighet våren 2010. Eleverna som är inskrivna på Pilen och Spektrum har fått mer stöd än vad deras ”hemskolor” skulle ha kunnat erbjuda dem. Många av eleverna har brutit ett tidigare negativt beteendemönster och arbetsmiljön för eleverna på framför allt Pilen har därmed förbättrats. På längre sikt nås stora effekter genom att fler elever blir behöriga för gymnasiestudier direkt efter grundskolan med det stöd som Pilen och Spektrum kan erbjuda dem. Studion är en stadsdelsgemensam särskild undervisningsgrupp på Vättleskolan. Gemensamt för dessa elever är att de är i behov av undervisning i en mindre grupp. Exempel på ”särskilda insatser i skolan 2010” som gemomförts under året och som berör barn i behov av särskilt stöd är: Dokumentationshantering och åtgärdsprogram, Barn- och elevhälsoplan, ”Rädda G”, språkstärkande arbete i klassrummet. Dessutom erbjöds elever i år 8-9 deltagande i Sommarskola för att stödja de elever som riskerade att inte nå godkänt i något ämne. Barn i behov av särskilt stöd får plats i fritidshem om behov föreligger. Det kan exempelvis vara av sociala skäl där målet är att stärka kamratrelationer eller av språkliga orsaker när till exempel nyanlända elever har behov av flera språkliga arenor. Stödet ges i första hand inom den grupp eller klass som eleven tillhör men i vissa fall har elever i behov av särskilt stöd, en stödperson med sig till fritidshemmet. Resultatet av stödinsatserna visar exempelvis på ökade språkkunskaper och sociala färdigheter på individnivå, vilket i förlängningen ger tryggare elever och mer harmoniska barn. All personal, fritidspedagoger och grundskollärare som arbetar med samma barngrupp har gemensamma planeringstillfällen där man utbyter kunskaper om enskilda elevers skolarbete och samverkar kring stödinsatser. Fritidspedagogen som ingår i arbetslaget tar med detta i planeringsarbetet för fritidsverksamheten. Andra framgångsfaktorer, för arbetet med barn i behov av särskilt stöd, som identifierats är den samverkan som sker genom nätverksmöten med Individ- och familjeomsorgen (IFO), Barn och ungdomspsykiatri (BUP), Polis, Barnavårdscentralen (BVC) och habiliteringen. Modersmål och flerspråkighet Förskolan Modersmålsstöd erbjuds barn som har behov av extra stöd för sin språkliga utveckling samt barn som nyligen kommit till Sverige. Inom förskolan erbjuds modersmålsstöd på cirka tio olika modersmål genom flerspråkig personal som talar samma modersmål som barnet. Cirka 25 procent av förskolebarnen i Gunnared får antingen riktade stödinsatser på modersmålet eller språkträning i det vardagliga arbetet. I möjligaste mån placeras nyanlända barn i Gunnared på förskolor där personal talar barnets modersmål. Förskolan har arbetat med att medvetandegöra föräldrar om modersmålets betydelse. Modersmålsstödet ger barnet en grund för att förstå och utveckla sitt modersmål samt för att tillägna sig sitt nya språk, svenska. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 7 När den ordinarie förskolepersonalen står för modersmålsstödet ger det bättre förutsättningar för en god föräldrakontakt. Förskolorna har också väl uppbyggda metoder för att arbeta med flerspråkiga barns inlärning av svenska språket. Förskoleverksamheten arbetar medvetet med att anställa personal med flerspråkig kompetens och betonar vikten av att personalen använder sin flerspråkighet i det pedagogiska arbetet. Ett utvecklingsområde är att erbjuda fler barn modersmålsstöd i förskolan. Av de kvalitetsutvecklingsmedel som planeras tillkomma förskolan under vårterminen 2011 ska en viss del användas till att stärka modersmålsstödet för barn i förskolan. Grundskolan Inom grundskolan erbjuds undervisning på modersmål till alla elever som är berättigade till det. De kommunala grundskolorna erbjuder modersmålsundervisning på sammanlagt 20-25 språk. Av totala antalet elever i år 1-9 på stadsdelens grundskolor vårtterminen 2010 var 93 % berättigade till modersmålsundervisning 7. Av dessa deltog 65 % i undervisningen. Av samtliga elever i år 1-9 deltog 77 % i svenska som andraspråk. På flera av stadsdelens grundskolor har man organiserat modersmålsundervisning och studiehandledning genom att anställa lärare med kompetens i språk som arabiska, bosniska, spanska och sorani. En följd av detta är att modersmålsundervisningen lättare kan integreras i skolans verksamhet. Studiehandledning på elevens modersmål har haft en stor betydelse för nyanlända elevers kunskapsutveckling samtidigt som de lär sig svenska. I och med att modersmålslärarna varit anställda på skolorna har samarbetet med pedagoger i andra skolämnen och inom arbetslaget förbättrats. På detta sätt har modersmålsundervisningen kunnat anpassas utifrån de behov som eleverna har i övriga skolämnen. Även kontinuiteten vid övergångar har förbättrats eftersom modersmålsläraren deltar på överskolningssamtalen. Grundskolorna har genomfört insatser för att öka antalet elever som deltar i modersmålsundervisning eftersom forskning visar på ett tydligt samband mellan deltagande i modersmålsundervisning och bättre resultat i de övriga skolämnena. Ett sätt att uppmuntra till språkval är till exempel genom ”prova-på” verksamhet som erbjuds alla elever i år 6. Grundskolan behöver utveckla fler strategier för att stödja och utveckla elevers tvåspråkighet. Utifrån elevunderlaget kan det finnas behov att anställa fler lärare med språkkompetens i fler språk än de som idag finns på stadsdelens skolor. Introduktion av nyanlända barn och elever Skolorna i Gunnared har till och med år 2010 haft lokala rutiner för skolintroduktionen av nyanlända elever. Detta har gjort att stadsdelens arbete med nyanlända barn och elever inte varit likvärdigt i stadsdelens olika skolor. För att säkerställa en likvärdig introduktion av nyanlända barn och elever i Gunnared har det under året arbetats fram en handlingsplan för skolintroduktion av nyanlända barn i förskolan och elever i grundskolan. Planen är stadsdelsgemensam och ska fungera som ett verktyg för pedagogerna att använda när de möter nyanlända elever. Till handlingsplanen hör också en materiel för föräldrainformation, som är översatt till tio språk. Handlingsplanen utgår från Skolverkets allmänna råd och bygger även på det som framkommit vid revision av stadsdelens arbete med nyanlända, tidigare utarbetade handlingsplaner samt erfarenheter från skolornas arbete med nyanlända barn. 7 Ämnet modersmål vänder sig till de elever som har sitt modersmål som ett levande umgängesspråk. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 8 Viktiga aspekter i framtagandet av handlingsplanen har varit användbarheten så att den ska vara lätt att använda av skolans personal. Den ska finnas tillgänglig digitalt på skolans plattform och den ska vara tydlig i vad som gäller arbetet med introduktionen och i förhållande till föräldrarna. I planen poängteras också vikten av kartläggning av vad barnet kan, föräldrarnas delaktighet och hur barnets/elevens modersmål ska användas i barnets/elevens olika inlärningssituationer. Implementering av handlingsplanen och dess verktyg på enheterna kommer att ske under våren 2011. Arbetet med handlingsplan för nyanlända barn och elever har skett i ett nära samarbete med Resursenheten för Introduktion av nyanlända Barn (RIB) och med Lärjedalen och andra stadsdelar. Detta har resulterat i ett nätverk för fortsatt utvecklingsarbete kring skolintroduktion av nyanlända barn. Delar av nätverket har visat intresse för att använda samma struktur, med dokument och verktyg, för sitt fortsatta arbete med egna handlingsplaner. IT och Hjärntorget Stadsdelens ”särskilda insatser i skolan 2010 har möjliggjort en genomgripande uppgradering av det informations- och kommunikationstekniska (IKT) arbetet på skolorna. Den ökade tillgängligheten genom uppbyggnaden av en infrastruktur i form av trådlösa nät, ökad datortäthet och inköp av kringutrustning har skapat nya möjligheter för både pedagoger och elever att använda sig av IKT i undervisningen. Till exempel har alla pedagoger tillgång till en bärbar dator. Fler datorer och snabbare uppkoppling har starkt bidragit till en ökad lust och motivation att använda IT som ett pedagogiskt verktyg, både för pedagoger och för elever. Möjligheten att styra över inriktningen på övriga inköp och kompetensutveckling har gjort att man kunnat utgå från de önskemål och behov som funnits på respektive enhet. En följd av detta är att fler pedagoger vill öka den egna kunskapen och kompetensen inom IT-området. Fler skolor har också inhandlat kringutrustning för att digitalt kunna dokumentera pedagogiska arbetsprocesser och resultat av det pedagogiska arbetet. På ett flertal skolor använder både elever och pedagoger digitalkameror i det dagliga arbetet. På detta sätt kan elever och föräldrar ta del av dokumentationen, till exempel genom de digitala fotoramar som finns uppsatta på enheterna och på ”Hjärntorget”. Detta skapar ökade möjligheter till delaktighet och medskapande och kan också användas för samtal om lärande. För helhetssynen har samarbetet mellan IT-utvecklingsenheten och pedagogerna ute i verksamheterna varit av stor betydelse. IT-utvecklingsenheten har anordnat ett stort antal workshops som skräddarsytts utifrån pedagogernas behov och varit mycket uppskattade. Alla pedagoger har fått en grundläggande kompetens inom IT och ett flertal pedagoger har fått fördjupad kompetens inom IT. De pedagogerna med fördjupad kompetens kan i sin tur sprida kunskapen inom hela verksamhetsområdet. En grundtanke har varit att bygga upp ett nätverk av IT-kompetens både på den egna enheten och stadsdelsövergripande med hjälp av superanvändare och resurspersoner. På de skolor som satsat på att ha dessa strategiska funktioner inom respektive arbetslag upplever pedagogerna att det har varit lättare att komma igång med att exempelvis använda datorerna i klassrummet. Det nya pedagogiska IT-stödet ”Hjärntorget”, som är under uppbyggnad, kommer att bli en ny kommunikationsväg mellan skola och hem för bland annat elevens kunskapsutveckling, planering av skolarbete och redovisning av elevens frånvaro. Protokoll, anteckningar och allmän information läggs ut på ”Hjärntorget” så att föräldrarna ska få tillgång till information om sina barn. Arbetet med förankringen av ”Hjärntorget” fortsätter under 2011. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 9 Genus, jämställdhet och likabehandling Inom stadsdelens förskolor och grundskolor pågår ett arbete med jämställdhets- och genusfrågor. Under året har personalen deltagit i studiedagar och/eller föreläsningar, diskussioner i arbetslagen om genus och jämställdhet. Under 2010 har Gunnared deltagit i projektet ”Hållbar jämställdhet i tre stadsdelar”. Syftet med projektet var att de deltagande stadsdelarnas verksamheter ska utvecklas så att de erbjuder en likvärdig service och fördelar resurser likvärdigt till såväl kvinnor som män, flickor och pojkar. Projektet genomfördes i form av en föreläsningsserie för chefer och vissa nyckelpersoner i de berörda stadsdelarna. Under året avslutades EU-projektet ”Olika men ändå lika – ingen hållbarhet utan jämställdhet”. Projektet har resulterat i kompetenshöjande insatser för personal och en handlingsplan för det fortsatta arbetet med genus och jämställdhet i förskolor och grundskolor i Lövgärdet. Ökade kunskaper om genus och jämställdhet har bidragit till förändringar i förhållningssätt, planering och genomförandet av det vardagliga arbetet på enheterna. Alla för- och grundskolor i stadsdelen bedriver ett aktivt och kontinuerligt arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Förskolorna och skolorna utreder och vidtar åtgärder för att skapa trygghet och motverka mobbning, diskriminering och trakasserier. All personal i verksamheten har ett ansvar att delta i det diskrimineringsförebyggande arbetet. Samtliga enskilda och kommunala förskolor och grundskolor i stadsdelen har en årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering. I planen anges hur man på enheten arbetar för att förhindra diskriminering, mobbning och trakasserier. Den årliga planen arbetas fram i samråd med elever, föräldrar och personal. Planerna utarbetas årligen. Jämställdhets- och likabehandlingarbete är ett värdegrundsarbete och berör alla anställda i verksamheten. All personal i verksamheten har ansvar för att anmäla till elevhälsoteam och skolledning om man misstänker eller har kännedom om att ett barn eller en elev är utsatt för mobbning och/eller diskriminering. Kultur och Utbildning har få anmälningar till diskrimineringsombudsmannen, skolinspektionen och barnombudsmannen från brukare. Detta ska ses i relation till den stora mängden brukare som berörs av Kultur och Utbildnings myndighetsutövning. Det diskrimineringsförebyggande arbetet och likabehandlingsarbetet för alla barns och elevers lika möjligheter och rättigheter har under året utvecklats bland annat genom utbildningsinsatser i genus och jämställdhet. Värdegrundsarbetet ska genomsyra all verksamhet i förskolan och grundskolan. Barns och elevers behov och upplevelse av likabehandling kartläggs på olika sätt på de olika enheterna exempelvis genom enkäter, samtal på klassråd/elevråd, barnkonferenser och barnoch elevintervjuer, tematiskt arbete över årskursgränserna samt kontinuerligt elevhälsoarbete i arbetslag och elevhälsoteam. Beroende på kartläggningens resultat genomför förskolorna, grundskolorna och fritidshemmen olika åtgärder. Inom förskole- och grundskoleverksamheten erbjuds eleverna anpassningar i samband med till exempel kulturella högtider. På detta sätt skapas likvärdiga förutsättningar för människor med olika etniska och religiösa tillhörigheter. Många förskolor och grundskolor är anpassade för funktionshindrade barn/elever. Om så krävs görs ytterligare anpassningar för nya barn som ska börja i förskolan och elever som ska börja i förskoleklass eller grundskolan. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 10 Kulturskolan har under året arbetat med en extrainsats i det diskrimineringsförebyggande arbetet med projektet ”En Kulturskola för alla”. Utgångspunkten är ett brett perspektiv där kulturskolan arbetar med barn med olika funktionsnedsättningar. Det kan exempelvis vara barn som går i träningsskola, särskola, barn med ADHD eller barn i behov av extra stöd. Inom ramen för projektet har man också tagit fram arbetsmetoder specifikt anpassade till målgruppen samt fokuserat på kunskapsspridning till olika personalgrupper. Projektet är ett göteborgsöverskridande arbete med säte i stadsdelen Lärjedalen. 5. Sammanfattning av året som gick – prioriterade områden 2010 Beskrivning av förskoleverksamheten I Gunnared finns 21 kommunala förskolor som bedriver pedagogisk verksamhet och omsorg för barn mellan ett och fem år. Förskolorna i Gunnared arbetar för att skapa trygghet, en god värdegrund och för att erbjuda en god start på det livslånga lärandet. Öppna förskolan, som startade i början av året, erbjuder förskoleverksamhet för de föräldrar och barn, som av olika skäl ännu inte sökt plats på förskola. För att öka antalet platser i barnomsorgen och uppnå full behovstäckning har förvaltningen under året genomfört ett antal åtgärder. Bland annat har deltidsplatser förvandlats till heltidsplatser där behov funnits av sådana. Vidare har en avdelning för barn med särskilda behov omvandlats till en reguljär avdelning. Förvaltningen har också under året fått i uppdrag av stadsdelsnämnden att starta kommunal pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare). Förvaltningen har annonserat om tjänsterna med målet att i första skedet anställa fyra kommunala dagbarnvårdare. Förvaltningens bedömning är att stadsdelen kommer att ha fortsatt full behovstäckning för de barn som ansöker om plats på samtliga förskolor i stadsdelen. Hållbar utveckling är ett område som uppmärksammats under året. Olika former av fortbildningsinsatser har erbjudits och framförallt har fokus varit på den ekologiska utvecklingen, bland annat genom samarbete med ”Håll Sverige Rent”. Förskoleverksamheten har fortsatt arbetet med att stödja barnens sociala och emotionella utveckling. Detta sker genom att personalen ger akt på barnens förhållningssätt till varandra och hjälper dem att utveckla leken med varandra. Pedagogerna är också observanta på hur de bemöter barnen och deras föräldrar. Man genomför planerade samlingar och aktiviteter med barnen där man behandlar demokratifrågor och hur människor ska bemöta varandra i ett demokratiskt samhälle. Personalen på förskolorna har observerat att detta arbete har utvecklat barnens empatiförmåga. Barnen har blivit bättre på att lyssna, förstå och respektera varandra samt att ta ansvar för sitt eget handlande enskilt och i grupp. Språkutvecklingen är ett annat prioriterat område. Med hjälp av olika metoder arbetar personalen aktivt med svenska språket. Barns skriftspråkliga utveckling är ett område som fått mer uppmärksamhet under året då ett antal förskollärare utbildats inom Förskolelyftet. Personal som har ett annat modersmål än svenska uppmanas att tala på sitt eget språk till de barn som har samma modersmål för att främja barnens flerspråkighet. Personalen på förskolorna är medveten om att god samverkan med föräldrarna är avgörande för att lyckas med målen för förskoleverksamheten. Enskilda samtal om barnets lärande och utveckling erbjuds alla föräldrar. Föräldramöten med olika innehåll samt den dagliga kontakten är viktiga mötesplatser mellan föräldrar och pedagoger. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 11 Under hösten tilldelades förskoleverksamheten särskilda medel för kvalitetshöjande åtgärder. Medlen fördelades till förskolorna i relation till antalet avdelningar och tillskottet användes främst till att öka personaltätheten på avdelningarna och till kompetensutvecklingsinsatser. Den politiska intentionen att minska antalet barn i barngrupperna som förtydligades under senare delen av året är en fråga som måste prioriteras framöver. En planering för totala antalet platser framöver måste tas fram. Beskrivning av grundskoleverksamheten ”Särskilda insatser i skolan 2010” En särskild satsning för ökad måluppfyllelse i grundskolan har genomförts under 2010. Målet har varit att göra kortsiktiga insatser som leder till långsiktiga resultat. För dessa insatser har stadsdelen haft speciellt avsatta medel motsvarande drygt 11 miljoner kronor. Nedan ges några exempel på insatser som genomförts under året: Dokumentationshantering och åtgärdsprogram Nya gemensamma mallar för pedagogisk utredning, åtgärdsprogram, uppföljning och utvärdering har tagits fram och ska testas under våren 2011. Samtliga pedagoger på grundskolorna har genomfört och/eller påbörjat fortbildning och handledning i arbetet med åtgärdsprogram utifrån framförda behov och önskemål. Göteborgs universitet har genomfört föreläsningar om arbetet med åtgärdsprogram för pedagoger i stadsdelen. Arbetet har stämts av mot stadsdelen Lärjedalen för att säkra ett fortsatt utvecklingsarbete i den nya stadsdelen Angered. Under året har stadsdelens skolor, rektor och elevhälsopersonal, påbörjat arbetet med att dokumentera i Proffdoc Medical Office (PMO). Språkstärkande arbete i klassrummet En annan typ av förstärkning av ordinarie undervisning gjordes under höstterminen på senareskolorna. Tre språkpedagoger med god behörighet i svenska som andraspråk arbetade tillsammans med ämneslärare för att åstadkomma att språkutveckling integrerades i ordinarie undervisning i andra skolämnen. Ämneslärarna fick samtidigt metodutveckling ur ett svenska som andraspråksperspektiv. Det är för tidigt att se konkreta resultat i form av språkutveckling men både elever och lärare såg vinsterna av ett förändrat synsätt och värdet i att arbeta integrerat. ”Rädda G” och sommarskola För de elever som riskerade att inte nå godkänt i de behörighetsgivande ämnena i år 9 erbjöds förstärkning av ordinarie undervisning i slutet av vårterminen 2010 i form av att extra lärarresurs sattes in. Cirka 50 elever deltog och av dessa uppnådde ungefär hälften betyget godkänt. Elever i år 8 och 9 erbjöds deltagande på sommarskola med målet att stödja elever som riskerade att inte nå godkänt i något ämne. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 12 Barn- och elevhälsoplan Arbetet med att ta fram en gemensam barn- och elevhälsoplan för stadsdelen Angered pågår. En kartläggning av nuvarande arbetssätt inom barn- och elevhälsan har skett och fokusgrupper har genomförts i Gunnared för att ta tillvara erfarenheter och synpunkter. Arbetet i Modellområdesprojektet bidrar också med underlag, liksom det arbete som redan gjorts i stadsdelen Lärjedalen kring barn- och elevhälsa. Kompetensutveckling Varje delområde har planerat och genomfört kompetensutveckling för personalen utifrån områdets behov. Insatserna har genomförts under höstterminen. I delområdet Gårdsten har fokus lagts på ett förändringsarbete i matematik som stödjer den nya kursplanen i matematik. All personal inom förskola och grundskola har gjort ett gemensamt studiebesök på Navet, Science center i Borås för att i praktiken uppleva arbetssätt där inte enbart läroboken styr undervisningen i matematik och naturorienterande ämnen. Därefter har pedagogerna i år F-5 på Långmosseskolan och Gårdstensskolan arbetat vidare med att utveckla arbetet med laborativ matematik. I Lövgärdet har samtliga pedagoger inom förskola och grundskola gjort studiebesök på Navet i Borås i syfte att utveckla det tematiska arbetssättet. Fortsatt utveckling av pedagogiska inriktningar ges till alla pedagoger genom möjlighet till fördjupning inom antingen Montessoripedagogik, Reggio Emilia eller multipla intelligenser. Ett pilotarbetslag arbetar med att utveckla kommunikationen mellan hem och skola via datorn och det nya kommunikationsverktyget ”Hjärntorget”. Tanken är att erfarenheterna av detta arbete ska spridas inom hela verksamhetsområdet. I delområde Rannebergen/Angereds centrum ligger fokus på att utveckla och stärka ledarskapet i klassrummet. Arbetet startade under våren och förstärktes under höstterminen genom att alla pedagoger deltog i en tvådagars genomgång och efterföljande studiecirklar med stöd av gemensamt studiematerial. En gemensam kompetensutveckling för svenska- och matematiklärare har påbörjats under året. Pedagogerna samlades för erfarenhetsutbyte och samtal med inriktning på att få en bättre likvärdighet i ämnesarbetet på Gunnareds skolor. I samarbete med lärarutbildningen på Göteborgs universitet har ett arbete startat för att stärka yrkeskompetensen hos lärare genom att öka medvetenheten kopplad till aktuell forskning. Sammantaget handlar pågående insatser om att skapa en gemensam pedagogisk plattform. Specialpedagogiskt material har köpts in för att möta de olika behov som finns i klasserna. En specialpedagog från varje skola är med och planerar inköpen för att materialet inte ska bli stående utan verkligen stödja undervisningen. Individuella utvecklingsplaner (IUP)och skriftliga omdömen IUP ska vara framåtsyftande för att stärka elevens kunskapsutveckling och de skriftliga omdömena ska beskriva vad eleven uppnått. Målet under året har varit att samtliga elever i Gunnared ska ha IUP och skriftliga omdömen i alla ämnen. Därför har stadsdelens skolor under året fokuserat på utformningen av IUP och skriftliga omdömen. Ett genomgripande arbete har också bedrivits gällande hanteringen av och kunskapen om åtgärdsprogram. En gemensam mall har tagits fram och all personal har fått utbildning och handledning i användandet av åtgärdsprogram. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 13 Ämnesutveckling Nätverk För att få en likvärdighet i undervisningen på stadsdelens skolor behöver pedagogerna ha möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter och kunskaper med varandra. Ämnesnätverk i svenska och matematik har varit under uppbyggnad hösten 2010. Pedagoger som undervisar i de aktuella skolämnena har samlats i grupper utifrån årskurs och skolämne. Grupperna har arbetat med samlad statistik över provresultaten i de nationella proven i respektive ämne och ålder samt undervisningsmetodik. Dessa träffar kommer att fortsätta under 2011. Ämnesutveckling i Gårdsten Pedagoger från Långmosseskolan och Gårdstensskolan deltog i en studiedag på Navet. Enligt pedagogerna gav studiedagen idéer och uppslag till den egna verksamheten. Exempelvis har pedagogerna haft möjligheter att påverka inköp av material till matematikundervisningen. I möjligaste mån har materialet täckt in alla olika moment. Alla ska bli väl förtrogna med materialet. Varje klass har tillgång till en digitalkamera, för att kunna dokumentera elevernas arbeten. Flertalet lärare i år 1-3 har använt sig av handledningarna till Antony Furnes material och arbetat med olika projekt. En föreläsning gav inspiration om Antony Furness material. I samband med detta genomförde arbetslagen presentationer av något projekt/arbetsområde och fick respons och handledning av Antony Furness. Fler lärare framhåller att arbetet påverkat att de känt sig mindre styrda av en lärobok och börjat fundera själva utifrån sitt eget och klassens behov. Ämnesutveckling i Lövgärdet Samtliga pedagoger inom förskola och skola i Lövgärdet har under hösten deltagit i ett studiebesök på Navet i Borås. Pedagogerna gav positiv respons - besöket gav inspiration, konkreta verktyg och laborativt material för undervisning i det tematiska arbetet. NO-ämnet har blivit mer synligt i vardagen och pedagogerna på äldreskolan kan ta vara på det material och teorier som i första hand är avsett för yngre elever. Pedagogerna ser också möjligheter att arbeta ämnesövergripande mellan exempelvis kemi och engelska. Det har gett förskolan en möjlighet att ligga ett steg före, då den förändrade läroplanen för förskolan blir tydligare i uppdraget med att arbeta med matematik och NO. Lärarlyftet Satsningen på ”lärarlyftet” pågick under hela 2010 och fortsätter även 2011. Fortbildningen ska stärka pedagogernas kompetens och därigenom resultera i ökad måluppfyllelse för eleverna. Under året hade Gunnared 178 poäng för tidigarelärare och 78 poäng för senarelärare. Tio pedagoger med inriktning mot de tidiga åldrarna och fyra pedagoger med inriktning mot de senare åldrarna deltog i ”lärarlyftet” under hela eller delar av året. Exempel på områden som pedagogerna fortbildat sig i är specialpedagogik, ledarskapet i klassrummet, svenska som andraspråk, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande samt digital text i lärande, undervisning och kommunikation. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 14 Läsa- skriva- räkna En läs- och skrivutvecklare samt två matematikutvecklare har under året arbetat med pedagoger i ett 1-17 års perspektiv. Lärledning i matematik och läs- och skrivutveckling har pågått i stadsdelen under hela året. Lärledargruppen träffar en gång i månaden en ”lärledare” som är en pedagog med specialkompetens i det aktuella skolämnet. Lärledaren förmedlar senaste forskning i ämnet och diskuterar nya metoder för undervisning med gruppen. Syftet med lärledargrupperna har varit att med koppling till styrdokumenten pröva nya undervisningsmetoder samt att reflektera och kritiskt granska tidigare undervisningsmetoder. Varje pedagog i lärledargruppen har fått i uppgift att planera och genomföra en lektion. De övriga pedagogerna i gruppen har observerat under lektionen och sedan har lärledargruppen gemensamt utvärderat lektionen. I några av grupperna har en återkommande frågeställning varit hur man skapar arbetsro i klassrummet. Tillsammans med eleverna ska pedagogerna utarbeta strategier för att förbättra arbetsmiljön i klassrummet. Elevhälsan Skolsköterskorna har arbetat enligt skolhälsovårdens basprogram med hälsokontroller i förskoleklass, skolår 2, 4, 6 och 8. Däremellan träffar skolsköterskorna de elever som bedöms ha behov av tätare kontakt med skolhälsovården av olika anledningar. Dessa kan exempelvis vara vikt- och/eller sömnproblem eller kamratrelationer. Skolläkaren träffar eleverna i förskoleklass och under grundskoletiden utifrån behov. Skolsköterskan och vid vissa tillfällen även skolläkaren ingår i skolans elevhälsa tillsammans med kurator, psykolog, specialpedagog/speciallärare och rektor. Förvaltningen har ett nära samarbete med Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 med syfte att utveckla och stärka det hälsofrämjande arbetet riktat till barn och unga. Skolsköterskorna i Gunnareds skolor har under genomgått en utbildning om ”motiverande samtal” om tobaksrökning. Fortbildningen har genomförts av Angereds Närsjukhus. ”Skapande skola” Tillsammans med förskolan och grundskolan arbetar kulturverksamheten för att kulturen ska vara en del av vardagen i ordinarie verksamhet. ”Skapande skola” är ett projekt som genomförts på Gunnareds förskolor och grundskolor under 2009-2010 med fokus på film, forumteater, improvisationsteater, bild- och ordkonst. Projektet har genomförts i samverkan med Angereds kulturskolor, kulturhuset Blå Stället och professionella kulturarbetare. Inom ramen för projektet anställdes en kulturpedagog på 70 % med syfte att samordna kultur och skola. Alla förskolor och en grundskola deltog i ”tomteutställning” på kulturhuset Blå Stället. Deltagarna har upplevt att det varit roligt och lärorikt att delta i de olika aktiviteterna. Beskrivning av skolbarnsomsorgen Skolbarnsomsorgen ska vara ett komplement till skolan både innehållsmässigt och tidsmässigt, den skall erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Uppdraget är att förena pedagogik och omsorg som stödjer barnens utveckling och svarar mot föräldrarnas behov av tillsyn. Behovet av skolbarnsomsorg har under året varierat mer än tidigare, en trolig förklaring till detta är den försämrade situationen på arbetsmarknaden. Arbetssökande föräldrar har inte rätt till skolbarnsomsorg för sina barn. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 15 Samtliga grundskolor, i Gunnared, som har elever i år F-3 erbjuder skolbarnsomsorg (fritidshemsverksamhet) efter skoldagens slut och erbjuder bland annat fritidsaktiviteter och läxhjälp. Antal barn i kommunal skolbarnsomsorg i december år 2010 var 582 barn. På två av stadsdelens fristående grundskolor erbjuds enskild skolbarnsomsorg med totalt 95 barn inskrivna. Skolornas organisation av fritidshemmen ser olika ut, några skolor har separata fritidshem i egna lokaler och andra skolor har hemvister, där skolan och fritids samverkar i samma lokaler. De olika skolornas fritidshemsorganisationer har grundats på respektive skolas klassorganisation, där vissa skolor har valt att organisera sig i åldersblandade grupper, medan andra har åldershomogena klasser. Personalen inom skolbarnsomsorgen arbetar under delar av skoldagen i klassen, tillsammans med lärarna i olika teman med både praktiska och teoretiska arbetsformer. Detta kräver att det finns möjlighet för fritidspersonalen och lärarna att gemensamt planera verksamheten för barnen i år F-3. För att alla pedagoger ska ha möjlighet att delta på lika villkor i skolans pedagogiska forum har man på de olika skolorna skapat avlösningssystem som medför att grundskollärarna arbetar på fritidshemmen under arbetslagens/spårens planeringstid. Ett visst samarbete och erfarenhetsutbyte sker mellan de olika fritidshemmen i respektive delområde. Samarbetet kan utvecklas, exempelvis skulle fritidshemmen kunna samarbeta under elevernas skollov. Personalen inom skolbarnsomsorgsverksamheten har under höstterminen genom föreläsningar och uppföljande arbete fördjupat sig i skolbarnsomsorgens uppdrag i enlighet med den nya läroplanen. Viss personal har också deltagit i en fritidspedagogkonferens under året. För elever i åldern 10-12 år finns två skolklubbar med öppen fritidsverksamhet en i Gårdsten och en i Rannebergen. Bägge dessa drivs av föreningar i området med ekonomiskt stöd från stadsdelen. Antal inskrivna under året för de båda verksamheterna uppgår i december till 190 barn. Skolklubbarna är öppna mellan kl.13.30 till 17.00 och det är cirka 20-35 barn som deltar varje dag. Flickor och pojkar är jämnt representerade bland besökarna. De båda fritidsklubbarna erbjuder också lovverksamhet. Exempel på sommaraktiviteter är bad, trädgårdspyssel, basket och fotboll. Ett utvecklingsområde är att i större utsträckning än tidigare förlägga och samordna åtgärder inom fritidshemmets ram samt integrera särskolefritids med fritidshemmet i grundskolan. Ytterligare ett utvecklingsområde är att tydliggöra barnomsorgens uppdrag om lärandet i ett vidare perspektiv. Beskrivning av särskoleverksamheten Särskolan följer samma läroplan som grundskolan men har egna kursplaner. Elever som är mottagna i särskolan och träningsskolan har inte nationella mål som skall uppnås utan individuella utvecklingsplaner anpassade utifrån vars och ens förutsättningar. Under år 2010 har 11 elever mottagits i särskolan. De flesta av skolorna i Gunnared har individintegrerade elever inskrivna och på Vättleskolan, Rannebergsskolan och Långmosseskolan finns särskoleklasser/grupper. Totalt studerar 51 elever enligt särskolans kursplaner, varav 6 elever är individintegrerade i grundskoleklasser/grupper. För särskolans elever finns även ett fritidhem som erbjuder heldagsomsorg. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 16 Det finns stora variationer i elevernas förutsättningar, allt ifrån elever som läser efter grundsärskolans kursplan till träningsskolan, där en stor del av innehållet är träning i vardagslivet. Arbetssättet i särskolan är verklighetsnära och konkret. Undervisningen är individanpassad och utgår ifrån elevens utvecklings- och kunskapsnivå. Individuella utvecklingsplaner, som upprättas tillsammans med elev och förälder, ligger som grund för innehållet i undervisningen. Utvecklingsplanen säkerställer elevens delaktighet och inflytande. På Vättleskolan finns två särskolegrupper, en grundsärskolegrupp och en träningsskolegrupp. Dessutom finns det tre individintegrerade grundsärskoleelever i år 8 och år 9. För elever mottagna i särskolan finns ett fritidshem med plats för 10 elever. Elever som är mottagna i särskolan och träningsskolan arbetar utifrån individuella utvecklingsplaner anpassade utifrån vars och ens förutsättningar. Stor vikt läggs vid social träning och samarbete i syfte att uppnå integrering och inkludering på skolan. På Gårdstensskolan inkluderas träningsskolans elever i grundsärskolan. Eleverna är indelade i tre åldersgrupper och lokalintegrerade, i möjligaste mån, tillsammans med sina jämnåriga kamrater i grundskolan. I varje grupp arbetar två till tre särskolepedagoger. I vissa praktisktestetiska ämnen så som idrott, slöjd, hemkunskap, musik undervisar grundskolans lärare. Under våren fanns ett stort antal individintegrerade elever. Flera av dessa valde dock att börja gå i särskolegrupp under hösten. Elevernas lärmiljö är anpassad efter var och ens behov. På Gårdstensskolan har sex särskolelever varit inskrivna på fritidshemmet. Särskolans fritids har sin verksamhet förlagd tillsammans med grundskolans fritids. Detta gör att man samarbetar mer kring alla elever och för särskolans fritids har det resulterat i ett för verksamheten positivt resultat genom att eleverna har fått många nya kamrater och förebilder. Dessutom tillför denna integrering att grundskolans elever ökar sin förståelse för att människor har olika förutsättningar i livet. Varje vecka har eleverna i grundsärskoleklasserna i Rannebergsskolan haft lektioner i ämnet livskunskap. Eleverna i särskolan har under året deltagit i olika projekt med grundskolans ordinarie klasser. Grundskolans och särskolans elever har under året genomfört ett gemensamt religionsprojekt vilket har fått positiva resultat och pedagogerna framhåller att skolan borde ha fler liknande gemensamma projekt. Detta arbete är en början till inkludering men arbetet behöver utvecklas. Under höstterminen har särskolans elever inte deltagit i hemkunskapsundervisningen trots att det funnits önskemål om detta. Varje måndagseftermiddag spelar sex barn från särskoleklasserna cello. Pedagogerna framhåller att detta är mycket utvecklande för eleverna. På Rannebergsskolan har sex särskolelever varit inskrivna på fritidshemmet. Särskolans fritidsverksamhet är integrerad i grundskolans fritidshemsverksamhet. Särskolan har också en särskild fritidslokal som används vid behov, exempelvis om en elev behöver ha individuell verksamhet. Identifierade gemensamma utvecklingsområden är att skapa olika forum för pedagogiska diskussioner mellan särskolepedagogerna inom området samt att se över samordningen av särskoleplaceringar av elever inom området. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 17 6. Förutsättningar för att nå målen Barn/elevtal Per 31 december var antalet barn i åldrarna 1-5 år boende i Gunnared 1784 barn. Antal barn inskrivna i stadsdelens kommunala förskolor ökade med 4,4 % jämfört med föregående år och var i december 1198 barn. Antalet barn boende i Gunnared har under år 2010 ökat med 2,2 procent jämfört med föregående år. Antalet elever i Gunnareds kommunala grundskolor har under år 2010 minskat med 2,1 procent. Det beror främst på att antalet elever, boende i Gunnared, som väljer att gå i fristående skolor ökade med 15,7 procent jämfört med föregående år. Nettokostnad Nettokostnaden för förskoleverksamheten ökade med 9,4 procent jämfört med år 2009. Detta beror främst på att verksamheten expanderade under november-december 2009. Nettokostnadsutvecklingen för perioden beror även på löneavtalseffekten mellan åren samt på den kvalitetshöjande tilläggsbudget som tillfördes verksamheten under höstterminen. Nettokostnaden för grundskolan har minskat med 0,8 procent jämfört med föregående år. Detta beror främst på stora personalanpassningar som genomfördes under höstterminen 2009. Att nettokostnaderna inte minskar i högre utsträckning förklaras med att nämndens särskilda satsning under 2010 huvudsakligen användes inom skolan. Antalet elever i fristående skolor har dessutom ökat med 15,7 procent jämfört med föregående år. Medarbetare Personalanpassningar genomfördes utifrån minskad ekonomisk ram och det minskade elevantalet, vilket under 2010 ledde till en minskning med cirka 21 tjänster inom grundskolan. Inom förskolan ökade antalet medarbetare från 302 för 2009 till 311 för 2010. Inom förskolan var antalet barn per personal 5,5 under året. Antalet elever per pedagog för grundskolan var 8,9. Personalvolymen för förskoleverksamhet har ökat med 3 procent jämfört med föregående år på grund av expansionen. Personalvolymen för grundskolan har minskat med 5,3 procent jämfört med föregående år på grund av personalanpassningar. Verksamhet I maj gav stadsdelsnämnden förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningar och möjligheter för att starta kommunal dagbarnvårdarverksamhet i Gunnared under 2010. Förvaltningen redovisade dessa förutsättningar till stadsdelsnämnden i augusti. Arbetet med rekrytering av kommunala dagbarnvårdare påbörjades i september 2010. En utökning av 17 nya förskoleplatser har också skett. Resterande medel fördelades till förskolorna i relation till antalet avdelningar. Med dessa medel vidtog förskolorna kvalitetshöjande åtgärder främst genom ökad personaltäthet och kompetensutvecklingsinsatser. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 18 7. Uppfyllelse av mål i de statliga styrdokumenten Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpo94/lpfö98) Gunnareds förskolor och grundskolor arbetar för att ge barn och elever möjligheter att utvecklas och skaffa sig kunskaper och redskap för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Barn och elever lär sig att utforska, samspela, kommunicera, reflektera och arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Arbetet med normer och värden inom både för- och grundskolan ingår som en del i den dagliga verksamheten genom empatistärkande aktiviteter i leken och undervisningen. Exempel på detta är drama- och värderingsövningar och konflikthantering. Utgångspunkten är att främja empatiutvecklingen genom att inspirera, utmana, stödja, lära, uppmuntra och bekräfta barnet. I leken övar och utvecklar barnen sin empatiska förmåga genom att barnen på ett naturligt sätt lär om och visar hänsyn till varandra. Roll- och gruppstärkande aktiviteter stimulerar barnens/elevernas förmåga att sätta sig in i andra människors situation och känslor. Arbetet med normer och värden sker också i vardagliga reflekterande samtal och i undervisningen ibland annat ämnet livskunskap. Pedagogernas förhållningssätt i undervisningen är att fostra samhällsmedborgare genom ständiga etiska samtal utifrån vardagliga situationer. Elever och föräldrar deltar dessutom aktivt i utformandet av trivselregler på skolorna. På flera av stadsdelens skolor används metoden SET (Socio-emotionell träning). Hela personalgruppen utbildas i metoden vars förhållningssätt är att uppmärksamma och uppmuntra det positiva beteendet hos individen. Eftersom hela personalgruppen deltar i utbildningen skapas förutsättningar för ett gemensamt förhållningssätt på hela skolan. Med hjälp av studiematerial, övningar och handledning arbetar man med SET i klassrummet. Som ett resultat av arbetet med normer och värden kan barnen i förskoleåldern tydligare reflektera över samspelet och hur andra reagerar och känner sig. De barn som gått längre tid på förskolan har blivit duktigare på att föra en dialog med varandra och barnen visar också större empati för varandra. I grundskolan har värdegrundsarbetet resulterat i att både elever och pedagoger upplever att arbetsmiljön blivit bättre. Många elever använder sig av konflikthanteringsmetoder både i klassrummet och på rasterna. Elever med normbrytande beteende uppmärksammas tidigare och därmed kan också insatser för att stödja dessa elever sättas in tidigare. För att nå en högre måluppfyllelse Kompetensutveckling för alla pedagoger under året. Fortsatt utveckling av samtliga pedagoger i området med fokus på ”Lärare som ledare”. Fortsatt arbete med gemensamma regler så att de är kända av alla elever, föräldrar och att de syns i skolan både visuellt och genom handlingar. Utveckla samverkan med elevhälsa och IFO för att arbeta med tidiga insatser. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 19 Kunskaper, utveckling och lärande Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. (Lpo94/lpfö98) Förskola Personalens förhållningssätt är avgörande för barnens utveckling och lärande. De vuxnas närvaro, förmåga och intresse att skapa utrymme för ett bra klimat där alla känner sig lika viktiga, bidrar till barnens lärande och utveckling. Pedagogerna ger stort utrymme för samtal för att kunna bekräfta och utmana barnens tankar och lyssnar till barnens berättelser. Genom att bekräfta barnens upptäckter och erövringar synliggörs lärandet för barnet. I vardagen får barnen möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga, att reflektera, att vilja och/eller våga ta ansvar, träna sin kommunikativa förmåga, lära av varandra och att få tilltro till den egna förmågan. I omsorgssituationer skapas utrymme för utveckling genom att pedagogerna uppmuntrar barnen att ”kunna själv” när det gäller till exempel att äta, påklädning och hygien. På avdelningarna delas barnen upp i mindre grupper för att främja att alla barn kan känna sig delaktiga och bli lyssnade på. Den pedagogiska dokumentationen har utvecklats för att bättre beskriva barnens utveckling och lärande. Enheterna dokumenterar olika händelser och processer med hjälp av bland annat fotografering, videofilmning, anteckningar samt barnens egna alster. Samtliga barn i stadsdelens förskolor har individuella utvecklingsplaner (IUP). Kartläggningen som ligger till grund för IUP samt barnkonferenser som genomförs en gång per termin ger en god bild av barnets utveckling från år till år. Barnkonferenserna ger ett forum för arbetslaget, specialpedagog och rektor att få en gemensam bild av varje barns utveckling. Det blir också tydligt vilka barn som är i behov av stöd i sin utveckling. Vid överskolningar från förskola till förskoleklass följer dokumentationen med barnet. Grundskola Arbetslagen i grundskolan har haft ett ökat fokus på målen i läroplanen under året som gått. Med hjälp av att målen analyserats och brutits ner har de kunnat ligga till grund för både planeringen och utvärderingen av undervisningen. Genom att elever och föräldrar deltagit i målanalysen har även deras medvetenhet om målen och vad som krävs för att uppnå en viss betygsnivå ökat. På lokala pedagogiska planeringar (LPP) har lärarna haft möjlighet att diskutera och analysera den egna undervisningen i förhållande till de nationella målen. Tydligare fokusering på målen har även bidragit till att formuleringar i åtgärdsprogram och IUP blivit mer stadsdelsgemensamma, vilket bidrar till samsyn och att det är lättare att jämföra dessa dokument mellan skolorna i stadsdelen. Ett kontinuerligt arbete med avstämningar av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen är en förutsättning för att kunna identifiera de elever som behöver stöd i sin kunskapsutveckling. Detta görs på stadsdelens grundskolor genom utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner (IUP), skriftliga omdömen och åtgärdsprogram (ÅP). Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 20 Kontinuerliga uppföljningar sker också i samband med till exempel temaarbeten då även eleverna sätter egna individuella mål i skolarbetet. Varje termin genomförs klasskonferenser för att kartlägga vilka elever som är i behov av särskilt stöd samt vilka åtgärder som ska vidtas. Inför konferenserna har kontaktläraren med sina kollegor stämt av elevens kunskapsutveckling mot de nationella målen. Nationella prov sammanställs och analyseras i arbetslag/spår. Utvärderingen av proven blir till underlag för kommande års planering och organisation av undervisningen. Profilen från de nationella proven ingår också i de pedagogiska överlämningarna vid byte av skola från år 5 till 6. Barn i behov av särskilt stöd behandlas på särskilda överlämningskonferenser med både den överlämnande skolans och den mottagande skolans elevhälsoteam representerade. Tidiga, målinriktade insatser är viktiga för att nå en högre kunskapsutveckling. Korta insatser som ”Rädda G” eller ”Sommarskola” kan ge de elever som ligger nära godkändnivån en möjlighet att nå denna. Ett av deluppdragen i ”särskilda insatser i skolan 2010” har fokuserat på att uppfylla kravet på att åtgärdsprogram upprättas, hög innehållsmässig kvalitet i åtgärdsprogrammen samt enhetlig dokumentation kring elever, anpassad till behovet på olika nivåer. Målet med deluppdraget är att pedagogerna ska ha tillgång till verktyg som bidrar till och underlättar en tydlig och säker dokumentation. Utvärdering av deluppdraget pågår och resultaten kommer att leda till förbättringar i dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling. Den satsning på datorer och trådlös uppkoppling som genomförts på stadsdelens grundskolor har skapat nya möjligheter för eleverna att visa sina kunskaper, till exempel genom powerpointpresentationer. Tillgång till datorer ökar också föräldrarnas möjligheter att få inblick i sina barns kunskapsutveckling via ”Hjärntorget”. I stadsdelen finns sedan hösten 2010 ämnesgrupper i matematik och svenska. Målet med ämnesgrupperna är att pedagoger från olika enheter träffas och kan lära av varandra och hitta gemensamma strategier och nya metoder inom det ämne som pedagogerna undervisar i. Elevernas kunskapsutveckling på gruppnivå följs upp på dessa ämnesgrupper genom att grupperna bland annat analyserar resultaten från nationella proven. Analysen ligger sedan till grund för planeringen av den fortsatta undervisningen. Att växla mellan teori och praktik i det dagliga arbetet skapar förutsättningar för att integrera kunskapen. Rannebergsskolan har under flera år arbetat med en modell för läsande som gynnar inlärningen av språk. Modellen underlättar uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling och bidrar därmed till att tidigt upptäcka inlärningssvårigheter hos eleverna. I den handlingsplan som tagits fram för introduktion av nyanlända elever redovisas tydligt hur de nyanlända elevernas kunskapsutveckling ska säkerställas framgent. Ökat samarbete mellan ämneslärare och modersmålslärare främjar tvåspråkigheten hos eleverna. Deluppdraget ”Trygg och trivsam skola” inom ”särskilda insatser i skolan 2010” bidrog till en tryggare skolmiljö bland annat utifrån att fler konfliktsituationer kunde hanteras på ett bra sätt. En trygg och lugn arbetsmiljö är av största vikt för att främja kunskapsutveckling och lärande. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 21 Gunnared Göteborg Riket 2009 2010 2009 2010 2009 2010 152 152 206 205 207 206 Andel elever med slutbetyg i samtliga ämnen 34,9 % 43 % 72 % 73 % 77 % 76 % Andel behöriga till nationellt program 52,8 % 62,2 % 85,5% 87,2% 88,8% 88,2% Meritvärde Tabell 8 Elevernas genomsnittliga meritvärde, andel elever med fullständiga betyg samt andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan *resultat efter sommarskolan Andelen elever som uppnått lägst betyget godkänt i samtliga ämnen har ökat med 8,1 procentenheter jämfört med 2009. Andelen elever som uppnått lägst betyget Godkänt i sv/sva, matematik och engelska har ökat med cirka 10 procentenheter. Totalt är det 129 elever som är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. 97 elever saknar betyg i något enstaka ämne (56 flickor och 41 pojkar) t.ex. musik, teknik, idrott eller hemkunskap men flera av dessa elever har godkända eller väl godkända betyg i övriga ämnen. Meritvärdet är ett värde som mäter hur väl en skola nått de nationella målen för skolår 9. Varje elevs sammanlagda betygspoäng (räknat på 16 ämnen) summeras och delas med antalet elever på skolan, vilket ger meritvärdet. Betygspoäng räknas med 10 poäng för G, 15 poäng för VG och 20 poäng för MVG. Den genomsnittliga meritpoängen för Gunnared är 152 och därmed oförändrad jämfört med föregående år. Det finns stora skillnader i meritvärden mellan flickor och pojkar, 141 för flickor och 164 för pojkar. Det genomsnittliga meritvärdet för Göteborg och genomsnittet i landet är högre för flickor än för pojkar. Betyg skolår 9 Antal elever skolår 9 Andel godkända i svenska/SVA Andel godkända i matematik Andel godkända i engelska Tabell 9 Sv/SVA Ma Eng Tabell 10 2008 2009 2010 199 83,6 % 78,4 % 84,1 % 191 70,8 % 67,3 % 77,6 % 206 74,8 % 73,9 % 78,1 % Betyg skolår 9 G VG MVG Andel totalt 50,7 % 49,3 % 35,4 % 22,3 % 18,1 % 30,7 % 1,1 % 6,5 % 12,0 % 74,8 % 73,9 % 78,1 % Andel G, VG och MVG i kärnämnena efter sommarskolan Antalet elever i år 9 i Gunnareds skolor har ökat något under året. Betygsnivåerna i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk har förbättrats under 2010 jämfört med året 2009. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 22 Gårdstensskolan Lövgärdesskolan Vättleskolan Totalt 3 4 7 4 4 3 2 5 6 10 16 Skolår 8 Skolår 9 Totalt Tabell 11 Antal elever som deltar i sommarskolan. Sommarskolan arrangerades på Vättleskolan för elever från alla senareskolor i stadsdelen. Elever i år 8 och 9 erbjöds deltagande i Sommarskola för att stödja de elever som riskerade att inte nå godkänt något skolämne, framförallt i matematik och/eller svenska. Sommarskolan var i år förlagd till Vättleskolan i slutet av vårterminen för skolår nio och början på höstterminen för skolår åtta. I huvudsak deltog elever i år 9. Av de elever i skolår 9 som deltog i sommarskolan uppnådde cirka två tredjedelar betyget godkänt. De elever som deltog från skolår 8 har fått en god grund för ökad måluppfyllelse för kommande läsår. 2008 2009 2010 209 211 205 173 163 166 74,0 % 69,1 % 65,5% 62,1 % 60,7 % 68,1 % 81,0 % 77,0 % 77,8 % Nationella prov skolår 9 Antal elever skolår 9 Antal elever som genomgått proven Andel elever som uppnått målen i svenska/SVA Andel elever som uppnått målen i matematik Andel elever som uppnått målen i engelska Tabell 12 Nationella prov skolår 9 Resultaten på de nationella proven i skolår 9 i svenska/SVA har försämrats något medan det skett en ökning med 7,4 procentenheter i matematik jämfört med föregående år. Resultatet i engelska har ökat marginellt. En högre andel av eleverna deltog i proven jämfört med 2009. Det saknas heltäckande statistik för stadsdelen gällande resultaten i de nationella proven i år 3 och 5. Därför går det enbart att peka på trender mellan skolorna. Resultaten i år 3 varierar mellan skolorna. På några skolor märks en svag ökning medan på andra skolor är resultaten i både svenska/svenska som andraspråk och matematik låga. Trenden i år 5 är att godkända resultat på de nationella proven ökar i svenska/svenska som andraspråk och engelska medan ökningen inte är lika stor i matematik. För att nå en högre måluppfyllelse I förskolan ska barnens möjlighet till ostörd lek och pedagogstyrd lek fortsätta utvecklas. Den kompetensutveckling som gjorts under 2010 ska implementeras i verksamheten genom bland annat planer och dokumentation. Kontinuerlig fortbildning av personalen i bland annat matematik, språk och miljö/natur samt pedagogik är av stor vikt. Under hösten användes kvalitetspengar inom förskolan till gemensamma heldagar för planering i arbetslag och utvecklingsgrupper. Eftersom pedagogernas möjlighet att omsätta teori i praktik och därefter reflektera tillsammans är avgörande för att förbättra och utveckla kvaliteten vore det önskvärt med fortsatta gemensamma planeringar. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 23 Att tydliggöra grundskolans arbete med systematisk uppföljning och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling kan vara ett sätt att både höja kvalitén och göra skolorna i stadsdelen än mer attraktiva. Mer fokus behöver läggas på elevens delaktighet i processen, både gällande att känna igen och förstå olika kvaliteter i lärandet, att själv dokumentera det egna lärandet och att beskriva sin egen utveckling till exempel i samband med utvecklingssamtal. Pedagogerna ska erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling och vid behov handledning i bedömning, betygssättning och dokumentation för att åstadkomma systematik i uppföljningen av kunskapsutvecklingen hos eleverna. De korta insatserna gällande måluppfyllelsen bör planeras och användas mer systematiskt. Arbetsmiljön i skolorna måste ytterligare förbättras. Trygghet och lugn genererar automatiskt bättre förutsättningar till inlärning och personlig utveckling. Barns och elevernas ansvar och inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de får ta ansvar för sina handlingar och för miljön i förskolan. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. (Lpo94/lpfö98) Gunnared ingår i ett nationellt partnerskap för barnkonventionens genomförande, där ett av fokusområdena är att öka barns delaktighet. Detta har bidragit till att stärka stadsdelens insatser för att öka barns delaktighet. Förskola På förskolorna sker kontinuerliga samtal om hur man ska vara mot varandra för att det ska vara bra för alla i gruppen. Barnen får till exempel genom leken lära sig att samspela socialt med olika barn och att lösa konflikter som uppstår. Den vuxnes roll blir att leda och handleda, men också att ge utrymme åt barnen att själva pröva sin förmåga i olika sammanhang. Observationer är ett viktigt pedagogiskt redskap. Barnen får vara med om demokratiska beslut i olika sammanhang, både i form av att välja aktiviteter och att bestämma om material som förskolan köper in eller vilken färg det ska vara på väggen man målar om. När barnen får lov att vara delaktiga har de både roligare och tar större ansvar. Barngruppen visar ett mycket större intresse för vad som erbjuds på samlingar och vid temaarbete då de själva fått välja tillsammans med sina kamrater. De visar också större respekt för andras önskemål när de själva upplever att de blivit lyssnade på. Den pedagogiska utmaningen ligger i att ge barnen utrymme och möjligheter att växa och utvecklas under demokratiska former, att låta dem göra sin röst hörd i olika frågor. För att ta reda på hur barnen vill förbättra förskolan genomför vissa enheter barnintervjuer en gång per termin. Grundskola Våren 2010 deltog 2-3 elever per senareskola på en heldagsutbildning till elevskyddsombud. Utbildarna kommer att följa upp elevskyddsarbetet på skolorna i början av 2011. Under året har samtalsgrupper med elever i år 4-9 genomförts inom ”särskilda insatser i skolan 2010”. Samtalen har fokuserat på elevernas synpunkter och tankar om skolan gällande undervisning, Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 24 trygghet och delaktighet samt elevernas förslag på förbättringsområden inom skolan. Elevernas synpunkter kommer att tas tillvara i det utvecklings- och förbättringsarbete som pågår inom grundskolan. När barn ges möjlighet till delaktighet ökar deras självkänsla och därmed också deras välbefinnande. Grundskolorna i Gunnared har elevråd, klassråd och matråd. På Lövgärdesskolan har del av en pedagogtjänst avsatts för att ytterligare formalisera arbetet med elevinflytandet framför allt i elevrådet och dess utskottsverksamhet. Rävebergsskolan arbetar med en plan för elevinflytande i lärandet som även ska innehålla metoder för mätning och utvärdering av elevinflytandet. Skolorna i Rannebergen utbildar eleverna i demokratiska processer. Ett ökat elevinflytande har resulterat i en lugnare skolmiljö och ett ökat engagemang från eleverna. För att nå en högre måluppfyllelse Inom förskolan vill man fortsätta utveckla det gemensamma reflekterandet både tillsammans med barnen och pedagoger sinsemellan. Elevinflytandet på grundskolorna måste utvärderas för att kunna säkerställa att det är reellt. I samtalsgrupperna inom ”särskilda insatser skolan 2010” framförde elever synpunkter på hur samarbetet mellan elever och lärare kan förbättras. Dessa synpunkter ska redovisas till personalen i början av vårterminen 2011 och ligga till grund för utvecklingen av elevmedverkan på skolorna. Samverkan förskola/skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Förskolans arbete sker i ett nära och förtroendefullt samarbete. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Lpo94/lpfö98) Förskola Det är ytterst viktigt att alla föräldrar känner sig välkomna på förskolan och blir bemötta på ett respektfullt och ödmjukt sätt av personalen, då ett gott samarbete mellan förskolan och föräldrar gynnar barnets hela utveckling. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella styrdokumenten kunna påverka verksamheten i förskolan. Pedagogerna frågar föräldrarna om deras synpunkter och i sammanhanget är det viktigt att föräldrarna upplever att deras synpunkter tas på allvar. Detta skapas genom en god daglig kontakt i samband med hämtning och lämning som också bidrar till att personal och föräldrar lär känna varandra. Förskolorna anordnar också föräldramöten, föräldrafrukostar och olika festligheter i samband med högtider. På föräldramöten sker en genomgång av den verksamhet som har planerats och hur man ska arbeta för att nå de nationella och kommunala målen för verksamheten. På vissa förskolor anordnas barnpassning för att föräldrarna av det skälet inte ska behöva avstå från att komma på föräldramöten. En lärdom är att föräldrarna är mer angelägna att delta i olika evenemang på förskolan om de får ta del av sitt eget barns aktiviteter och alster, gärna tillsammans med sitt barn. Varje barns individuella utveckling följs upp på utvecklingssamtal men däremellan hängs dokumentationen i form av fotografier och alster upp i tamburerna för att barn och föräldrar ska kunna samtala om vad barnen gör på förskolan. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 25 Grundskola Samverkan med hemmet sker främst genom utvecklingssamtalet där elever, lärare och föräldrar diskuterar elevens utveckling och sätter upp nya utvecklingsmål. I föräldraenkäter svarar föräldrarna att utvecklingssamtalen ger de en god bild av deras barns kunskapsutveckling. Även pedagogerna vittnar om att utvecklingssamtalen ger ett bra tillfälle att etablera kontakt med föräldrarna. Dessutom sker samverkan i elevhälsomöten, elevvårdkonferenser, föräldramöten, skolråd, vid trivselaktiviteter och vid informationsmöten och öppet hus. Deltagandet varierar mellan olika enheter men generellt är att deltagandet ökar när föräldrarna inbjuds till aktiviteter som handlar om deras barn som individer, oavsett om det är på ett utvecklingssamtal eller i samband med en festlighet. För att nå en högre måluppfyllelse Inom grundskolan ska föräldrasamverkan förbättras genom att engagera fler föräldrar i skolans olika samverkansforum. Liknande samtal som genomfördes med elever inom ”särskilda insatser skolan 2010” är planerade att genomföras med föräldrar för att på ett strukturerat sätt ta reda på vad föräldrarna har för önskemål och tankar om samverkan mellan hem och skola. Det är också viktigt med bra rutiner för föräldrasamverkan i samband med övergångar mellan skolorna i ett delområde i syfte att locka elever att stanna kvar i stadsdelens skolor. Övergång och samverkan mellan verksamheter Samarbetsformerna mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. (Lpo94/lpfö98) Samverkan med förskoleklass, grundskola och fritidshem Förskoleklass, grundskola och fritidshem i de olika delområdena arbetar enligt en överskolningsplan för att skapa kontinuitet och för att underlätta övergångar mellan olika verksamhetsformer. Planen utvärderas och revideras årligen. Överlämnande till förskoleklass sker med hjälp av samtal mellan personal och föräldrar samt besök i förskoleklass. Utgångspunkten är att det skapa en trygg övergång till förskoleklass för både barn och föräldrar. Verksamhetsområdet ska fortsätta att utveckla arbetet med övergångar och överlämningar mellan förskola och grundskola, inom en skola och mellan skolor. Dessutom ska kommunikationen och samarbetet mellan F-5-skolor och 6-9-skolor utvecklas. Likaså är det viktigt att samverkan kring undervisningen för elever som deltar i studiehandledning utvecklas. Inom ”särskilda insatser i skolan 2010” har varje delområde fokuserat på olika sorters kompetensutveckling. Ett led i denna kompetensutveckling har varit att anordna gemensamma föreläsningar för personal inom skolbarnsomsorgen och grundskolan. Personalen inom skolbarnomsorgen arbetar under delar av skoldagen i klassen, tillsammans med lärarna i olika teman med både praktiska och teoretiska arbetsformer. Detta kräver att det finns möjlighet för fritidspersonalen och lärarna att gemensamt planera verksamheten för barnen i år F-3. För att alla pedagoger ska ha möjlighet att delta på lika villkor i skolans Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 26 pedagogiska forum har man på de olika skolorna skapat avlösningssystem som medför att grundskollärarna arbetar på fritidshemmen under arbetslagens och/eller spårens planeringstid. De fritidspedagoger och grundskollärare som arbetar med samma barngrupp har gemensamma planeringstillfällen där man utbyter kunskaper om enskilda elevers skolarbete och samverkar kring stödinsatser. Fritidspedagogen som ingår i arbetslaget tar med information om elevens skolarbete och eventuella stödinsatser i planeringsarbetet för fritidsverksamheten. Ett visst samarbete och erfarenhetsutbyte sker mellan de olika fritidshemmen i respektive delområde. Samarbetet kan utvecklas genom att fritidshemmen till exempel samordnar aktiviteter under skolloven. Samverkan skola - särskola Elever som är mottagna i särskolan och träningsskolan har individuella utvecklingsplaner anpassade utifrån var och ens förutsättningar. Stor vikt läggs vid social träning och samverkan mellan skola, särskola och fritidshem i syfte att uppnå integrering och inkludering. Eleverna i särskolan deltar i olika projekt och arbeten i grundskolans ordinarie klasser. Ett gemensamt utvecklingsområde är att skapa olika forum för pedagogiska diskussioner mellan särskolepedagogerna inom stadsdelen. Ytterligare ett utvecklingsområde är att i större utsträckning än tidigare förlägga och samordna åtgärder inom fritidshemmets ram. Samverkan kring nyanlända elever Mottagandet av nyanlända elever i Gunnared sker genom ett samlat mottagande av hela familjen på Välkomsten som är en enhet, som är uppbyggd i stadsdelen för mottagandet i skolan av nyanlända elever i år F-9. Eleven skrivs in på Välkomsten senast 2-3 veckor efter att hon/han anmälts till skolverksamheten. Vistelsen på Välkomsten varar omkring åtta veckor och under denna tid kartläggs eleven för att ta reda på tidigare psykosociala erfarenheter samt tidigare kunskapsutvecklingen. Denna kartläggning lämnas sedan över till mottagande verksamhet för att underlätta skolstarten. Samverkan med Individ- och familjeomsorgen (IFO) och Fritid SkolFam En skolsatsning inom familjehemsvården är ett utvecklingsarbete utifrån SkolFam-modellen och genomförs i samarbete mellan Familjehemsenheten inom IFO och Stöd- och utvecklingsenheten inom Kultur och Utbildning. Målgruppen är barn i olika riskgrupper så som familjehemsplacerade barn, barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd och nyanlända barn. Barn i dessa riskgrupper underpresterar ofta i skolan. En social, psykologisk och pedagogisk kartläggning görs för att öka förståelsen för barnets olika förmågor och för att med denna förståelse som bakgrund öka förutsättningarna för förbättrade skolresultat. Resultaten av insatserna följs upp efter två år. I det operativa teamet ingår socionom/socialsekreterare, specialpedagog och psykolog som arbetar i nära samverkan med eleven och berörd personal på skolan. Nätverkslaget i Gunnared Det verksamhetsövergripande arbetet i nätverkslaget som Kultur och Utbildning deltar i tillsammans med IFO bidrar till ökad samsyn och skapar bättre förutsättningar för gemensamma kraftinsatser istället för att olika verksamheter arbetar var för sig med barnet/ungdomen. Nätverkandet ger också deltagarna möjlighet att knyta kontakter med personal inom andra verksamhetsområden. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 27 Närvaro En kartläggning av rutinerna för att registrera och följa upp närvaro har genomförts på samtliga grundskolor i stadsdelen. Kartläggningen visar att rutinerna och även samarbetet med IFO kring bristande närvaro varierar från skola till skola. Sektorscheferna för Utbildning och IFO är överens om att arbetet med att ta fram övergripande, gemensamma arbetsformer för åtgärder vid bristande närvaro är prioriterat. IFO vill bidra med ett stödjande perspektiv i arbetet och detta i ett tidigare skede än vad som sker i dagsläget. En arbetsgrupp är bildad och en handlingsplan beräknas vara klar i februari 2011. Samverkansgrupp Skola-Socialtjänst-Polis-Fritid (SSPF) SSPF:s arbete för elever i år 6-9 fortsätter. Fler barn och unga har fått det stöd de behöver på ett tidigt stadium på grund av att man har möjlighet att identifiera problemen tidigare och delge varandra information om både enskilda individer och händelser som kan utvecklas till kritiska i stadsdelen. Samverkan möjliggör att kunskapen om stadsdelens gemensamma resurser sprids. Deltagarnas olika kompetenser bidrar till att problemen kan belysas utifrån olika perspektiv. En ytterligare vinst är att arbetet i gruppen leder till ökad tydlighet gällande ansvarsfördelningen på alla nivåer. Samverkansgrupperna deltagarna möjlighet att knyta kontakter med personal inom andra verksamhetsområden. För skolverksamheten är SSPF en stödjande funktion, som möjliggör samordning av resurser och genomförande av verksamhetsöverskridande förebyggande insatser. SSPF:s arbete har enligt förvaltningens uppfattning en mycket stor effekt med stora effektivitetsvinster. Fritidspersonal leder samtalsgrupper med elever Samverkan mellan Fritid och grundskolorna har ökat genom att personalen inom Fritid har haft samtalsgrupper med elever på skoltid. Vid dessa tillfällen har personalen inom Fritid kunnat knyta kontakter med stadsdelens ungdomar och informera om olika aktiviteter inom Fritid. Arbetet har medfört att medarbetarna inom Fritid har också fått ökad kännedom och kunskap om andra verksamheter i stadsdelen. Detta ökar förståelsen och möjligheterna till att samverka och därmed skapa förutsättningar för att erbjuda ungdomarna nya och mer kostnadseffektiva aktiviteter genom samverkan. Lotsarna Angered Lotsarna Angereds huvuduppgift att är att genom kontaktskapande och nätverkande lotsa ungdomar från utanförskap till innanförskap. Lotsarna Angered samverkar med flera aktörer både i närområdet och i staden. Inom stadsdelen samverkar Lotsarna Angered med grundskolorna genom deltagande på bland annat föräldramöten och med bostadsbolag genom deltagande på dialogmöten med de boende. Detta arbete bidrar till att skapa trygghet i området och ett ökat engagemang för ungdomar. Samverkan med Kulturskolan och Kultur i förskolan (Kulf) I början av året hade samtliga förskolor inspirationskvällar tillsammans med musikhandledarna inför Lilla Allsången. Förskoleavdelningar sjöng sånger från allsångsskivan och alla barn mellan 3-5 år var på föreställningen Lilla Allsången under ”Cholahopveckan”. Förskolor i Rannebergen/Angered centrum och Lövgärdet har haft utbyte med sina kompisförskolor i Askim, sjungit och dansat tillsammans med en kulturpedagog och deltagit i Lilla Allsången tillsammans. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 28 Två förskoleavdelningar genomförde tillsammans med sin kompisförskola i Askim en kulturserie i samarbete med en danspedagog från Världskulturmuseet. Detta avslutades med en gemensam samling på Världskulturmuseet dit även barnens föräldrar var inbjudna. En förskoleavdelning genomförde en konstserie tillsammans med två bildpedagoger. Dessutom har förskolebarn erbjudits filmvisningar på Lilla Bion på kulturhuset Blå Stället. Genom projektet ”Skapande skola” ökar möjligheterna för ökat samarbete mellan grundskola och kulturskola. Detta innebär att man förstärker skolans satsning på kulturaktiviteter med hjälp av en projektanställd kulturpedagog. Arbetet grundar sig i en arbetsform som kallas ”Community Art ”och utgår från elevernas tankar och berättelser. Projektet genomförs i samverkan med Angereds kulturskolor, kulturhuset Blå Stället och professionella kulturarbetare. Övrig samverkan Inom ”särskilda insatser i skolan 2010”, ”Trygg och Trivsam skola”, har fritidsledare på stadsdelens senareskolor fungerat som en länk till föreningslivet genom ”prova-på”-aktiviteter på skolorna för att på detta sätt skapa intresse för deltagande i föreningslivet. Eleverna har också uppmuntrats att fungera som lill-ledare i olika aktiviteter på skolorna. En demokratioch ledarskapsutbildning är genomförd för elever i årskurs 6-9 i Lövgärdet i samarbete med Svensk Idrott Studie- och Utbildningsorganisation (SISU) och Västsvenska Idrottsförbundet (VSIF). Syftet med utbildningen har varit att väcka intresse för ledarskap, ge eleverna möjligheten att prova på att leda en grupp samt reflektera över sin ledarroll. Utbildningens mål har varit att rekrytera nya unga ledare till föreningslivet. Skola och omvärlden Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att skolan samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Lpo94/lpfö98) Ett kontinuerligt samarbete med gymnasieskolorna i Göteborg finns. Eleverna får möjlighet att bekanta sig med arbetslivet i närområdet genom praktik och i samband med studiebesök samt vid olika projektarbeten. Utifrån elevsammansättningen i stadsdelen med olika kulturella bakgrund skapas förutsättningar för att ”ha hela världen i klassrummet” varje dag. En händelse i en annan världsdel kommer snabbt till elevernas kännedom. Pedagogerna tar tillvara på detta i undervisningen genom att arbeta med bakomliggande fakta samt att föra diskussioner och resonemang om etiska perspektiv i samhällen världen över. Genom studiebesök och utflykter får eleverna möjlighet att bekanta sig med det svenska samhället utanför förortens gränser. Detta stimulerar elever i deras lärande och integration i samhället. Det är viktigt att eleverna får kunskaper utanför skolan för att bli bättre rustade för framtiden. Elevernas motivation ökar då de ser nyttan av sina kunskaper och får en koppling mellan utbildning och framtida arbetsliv. Stadens verksamheter ska utveckla samverkansformer som hjälper unga som avbrutit sina gymnasiestudier att slutföra en gymnasieutbildning. Inom grundskolan kartlägger elevhälsoteamen de elever som riskerar att inte gå vidare till gymnasiestudier. Stadsdelens grundskolor erbjuder också studie- och yrkesvägledning för samtliga elever i år 9. Särskilda undervisningsgruppen Pilen i Gårdsten är en samverkansform mellan grundskola och gymnasieskolan. I stadsdelen finns dessutom en samverkan mellan grundskolan, Individ- och familjeomsorgen och Angeredsgymnasiet under ”Uppföljningsansvaret” när det gäller elever som har slutat grundskolan. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 29 För att nå en högre måluppfyllelse Samarbetet med andra skolor och med företag, föreningar och andra aktörer i närsamhället behöver utvecklas. Angered behöver också fokusera ännu mera på uppföljningsansvaret och arbeta innovativt för att så tidigt som möjligt identifiera och göra insatser för de elever som riskerar att inte gå vidare till gymnasiestudier. 8. Måluppfyllelse av kommunala prioriterade mål för 2010 Resultatet av årets uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade mål sammanfattas gemensamt för den kommunala förskole- och grundskolverksamheten i stadsdelen. Barn behöver social träning i pedagogisk miljö, därför ska det vara full behovstäckning i förskolan Förskolorna i Gunnared har full behovstäckning. Det innebär att alla de barn i Gunnared som stått i kö till stadsdelens samtliga förskolor har fått erbjudande inom fyra månader. Föräldrarna som önskar plats på endast en specifik förskola och ingen plats finns tillgänglig, erbjuds plats på annan förskola i stadsdelen. Antalet barn boende i Gunnared och som deltar i förskoleverksamhet har under året (december 2009 - december 2010) ökat med 12 barn. Per 31 december var antalet barn i åldrarna 1-5 år boende i Gunnared 1784 barn. Antalet barn i förskoleverksamhet placerade i förskolor och familjedaghem var i december 1420 barn (befolkning 2010-12-15). Antalet barn, inskrivna i kommunal förskoleverksamhet i Gunnared, var i december 1198 (produktion 2010-12-15). Antalet barn i Gunnareds egna förskolor har ökat med 4,4 procent jämfört med föregående år på grund av expansionen under hösten 2009 samt omvandlingen av tre resursavdelningar till ordinarie avdelningar. Antalet barn folkbokförda i Gunnared, som var inskrivna på förskolor i andra stadsdelar, ökade under året med 4 och uppgick i slutet av året till 40 barn. I december 2010 var 26 barn från andra stadsdelar inskrivna i förskoleverksamhet i Gunnared. Motsvarande siffra för december 2009 var 24 barn. Antalet barn, boende i Gunnared, som deltog i enskild förskoleverksamhet ökade under året med 24 barn och uppgick i slutet av året till 183 barn. Denna ökning kan förklaras med att under hösten utökade den enskilda förskolan Romano Ilo med ytterligare en avdelning samt att det startade en ny enskild förskola i Gårdsten med 15 platser. Fler föräldrar har också valt placeringar i enskilda förskolor i andra stadsdelar. I stadsdelen Gunnared finns det i slutet av år 2010 sex förskolor i enskild regi som tillsammans erbjuder förskoleverksamhet åt 140 inskrivna barn. Dessutom finns tre enskilda dagbarnvårdare med sammanlagt 18 platser i Gunnared. Totalt var 158 barn inskrivna inom den enskilda förskoleverksamheten i stadsdelen. Gunnareds förskolekö påverkas inte mer än marginellt av detta då placering av barn i enskild verksamhet med enstaka undantag sker ur respektive enhetens kö. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 30 För att nå en högre måluppfyllelse För att öka antalet platser i barnomsorgen och nå full behovstäckning har förvaltningen under år 2010 genomfört ett antal åtgärder. Bland annat har deltidsplatser förvandlats till heltidsplatser där behov funnits av sådana. Vidare har en avdelning för barn med särskilda behov omvandlats till en reguljär avdelning. Förvaltningen har också under året startat en process för att anställa kommunala dagbarnvårdare. Förvaltningen har annonserat med målet att i första skedet anställa fyra kommunala dagbarnvårdare. Förvaltningens bedömning är att stadsdelen kommer att ha fortsatt full behovstäckning för de barn som ansöker om plats på samtliga förskolor i stadsdelen. Unga behöver en bra kunskapsgrund, därför ska andelen elever med godkända betyg öka Vt 2008 Vt 2009 Vt 2010 Andel elever i år 9 som uppnått lägst betyget Godkänt i samtliga ämnen 37,9 % 34,9 % 43,0 % Andel elever i år 9 som uppnått lägst betyget Godkänt i svenska/svenska 2, engelska och matematik 71,6 % 54,2 % 66,2 % Tabell 13 Betyg år 9 Andel elever med betyg i alla ämnen, Betyg år 9 andel elever behöriga till nationellt program Andelen elever med godkända betyg har ökat sedan vårterminen 2009. Samtliga skolor arbetar med insatser för att nå en högre måluppfyllelse. Andelen elever i år 9 i Gunnared som uppnått lägst betyget godkänt i samtliga ämnen ökade vårterminen 2010 med 8 procentenheter till 43 procent. Andelen elever i år 9 i Gunnared som uppnått lägst betyget godkänt i de gymnasiebehörighetsgivande ämnena ökade vårterminen 2010 med 12 procentenheter till 66,2 procent. Skolorna har under året identifierat och arbetar med ett flertal olika utvecklingsområden för att nå en högre måluppfyllelse. Våren 2010 var andelen elever med utländsk bakgrund i år 9 fördelat enligt följande per skola: Gårdstensskolan 92 %, Lövgärdesskolan 80 % och Vättleskolan 58 %. På förskolorna i stadsdelen genomförs barnkonferenser för att i ett tidigt skede upptäcka särskilda behov hos barnen och kunna sätta in insatser som ökar måluppfyllelsen senare i grundskolan. Stöd- och utvecklingsenheten hjälper till med handledning och kartläggningar inom både förskolan och grundskolan. Åtgärdsprogram (ÅP) är ett mycket viktigt redskap i arbetet med att fler elever ska uppnå målen för undervisningen. Samtliga elever i stadsdelens grundskolor som är i behov av särskilt stöd har ÅP. Med hjälp av individuella utvecklingsplaner (IUP) och ÅP har elevernas och föräldrarnas medvetenhet ökat om vad eleverna förväntas prestera för att uppnå ett visst betyg. Forskning visar på ett starkt samband mellan goda modersmålskunskaper och goda studieresultat i övrigt. I en stadsdel som Gunnared, där majoriteten av eleverna har ett annat modersmål än svenska, måste undervisningens innehåll och form i alla skolämnen baseras på kunskaper om den komplexitet som andraspråksutvecklingen och kunskapsutvecklingen på ett nytt språk kännetecknas av. Inom förskolan erbjuds modersmålsstöd genom flerspråkig personal som talar samma modersmål som barnet på ca tio olika modersmål. Cirka 25 procent av förskolebarnen i Gunnared får antingen riktade stödinsatser på modersmålet eller språkträning i det vardagliga Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 31 arbetet. I möjligaste mån placeras nyanlända barn i Gunnared på förskolor där personal talar barnets modersmål. Förskolan har arbetat med att medvetandegöra föräldrar om modersmålets betydelse. Modersmålsstödet ger barnet en grund för att förstå och utveckla sitt modersmål samt för att tillägna sig sitt nya språk. Förskolorna har också väl uppbyggda metoder för att arbeta med flerspråkiga barns inlärning av svenska språket. Inom grundskolan erbjuds undervisning på modersmål till alla elever som är berättigade till det. Skolorna erbjuder modersmålsundervisning på sammanlagt 20-25 språk och en stor andel av eleverna deltar i undervisningen. Flera av grundskolorna i de olika delområdena har organiserat modersmålsundervisning och studiehandledning med egna lärare i olika språk så som arabiska, bosniska, spanska och sorani. En följd av detta är att modersmålsundervisningen lättare kan integreras i skolans verksamhet. Studiehandledning på elevens modersmål har haft en stor betydelse för stadsdelens nyanlända elevers kunskapsutveckling samtidigt som de lär sig svenska. Modersmålsundervisningen har också gett eleverna en större möjlighet att tillgodogöra sig övrig undervisning än om de inte deltagit i denna. Inom grundskolan finns tre särskilda undervisningsgrupper: Pilen Gårdsten, Spektrum (före detta Pilen i Lövgärdet) samt Studion på Vättleskolan. Resultatet visar att fler elever än väntat i dessa grupper uppnådde gymnasiebehörighet våren 2010. Eleverna i dessa särskilda undervisningsgrupper har fått mer stöd än vad deras ”hemskolor” skulle ha kunnat erbjuda dem. Inom ”särskilda insatser i skolan 2010” har ett av deluppdragen haft till syfte att bland annat undersöka hur många av eleverna i särskilda undervisningsgrupper uppnår gymnasiebehörighet samt hur många som påbörjar respektive fullföljer en gymnasieutbildning. Arbetet med uppgiftsinsamling är avslutad, elevintervjuer kommer att genomföras och i februari 2011 beräknas rapporten vara klar. För att uppnå att fler elever når målen för undervisningen har lärarna deltagit i olika fortbildnings- och utvecklingsinsatser. Pedagoger på Gunnareds skolor har deltagit i kompetensutveckling inom ”Förskolelyftet” och ”Lärarlyftet” inom ämnena matematik, språk, läsa och skriva samt ledarskap i klassrummet. På enhetsnivå finns till exempel pedagogiska forum, utvecklingsgrupper, spårplaneringar och grupper för ämnesutveckling för att skapa tid för diskussioner och analyser av resultaten från de nationella proven samt betyg och bedömning. Genom dessa insatser har lärarna utvecklat och förbättrat undervisningen och fått en fördjupad kunskap om elevernas olika inlärningsstilar samt fler verktyg för att utveckla och variera undervisningen. Detta medför att fler elevers individuella inlärningsstil kan tillgodoses. Organisationen av modersmålsundervisningen och studiehandledningen i den egna verksamheten har lett till goda resultat. Modersmålslärarna har nu möjlighet till ett tätare samarbete med pedagogerna i verksamheten och kan därför på lämpligt sätt anpassa undervisningen utifrån de behov eleverna har utifrån övriga skolämnen. Förutom ökade samarbetsmöjligheter gällande ämnesinnehåll och när det gäller elever i behov av särskilt stöd har man också utvecklat och utökat samarbetet mellan modersmålslärare och arbetslagen. Det har också blivit en bättre kontinuitet vid exempelvis övergångar eftersom modersmålsläraren finns med när eleven byter skola. På flera skolor har antalet lärartjänster och andra tjänster minskat inför höstterminen med anledning av tidigare överskridande av budgetförutsättningar och elevtalsminskningar. Detta innebär att man har tvingats ändra organisationen inför läsåret 2010/2011. Kontinuiteten i framför allt lärarkollegiet har påverkats av övertaligheten i stadsdelen. Detta innebär i sin tur att både individuella och organisatoriska utvecklingsprocesser påverkas. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 32 Genom ”särskilda insatser i skolan 2010” har helhetssynen mellan förskola och grundskola ökat. Deluppdragen inom ”särskilda insatser i skolan 2010” har haft som mål att öka måluppfyllelsen. Till exempel intensifierades undervisningen för de elever i år 9 som ännu inte nått godkänt i de behörighetsgivande ämnena inom deluppdraget ”Rädda G”. Utvärderingen av deluppdragen inom ”särskilda insatser i skola 2010” pågår och beräknas vara klar i december. På Gårdstensskolan erbjöd man elever i år 8 och 9 att delta i sommarskola i de behörighetsgivande ämnena samt satte in extra lärarinsatser i år 9 i slutet av vårterminen. Estetiska lärprocesser i undervisningen används på några av stadsdelens skolor och visar sig vara speciellt framgångsrika i inlärningen av svenska hos de nyanlända eleverna. Genom till exempel sång, bild och hantverk sker språkinlärningen indirekt då språket används i ett sammanhang som har annat fokus än själva språkinlärningen. För att nå en högre måluppfyllelse Ett utvecklingsområde för att nå högre måluppfyllelse är att säkerställa likvärdighet och kvalitet i undervisningen både genom ett systematiskt kvalitetsarbete och genom att skapa ännu fler arenor för pedagogiska möten. Ett dilemma som framkommit i ämnesutvecklingsgrupperna är att det i stadsdelens skolor inte finns gemensamma direktiv för sammanställningen av resultat i de nationella proven. På en del skolor deltar nyanlända elever i nationella proven. Detta medför att statistiken kan bli missvisande då de skolor som låter nyanlända elever delta i nationella proven kan få ett lägre resultat. Det är också viktigt att fortsätta utveckla nya metoder i undervisningen samt öka användningen av de befintliga resurserna inom stadsdelen. Ytterligare en dimension är att det är viktigt att arbeta med att göra skolorna i Gunnared till attraktiva lärmiljöer för att därigenom påverka skolornas rykte. En skola med positivt rykte har ett neutralt eller stigande elevantal vilket medför att skolan har en stabilare ekonomi och därmed inte behöver genomföra besparingsåtgärder som i förlängningen påverkar elevernas lärande. En skola med kontinuitet i undervisningen är en god grund för att antalet elever med godkända betyg ska öka. En stadsdelsgemensam handlingsplan för nyanlända elever har utarbetats under året. Handlingsplanen ger konkreta arbetsverktyg för både förskolan och grundskolan. Den visar också tydligt hur de nyanlända elevernas kunskapsutveckling ska säkerställas framgent. Handlingsplanen kommer att översättas på 10 språk. Verksamhetsområdet ska fortsätta att utveckla arbetet med övergångar och överlämningar mellan förskola och grundskola, inom en skola och mellan skolor. Dessutom ska kommunikationen och samarbetet mellan F-5-skolor och 6-9-skolor utvecklas. Likaså är det viktigt att samverkan kring undervisningen för elever som deltar i studiehandledning förbättras. Ett ytterligare utvecklingsområde är att erbjuda fler barn modersmålsstöd i förskolan. Av de kvalitetsutvecklingsmedel som planeras tillkomma förskolan under vårterminen 2011 ska en viss del användas för att stärka modersmålsstödet för barn i förskolan. Grundskolorna behöver arbeta ännu mer aktivt för att öka antalet elever som deltar i modersmålsundervisning. Ett sätt att uppmuntra till språkval är till exempel genom provapå-verksamhet som erbjuds till alla elever i år 6. Grundskolan behöver utveckla fler strategier för att stödja och utveckla elevers tvåspråkighet samt för att undersöka förutsättningarna för att gå vidare med andra språk till exempel somaliska, kurdiska språk såsom sorani och kurmanchi. Vid rekrytering av pedagoger till skolorna i Gunnared efterfrågas två- och/eller flerspråkig personal för att på bästa sätt kunna bidra till elevernas flerspråkliga utveckling. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 33 Barn och ungdomar behöver trygghet och en god arbetsmiljö i skolan, därför ska mobbningen minska Kartläggningar och trivselenkäter har genomförts men trots det är det svårt att bedöma om mobbningen minskat. Alla för- och grundskolor i stadsdelen bedriver ett aktivt och kontinuerligt arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Förskolorna och skolorna utreder och vidtar åtgärder för att skapa trygghet och motverka mobbning, diskriminering och trakasserier. Värdegrundsarbetet ska genomsyra all verksamhet i skolan. Det finns till exempel trygghetsgrupper, trygghetsvärdar, relationsgrupper, kamratstödjare på stadsdelens skolor. Livskunskap och norm- och värdegrundsfrågor ingår som obligatoriska inslag i undervisningen. Samtliga kommunala förskolor och grundskolor i stadsdelen har en årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering. I planen anges hur man på enheten arbetar för att förhindra diskriminering, mobbning och trakasserier. Den årliga planen arbetas fram i samråd med elever, föräldrar och personal. Planerna omarbetas årligen. Små barn har behov av vuxna, goda förebilder, som kan hantera situationer där barn inte fungerar tillsammans och fokuserar på de positiva relationerna i förskolan. Alla kommunala förskoleavdelningar har barnkonferenser en gång per termin där personalen och rektor och oftast även en specialpedagog går igenom läget i barngruppen. Personalen följer upp det som händer bland barnen i gruppen och utreder och vidtar åtgärder om det förekommer någon form av mobbning i barngruppen. För att förebygga mobbning har förskolorna arbetat med olika teman. Arbetet med empatistärkande aktiviteter, normer och värden ingår som en del i den dagliga verksamheten. Personalen har valt böcker och annat material som belyser hur man kan vara olika och lika med syfte att starta samtal om hu man ska vara mot varandra. Göteborgs Stads elevenkät som redovisar stadsdelens index för trygghet har inte genomförts under 2010. På flera av stadsdelens grundskolor genomförs kontinuerliga enkäter bland eleverna för att mäta trygghet och trivsel. På några av stadsdelens skolor har eleverna uttryckt att det har blivit lugnare och att de därmed känner sig tryggare på skolan, men kartläggningarna visar också på att det finns elever som upplever sig kränkta eller mobbade. Jämställdhets- och likabehandlingarbete är ett värdegrundsarbete och berör alla anställda i verksamheten. All personal i verksamheten har ansvar för att anmäla till elevhälsoteam och skolledning om man misstänker eller har kännedom om att ett barn/elev är utsatt för mobbning och/eller diskriminering. I de kommunala grundskolorna finns trygghetsgrupper eller antimobbningsteam som ansvarar för att utreda och vidta åtgärder och följa upp mobbningsärenden samt planerar det förebyggande arbetet. Detta medför att varje konflikt som uppmärksammas behandlas snabbare och effektivare. På några av skolorna har man sett över rastvaktsschemat så att det alltid ska vara tillräckligt många vuxna bland eleverna. Detta har bidragit till att rasterna upplevs som tryggare. Stadsdelens brottsförebyggare är delaktig i arbetet med att skapa trygghet på stadsdelens skolor. För att skapa trygghet och motverka mobbning, diskriminering och trakasserier arbetar grundskolorna aktivt med konflikthantering både i den akuta situationen och på lång sikt. Det kan till exempel ske genom kompissamtal, massage, samarbetsövningar, lekdagar samt personalutbildning i konflikthantering etc. Det trygghetsskapande arbetet har bedrivits genom att man i arbetslagen på skolorna diskuterat värdegrunden och olika metoder för hur den kan Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 34 förmedlas till eleverna. Livskunskap och norm- och värdegrundsfrågor ingår som obligatoriska inslag i undervisningen. På de grundskolor där socioemotionell träning (SET) och livskunskap finns på schemat har eleverna fått fler redskap till att hantera konflikter. Utbildning i SET för all personal, på fler än hälften av stadsdelens kommunala skolor, pågår även under 2010. På dessa grundskolor arbetar pedagogerna aktivt med SET i undervisningen. I och med utbildningen får personalen gemensamma strategier och samsyn som utgångspunkt för att förbättra tryggheten på skolan. För att intensifiera och sprida goda exempel gällande förebyggande arbete ska elevhälsoteamen, för den kommunala grundskolan, i alla delområden ha gemensamma träffar. Det är viktigt att förmedla till föräldrarna hur förskolan och grundskolan arbetar för en trygg miljö och detta har gjorts bland annat husråd och föräldramöten. På några grundskolor ska man påbörja ett samarbete med hemmet och föräldrarna utifrån SET. För att nå högre måluppfyllelse Det förebyggande arbetet för trygghet och mot mobbning fortgår och kommer att utvecklas på alla nivåer samt att satsningar på skolornas fysiska miljö prioriteras. På de grundskolor i Gunnared som arbetat med SET och Livskunskap ska insatserna utvärderas och tydliga mål för det framtida arbetet ska utformas. Barn behöver kulturell stimulans och möjligheter till eget skapande, därför ska alla barn i grundskolan förutom ordinarie undervisning ges plats i kultur- och musikskolans verksamheter Alla barn som sökt till kulturskolan har fått ett skäligt erbjudande. Kulturskolan i Gunnared erbjuder i samarbete med Lärjedalen ett brett utbud av undervisning och kan därmed tillgodose de flesta elevers önskningar och behov samt skapa grupper som fungerar bra tillsammans. Parallellt med den frivilliga avgiftsbelagda eftermiddagsverksamheten har elever på Rannebergsskolan och Tretjärnsskolan i år 1 och 2 deltagit i den kulturskoleintegrerade undervisningen i form av musikhandledning. ”Cholahopfestivalen” är ett bra mål att arbeta mot, då alla verksamheter lyfts fram och man gör roliga föreställningar tillsammans. Detta gör att verksamheten lyfter och motivationen ökar både socialt och konstnärligt. Många familjer har haft svårt att bestämma sig, och tvekar inför att betala 200 kr, vilket har påverkat resultatet negativt. Många elever har slutat efter ett lektionstillfälle. Men trots att kulturskolan skriver in nya elever som får börja efter terminsstart blir rekryteringsprocessen ineffektiv och svårhanterlig i relation till faktureringen, men också utifrån kontinuitet och stabilitet i verksamheten. Kulturskolan behöver knyta relationer också med föräldrar för att stärka rekryteringen och öka kunskapen om kulturskolan, och för att stödja eleverna i deras utveckling så att kontinuitet i lärandet uppnås. I kulturskolans verksamhet arbetar man för att utveckla elevernas talanger och färdigheter och en riskfaktor i verksamheten är att vissa elever upplever rotlöshet i sin tillvaro, vilket kan påverka deras utveckling negativt. En annan riskfaktor i verksamheten är att ett antal elever inte har någon lugn plats att öva på. Kulturskolan måste sträva mot att skapa ökad kontinuitet så att kulturutövandet kan utövas i ett meningsfullt socialt och konstnärligt sammanhang. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 35 För att kulturskolan ska kunna ha grupper som spelar på oljefat har vissa lärare under året utbildats på detta instrument. Två eftermiddagsgrupper och en grupp i den integrerade skolverksamheten på Rannebergsskolan har startats. Kulturskolan har en engagerad och stabil personalgrupp, vilket har lett till att gruppen i dag har stor samhörighet och hög samarbetsförmåga. Arbetsgruppen präglas av god arbetsvilja och hög trivselfaktor. Besparingar i den ordinarie budgeten under innevarande läsår har medfört att alla skolor inte kunnat erbjudas den kulturskoleintegrerade delen av kulturskolans verksamhet. Avgiften är en riskfaktor då den ofta, trots att den är så låg, är avgörande för om en elev kan börja i kulturskolan eller inte.”En kulturskola för alla” stärker satsningen på barn med funktionsnedsättningar. 300 tkr till Steelband har gjort det möjligt att starta oljefatsorkester på Rannebergsskolan. För att nå högre måluppfyllelse Kulturskolan har under året identifierat och arbetar med ett flertal utvecklingsområden för att öka kunskapen om kulturskolan och därmed stärka rekryteringen till verksamheten. Kulturskolan arbetar också med att skapa bättre kontinuitet i lärandet hos eleverna genom att stödja elevernas utveckling även mellan undervisningstillfällena. Antalet dansgrupper och pianoplatser skulle behöva fördubblas för att möta efterfrågan. Gitarrplatserna och antalet bild och form-, och multimediagrupper behöver utökas. En del föräldrar har svårt att skjutsa sina barn. Om kulturskoleverksamheten skulle kunna genomföras direkt efter skoltid i elevernas närområde skulle tillgängligheten öka. För att lotsa fler elever till kulturskolan behövs en tydligare koppling mellan den kulturskoleintegrerade verksamheten på skolorna och fritidsverksamheten i stadsdelen. För att bredda elevunderlaget ska kulturskolan ge ut informationsmaterial på fler språk. Multimedia/IT, med datorn som verktyg, behöver organiseras som kurser i musikproduktion, film, foto och bildskapande för att erbjuda nya former för skapande och möta ungdomarnas behov av uttrycksformer, inte minst via mobiltelefoner. Gunnareds skolor och förskolor ska vara attraktiva att föräldrarna och ungdomar väljer våra förskolor och skolor. Andelen barn och ungdomar boendes i Gunnared som går i våra skolor ska öka Inom förskolan är föräldrarnas önskemål om placering i Gunnareds förskolor konstant. Andelen elever boende i Gunnared som väljer att gå i stadsdelens skolor har inte ökat under året. I delområdena arbetar man för att ytterligare förstärka spårtänkandet i ett 1-17 års perspektiv. Detta görs bland annat genom att utveckla överskolningarna från förskola till grundskola och från skolår 5 till år 6. Både förskole- och grundskoleverksamheten är involverad i detta arbete. Den särskilda satsningen inom skola 2010 för ökad måluppfyllelse i grundskolan har bidragit till en attraktivare skola. Bland annat kommer samtliga femåringar och elever i grundskolan, under skoltid, att få kostnadsfria besök på Universeum under tre år. Inom satsningen har man också fokuserat på bland annat språkstärkande arbete i klassrummet, framtagande av en handlingsplan för skolintroduktion av nyanlända barn och en kartläggning av vad eleverna vill förbättra på skolorna. En strategisk IT-utveckling har påbörjats som resulterat av att samtliga grundskolor och förskolor nu har trådlös nätverksuppkoppling, samtliga pedagoger har tillgång till bärbara Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 36 datorer och datortätheten för elever har ökat till en dator per tre elever. Skolorna har även haft möjlighet att köpa in kringutrustning och pedagogiska program för att utveckla IT som pedagogiskt verktyg. Detta har redan lett till ökad datoranvändning i undervisningen. Föräldrar har alltid välkomna att besöka förskolorna i stadsdelen och grundskolorna anordnar årligen ”öppet hus” där föräldrar och barn kan besöka och få information om skolorna i området. För att nå högre måluppfyllelse Barn-, elev- och föräldrainflytande har visat sig vara en viktig faktor som påverkar skolvalet. Information om förskolans och grundskolans pedagogiska arbete samt att skapa kontinuitet i dialogen med föräldrarna kan bidra till att föräldrar väljer en kommunal skola till sitt barn. För att kunna attrahera nya elevgrupper och visa det goda arbetet som görs i de olika skolorna är det viktigt att ge information om de kommunala skolorna även till de föräldrar som inte har något av sina barn i den kommunala för- och grundskolan. Ytterligare ett utvecklingsområde samarbetet mellan förskolan och grundskolan vid exempelvis övergångar. Förvaltningen planerar genomföra fördjupade föräldrasamtal för att på ett strukturerat sätt ta reda på vad föräldrarna har för önskemål och tankar om samverkan mellan hem och skola. Elevinflytandet i Gunnareds skolor ska öka Gunnared ingår i ett nationellt partnerskap för barnkonventionens genomförande, där ett av fokusområdena är att öka barns delaktighet. Detta har bidragit till att stärka stadsdelens insatser för att öka barns delaktighet. Våren 2010 deltog 2-3 elever per senareskola på en heldagsutbildning till elevskyddsombud. Utbildarna kommer att följa upp elevskyddsarbetet på skolorna i början av 2011. Under 2010 har samtalsgrupper med elever i år 4-9 genomförts inom Särskild satsning inom skola 2010. Samtalen har fokuserat på elevernas synpunkter och tankar om skolan gällande undervisning, trygghet och delaktighet samt elevernas förslag på förbättringsområden inom skolan. Elevernas synpunkter kommer att tas tillvara i det utvecklings- och förbättringsarbete som pågår inom grundskolan. Skolorna i Gunnared har elevråd, klassråd och matråd. Elevrepresentanter från Gunnared deltar i Göteborgs stads ungdomsfullmäktige. På Lövgärdesskolan har del av en pedagogtjänst avsatts för att ytterligare formalisera arbetet med elevinflytandet framför allt i elevrådet och dess utskottsverksamhet. Rävebergets skola arbetar med en plan för elevinflytande i lärandet som även ska innehålla metoder för mätning och utvärdering av elevinflytandet. Skolorna i Rannebergen/Angereds Centrum utbildar eleverna i demokratiska processer. Trots ett flertal forum för elevinflytande är det reella inflytandet svårbedömt. Skolorna har också utvecklingssamtal, med elev, förälder och klasslärare, om elevens hela skolsituation. På utvecklingssamtalet betonas vikten av att eleven blir lyssnad på. Skolorna kan se att ett ökat elevinflytande har resulterat i en lugnare skolmiljö och ett ökat engagemang från eleverna. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 37 För att nå högre måluppfyllelse Elevinflytandet på grundskolorna måste utvärderas för att kunna säkerställa att det är reellt. I samtalsgrupperna inom ”särskilda insatser i skolan 2010” framförde elever synpunkter på hur samarbetet mellan elever och lärare kan förbättras. Dessa synpunkter ska redovisas till personalen i början av vårterminen 2011 och ligga till grund för utvecklingen av elevmedverkan på skolorna. Arbetet med jämställdhets- och genusfrågor ska öka i förskolan och skolan. Detta kräver kunskap som ska omsättas i handling för att åstadkomma förändring, därför ska samtliga personalgruppers kunskaper inom dessa områden öka Inom stadsdelens förskolor och grundskolor pågår ett arbete med jämställdhets- och genusfrågor. Under året har personalen deltagit i studiedagar och/eller föreläsningar, diskussioner i arbetslagen om genus och jämställdhet. Alla ledare samt några nyckelpersoner har under året deltagit i utbildningen ”Hållbar jämställdhet i tre stadsdelar”. Innehållet i dessa utbildningar och föreläsningar har återgetts till personal på arbetsplatsträffar. De olika enheterna inom förskolan och grundskolan arbetar på olika sätt och har kommit olika långt i arbetet med förhållningssätt, framtagandet av metoder och handlingsplaner i genus- och jämställdhetsarbetet. Ökade kunskaper i genus och jämställdhet har lett till förändringar i det vardagliga arbetet. En ökad medvetenhet i organisationen och hos pedagoger om genus och jämställdhet har exempelvis resulterat i att man på en del förskolor och grundskolor börjat se över inne- och utemiljön. Frågor som följs upp är bland andra hur lekytorna är organiserade, vilka aktiviteter uppmuntrar materialet till och vad får det för konsekvenser ur ett genusperspektiv. Andra frågor som aktualiseras är hur barn leker tillsammans och hur man organiserar arbetsgrupper för eleverna samt vilka aktiviteter och uppgifter som gynnar eller missgynnar respektive kön. På några förskolor och grundskolor pågår uppbyggnad av referensbibliotek med pedagogisk litteratur inom ämnet. Ett genusperspektiv finns alltid med vid inköp av materiel och litteratur. Genusperspektivet beaktas särskilt vid rekrytering av ny personal. Detta för att öka antalet pedagoger av underrepresenterat kön i verksamheterna. Nedan ges några beskrivningar av insatser och resultat för de olika enheterna inom respektive delområde: Lövgärdets förskolor och grundskolor Under 2009 inledde förskolorna och grundskolorna i Lövgärdet ett arbete med jämställdhetsoch genusfrågor. Arbetslag från i stort sett alla förskolor och grundskolor i Lövgärdet har deltagit i EU-projektet ”Olika men ändå lika - ingen hållbarhet utan jämställdhet”. Kartläggningen av utvecklingsområden har resulterat i en handlingsplan och kompetenshöjande insatser för personalen. Handlingsplanen tydliggör vilka utvecklingsområdena är och ger exempel på metoder för hur man kan arbeta vidare med genus och jämställdhet. Förutom handlingsplan och kunskap om metoder har projektet bidragit till ett ökat intresse hos pedagogerna för genus- och jämställdhetsarbete. Detta har gjort att genusfrågor har fått ökat utrymme i de pedagogiska diskussionerna som i sin tur har gett många effekter i det direkta arbetet med barn och elever. Projektet, som var en förprojektering, avslutades under våren 2010 och det finns i dagsläget inget genomförandeprojekt planerat. Rektorerna i Lövgärdet framhåller att de under projektperioden utvecklat ett gediget verktyg för att arbeta med dessa frågor. Arbetet planeras fortgå inom ramen för ordinarie utvecklingsarbete. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 38 Angered Centrum och Rannebergens förskolor och grundskolor Inom förskolan förs samtal med personal om hur man aktivt och medvetet arbetar med genus och jämställdhetsfrågor. Fokus har varit ökad kunskap och medvetenhet om genus och jämställdhet i det direkta pedagogiska arbetet med utgångspunkten att pojkar och flickor ges samma möjligheter. I grundskolan har genusperspektivet funnits med vid grupperingar i klasser, grupper och vid olika aktiviteter. I kursplanen för SO-ämnet finns jämställdhetsfrågan som ett arbetsområde. Gårdstens förskolor och grundskolor Förskolorna och grundskolorna i Gårdsten har under året haft en gemensam studiedag om genus. Arbetet med genus och jämställdhet har bland annat lett till spännande och givande diskussioner och en ökad medvetenhet hos personalen. Resultatet av arbetet har blivit att eleverna och barnen möter pedagoger som har fått ett förändrat förhållningssätt i genusfrågor. Det har också bidragit till att organisationen skapat miljöer som är bättre anpassade för att stimulera såväl pojkars som flickors lärande. För att nå högre måluppfyllelse Prioriterade utvecklingsområden inom förskola och grundskola är att ge jämställdhet och genusfrågor en högre prioritet samt se till att arbetet ingår som en integrerad del i planeringar av verksamheten. Ytterligare utvecklingsområden är synliggörande av könsroller samt analys av vad organisationen kan bidra med för att pojkar och flickor skall få samma förutsättningar att nå målen. Rektorerna i stadsdelen framhåller att arbetet med jämställdhet och genus måste tydliggöras och få en högre prioritet i det vardagliga arbetet och i planeringar av verksamheten. Rekryteringar av unga till kriminella gäng ska motarbetas och brottsbekämpningen på alla nivåer ska vara högprioriterat av alla som verkar inom stadsdelsförvaltningen Forskningen visar på att skolframgång och en meningsfull fritid är viktiga komponenter för att motverka rekryteringen till kriminella gäng. Skola, Polis, Individ- och familjeomsorg (IFO), Lotsarna Angered, Räddningstjänst, bostadsbolag med flera samverkar idag för att motverka rekryteringen till kriminella gäng och öka tryggheten i stadsdelen. Nedan ges exempel på aktiviteter och direkta och långsiktiga insatser som har gjorts inom grundskolan med målet att motverka brottsligheten och rekrytering av unga till kriminella gäng. Under året har ett antal uppdrag startat inom ”särskilda insatser i skolan 2010” med huvudsyftet att bidra till ökad måluppfyllelse gällande betygsmålet och därmed upplevd skolframgång för eleverna. Arbetet pågår och varje uppdrag utvärderas kontinuerligt för att verksamhetsområdet ska få kunskap om vilka insatser och metoder som är de mest framgångsrika. De olika uppdragen har lett till ett antal direkta insatser exempelvis ”Rädda G” och ”Trygg och trivsam skola”. Antalet godkända elever i behörighetsgivande ämnen ökade under våren 2010. Analys av vilka insatser som kan ha bidragit till ökad måluppfyllelse pågår. Förutom de trygghetsskapande insatserna har skolan arbetat aktivt för att öka måluppfyllelsen, så att varje elev upplever att han/hon lyckas i skolan för att öka självkänsla och framtidstro hos individen. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 39 Varje skola ska fånga upp och följa upp de elever som riskerar att hamna i utanförskap och skapa möjligheter för dem att nå framgång i sitt skolarbete. Skolan ska tidigt uppmärksamma och agera vid skolk. Ett nära samarbete med föräldrar är en viktig förutsättning i detta arbete. En elev som inte kommer till skolan och hamnar utanför löper stor risk att rekryteras till kriminella gäng. I delområdet Lövgärdet har skolorna deltagit i ”Idrottslyftet”. Genom olika aktiviteter, som till exempel orientering, friluftsliv och skidåkning, har eleverna fått pröva på alternativa fritidssysselsättningar. I delområdet Rannebergen/Angered Centrum har skolorna arbetat med kartläggningar av gruppers sociala strukturer för att kunna sätta in insatser så tidigt som möjligt. Nätverkandet och samarbetet mellan pedagogerna har ökat inom de olika delområdena. Detta bidrar till fler informella kontakter och bättre överlämningar mellan olika skolor. I Rannebergen- Angered Centrum har elevhälsoteamen arbetat övergripande i hela delområdet, vilket ha medfört att kompetensen inom organisationen ökat. Inom ramen för samverkan mellan Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid (SSPF) pågår ett brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete. Stadsdelens brottsförebyggare under året genomfört lektioner med alla elever i år 4 och 8 för att öka kunskapen om brott och dessas konsekvenser. På skolorna har man också genomfört lokala förebyggande insatser. Det finns till exempel fadderverksamhet mellan yngre och äldre elever, kamratstödjare och kontakter med Friends. Skolorna har genomfört aktiviteter för att öka gemenskapen både inom enskilda arbetslag och gemensamt för hela skolan. Skolpersonal inom både förskolan och grundskolan har fortsatt utbildats i socioemotionell träning (SET). Denna utbildning bidrar till att personalen förmedlar ett förhållningssätt till eleverna som är jagstärkande och inriktat på samarbete. Det är svårt att uttala några generella slutsatser om effekterna av de genomförda insatserna. I frågor där många faktorer samverkar är det svårt att avgöra vilka insatser som bidragit till ökad måluppfyllelse. För att nå högre måluppfyllelse Den samverkan som finns i stadsdelen för att motverka rekryteringen till kriminella gäng och öka tryggheten i stadsdelen behöver fortsätta utvecklas. Inom skolan måste man fortsätta arbeta för ökad föräldrasamverkan. Ett steg i detta arbete är uppdraget inom ”särskilda insatser i skolan 2010”, ”Trygg och trivsam skola”. Det kan finnas ett behov av att återuppta samverkan mellan förskola, grundskola och IFO kring tidiga insatser kring normbrytande beteende i barndomen. Samverkan mellan förskola/grundskola och IFO, BVC samt Stöd- och utvecklingsenheten kan ytterligare förstärkas. Föreningssamarbetet och samarbete med andra aktörer måste fortsätta och vidareutvecklas för att skapa engagemang och trygghet i samhället. Metoder för uppföljning och utvärdering av målet ska utvecklas. Dels för att kunna se direkta effekter av insatser men också för att se om dessa insatser leder till en ökad måluppfyllelse. För att nå en övergripande kunskap om måluppfyllelsen måste resultatet av alla aktörers arbete utvärderas gemensamt. Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 40 9 Utvecklingsområden 2011 För att stadsdelen ska kunna erbjuda alla elever en likvärdig utbildning krävs en god organisation och en ständigt pågående skolutveckling som tar sin utgångspunkt i beprövad erfarenhet och aktuell forskning. Skolutvecklingen ska utgå från vardagsarbetet och utgöra en del av stadsdelens systematiska kvalitetsarbete, där kartläggning, analys och utvärdering sker kontinuerligt. Förskole- och grundskolverksamheten, i den nya stadsdelen Angered, kommer under 2011 att ha särskilt fokus på följande utvecklingsområden: Att Göteborgs Stads ”verksamhetsidé” ska genomsyra hela skolverksamheten Att öka andelen elever med godkända betyg Att utveckla det förebyggande arbetet för trygghet och mot mobbning på alla nivåer samt att satsningar på skolornas fysiska miljö prioriteras Att utveckla dokumentationen i förskola och grundskola Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete fortsätta utvecklingsarbetet av introduktion och stöd till nyanlända barn och elever Att öka föräldrarnas inflytande i förvaltningens förskolor och grundskolor samt att bemötande och kommunikation sätts i fokus Att skolorna i Gunnared ska bli attraktivare så att föräldrarna och ungdomar väljer våra kommunala förskolor och kommunala skolor Att antalet barn per grupp i Angereds förskolor minskar Att genom ett systematiskt och strukturerat arbetssätt tydliggöra de prioriterade målen så att de blir en del av vardagsarbetet ute på enheterna Att utveckla arbetet med uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse av statliga och kommunala mål Att ett ännu större fokus på språkutvecklingen ska finnas i all verksamhet på stadsdelens förskolor och grundskolor Att fritidshemmens pedagogiska arbete ska fungera som ett komplement i kunskapsbildandet Att skapa olika forum för pedagogiska diskussioner mellan särskolepedagogerna inom området samt att se över samordningen av särskoleplaceringar av elever inom stadsdelen Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared 41