Kvalitetsredovisning av skolverksamheten i SDF Gunnared 2010 för

Kvalitetsredovisning av
skolverksamheten i
SDF Gunnared 2010
förskola - grundskola - särskola - skolbarnsomsorg
Kvalitetsredovisning av skolverksamheten
i SDF Gunnared 2010
förskola - grundskola - särskola - skolbarnsomsorg
Innehållsförteckning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Inledning
Beskrivning av stadsdelen Gunnared
Beskrivning av verksamhetsområde utbildning i stadsdelen Gunnared
Bedömning av verksamheten ur ett helhetsperspektiv
Verksamhetsidén
1-17 års perspektiv
Barn i behov av särskilt stöd
Modersmål och flerspråkighet
Introduktion av nyanlända barn och elever
IT och Hjärntorget
Genus, jämställdhet och likabehandling
Sammanfattning av året som gick – prioriterade områden 2010
Beskrivning av förskoleverksamheten
Beskrivning av grundskoleverksamheten
Beskrivning av skolbarnsomsorgen
Beskrivning av särskoleverksamheten
Förutsättningar för att nå målen
Uppfyllelse av mål i de statliga styrdokumenten
Normer och värden
Kunskaper, utveckling och lärande
Barns och elevernas ansvar och inflytande
Samverkan förskola/skola och hem
Övergång och samverkan mellan olika verksamheter
Skola och omvärlden
Måluppfyllelse av kommunala prioriterade mål för 2010
Utvecklingsområden 2011
1
1
2
5
5
6
6
7
8
9
10
11
11
12
16
18
18
19
19
20
24
25
26
29
30
41
Tabeller
Tabell 1;
Tabell 2;
Tabell 3;
Tabell 4;
Tabell 5;
Tabell 6;
Tabell 7;
Tabell 8;
2
2
4
4
5
5
5
Tabell 9;
Tabell 10;
Tabell 11;
Tabell 12;
Tabell 13;
Jämförelse mellan befolkningsstrukturen i Gunnared och i Göteborg 2009
Skolverksamheten i SDF Gunnared per delområde
Statistisk redovisning av förskoleverksamheten i SDF Gunnared 2010
Statistisk redovisning av grundskolverksamheten i SDF Gunnared 2010
Antal elever grundskolan november 2010
Antal elever särskolan november 2010
Andelen godkända slutbetyg i år 9, vt 2010
Elevernas genomsnittliga meritvärde, andel elever med fullständiga betyg
samt andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan
Betyg skolår 9
Andel G, VG och MVG i kärnämnena efter sommarskolan
Antal elever som deltar i sommarskolan. Sommarskolan arrangerades på
Vättleskolan för elever från alla senareskolor i stadsdelen.
Nationella prov skolår 9
Betyg år 9 Andel elever med betyg i alla ämnen,
Betyg år 9 andel elever behöriga till nationellt program
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
22
22
22
23
23
31
2
1. Inledning
Det offentliga skolväsendet, dit bland annat förskola och grundskola hör, har i uppdrag att
stödja barns och elevers lärande mot nationellt fastlagda mål och garantera en likvärdig
utbildning för alla. Ansvaret att följa upp och utvärdera verksamheternas måluppfyllelse
åligger respektive enhet och nämnd.
Enheterna ska årligen upprätta en skriftlig redovisning av hur skolan uppfyller de nationella
målen. Kvalitetsredovisningen är ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen
av verksamheten och ska fungera som ett hjälpmedel för att utveckla och förbättra
verksamheten samt tydliggöra skolornas resultat och arbetet med att förverkliga skolans mål.
Kvalitetsredovisningen för förskola och grundskola i stadsdelsnämnden Gunnared är med
detta dokument upprättat för år 2010. Denna kvalitetsredovisning biläggs årsrapporten som
stadsdelnämnden fastställer för år 2010.
Håkan Kronholm
Verksamhetschef Kultur och Utbildning, SDF Gunnared
2. Beskrivning av stadsdelen Gunnared
Gunnared är en av 21 stadsdelar i Göteborg med drygt 22 800 invånare. Stadsdelen består av
tre delområden; Gårdsten, Lövgärdet och Rannebergen/Angered centrum med delvis olika
befolkningsstruktur. Totalt 70 % av invånarna i hela stadsdelen har utländsk bakgrund1 och
andel per delområde är 82 % i Gårdsten, 74 % i Lövgärdet och 56 % i Rannebergen/Angered
centrum. Var tionde invånare är öppet arbetslös och nästan var fjärde invånare uppbär
försörjningsstöd i stadsdelen.
Index för ohälsotalet2 för samtliga invånare mellan 16 till 64 år är 44,5. Andel av
befolkningen med grundskola som högsta utbildningsnivå i åldern 25-64 år är drygt 26 %
medan cirka 23 % av befolkningen har en eftergymnasial utbildning.3
Lennart Köhler (2010) har utvecklat ett barnhälsoindex för att ge en samlad bild av barnens
hälsostatus, både ur ett medicinskt och psykosocialt perspektiv men även med hänsyn till de
indikatorer på hälsa som är viktiga ur ett befolkningsperspektiv. Detta index baseras bland
annat på indikatorer såsom andel barn med utländsk bakgrund, antal barn i ekonomiskt utsatta
hushåll, antal 6-åringar med karies, psykisk hälsa samt olika risk- och friskfaktorer.
Barnhälsoindex för Gunnared är 68 jämfört med 87 för riket.4
En jämförelse mellan befolkningsstrukturen i Gunnared och i Göteborg enligt 2009 års
statistik:
1
Definitionen för utländsk bakgrund är att personen är utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna
födda utomlands.
2
Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning,
sjuk- eller aktivitetsersättning (f.d. förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen (innehåller således
inte dagar med sjuklön från arbetsgivare) Källa: Statistiska centralbyrån, http://www.scb.se
3
Den statistik som redovisas speglar tidsspannet 2009-2010 på grund av officiell tillgänglig statistik.
4
Barnhälsoindex för stadsdelarna i nordöstra Göteborg, Lennart Köhler, 2010
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
1
Andel med utländsk bakgrund
Arbetslöshet
Andel som uppbär
försörjningsstöd
Index för ohälsotal (16-64 år)
Andel med grundskola som
högsta utbildningsnivå
Andel med eftergymnasial
utbildning
Gunnared
Göteborgssnitt
70 %
10 %
23 %
30 %
5%
7%
44,5
26 %
29
13 %
23 %
48 %
Jämförelse mellan befolkningsstrukturen i Gunnared och i Göteborg 2009 5
Tabell 1
3. Beskrivning av verksamhetsområde utbildning i stadsdelen Gunnared
Indelningen av för- och grundskolorna i stadsdelen följer den geografiska indelningen utifrån
tre delområden; Gårdsten, Lövgärdet och Rannebergen/Angered centrum. Verksamheterna
inom förskola/skola i SDF Gunnared omfattar förskola, förskoleklass, grundskola,
skolbarnsomsorg, särskola, stöd- och utvecklingsenhet, kulturskola samt skolbibliotek.
Skolverksamheten i SDF Gunnared per delområde
Gårdsten
Förskolor
Lövgärdet
Rannebergen/
Angered centrum
Almgårdens fsk
Jordgubbens fsk
Ekbackens fsk
Lillmosse fsk
Kryddnejlikegatans fsk
Fjällblommans fsk (deltid fsk)
Björkbackens fsk
Kummindalens fsk
Fjällkåpans fsk
Trollmosse fsk (deltid fsk)
Kumminhöjds fsk
Mölnesjögatans fsk
Saffransbackens fsk
Lilla Rävens fsk
Titteridamms fsk
Timjandalens fsk
Lilldalens fsk
Trädgårdsgärdets fsk
Kanelgårdens fsk
Persiljegatans fsk
Solbackens fsk (har utöver heltidsavdelningarna en kombinerad
hel- och deltidsavdelning)
Grundskolor
inkl skolbarnsomsorg och
särskola
Långmosseskolan
Räveberget skola
Trädgårdsgärdesskolan
år F-5, särskola år F-5
Rektor: 1,0 årsarbetare
Antal elever: 246
år F-5
Rektor: 0,8 årsarbetare
Antal elever: 180
år F-3
Rektor: 1,0 årsarbetare
Antal elever: 87
Tretjärnsskolan
Rannebergsskolan
år F-5
Rektor: 1,0 årsarbetare
Antal elever: 229
år F-5, särskola F-5
Rektor: 1,0 årsarbetare
Antal elever: 284
Lövgärdesskolan
Vättleskolan
år 6-9 inkl. Spektrum (f.d.
Pilen)
Rektor: 1,0 årsarbetare
Antal elever: 273
år F-9, särskola år 6-10 och
Välkomsten
Rektor: 2 årsarbetare
Antal elever: 376
Gårdstensskolan
år F-9 inkl. Pilen
Rektor: 1,5 årsarbetare
Antal elever: 336
Stöd- och
utvecklingsenhet
Tabell 2
5
Inom Stöd- och utvecklingsenheten samordnas insatser kring barn och elever som är i behov av särskilt
stöd och/eller är i svårigheter. Enheten arbetar både med direkta insatser och med långsiktigt
förebyggande arbete.
Skolverksamheten i SDF Gunnared per delområde
Den statistik som redovisas speglar tidsspannet 2009-2010 på grund av officiell tillgänglig statistik.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
2
Förskoleverksamhet
Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (familjedaghem).
Av stadsdelens samtliga barn i åldern 1-5 år är drygt 80 procent inskrivna i förskoleverksamhet. I stadsdelen finns 21 kommunala förskolor, sex enskilda förskolor och tre som
bedriver enskild pedagogisk omsorg. I stadsdelen finns en till två resursförstärkta avdelningar
per delområde där barn i behov av särskilt stöd tillsammans med andra förskolebarn placeras i
en mindre grupp med en förstärkt personalgrupp. En förskoleavdelning finns också för barn
med autism. Antalet barn placerade i kommunala förskolor i stadsdelen var i december 1198
barn. 158 barn var inskrivna inom enskild förskoleverksamhet dvs. enskilda förskolor och
familjedaghem.
Grundskoleverksamhet och särskola
I stadsdelen Gunnared finns åtta kommunala grundskolor, varav tre har elever i år 6-9. I
stadsdelen finns två fristående grundskolor. Särskoleverksamhet bedrivs på tre av stadsdelens
grundskolor med respektive skolas rektor som ansvarig för verksamheten.
I december 2010 var antalet elever i år F-9 2008 varav 66 elever kommer från en annan
stadsdel eller annan kommun än Göteborg.
Av stadsdelens 2942 elever i åldern 6-15 år gick 716 elever i fristående grundskola. 284
elever går i en grundskola i en annan stadsdel och/eller utanför kommunen.
Antalet elever inom särskolan i stadsdelens kommunala grundskolor var 45 elever. Sex elever
var individintegrerade i grundskolan. Sju särskoleelever och tre individintegrerade i
grundskolan går i en annan stadsdel och/eller utanför kommunen.
Skolbarnsomsorg
Skolbarnsomsorg är den övergripande beteckningen på verksamheter under den öppna
skolfria delen av dagen. I Gunnared bedrivs den i form av fritidshem och i familjedaghem för
elever som går i förskoleklass till och med år 3. Alla grundskoleenheter för de yngre barnen
bedriver också skolbarnsomsorg inom enheten. Antal barn i kommunal skolbarnsomsorg var i
december 582 barn.
På två av stadsdelens fristående grundskolor erbjuds enskild skolbarnomsorg med totalt 95
barn inskrivna. För eleverna i skolår 4-6 finns två skolklubbar med öppen fritidsverksamhet
för cirka 190 inskrivna barn.
Stöd- och utvecklingsenheten
Stöd- och utvecklingsenheten är en verksamhet som riktar sig till förskole- och
grundskoleverksamheten. Enheten arbetar både med direkta insatser och med långsiktigt
förebyggande arbete. På Stöd- och utvecklingsenheten finns följande kompetens:
skolpsykologer, specialpedagoger, samordnare särskola, ansvarig för tillsyn enskilda
verksamheter, stödpersonal samt brottsförebyggare. På Stöd- och utvecklingsenheten arbetar
resurspersonal för barn och elever i behov av olika typer av stöd.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
3
Angereds kulturskola
Den frivilliga kulturskolan vänder sig till barn och ungdomar i åldern 6 till 16 år.
Kulturskolan erbjuder barn som bor i Angered att delta i verksamheter så som cirkuskonster,
spela instrument, sjunga, dansa, spela teater, måla och slöjda. Förskolorna och grundskolorna
har under året samarbetat med Angereds kulturskola i olika sammanhang.
Skolbibliotek
Förskolorna i stadsdelen lånar böcker från Angereds bibliotek. Samtliga kommunala
grundskolor har tillgång till skolbibliotek.
Statistisk redovisning av den kommunala skolverksamheten i Gunnared 2010
Förskola
Antal förskolor
21
Antal rektorer
Antal pedagoger och barnskötare
exkl. timanst.
Antal anställda per rektor
Antal inskrivna barn (produktion)
(dec -10)
Antal avdelningar
Barn per personal
Tabell 3
8,25
221
39
1198
69
5,5
Statistisk redovisning av förskoleverksamheten i SDF Gunnared 2010
Grundskola
Antal skolor
8
Antal rektorer
Antal pedagoger inom
skolbarnsomsorg och grundskola
exkl. timanst
Antal anställda per rektor
8
218
Antal elever F-5 (nov)
1249
Antal elever 6-9 (nov)
Antal elever per pedagog inom
skolbarnsomsorg och grundskola
Antal pedagoger särskolan
705
Antal elever särskolan
Antal individintegrerade
särskoleelever
Antal inskrivna i skolbarnsomsorg
(dec -10)
Antal fritidshemsavdelningar
45
Antal inskrivna i skolklubb
Antal barn/elever som anlänt till
Sverige de två senaste åren och
skolplacerade i stadsdelens
kommunala grundskolor
Tabell 4
38
8,9
12
6
582
18
190
143
Statistisk redovisning av grundskolverksamheten i SDF Gunnared 2010
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
4
Antal elever
november
Tabell 5
År 1
År 2
År 3
År 4
År 5
År 6
År 7
År 8
År 9
Summa
År 1-9
246
233
207
216
179
168
163
166
185
191
1708
Antal elever grundskolan november 2010
Antal elever
särskolan
november
Härav individintegrerade elever i
grundskolan
Tabell 6
Fklass
År 1
År 2
År 3
År 4
År 5
År 6
År 7
År 8
År 9
År 10
Summa
År 1-10
2
3
3
5
8
5
7
8
7
3
51
1
1
1
1
2
6
Antal elever särskolan november 2010
Vårterminen 2010 år 9 – andel (%)
Betyg
Andel av alla
satta betyg
Tabell 7
G
39,8
VG
25,6
MVG
12,3
***
22,3
Totalt
antal
elever
207
Andelen godkända slutbetyg i år 9, Vt. 2010
***) avser antal elever som inte nått upp till målen för betyget Godkänd
4. Bedömning av verksamheten ur ett helhetsperspektiv
När barn och elever kommer till förskolor och grundskolor i Gunnared möter de en
pedagogisk helhet från 1 till 17 år. Gunnared erbjuder en skola för alla med varierande
lärmiljöer som rustar barnen för samhället idag och i framtiden. Skolverksamheten i
Gunnared arbetar för att ge eleverna kunskaper och färdigheter men också grundläggande
demokratiska värderingar. I samarbete med hemmen främjar skolan elevernas utveckling till
ansvarskännande samhällsmedlemmar.
Verksamhetsidén
”Verksamhetsidén” ska genomsyra hela verksamheten med syftet att stärka lärandet och höja
måluppfyllelsen. Det pedagogiska ledarskapet på alla nivåer behöver utvecklas. Samtliga
rektorer har under de senaste två åren genomgått en fortbildning för att implementera
Göteborgs Stads verksamhetsidé. Fortbildningen har varit interaktiv och bestått av korta
föreläsningar, gruppreflektioner och lärande samtal. Fortbildningen avslutades i september
2010 och övergick i andra konstellationer i och med den kommande stadsdelssammanslagningen. Fokus har under höstterminen varit det pedagogiska ledarskapet.
Ett arbete har påbörjats för att utveckla och skapa nya arbetsformer utifrån ledorden i
”verksamhetsidén”. Det innebär att all personal inom förskola och grundskola aktivt ska
arbeta med att stärka barnens och elevernas inre motivation, delaktighet och medskapande och
att deras kunskaper sätts i ett sammanhang.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
5
Implementeringen av stadens ”verksamhetsidé” har kommit olika långt på de olika enheterna.
Skolutveckling är en process som kräver ”engagerat saktmod”, enligt skolforskaren Hans-Åke
Scherp, Karlstad Universitet. Uppföljning av lärprocesserna sker kontinuerligt med hjälp av
medforskare i stadsdelen. Slumpvis uttagna rektorer och pedagoger har intervjuats. Det är
ännu för tidigt att redovisa några effekter av arbetet med ”verksamhetsidén”.
1-17 års perspektiv
Under året har gemensamma studiedagar för personal inom förskola och grundskola
genomförts i de olika delområdena. Innehållet på de gemensamma studiedagarna har varit
bland annat matematik, teknik, genus samt pedagogiskt ledarskap i barngruppen och/eller
klassen. Utvecklandet av 1-17 års perspektiv ska även i framtiden vara i fokus för att skapa en
gemensam grund där elever, föräldrar, pedagoger och rektorer upplever att de arbetar
tillsammans mot samma mål. På detta sätt skapas förutsättningar för en god
kunskapsutveckling med kontinuitet för varje enskilt barn från förskolan till och med
skolår 9.6
”Särskilda insatser i skolan 2010” har huvudsakligen varit riktad mot grundskolan, vilket har
lett till att utvecklingsarbetet inom förskolan till viss del fått stå tillbaka. Det fortsatta
utvecklingsarbetet kommer att göras utifrån ett 1-17 års perspektiv.
Barn i behov av särskilt stöd
De barn och elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av särskilt stöd för sin
utveckling ska få detta. Stödet utformas med hänsyn till barnets egna behov och
förutsättningar. För barn och elever i behov av särskilt stöd upprättas alltid ett
åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammet anges insatser som ska utföras på individ-, grupp- och
organisationsnivå. Specialpedagoger från Stöd- och utvecklingsenheten handleder personal,
ger konsultationer och deltar på barnkonferenserna som hålls en gång per termin på varje
förskoleavdelning. Under året har information och utbildning i IT-verktyget ”Hjärntorget”
kontinuerligt genomförts. IT-verktyget ”Hjärntorget” kommer att bli ett stöd i arbetet med
elevdokumentationen.
Under året har antalet platser på de resursförstärkta förskoleavdelningarna i stadsdelen
minskat och en av specialavdelningarna för barn med autism har lagts ner.
Förskoleverksamheten erbjuder 35 platser för barn i behov av särskilt stöd, fem platser för
barn med autism samt att ett antal personal arbetar som stöd för barn med särskilda behov på
några ordinarie avdelningar.
Berörd personal och föräldrar inom förskolan har tillsammans genomgått utbildningen
intensivträning för barn med autism på habiliteringen. Förskolorna informerar om och
uppmanar föräldrar att delta i de föräldrautbildningar som Resursenheten för barn och unga i
Gunnared erbjuder.
Öppna förskolan i Gunnared är en arena där föräldrar tidigt kan få stöd och råd när det gäller
barns hälsa och välfärd. Öppna förskolan utgör därmed en viktig verksamhet för att främja
jämlikhet i hälsa.
6
Skolår 10 för elever inskrivna i särskolan.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
6
Tre särskilda undervisningsgrupper, för elever i behov av särskilt stöd är Pilen Gårdsten,
Spektrum och Studion. Spektrum är före detta Pilen i Lövgärdet som undervisar en annan
målgrupp än tidigare. De elever i år 6-9 som går på Spektrum har ”långsam inlärning” och
behöver därmed extra stöd för att uppnå målen för undervisningen. Resultatet av samverkan i
särskilda undervisningsgrupper är att fler elever än väntat i dessa grupper uppnådde
gymnasiebehörighet våren 2010. Eleverna som är inskrivna på Pilen och Spektrum har fått
mer stöd än vad deras ”hemskolor” skulle ha kunnat erbjuda dem. Många av eleverna har
brutit ett tidigare negativt beteendemönster och arbetsmiljön för eleverna på framför allt Pilen
har därmed förbättrats. På längre sikt nås stora effekter genom att fler elever blir behöriga för
gymnasiestudier direkt efter grundskolan med det stöd som Pilen och Spektrum kan erbjuda
dem. Studion är en stadsdelsgemensam särskild undervisningsgrupp på Vättleskolan.
Gemensamt för dessa elever är att de är i behov av undervisning i en mindre grupp.
Exempel på ”särskilda insatser i skolan 2010” som gemomförts under året och som berör barn
i behov av särskilt stöd är: Dokumentationshantering och åtgärdsprogram, Barn- och
elevhälsoplan, ”Rädda G”, språkstärkande arbete i klassrummet. Dessutom erbjöds elever i år
8-9 deltagande i Sommarskola för att stödja de elever som riskerade att inte nå godkänt i
något ämne.
Barn i behov av särskilt stöd får plats i fritidshem om behov föreligger. Det kan exempelvis
vara av sociala skäl där målet är att stärka kamratrelationer eller av språkliga orsaker när till
exempel nyanlända elever har behov av flera språkliga arenor. Stödet ges i första hand inom
den grupp eller klass som eleven tillhör men i vissa fall har elever i behov av särskilt stöd, en
stödperson med sig till fritidshemmet. Resultatet av stödinsatserna visar exempelvis på ökade
språkkunskaper och sociala färdigheter på individnivå, vilket i förlängningen ger tryggare
elever och mer harmoniska barn.
All personal, fritidspedagoger och grundskollärare som arbetar med samma barngrupp har
gemensamma planeringstillfällen där man utbyter kunskaper om enskilda elevers skolarbete
och samverkar kring stödinsatser. Fritidspedagogen som ingår i arbetslaget tar med detta i
planeringsarbetet för fritidsverksamheten.
Andra framgångsfaktorer, för arbetet med barn i behov av särskilt stöd, som identifierats är
den samverkan som sker genom nätverksmöten med Individ- och familjeomsorgen (IFO),
Barn och ungdomspsykiatri (BUP), Polis, Barnavårdscentralen (BVC) och habiliteringen.
Modersmål och flerspråkighet
Förskolan
Modersmålsstöd erbjuds barn som har behov av extra stöd för sin språkliga utveckling samt
barn som nyligen kommit till Sverige. Inom förskolan erbjuds modersmålsstöd på cirka tio
olika modersmål genom flerspråkig personal som talar samma modersmål som barnet. Cirka
25 procent av förskolebarnen i Gunnared får antingen riktade stödinsatser på modersmålet
eller språkträning i det vardagliga arbetet.
I möjligaste mån placeras nyanlända barn i Gunnared på förskolor där personal talar barnets
modersmål. Förskolan har arbetat med att medvetandegöra föräldrar om modersmålets
betydelse. Modersmålsstödet ger barnet en grund för att förstå och utveckla sitt modersmål
samt för att tillägna sig sitt nya språk, svenska.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
7
När den ordinarie förskolepersonalen står för modersmålsstödet ger det bättre förutsättningar
för en god föräldrakontakt. Förskolorna har också väl uppbyggda metoder för att arbeta med
flerspråkiga barns inlärning av svenska språket. Förskoleverksamheten arbetar medvetet med
att anställa personal med flerspråkig kompetens och betonar vikten av att personalen använder
sin flerspråkighet i det pedagogiska arbetet.
Ett utvecklingsområde är att erbjuda fler barn modersmålsstöd i förskolan. Av de
kvalitetsutvecklingsmedel som planeras tillkomma förskolan under vårterminen 2011 ska en
viss del användas till att stärka modersmålsstödet för barn i förskolan.
Grundskolan
Inom grundskolan erbjuds undervisning på modersmål till alla elever som är berättigade till
det. De kommunala grundskolorna erbjuder modersmålsundervisning på sammanlagt 20-25
språk. Av totala antalet elever i år 1-9 på stadsdelens grundskolor vårtterminen 2010 var 93 %
berättigade till modersmålsundervisning 7. Av dessa deltog 65 % i undervisningen. Av
samtliga elever i år 1-9 deltog 77 % i svenska som andraspråk.
På flera av stadsdelens grundskolor har man organiserat modersmålsundervisning och
studiehandledning genom att anställa lärare med kompetens i språk som arabiska, bosniska,
spanska och sorani. En följd av detta är att modersmålsundervisningen lättare kan integreras i
skolans verksamhet. Studiehandledning på elevens modersmål har haft en stor betydelse för
nyanlända elevers kunskapsutveckling samtidigt som de lär sig svenska. I och med att
modersmålslärarna varit anställda på skolorna har samarbetet med pedagoger i andra
skolämnen och inom arbetslaget förbättrats. På detta sätt har modersmålsundervisningen
kunnat anpassas utifrån de behov som eleverna har i övriga skolämnen. Även kontinuiteten
vid övergångar har förbättrats eftersom modersmålsläraren deltar på överskolningssamtalen.
Grundskolorna har genomfört insatser för att öka antalet elever som deltar i modersmålsundervisning eftersom forskning visar på ett tydligt samband mellan deltagande i
modersmålsundervisning och bättre resultat i de övriga skolämnena. Ett sätt att uppmuntra till
språkval är till exempel genom ”prova-på” verksamhet som erbjuds alla elever i år 6.
Grundskolan behöver utveckla fler strategier för att stödja och utveckla elevers tvåspråkighet.
Utifrån elevunderlaget kan det finnas behov att anställa fler lärare med språkkompetens i fler
språk än de som idag finns på stadsdelens skolor.
Introduktion av nyanlända barn och elever
Skolorna i Gunnared har till och med år 2010 haft lokala rutiner för skolintroduktionen av
nyanlända elever. Detta har gjort att stadsdelens arbete med nyanlända barn och elever inte
varit likvärdigt i stadsdelens olika skolor. För att säkerställa en likvärdig introduktion av
nyanlända barn och elever i Gunnared har det under året arbetats fram en handlingsplan för
skolintroduktion av nyanlända barn i förskolan och elever i grundskolan. Planen är
stadsdelsgemensam och ska fungera som ett verktyg för pedagogerna att använda när de
möter nyanlända elever. Till handlingsplanen hör också en materiel för föräldrainformation,
som är översatt till tio språk. Handlingsplanen utgår från Skolverkets allmänna råd och bygger
även på det som framkommit vid revision av stadsdelens arbete med nyanlända, tidigare
utarbetade handlingsplaner samt erfarenheter från skolornas arbete med nyanlända barn.
7
Ämnet modersmål vänder sig till de elever som har sitt modersmål som ett levande umgängesspråk.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
8
Viktiga aspekter i framtagandet av handlingsplanen har varit användbarheten så att den ska
vara lätt att använda av skolans personal. Den ska finnas tillgänglig digitalt på skolans
plattform och den ska vara tydlig i vad som gäller arbetet med introduktionen och i
förhållande till föräldrarna. I planen poängteras också vikten av kartläggning av vad barnet
kan, föräldrarnas delaktighet och hur barnets/elevens modersmål ska användas i
barnets/elevens olika inlärningssituationer. Implementering av handlingsplanen och dess
verktyg på enheterna kommer att ske under våren 2011. Arbetet med handlingsplan för
nyanlända barn och elever har skett i ett nära samarbete med Resursenheten för Introduktion
av nyanlända Barn (RIB) och med Lärjedalen och andra stadsdelar. Detta har resulterat i ett
nätverk för fortsatt utvecklingsarbete kring skolintroduktion av nyanlända barn. Delar av
nätverket har visat intresse för att använda samma struktur, med dokument och verktyg, för
sitt fortsatta arbete med egna handlingsplaner.
IT och Hjärntorget
Stadsdelens ”särskilda insatser i skolan 2010 har möjliggjort en genomgripande uppgradering
av det informations- och kommunikationstekniska (IKT) arbetet på skolorna. Den ökade
tillgängligheten genom uppbyggnaden av en infrastruktur i form av trådlösa nät, ökad
datortäthet och inköp av kringutrustning har skapat nya möjligheter för både pedagoger och
elever att använda sig av IKT i undervisningen. Till exempel har alla pedagoger tillgång till
en bärbar dator. Fler datorer och snabbare uppkoppling har starkt bidragit till en ökad lust och
motivation att använda IT som ett pedagogiskt verktyg, både för pedagoger och för elever.
Möjligheten att styra över inriktningen på övriga inköp och kompetensutveckling har gjort att
man kunnat utgå från de önskemål och behov som funnits på respektive enhet. En följd av
detta är att fler pedagoger vill öka den egna kunskapen och kompetensen inom IT-området.
Fler skolor har också inhandlat kringutrustning för att digitalt kunna dokumentera
pedagogiska arbetsprocesser och resultat av det pedagogiska arbetet.
På ett flertal skolor använder både elever och pedagoger digitalkameror i det dagliga arbetet.
På detta sätt kan elever och föräldrar ta del av dokumentationen, till exempel genom de
digitala fotoramar som finns uppsatta på enheterna och på ”Hjärntorget”. Detta skapar ökade
möjligheter till delaktighet och medskapande och kan också användas för samtal om lärande.
För helhetssynen har samarbetet mellan IT-utvecklingsenheten och pedagogerna ute i
verksamheterna varit av stor betydelse. IT-utvecklingsenheten har anordnat ett stort antal
workshops som skräddarsytts utifrån pedagogernas behov och varit mycket uppskattade. Alla
pedagoger har fått en grundläggande kompetens inom IT och ett flertal pedagoger har fått
fördjupad kompetens inom IT. De pedagogerna med fördjupad kompetens kan i sin tur sprida
kunskapen inom hela verksamhetsområdet. En grundtanke har varit att bygga upp ett nätverk
av IT-kompetens både på den egna enheten och stadsdelsövergripande med hjälp av
superanvändare och resurspersoner. På de skolor som satsat på att ha dessa strategiska
funktioner inom respektive arbetslag upplever pedagogerna att det har varit lättare att komma
igång med att exempelvis använda datorerna i klassrummet.
Det nya pedagogiska IT-stödet ”Hjärntorget”, som är under uppbyggnad, kommer att bli en
ny kommunikationsväg mellan skola och hem för bland annat elevens kunskapsutveckling,
planering av skolarbete och redovisning av elevens frånvaro. Protokoll, anteckningar och
allmän information läggs ut på ”Hjärntorget” så att föräldrarna ska få tillgång till information
om sina barn. Arbetet med förankringen av ”Hjärntorget” fortsätter under 2011.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
9
Genus, jämställdhet och likabehandling
Inom stadsdelens förskolor och grundskolor pågår ett arbete med jämställdhets- och
genusfrågor. Under året har personalen deltagit i studiedagar och/eller föreläsningar,
diskussioner i arbetslagen om genus och jämställdhet. Under 2010 har Gunnared deltagit i
projektet ”Hållbar jämställdhet i tre stadsdelar”. Syftet med projektet var att de deltagande
stadsdelarnas verksamheter ska utvecklas så att de erbjuder en likvärdig service och fördelar
resurser likvärdigt till såväl kvinnor som män, flickor och pojkar. Projektet genomfördes i
form av en föreläsningsserie för chefer och vissa nyckelpersoner i de berörda stadsdelarna.
Under året avslutades EU-projektet ”Olika men ändå lika – ingen hållbarhet utan
jämställdhet”. Projektet har resulterat i kompetenshöjande insatser för personal och en
handlingsplan för det fortsatta arbetet med genus och jämställdhet i förskolor och grundskolor
i Lövgärdet.
Ökade kunskaper om genus och jämställdhet har bidragit till förändringar i förhållningssätt,
planering och genomförandet av det vardagliga arbetet på enheterna.
Alla för- och grundskolor i stadsdelen bedriver ett aktivt och kontinuerligt arbete för att
förebygga och förhindra kränkande behandling. Förskolorna och skolorna utreder och vidtar
åtgärder för att skapa trygghet och motverka mobbning, diskriminering och trakasserier. All
personal i verksamheten har ett ansvar att delta i det diskrimineringsförebyggande arbetet.
Samtliga enskilda och kommunala förskolor och grundskolor i stadsdelen har en årlig plan
mot kränkande behandling och diskriminering. I planen anges hur man på enheten arbetar för
att förhindra diskriminering, mobbning och trakasserier. Den årliga planen arbetas fram i
samråd med elever, föräldrar och personal. Planerna utarbetas årligen.
Jämställdhets- och likabehandlingarbete är ett värdegrundsarbete och berör alla anställda i
verksamheten. All personal i verksamheten har ansvar för att anmäla till elevhälsoteam och
skolledning om man misstänker eller har kännedom om att ett barn eller en elev är utsatt för
mobbning och/eller diskriminering.
Kultur och Utbildning har få anmälningar till diskrimineringsombudsmannen,
skolinspektionen och barnombudsmannen från brukare. Detta ska ses i relation till den stora
mängden brukare som berörs av Kultur och Utbildnings myndighetsutövning.
Det diskrimineringsförebyggande arbetet och likabehandlingsarbetet för alla barns och elevers
lika möjligheter och rättigheter har under året utvecklats bland annat genom
utbildningsinsatser i genus och jämställdhet. Värdegrundsarbetet ska genomsyra all
verksamhet i förskolan och grundskolan.
Barns och elevers behov och upplevelse av likabehandling kartläggs på olika sätt på de olika
enheterna exempelvis genom enkäter, samtal på klassråd/elevråd, barnkonferenser och barnoch elevintervjuer, tematiskt arbete över årskursgränserna samt kontinuerligt elevhälsoarbete i
arbetslag och elevhälsoteam. Beroende på kartläggningens resultat genomför förskolorna,
grundskolorna och fritidshemmen olika åtgärder.
Inom förskole- och grundskoleverksamheten erbjuds eleverna anpassningar i samband med
till exempel kulturella högtider. På detta sätt skapas likvärdiga förutsättningar för människor
med olika etniska och religiösa tillhörigheter.
Många förskolor och grundskolor är anpassade för funktionshindrade barn/elever. Om så
krävs görs ytterligare anpassningar för nya barn som ska börja i förskolan och elever som ska
börja i förskoleklass eller grundskolan.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
10
Kulturskolan har under året arbetat med en extrainsats i det diskrimineringsförebyggande
arbetet med projektet ”En Kulturskola för alla”. Utgångspunkten är ett brett perspektiv där
kulturskolan arbetar med barn med olika funktionsnedsättningar. Det kan exempelvis vara
barn som går i träningsskola, särskola, barn med ADHD eller barn i behov av extra stöd. Inom
ramen för projektet har man också tagit fram arbetsmetoder specifikt anpassade till
målgruppen samt fokuserat på kunskapsspridning till olika personalgrupper. Projektet är ett
göteborgsöverskridande arbete med säte i stadsdelen Lärjedalen.
5. Sammanfattning av året som gick – prioriterade områden 2010
Beskrivning av förskoleverksamheten
I Gunnared finns 21 kommunala förskolor som bedriver pedagogisk verksamhet och omsorg
för barn mellan ett och fem år. Förskolorna i Gunnared arbetar för att skapa trygghet, en god
värdegrund och för att erbjuda en god start på det livslånga lärandet. Öppna förskolan, som
startade i början av året, erbjuder förskoleverksamhet för de föräldrar och barn, som av olika
skäl ännu inte sökt plats på förskola.
För att öka antalet platser i barnomsorgen och uppnå full behovstäckning har förvaltningen
under året genomfört ett antal åtgärder. Bland annat har deltidsplatser förvandlats till
heltidsplatser där behov funnits av sådana. Vidare har en avdelning för barn med särskilda
behov omvandlats till en reguljär avdelning. Förvaltningen har också under året fått i uppdrag
av stadsdelsnämnden att starta kommunal pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare).
Förvaltningen har annonserat om tjänsterna med målet att i första skedet anställa fyra
kommunala dagbarnvårdare. Förvaltningens bedömning är att stadsdelen kommer att ha
fortsatt full behovstäckning för de barn som ansöker om plats på samtliga förskolor i
stadsdelen.
Hållbar utveckling är ett område som uppmärksammats under året. Olika former av
fortbildningsinsatser har erbjudits och framförallt har fokus varit på den ekologiska
utvecklingen, bland annat genom samarbete med ”Håll Sverige Rent”.
Förskoleverksamheten har fortsatt arbetet med att stödja barnens sociala och emotionella
utveckling. Detta sker genom att personalen ger akt på barnens förhållningssätt till varandra
och hjälper dem att utveckla leken med varandra. Pedagogerna är också observanta på hur de
bemöter barnen och deras föräldrar. Man genomför planerade samlingar och aktiviteter med
barnen där man behandlar demokratifrågor och hur människor ska bemöta varandra i ett
demokratiskt samhälle. Personalen på förskolorna har observerat att detta arbete har utvecklat
barnens empatiförmåga. Barnen har blivit bättre på att lyssna, förstå och respektera varandra
samt att ta ansvar för sitt eget handlande enskilt och i grupp.
Språkutvecklingen är ett annat prioriterat område. Med hjälp av olika metoder arbetar
personalen aktivt med svenska språket. Barns skriftspråkliga utveckling är ett område som fått
mer uppmärksamhet under året då ett antal förskollärare utbildats inom Förskolelyftet.
Personal som har ett annat modersmål än svenska uppmanas att tala på sitt eget språk till de
barn som har samma modersmål för att främja barnens flerspråkighet.
Personalen på förskolorna är medveten om att god samverkan med föräldrarna är avgörande
för att lyckas med målen för förskoleverksamheten. Enskilda samtal om barnets lärande och
utveckling erbjuds alla föräldrar. Föräldramöten med olika innehåll samt den dagliga
kontakten är viktiga mötesplatser mellan föräldrar och pedagoger.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
11
Under hösten tilldelades förskoleverksamheten särskilda medel för kvalitetshöjande åtgärder.
Medlen fördelades till förskolorna i relation till antalet avdelningar och tillskottet användes
främst till att öka personaltätheten på avdelningarna och till kompetensutvecklingsinsatser.
Den politiska intentionen att minska antalet barn i barngrupperna som förtydligades under
senare delen av året är en fråga som måste prioriteras framöver. En planering för totala antalet
platser framöver måste tas fram.
Beskrivning av grundskoleverksamheten
”Särskilda insatser i skolan 2010”
En särskild satsning för ökad måluppfyllelse i grundskolan har genomförts under 2010. Målet
har varit att göra kortsiktiga insatser som leder till långsiktiga resultat. För dessa insatser har
stadsdelen haft speciellt avsatta medel motsvarande drygt 11 miljoner kronor.
Nedan ges några exempel på insatser som genomförts under året:
Dokumentationshantering och åtgärdsprogram
Nya gemensamma mallar för pedagogisk utredning, åtgärdsprogram, uppföljning och
utvärdering har tagits fram och ska testas under våren 2011. Samtliga pedagoger på
grundskolorna har genomfört och/eller påbörjat fortbildning och handledning i arbetet med
åtgärdsprogram utifrån framförda behov och önskemål.
Göteborgs universitet har genomfört föreläsningar om arbetet med åtgärdsprogram för
pedagoger i stadsdelen. Arbetet har stämts av mot stadsdelen Lärjedalen för att säkra ett
fortsatt utvecklingsarbete i den nya stadsdelen Angered.
Under året har stadsdelens skolor, rektor och elevhälsopersonal, påbörjat arbetet med att
dokumentera i Proffdoc Medical Office (PMO).
Språkstärkande arbete i klassrummet
En annan typ av förstärkning av ordinarie undervisning gjordes under höstterminen på
senareskolorna. Tre språkpedagoger med god behörighet i svenska som andraspråk arbetade
tillsammans med ämneslärare för att åstadkomma att språkutveckling integrerades i ordinarie
undervisning i andra skolämnen. Ämneslärarna fick samtidigt metodutveckling ur ett svenska
som andraspråksperspektiv.
Det är för tidigt att se konkreta resultat i form av språkutveckling men både elever och lärare
såg vinsterna av ett förändrat synsätt och värdet i att arbeta integrerat.
”Rädda G” och sommarskola
För de elever som riskerade att inte nå godkänt i de behörighetsgivande ämnena i år 9 erbjöds
förstärkning av ordinarie undervisning i slutet av vårterminen 2010 i form av att extra
lärarresurs sattes in. Cirka 50 elever deltog och av dessa uppnådde ungefär hälften betyget
godkänt.
Elever i år 8 och 9 erbjöds deltagande på sommarskola med målet att stödja elever som
riskerade att inte nå godkänt i något ämne.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
12
Barn- och elevhälsoplan
Arbetet med att ta fram en gemensam barn- och elevhälsoplan för stadsdelen Angered pågår.
En kartläggning av nuvarande arbetssätt inom barn- och elevhälsan har skett och
fokusgrupper har genomförts i Gunnared för att ta tillvara erfarenheter och synpunkter.
Arbetet i Modellområdesprojektet bidrar också med underlag, liksom det arbete som redan
gjorts i stadsdelen Lärjedalen kring barn- och elevhälsa.
Kompetensutveckling
Varje delområde har planerat och genomfört kompetensutveckling för personalen utifrån
områdets behov. Insatserna har genomförts under höstterminen.
I delområdet Gårdsten har fokus lagts på ett förändringsarbete i matematik som stödjer den
nya kursplanen i matematik. All personal inom förskola och grundskola har gjort ett
gemensamt studiebesök på Navet, Science center i Borås för att i praktiken uppleva arbetssätt
där inte enbart läroboken styr undervisningen i matematik och naturorienterande ämnen.
Därefter har pedagogerna i år F-5 på Långmosseskolan och Gårdstensskolan arbetat vidare
med att utveckla arbetet med laborativ matematik.
I Lövgärdet har samtliga pedagoger inom förskola och grundskola gjort studiebesök på Navet
i Borås i syfte att utveckla det tematiska arbetssättet. Fortsatt utveckling av pedagogiska
inriktningar ges till alla pedagoger genom möjlighet till fördjupning inom antingen
Montessoripedagogik, Reggio Emilia eller multipla intelligenser. Ett pilotarbetslag arbetar
med att utveckla kommunikationen mellan hem och skola via datorn och det nya
kommunikationsverktyget ”Hjärntorget”. Tanken är att erfarenheterna av detta arbete ska
spridas inom hela verksamhetsområdet.
I delområde Rannebergen/Angereds centrum ligger fokus på att utveckla och stärka
ledarskapet i klassrummet. Arbetet startade under våren och förstärktes under höstterminen
genom att alla pedagoger deltog i en tvådagars genomgång och efterföljande studiecirklar
med stöd av gemensamt studiematerial.
En gemensam kompetensutveckling för svenska- och matematiklärare har påbörjats under
året. Pedagogerna samlades för erfarenhetsutbyte och samtal med inriktning på att få en bättre
likvärdighet i ämnesarbetet på Gunnareds skolor.
I samarbete med lärarutbildningen på Göteborgs universitet har ett arbete startat för att stärka
yrkeskompetensen hos lärare genom att öka medvetenheten kopplad till aktuell forskning.
Sammantaget handlar pågående insatser om att skapa en gemensam pedagogisk plattform.
Specialpedagogiskt material har köpts in för att möta de olika behov som finns i klasserna. En
specialpedagog från varje skola är med och planerar inköpen för att materialet inte ska bli
stående utan verkligen stödja undervisningen.
Individuella utvecklingsplaner (IUP)och skriftliga omdömen
IUP ska vara framåtsyftande för att stärka elevens kunskapsutveckling och de skriftliga
omdömena ska beskriva vad eleven uppnått. Målet under året har varit att samtliga elever i
Gunnared ska ha IUP och skriftliga omdömen i alla ämnen. Därför har stadsdelens skolor
under året fokuserat på utformningen av IUP och skriftliga omdömen.
Ett genomgripande arbete har också bedrivits gällande hanteringen av och kunskapen om
åtgärdsprogram. En gemensam mall har tagits fram och all personal har fått utbildning och
handledning i användandet av åtgärdsprogram.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
13
Ämnesutveckling
Nätverk
För att få en likvärdighet i undervisningen på stadsdelens skolor behöver pedagogerna ha
möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter och kunskaper med varandra. Ämnesnätverk i
svenska och matematik har varit under uppbyggnad hösten 2010. Pedagoger som undervisar i
de aktuella skolämnena har samlats i grupper utifrån årskurs och skolämne. Grupperna har
arbetat med samlad statistik över provresultaten i de nationella proven i respektive ämne och
ålder samt undervisningsmetodik. Dessa träffar kommer att fortsätta under 2011.
Ämnesutveckling i Gårdsten
Pedagoger från Långmosseskolan och Gårdstensskolan deltog i en studiedag på Navet. Enligt
pedagogerna gav studiedagen idéer och uppslag till den egna verksamheten. Exempelvis har
pedagogerna haft möjligheter att påverka inköp av material till matematikundervisningen. I
möjligaste mån har materialet täckt in alla olika moment. Alla ska bli väl förtrogna med
materialet. Varje klass har tillgång till en digitalkamera, för att kunna dokumentera elevernas
arbeten.
Flertalet lärare i år 1-3 har använt sig av handledningarna till Antony Furnes material och
arbetat med olika projekt. En föreläsning gav inspiration om Antony Furness material. I
samband med detta genomförde arbetslagen presentationer av något projekt/arbetsområde och
fick respons och handledning av Antony Furness. Fler lärare framhåller att arbetet påverkat att
de känt sig mindre styrda av en lärobok och börjat fundera själva utifrån sitt eget och klassens
behov.
Ämnesutveckling i Lövgärdet
Samtliga pedagoger inom förskola och skola i Lövgärdet har under hösten deltagit i ett
studiebesök på Navet i Borås. Pedagogerna gav positiv respons - besöket gav inspiration,
konkreta verktyg och laborativt material för undervisning i det tematiska arbetet. NO-ämnet
har blivit mer synligt i vardagen och pedagogerna på äldreskolan kan ta vara på det material
och teorier som i första hand är avsett för yngre elever. Pedagogerna ser också möjligheter att
arbeta ämnesövergripande mellan exempelvis kemi och engelska. Det har gett förskolan en
möjlighet att ligga ett steg före, då den förändrade läroplanen för förskolan blir tydligare i
uppdraget med att arbeta med matematik och NO.
Lärarlyftet
Satsningen på ”lärarlyftet” pågick under hela 2010 och fortsätter även 2011. Fortbildningen
ska stärka pedagogernas kompetens och därigenom resultera i ökad måluppfyllelse för
eleverna. Under året hade Gunnared 178 poäng för tidigarelärare och 78 poäng för
senarelärare. Tio pedagoger med inriktning mot de tidiga åldrarna och fyra pedagoger med
inriktning mot de senare åldrarna deltog i ”lärarlyftet” under hela eller delar av året. Exempel
på områden som pedagogerna fortbildat sig i är specialpedagogik, ledarskapet i klassrummet,
svenska som andraspråk, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande samt digital text i
lärande, undervisning och kommunikation.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
14
Läsa- skriva- räkna
En läs- och skrivutvecklare samt två matematikutvecklare har under året arbetat med
pedagoger i ett 1-17 års perspektiv.
Lärledning i matematik och läs- och skrivutveckling har pågått i stadsdelen under hela året.
Lärledargruppen träffar en gång i månaden en ”lärledare” som är en pedagog med
specialkompetens i det aktuella skolämnet. Lärledaren förmedlar senaste forskning i ämnet
och diskuterar nya metoder för undervisning med gruppen. Syftet med lärledargrupperna har
varit att med koppling till styrdokumenten pröva nya undervisningsmetoder samt att reflektera
och kritiskt granska tidigare undervisningsmetoder. Varje pedagog i lärledargruppen har fått i
uppgift att planera och genomföra en lektion. De övriga pedagogerna i gruppen har observerat
under lektionen och sedan har lärledargruppen gemensamt utvärderat lektionen. I några av
grupperna har en återkommande frågeställning varit hur man skapar arbetsro i klassrummet.
Tillsammans med eleverna ska pedagogerna utarbeta strategier för att förbättra arbetsmiljön i
klassrummet.
Elevhälsan
Skolsköterskorna har arbetat enligt skolhälsovårdens basprogram med hälsokontroller i
förskoleklass, skolår 2, 4, 6 och 8. Däremellan träffar skolsköterskorna de elever som bedöms
ha behov av tätare kontakt med skolhälsovården av olika anledningar. Dessa kan exempelvis
vara vikt- och/eller sömnproblem eller kamratrelationer. Skolläkaren träffar eleverna i
förskoleklass och under grundskoletiden utifrån behov. Skolsköterskan och vid vissa tillfällen
även skolläkaren ingår i skolans elevhälsa tillsammans med kurator, psykolog,
specialpedagog/speciallärare och rektor.
Förvaltningen har ett nära samarbete med Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 med syfte att
utveckla och stärka det hälsofrämjande arbetet riktat till barn och unga. Skolsköterskorna i
Gunnareds skolor har under genomgått en utbildning om ”motiverande samtal” om
tobaksrökning. Fortbildningen har genomförts av Angereds Närsjukhus.
”Skapande skola”
Tillsammans med förskolan och grundskolan arbetar kulturverksamheten för att kulturen ska
vara en del av vardagen i ordinarie verksamhet. ”Skapande skola” är ett projekt som
genomförts på Gunnareds förskolor och grundskolor under 2009-2010 med fokus på film,
forumteater, improvisationsteater, bild- och ordkonst. Projektet har genomförts i samverkan
med Angereds kulturskolor, kulturhuset Blå Stället och professionella kulturarbetare. Inom
ramen för projektet anställdes en kulturpedagog på 70 % med syfte att samordna kultur och
skola. Alla förskolor och en grundskola deltog i ”tomteutställning” på kulturhuset Blå Stället.
Deltagarna har upplevt att det varit roligt och lärorikt att delta i de olika aktiviteterna.
Beskrivning av skolbarnsomsorgen
Skolbarnsomsorgen ska vara ett komplement till skolan både innehållsmässigt och
tidsmässigt, den skall erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid.
Uppdraget är att förena pedagogik och omsorg som stödjer barnens utveckling och svarar mot
föräldrarnas behov av tillsyn. Behovet av skolbarnsomsorg har under året varierat mer än
tidigare, en trolig förklaring till detta är den försämrade situationen på arbetsmarknaden.
Arbetssökande föräldrar har inte rätt till skolbarnsomsorg för sina barn.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
15
Samtliga grundskolor, i Gunnared, som har elever i år F-3 erbjuder skolbarnsomsorg
(fritidshemsverksamhet) efter skoldagens slut och erbjuder bland annat fritidsaktiviteter och
läxhjälp. Antal barn i kommunal skolbarnsomsorg i december år 2010 var 582 barn. På två av
stadsdelens fristående grundskolor erbjuds enskild skolbarnsomsorg med totalt 95 barn
inskrivna.
Skolornas organisation av fritidshemmen ser olika ut, några skolor har separata fritidshem i
egna lokaler och andra skolor har hemvister, där skolan och fritids samverkar i samma
lokaler. De olika skolornas fritidshemsorganisationer har grundats på respektive skolas
klassorganisation, där vissa skolor har valt att organisera sig i åldersblandade grupper, medan
andra har åldershomogena klasser.
Personalen inom skolbarnsomsorgen arbetar under delar av skoldagen i klassen, tillsammans
med lärarna i olika teman med både praktiska och teoretiska arbetsformer. Detta kräver att det
finns möjlighet för fritidspersonalen och lärarna att gemensamt planera verksamheten för
barnen i år F-3. För att alla pedagoger ska ha möjlighet att delta på lika villkor i skolans
pedagogiska forum har man på de olika skolorna skapat avlösningssystem som medför att
grundskollärarna arbetar på fritidshemmen under arbetslagens/spårens planeringstid.
Ett visst samarbete och erfarenhetsutbyte sker mellan de olika fritidshemmen i respektive
delområde. Samarbetet kan utvecklas, exempelvis skulle fritidshemmen kunna samarbeta
under elevernas skollov. Personalen inom skolbarnsomsorgsverksamheten har under
höstterminen genom föreläsningar och uppföljande arbete fördjupat sig i skolbarnsomsorgens
uppdrag i enlighet med den nya läroplanen. Viss personal har också deltagit i en
fritidspedagogkonferens under året.
För elever i åldern 10-12 år finns två skolklubbar med öppen fritidsverksamhet en i Gårdsten
och en i Rannebergen. Bägge dessa drivs av föreningar i området med ekonomiskt stöd från
stadsdelen. Antal inskrivna under året för de båda verksamheterna uppgår i december till 190
barn. Skolklubbarna är öppna mellan kl.13.30 till 17.00 och det är cirka 20-35 barn som deltar
varje dag. Flickor och pojkar är jämnt representerade bland besökarna. De båda
fritidsklubbarna erbjuder också lovverksamhet. Exempel på sommaraktiviteter är bad,
trädgårdspyssel, basket och fotboll.
Ett utvecklingsområde är att i större utsträckning än tidigare förlägga och samordna åtgärder
inom fritidshemmets ram samt integrera särskolefritids med fritidshemmet i grundskolan.
Ytterligare ett utvecklingsområde är att tydliggöra barnomsorgens uppdrag om lärandet i ett
vidare perspektiv.
Beskrivning av särskoleverksamheten
Särskolan följer samma läroplan som grundskolan men har egna kursplaner. Elever som är
mottagna i särskolan och träningsskolan har inte nationella mål som skall uppnås utan
individuella utvecklingsplaner anpassade utifrån vars och ens förutsättningar.
Under år 2010 har 11 elever mottagits i särskolan. De flesta av skolorna i Gunnared har
individintegrerade elever inskrivna och på Vättleskolan, Rannebergsskolan och
Långmosseskolan finns särskoleklasser/grupper. Totalt studerar 51 elever enligt särskolans
kursplaner, varav 6 elever är individintegrerade i grundskoleklasser/grupper. För särskolans
elever finns även ett fritidhem som erbjuder heldagsomsorg.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
16
Det finns stora variationer i elevernas förutsättningar, allt ifrån elever som läser efter
grundsärskolans kursplan till träningsskolan, där en stor del av innehållet är träning i
vardagslivet. Arbetssättet i särskolan är verklighetsnära och konkret. Undervisningen är
individanpassad och utgår ifrån elevens utvecklings- och kunskapsnivå. Individuella
utvecklingsplaner, som upprättas tillsammans med elev och förälder, ligger som grund för
innehållet i undervisningen. Utvecklingsplanen säkerställer elevens delaktighet och
inflytande.
På Vättleskolan finns två särskolegrupper, en grundsärskolegrupp och en träningsskolegrupp.
Dessutom finns det tre individintegrerade grundsärskoleelever i år 8 och år 9. För elever
mottagna i särskolan finns ett fritidshem med plats för 10 elever. Elever som är mottagna i
särskolan och träningsskolan arbetar utifrån individuella utvecklingsplaner anpassade utifrån
vars och ens förutsättningar. Stor vikt läggs vid social träning och samarbete i syfte att uppnå
integrering och inkludering på skolan.
På Gårdstensskolan inkluderas träningsskolans elever i grundsärskolan. Eleverna är indelade i
tre åldersgrupper och lokalintegrerade, i möjligaste mån, tillsammans med sina jämnåriga
kamrater i grundskolan. I varje grupp arbetar två till tre särskolepedagoger. I vissa praktisktestetiska ämnen så som idrott, slöjd, hemkunskap, musik undervisar grundskolans lärare.
Under våren fanns ett stort antal individintegrerade elever. Flera av dessa valde dock att börja
gå i särskolegrupp under hösten. Elevernas lärmiljö är anpassad efter var och ens behov. På
Gårdstensskolan har sex särskolelever varit inskrivna på fritidshemmet. Särskolans fritids har
sin verksamhet förlagd tillsammans med grundskolans fritids. Detta gör att man samarbetar
mer kring alla elever och för särskolans fritids har det resulterat i ett för verksamheten positivt
resultat genom att eleverna har fått många nya kamrater och förebilder. Dessutom tillför
denna integrering att grundskolans elever ökar sin förståelse för att människor har olika
förutsättningar i livet.
Varje vecka har eleverna i grundsärskoleklasserna i Rannebergsskolan haft lektioner i ämnet
livskunskap. Eleverna i särskolan har under året deltagit i olika projekt med grundskolans
ordinarie klasser. Grundskolans och särskolans elever har under året genomfört ett gemensamt
religionsprojekt vilket har fått positiva resultat och pedagogerna framhåller att skolan borde
ha fler liknande gemensamma projekt. Detta arbete är en början till inkludering men arbetet
behöver utvecklas. Under höstterminen har särskolans elever inte deltagit i
hemkunskapsundervisningen trots att det funnits önskemål om detta. Varje
måndagseftermiddag spelar sex barn från särskoleklasserna cello. Pedagogerna framhåller att
detta är mycket utvecklande för eleverna. På Rannebergsskolan har sex särskolelever varit
inskrivna på fritidshemmet. Särskolans fritidsverksamhet är integrerad i grundskolans
fritidshemsverksamhet. Särskolan har också en särskild fritidslokal som används vid behov,
exempelvis om en elev behöver ha individuell verksamhet.
Identifierade gemensamma utvecklingsområden är att skapa olika forum för pedagogiska
diskussioner mellan särskolepedagogerna inom området samt att se över samordningen av
särskoleplaceringar av elever inom området.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
17
6. Förutsättningar för att nå målen
Barn/elevtal
Per 31 december var antalet barn i åldrarna 1-5 år boende i Gunnared 1784 barn. Antal barn
inskrivna i stadsdelens kommunala förskolor ökade med 4,4 % jämfört med föregående år och
var i december 1198 barn.
Antalet barn boende i Gunnared har under år 2010 ökat med 2,2 procent jämfört med
föregående år. Antalet elever i Gunnareds kommunala grundskolor har under år 2010 minskat
med 2,1 procent. Det beror främst på att antalet elever, boende i Gunnared, som väljer att gå i
fristående skolor ökade med 15,7 procent jämfört med föregående år.
Nettokostnad
Nettokostnaden för förskoleverksamheten ökade med 9,4 procent jämfört med år 2009. Detta
beror främst på att verksamheten expanderade under november-december 2009.
Nettokostnadsutvecklingen för perioden beror även på löneavtalseffekten mellan åren samt på
den kvalitetshöjande tilläggsbudget som tillfördes verksamheten under höstterminen.
Nettokostnaden för grundskolan har minskat med 0,8 procent jämfört med föregående år.
Detta beror främst på stora personalanpassningar som genomfördes under höstterminen 2009.
Att nettokostnaderna inte minskar i högre utsträckning förklaras med att nämndens särskilda
satsning under 2010 huvudsakligen användes inom skolan. Antalet elever i fristående skolor
har dessutom ökat med 15,7 procent jämfört med föregående år.
Medarbetare
Personalanpassningar genomfördes utifrån minskad ekonomisk ram och det minskade
elevantalet, vilket under 2010 ledde till en minskning med cirka 21 tjänster inom grundskolan.
Inom förskolan ökade antalet medarbetare från 302 för 2009 till 311 för 2010.
Inom förskolan var antalet barn per personal 5,5 under året. Antalet elever per pedagog för
grundskolan var 8,9.
Personalvolymen för förskoleverksamhet har ökat med 3 procent jämfört med föregående år
på grund av expansionen. Personalvolymen för grundskolan har minskat med 5,3 procent
jämfört med föregående år på grund av personalanpassningar.
Verksamhet
I maj gav stadsdelsnämnden förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningar och möjligheter
för att starta kommunal dagbarnvårdarverksamhet i Gunnared under 2010. Förvaltningen
redovisade dessa förutsättningar till stadsdelsnämnden i augusti. Arbetet med rekrytering av
kommunala dagbarnvårdare påbörjades i september 2010.
En utökning av 17 nya förskoleplatser har också skett. Resterande medel fördelades till
förskolorna i relation till antalet avdelningar. Med dessa medel vidtog förskolorna
kvalitetshöjande åtgärder främst genom ökad personaltäthet och kompetensutvecklingsinsatser.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
18
7. Uppfyllelse av mål i de statliga styrdokumenten
Normer och värden
Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma
värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Förskolan skall aktivt och medvetet
påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar
och efterhand omfatta dem. (Lpo94/lpfö98)
Gunnareds förskolor och grundskolor arbetar för att ge barn och elever möjligheter att
utvecklas och skaffa sig kunskaper och redskap för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Barn
och elever lär sig att utforska, samspela, kommunicera, reflektera och arbeta både
självständigt och tillsammans med andra.
Arbetet med normer och värden inom både för- och grundskolan ingår som en del i den
dagliga verksamheten genom empatistärkande aktiviteter i leken och undervisningen.
Exempel på detta är drama- och värderingsövningar och konflikthantering. Utgångspunkten är
att främja empatiutvecklingen genom att inspirera, utmana, stödja, lära, uppmuntra och
bekräfta barnet. I leken övar och utvecklar barnen sin empatiska förmåga genom att barnen på
ett naturligt sätt lär om och visar hänsyn till varandra. Roll- och gruppstärkande aktiviteter
stimulerar barnens/elevernas förmåga att sätta sig in i andra människors situation och känslor.
Arbetet med normer och värden sker också i vardagliga reflekterande samtal och i
undervisningen ibland annat ämnet livskunskap. Pedagogernas förhållningssätt i
undervisningen är att fostra samhällsmedborgare genom ständiga etiska samtal utifrån
vardagliga situationer. Elever och föräldrar deltar dessutom aktivt i utformandet av
trivselregler på skolorna.
På flera av stadsdelens skolor används metoden SET (Socio-emotionell träning). Hela
personalgruppen utbildas i metoden vars förhållningssätt är att uppmärksamma och
uppmuntra det positiva beteendet hos individen. Eftersom hela personalgruppen deltar i
utbildningen skapas förutsättningar för ett gemensamt förhållningssätt på hela skolan. Med
hjälp av studiematerial, övningar och handledning arbetar man med SET i klassrummet.
Som ett resultat av arbetet med normer och värden kan barnen i förskoleåldern tydligare
reflektera över samspelet och hur andra reagerar och känner sig. De barn som gått längre tid
på förskolan har blivit duktigare på att föra en dialog med varandra och barnen visar också
större empati för varandra.
I grundskolan har värdegrundsarbetet resulterat i att både elever och pedagoger upplever att
arbetsmiljön blivit bättre. Många elever använder sig av konflikthanteringsmetoder både i
klassrummet och på rasterna. Elever med normbrytande beteende uppmärksammas tidigare
och därmed kan också insatser för att stödja dessa elever sättas in tidigare.
För att nå en högre måluppfyllelse
Kompetensutveckling för alla pedagoger under året. Fortsatt utveckling av samtliga
pedagoger i området med fokus på ”Lärare som ledare”. Fortsatt arbete med gemensamma
regler så att de är kända av alla elever, föräldrar och att de syns i skolan både visuellt och
genom handlingar. Utveckla samverkan med elevhälsa och IFO för att arbeta med tidiga
insatser.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
19
Kunskaper, utveckling och lärande
Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje
individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Förskolans verksamhet skall
präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska
verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande.
(Lpo94/lpfö98)
Förskola
Personalens förhållningssätt är avgörande för barnens utveckling och lärande. De vuxnas
närvaro, förmåga och intresse att skapa utrymme för ett bra klimat där alla känner sig lika
viktiga, bidrar till barnens lärande och utveckling. Pedagogerna ger stort utrymme för samtal
för att kunna bekräfta och utmana barnens tankar och lyssnar till barnens berättelser. Genom
att bekräfta barnens upptäckter och erövringar synliggörs lärandet för barnet.
I vardagen får barnen möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga, att reflektera, att vilja
och/eller våga ta ansvar, träna sin kommunikativa förmåga, lära av varandra och att få tilltro
till den egna förmågan. I omsorgssituationer skapas utrymme för utveckling genom att
pedagogerna uppmuntrar barnen att ”kunna själv” när det gäller till exempel att äta,
påklädning och hygien. På avdelningarna delas barnen upp i mindre grupper för att främja att
alla barn kan känna sig delaktiga och bli lyssnade på.
Den pedagogiska dokumentationen har utvecklats för att bättre beskriva barnens utveckling
och lärande. Enheterna dokumenterar olika händelser och processer med hjälp av bland annat
fotografering, videofilmning, anteckningar samt barnens egna alster. Samtliga barn i
stadsdelens förskolor har individuella utvecklingsplaner (IUP). Kartläggningen som ligger till
grund för IUP samt barnkonferenser som genomförs en gång per termin ger en god bild av
barnets utveckling från år till år. Barnkonferenserna ger ett forum för arbetslaget,
specialpedagog och rektor att få en gemensam bild av varje barns utveckling. Det blir också
tydligt vilka barn som är i behov av stöd i sin utveckling. Vid överskolningar från förskola till
förskoleklass följer dokumentationen med barnet.
Grundskola
Arbetslagen i grundskolan har haft ett ökat fokus på målen i läroplanen under året som gått.
Med hjälp av att målen analyserats och brutits ner har de kunnat ligga till grund för både
planeringen och utvärderingen av undervisningen. Genom att elever och föräldrar deltagit i
målanalysen har även deras medvetenhet om målen och vad som krävs för att uppnå en viss
betygsnivå ökat. På lokala pedagogiska planeringar (LPP) har lärarna haft möjlighet att
diskutera och analysera den egna undervisningen i förhållande till de nationella målen.
Tydligare fokusering på målen har även bidragit till att formuleringar i åtgärdsprogram och
IUP blivit mer stadsdelsgemensamma, vilket bidrar till samsyn och att det är lättare att
jämföra dessa dokument mellan skolorna i stadsdelen.
Ett kontinuerligt arbete med avstämningar av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till
de nationella målen är en förutsättning för att kunna identifiera de elever som behöver stöd i
sin kunskapsutveckling. Detta görs på stadsdelens grundskolor genom utvecklingssamtal,
individuella utvecklingsplaner (IUP), skriftliga omdömen och åtgärdsprogram (ÅP).
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
20
Kontinuerliga uppföljningar sker också i samband med till exempel temaarbeten då även
eleverna sätter egna individuella mål i skolarbetet. Varje termin genomförs klasskonferenser
för att kartlägga vilka elever som är i behov av särskilt stöd samt vilka åtgärder som ska
vidtas. Inför konferenserna har kontaktläraren med sina kollegor stämt av elevens
kunskapsutveckling mot de nationella målen.
Nationella prov sammanställs och analyseras i arbetslag/spår. Utvärderingen av proven blir till
underlag för kommande års planering och organisation av undervisningen. Profilen från de
nationella proven ingår också i de pedagogiska överlämningarna vid byte av skola från år 5
till 6.
Barn i behov av särskilt stöd behandlas på särskilda överlämningskonferenser med både den
överlämnande skolans och den mottagande skolans elevhälsoteam representerade.
Tidiga, målinriktade insatser är viktiga för att nå en högre kunskapsutveckling. Korta insatser
som ”Rädda G” eller ”Sommarskola” kan ge de elever som ligger nära godkändnivån en
möjlighet att nå denna.
Ett av deluppdragen i ”särskilda insatser i skolan 2010” har fokuserat på att uppfylla kravet på
att åtgärdsprogram upprättas, hög innehållsmässig kvalitet i åtgärdsprogrammen samt enhetlig
dokumentation kring elever, anpassad till behovet på olika nivåer. Målet med deluppdraget är
att pedagogerna ska ha tillgång till verktyg som bidrar till och underlättar en tydlig och säker
dokumentation. Utvärdering av deluppdraget pågår och resultaten kommer att leda till
förbättringar i dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling.
Den satsning på datorer och trådlös uppkoppling som genomförts på stadsdelens grundskolor
har skapat nya möjligheter för eleverna att visa sina kunskaper, till exempel genom
powerpointpresentationer. Tillgång till datorer ökar också föräldrarnas möjligheter att få
inblick i sina barns kunskapsutveckling via ”Hjärntorget”.
I stadsdelen finns sedan hösten 2010 ämnesgrupper i matematik och svenska. Målet med
ämnesgrupperna är att pedagoger från olika enheter träffas och kan lära av varandra och hitta
gemensamma strategier och nya metoder inom det ämne som pedagogerna undervisar i.
Elevernas kunskapsutveckling på gruppnivå följs upp på dessa ämnesgrupper genom att
grupperna bland annat analyserar resultaten från nationella proven. Analysen ligger sedan till
grund för planeringen av den fortsatta undervisningen. Att växla mellan teori och praktik i det
dagliga arbetet skapar förutsättningar för att integrera kunskapen.
Rannebergsskolan har under flera år arbetat med en modell för läsande som gynnar
inlärningen av språk. Modellen underlättar uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling
och bidrar därmed till att tidigt upptäcka inlärningssvårigheter hos eleverna.
I den handlingsplan som tagits fram för introduktion av nyanlända elever redovisas tydligt hur
de nyanlända elevernas kunskapsutveckling ska säkerställas framgent. Ökat samarbete mellan
ämneslärare och modersmålslärare främjar tvåspråkigheten hos eleverna.
Deluppdraget ”Trygg och trivsam skola” inom ”särskilda insatser i skolan 2010” bidrog till en
tryggare skolmiljö bland annat utifrån att fler konfliktsituationer kunde hanteras på ett bra
sätt. En trygg och lugn arbetsmiljö är av största vikt för att främja kunskapsutveckling och
lärande.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
21
Gunnared
Göteborg
Riket
2009
2010
2009
2010
2009
2010
152
152
206
205
207
206
Andel elever med slutbetyg i
samtliga ämnen
34,9 %
43 %
72 %
73 %
77 %
76 %
Andel behöriga till nationellt
program
52,8 %
62,2 %
85,5%
87,2%
88,8%
88,2%
Meritvärde
Tabell 8
Elevernas genomsnittliga meritvärde, andel elever med fullständiga betyg samt andelen behöriga
till nationellt program i gymnasieskolan *resultat efter sommarskolan
Andelen elever som uppnått lägst betyget godkänt i samtliga ämnen har ökat med 8,1
procentenheter jämfört med 2009. Andelen elever som uppnått lägst betyget Godkänt i sv/sva,
matematik och engelska har ökat med cirka 10 procentenheter. Totalt är det 129 elever som är
behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. 97 elever saknar betyg i något enstaka
ämne (56 flickor och 41 pojkar) t.ex. musik, teknik, idrott eller hemkunskap men flera av
dessa elever har godkända eller väl godkända betyg i övriga ämnen.
Meritvärdet är ett värde som mäter hur väl en skola nått de nationella målen för skolår 9.
Varje elevs sammanlagda betygspoäng (räknat på 16 ämnen) summeras och delas med antalet
elever på skolan, vilket ger meritvärdet. Betygspoäng räknas med 10 poäng för G, 15 poäng
för VG och 20 poäng för MVG. Den genomsnittliga meritpoängen för Gunnared är 152 och
därmed oförändrad jämfört med föregående år. Det finns stora skillnader i meritvärden mellan
flickor och pojkar, 141 för flickor och 164 för pojkar. Det genomsnittliga meritvärdet för
Göteborg och genomsnittet i landet är högre för flickor än för pojkar.
Betyg skolår 9
Antal elever skolår 9
Andel godkända i svenska/SVA
Andel godkända i matematik
Andel godkända i engelska
Tabell 9
Sv/SVA
Ma
Eng
Tabell 10
2008
2009
2010
199
83,6 %
78,4 %
84,1 %
191
70,8 %
67,3 %
77,6 %
206
74,8 %
73,9 %
78,1 %
Betyg skolår 9
G
VG
MVG
Andel totalt
50,7 %
49,3 %
35,4 %
22,3 %
18,1 %
30,7 %
1,1 %
6,5 %
12,0 %
74,8 %
73,9 %
78,1 %
Andel G, VG och MVG i kärnämnena efter sommarskolan
Antalet elever i år 9 i Gunnareds skolor har ökat något under året. Betygsnivåerna i ämnena
engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk har förbättrats under 2010 jämfört
med året 2009.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
22
Gårdstensskolan
Lövgärdesskolan
Vättleskolan
Totalt
3
4
7
4
4
3
2
5
6
10
16
Skolår 8
Skolår 9
Totalt
Tabell 11
Antal elever som deltar i sommarskolan. Sommarskolan arrangerades på
Vättleskolan för elever från alla senareskolor i stadsdelen.
Elever i år 8 och 9 erbjöds deltagande i Sommarskola för att stödja de elever som riskerade att
inte nå godkänt något skolämne, framförallt i matematik och/eller svenska. Sommarskolan var
i år förlagd till Vättleskolan i slutet av vårterminen för skolår nio och början på höstterminen
för skolår åtta. I huvudsak deltog elever i år 9. Av de elever i skolår 9 som deltog i
sommarskolan uppnådde cirka två tredjedelar betyget godkänt. De elever som deltog från
skolår 8 har fått en god grund för ökad måluppfyllelse för kommande läsår.
2008
2009
2010
209
211
205
173
163
166
74,0 %
69,1 %
65,5%
62,1 %
60,7 %
68,1 %
81,0 %
77,0 %
77,8 %
Nationella prov skolår 9
Antal elever skolår 9
Antal elever som
genomgått proven
Andel elever som uppnått
målen i svenska/SVA
Andel elever som uppnått
målen i matematik
Andel elever som uppnått
målen i engelska
Tabell 12
Nationella prov skolår 9
Resultaten på de nationella proven i skolår 9 i svenska/SVA har försämrats något medan det
skett en ökning med 7,4 procentenheter i matematik jämfört med föregående år. Resultatet i
engelska har ökat marginellt. En högre andel av eleverna deltog i proven jämfört med 2009.
Det saknas heltäckande statistik för stadsdelen gällande resultaten i de nationella proven i år 3
och 5. Därför går det enbart att peka på trender mellan skolorna. Resultaten i år 3 varierar
mellan skolorna. På några skolor märks en svag ökning medan på andra skolor är resultaten i
både svenska/svenska som andraspråk och matematik låga. Trenden i år 5 är att godkända
resultat på de nationella proven ökar i svenska/svenska som andraspråk och engelska medan
ökningen inte är lika stor i matematik.
För att nå en högre måluppfyllelse
I förskolan ska barnens möjlighet till ostörd lek och pedagogstyrd lek fortsätta utvecklas. Den
kompetensutveckling som gjorts under 2010 ska implementeras i verksamheten genom bland
annat planer och dokumentation. Kontinuerlig fortbildning av personalen i bland annat
matematik, språk och miljö/natur samt pedagogik är av stor vikt.
Under hösten användes kvalitetspengar inom förskolan till gemensamma heldagar för
planering i arbetslag och utvecklingsgrupper. Eftersom pedagogernas möjlighet att omsätta
teori i praktik och därefter reflektera tillsammans är avgörande för att förbättra och utveckla
kvaliteten vore det önskvärt med fortsatta gemensamma planeringar.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
23
Att tydliggöra grundskolans arbete med systematisk uppföljning och dokumentation av
elevernas kunskapsutveckling kan vara ett sätt att både höja kvalitén och göra skolorna i
stadsdelen än mer attraktiva. Mer fokus behöver läggas på elevens delaktighet i processen,
både gällande att känna igen och förstå olika kvaliteter i lärandet, att själv dokumentera det
egna lärandet och att beskriva sin egen utveckling till exempel i samband med
utvecklingssamtal.
Pedagogerna ska erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling och vid behov handledning i
bedömning, betygssättning och dokumentation för att åstadkomma systematik i uppföljningen
av kunskapsutvecklingen hos eleverna. De korta insatserna gällande måluppfyllelsen bör
planeras och användas mer systematiskt. Arbetsmiljön i skolorna måste ytterligare förbättras.
Trygghet och lugn genererar automatiskt bättre förutsättningar till inlärning och personlig
utveckling.
Barns och elevernas ansvar och inflytande
I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att
de får ta ansvar för sina handlingar och för miljön i förskolan. De demokratiska principerna att kunna påverka,
ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling
förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt
inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för
demokratiska arbetsformer. (Lpo94/lpfö98)
Gunnared ingår i ett nationellt partnerskap för barnkonventionens genomförande, där ett av
fokusområdena är att öka barns delaktighet. Detta har bidragit till att stärka stadsdelens
insatser för att öka barns delaktighet.
Förskola
På förskolorna sker kontinuerliga samtal om hur man ska vara mot varandra för att det ska
vara bra för alla i gruppen. Barnen får till exempel genom leken lära sig att samspela socialt
med olika barn och att lösa konflikter som uppstår. Den vuxnes roll blir att leda och handleda,
men också att ge utrymme åt barnen att själva pröva sin förmåga i olika sammanhang.
Observationer är ett viktigt pedagogiskt redskap.
Barnen får vara med om demokratiska beslut i olika sammanhang, både i form av att välja
aktiviteter och att bestämma om material som förskolan köper in eller vilken färg det ska vara
på väggen man målar om. När barnen får lov att vara delaktiga har de både roligare och tar
större ansvar. Barngruppen visar ett mycket större intresse för vad som erbjuds på samlingar
och vid temaarbete då de själva fått välja tillsammans med sina kamrater. De visar också
större respekt för andras önskemål när de själva upplever att de blivit lyssnade på.
Den pedagogiska utmaningen ligger i att ge barnen utrymme och möjligheter att växa och
utvecklas under demokratiska former, att låta dem göra sin röst hörd i olika frågor. För att ta
reda på hur barnen vill förbättra förskolan genomför vissa enheter barnintervjuer en gång per
termin.
Grundskola
Våren 2010 deltog 2-3 elever per senareskola på en heldagsutbildning till elevskyddsombud.
Utbildarna kommer att följa upp elevskyddsarbetet på skolorna i början av 2011. Under året
har samtalsgrupper med elever i år 4-9 genomförts inom ”särskilda insatser i skolan 2010”.
Samtalen har fokuserat på elevernas synpunkter och tankar om skolan gällande undervisning,
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
24
trygghet och delaktighet samt elevernas förslag på förbättringsområden inom skolan.
Elevernas synpunkter kommer att tas tillvara i det utvecklings- och förbättringsarbete som
pågår inom grundskolan. När barn ges möjlighet till delaktighet ökar deras självkänsla och
därmed också deras välbefinnande.
Grundskolorna i Gunnared har elevråd, klassråd och matråd. På Lövgärdesskolan har del av
en pedagogtjänst avsatts för att ytterligare formalisera arbetet med elevinflytandet framför allt
i elevrådet och dess utskottsverksamhet. Rävebergsskolan arbetar med en plan för elevinflytande i lärandet som även ska innehålla metoder för mätning och utvärdering av
elevinflytandet. Skolorna i Rannebergen utbildar eleverna i demokratiska processer. Ett ökat
elevinflytande har resulterat i en lugnare skolmiljö och ett ökat engagemang från eleverna.
För att nå en högre måluppfyllelse
Inom förskolan vill man fortsätta utveckla det gemensamma reflekterandet både tillsammans
med barnen och pedagoger sinsemellan. Elevinflytandet på grundskolorna måste utvärderas
för att kunna säkerställa att det är reellt. I samtalsgrupperna inom ”särskilda insatser skolan
2010” framförde elever synpunkter på hur samarbetet mellan elever och lärare kan förbättras.
Dessa synpunkter ska redovisas till personalen i början av vårterminen 2011 och ligga till
grund för utvecklingen av elevmedverkan på skolorna.
Samverkan förskola/skola och hem
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa
förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Förskolans arbete sker i ett nära och
förtroendefullt samarbete. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och
påverka verksamheten i förskolan. (Lpo94/lpfö98)
Förskola
Det är ytterst viktigt att alla föräldrar känner sig välkomna på förskolan och blir bemötta på
ett respektfullt och ödmjukt sätt av personalen, då ett gott samarbete mellan förskolan och
föräldrar gynnar barnets hela utveckling. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de
nationella styrdokumenten kunna påverka verksamheten i förskolan.
Pedagogerna frågar föräldrarna om deras synpunkter och i sammanhanget är det viktigt att
föräldrarna upplever att deras synpunkter tas på allvar. Detta skapas genom en god daglig
kontakt i samband med hämtning och lämning som också bidrar till att personal och föräldrar
lär känna varandra. Förskolorna anordnar också föräldramöten, föräldrafrukostar och olika
festligheter i samband med högtider. På föräldramöten sker en genomgång av den verksamhet
som har planerats och hur man ska arbeta för att nå de nationella och kommunala målen för
verksamheten. På vissa förskolor anordnas barnpassning för att föräldrarna av det skälet inte
ska behöva avstå från att komma på föräldramöten.
En lärdom är att föräldrarna är mer angelägna att delta i olika evenemang på förskolan om de
får ta del av sitt eget barns aktiviteter och alster, gärna tillsammans med sitt barn. Varje barns
individuella utveckling följs upp på utvecklingssamtal men däremellan hängs
dokumentationen i form av fotografier och alster upp i tamburerna för att barn och föräldrar
ska kunna samtala om vad barnen gör på förskolan.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
25
Grundskola
Samverkan med hemmet sker främst genom utvecklingssamtalet där elever, lärare och
föräldrar diskuterar elevens utveckling och sätter upp nya utvecklingsmål. I föräldraenkäter
svarar föräldrarna att utvecklingssamtalen ger de en god bild av deras barns
kunskapsutveckling. Även pedagogerna vittnar om att utvecklingssamtalen ger ett bra tillfälle
att etablera kontakt med föräldrarna.
Dessutom sker samverkan i elevhälsomöten, elevvårdkonferenser, föräldramöten, skolråd, vid
trivselaktiviteter och vid informationsmöten och öppet hus. Deltagandet varierar mellan olika
enheter men generellt är att deltagandet ökar när föräldrarna inbjuds till aktiviteter som
handlar om deras barn som individer, oavsett om det är på ett utvecklingssamtal eller i
samband med en festlighet.
För att nå en högre måluppfyllelse
Inom grundskolan ska föräldrasamverkan förbättras genom att engagera fler föräldrar i
skolans olika samverkansforum. Liknande samtal som genomfördes med elever inom
”särskilda insatser skolan 2010” är planerade att genomföras med föräldrar för att på ett
strukturerat sätt ta reda på vad föräldrarna har för önskemål och tankar om samverkan mellan
hem och skola. Det är också viktigt med bra rutiner för föräldrasamverkan i samband med
övergångar mellan skolorna i ett delområde i syfte att locka elever att stanna kvar i
stadsdelens skolor.
Övergång och samverkan mellan verksamheter
Samarbetsformerna mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs
mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv
skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala
utbildningar som eleverna fortsätter till. (Lpo94/lpfö98)
Samverkan med förskoleklass, grundskola och fritidshem
Förskoleklass, grundskola och fritidshem i de olika delområdena arbetar enligt en
överskolningsplan för att skapa kontinuitet och för att underlätta övergångar mellan olika
verksamhetsformer. Planen utvärderas och revideras årligen. Överlämnande till förskoleklass
sker med hjälp av samtal mellan personal och föräldrar samt besök i förskoleklass.
Utgångspunkten är att det skapa en trygg övergång till förskoleklass för både barn och
föräldrar.
Verksamhetsområdet ska fortsätta att utveckla arbetet med övergångar och överlämningar
mellan förskola och grundskola, inom en skola och mellan skolor. Dessutom ska
kommunikationen och samarbetet mellan F-5-skolor och 6-9-skolor utvecklas. Likaså är det
viktigt att samverkan kring undervisningen för elever som deltar i studiehandledning
utvecklas.
Inom ”särskilda insatser i skolan 2010” har varje delområde fokuserat på olika sorters
kompetensutveckling. Ett led i denna kompetensutveckling har varit att anordna gemensamma
föreläsningar för personal inom skolbarnsomsorgen och grundskolan.
Personalen inom skolbarnomsorgen arbetar under delar av skoldagen i klassen, tillsammans
med lärarna i olika teman med både praktiska och teoretiska arbetsformer. Detta kräver att det
finns möjlighet för fritidspersonalen och lärarna att gemensamt planera verksamheten för
barnen i år F-3. För att alla pedagoger ska ha möjlighet att delta på lika villkor i skolans
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
26
pedagogiska forum har man på de olika skolorna skapat avlösningssystem som medför att
grundskollärarna arbetar på fritidshemmen under arbetslagens och/eller spårens planeringstid.
De fritidspedagoger och grundskollärare som arbetar med samma barngrupp har
gemensamma planeringstillfällen där man utbyter kunskaper om enskilda elevers skolarbete
och samverkar kring stödinsatser. Fritidspedagogen som ingår i arbetslaget tar med
information om elevens skolarbete och eventuella stödinsatser i planeringsarbetet för
fritidsverksamheten. Ett visst samarbete och erfarenhetsutbyte sker mellan de olika
fritidshemmen i respektive delområde. Samarbetet kan utvecklas genom att fritidshemmen till
exempel samordnar aktiviteter under skolloven.
Samverkan skola - särskola
Elever som är mottagna i särskolan och träningsskolan har individuella utvecklingsplaner
anpassade utifrån var och ens förutsättningar. Stor vikt läggs vid social träning och samverkan
mellan skola, särskola och fritidshem i syfte att uppnå integrering och inkludering. Eleverna i
särskolan deltar i olika projekt och arbeten i grundskolans ordinarie klasser. Ett gemensamt
utvecklingsområde är att skapa olika forum för pedagogiska diskussioner mellan
särskolepedagogerna inom stadsdelen. Ytterligare ett utvecklingsområde är att i större
utsträckning än tidigare förlägga och samordna åtgärder inom fritidshemmets ram.
Samverkan kring nyanlända elever
Mottagandet av nyanlända elever i Gunnared sker genom ett samlat mottagande av hela
familjen på Välkomsten som är en enhet, som är uppbyggd i stadsdelen för mottagandet i
skolan av nyanlända elever i år F-9. Eleven skrivs in på Välkomsten senast 2-3 veckor efter
att hon/han anmälts till skolverksamheten. Vistelsen på Välkomsten varar omkring åtta veckor
och under denna tid kartläggs eleven för att ta reda på tidigare psykosociala erfarenheter samt
tidigare kunskapsutvecklingen. Denna kartläggning lämnas sedan över till mottagande
verksamhet för att underlätta skolstarten.
Samverkan med Individ- och familjeomsorgen (IFO) och Fritid
SkolFam
En skolsatsning inom familjehemsvården är ett utvecklingsarbete utifrån SkolFam-modellen
och genomförs i samarbete mellan Familjehemsenheten inom IFO och Stöd- och
utvecklingsenheten inom Kultur och Utbildning. Målgruppen är barn i olika riskgrupper så
som familjehemsplacerade barn, barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd och
nyanlända barn. Barn i dessa riskgrupper underpresterar ofta i skolan. En social, psykologisk
och pedagogisk kartläggning görs för att öka förståelsen för barnets olika förmågor och för att
med denna förståelse som bakgrund öka förutsättningarna för förbättrade skolresultat.
Resultaten av insatserna följs upp efter två år. I det operativa teamet ingår
socionom/socialsekreterare, specialpedagog och psykolog som arbetar i nära samverkan med
eleven och berörd personal på skolan.
Nätverkslaget i Gunnared
Det verksamhetsövergripande arbetet i nätverkslaget som Kultur och Utbildning deltar i
tillsammans med IFO bidrar till ökad samsyn och skapar bättre förutsättningar för
gemensamma kraftinsatser istället för att olika verksamheter arbetar var för sig med
barnet/ungdomen. Nätverkandet ger också deltagarna möjlighet att knyta kontakter med
personal inom andra verksamhetsområden.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
27
Närvaro
En kartläggning av rutinerna för att registrera och följa upp närvaro har genomförts på
samtliga grundskolor i stadsdelen. Kartläggningen visar att rutinerna och även samarbetet
med IFO kring bristande närvaro varierar från skola till skola. Sektorscheferna för Utbildning
och IFO är överens om att arbetet med att ta fram övergripande, gemensamma arbetsformer
för åtgärder vid bristande närvaro är prioriterat. IFO vill bidra med ett stödjande perspektiv i
arbetet och detta i ett tidigare skede än vad som sker i dagsläget. En arbetsgrupp är bildad och
en handlingsplan beräknas vara klar i februari 2011.
Samverkansgrupp Skola-Socialtjänst-Polis-Fritid (SSPF)
SSPF:s arbete för elever i år 6-9 fortsätter. Fler barn och unga har fått det stöd de behöver på
ett tidigt stadium på grund av att man har möjlighet att identifiera problemen tidigare och
delge varandra information om både enskilda individer och händelser som kan utvecklas till
kritiska i stadsdelen. Samverkan möjliggör att kunskapen om stadsdelens gemensamma
resurser sprids. Deltagarnas olika kompetenser bidrar till att problemen kan belysas utifrån
olika perspektiv. En ytterligare vinst är att arbetet i gruppen leder till ökad tydlighet gällande
ansvarsfördelningen på alla nivåer. Samverkansgrupperna deltagarna möjlighet att knyta
kontakter med personal inom andra verksamhetsområden.
För skolverksamheten är SSPF en stödjande funktion, som möjliggör samordning av resurser
och genomförande av verksamhetsöverskridande förebyggande insatser. SSPF:s arbete har
enligt förvaltningens uppfattning en mycket stor effekt med stora effektivitetsvinster.
Fritidspersonal leder samtalsgrupper med elever
Samverkan mellan Fritid och grundskolorna har ökat genom att personalen inom Fritid har
haft samtalsgrupper med elever på skoltid. Vid dessa tillfällen har personalen inom Fritid
kunnat knyta kontakter med stadsdelens ungdomar och informera om olika aktiviteter inom
Fritid. Arbetet har medfört att medarbetarna inom Fritid har också fått ökad kännedom och
kunskap om andra verksamheter i stadsdelen. Detta ökar förståelsen och möjligheterna till att
samverka och därmed skapa förutsättningar för att erbjuda ungdomarna nya och mer
kostnadseffektiva aktiviteter genom samverkan.
Lotsarna Angered
Lotsarna Angereds huvuduppgift att är att genom kontaktskapande och nätverkande lotsa
ungdomar från utanförskap till innanförskap. Lotsarna Angered samverkar med flera aktörer
både i närområdet och i staden. Inom stadsdelen samverkar Lotsarna Angered med
grundskolorna genom deltagande på bland annat föräldramöten och med bostadsbolag genom
deltagande på dialogmöten med de boende. Detta arbete bidrar till att skapa trygghet i
området och ett ökat engagemang för ungdomar.
Samverkan med Kulturskolan och Kultur i förskolan (Kulf)
I början av året hade samtliga förskolor inspirationskvällar tillsammans med
musikhandledarna inför Lilla Allsången. Förskoleavdelningar sjöng sånger från
allsångsskivan och alla barn mellan 3-5 år var på föreställningen Lilla Allsången under
”Cholahopveckan”. Förskolor i Rannebergen/Angered centrum och Lövgärdet har haft utbyte
med sina kompisförskolor i Askim, sjungit och dansat tillsammans med en kulturpedagog och
deltagit i Lilla Allsången tillsammans.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
28
Två förskoleavdelningar genomförde tillsammans med sin kompisförskola i Askim en
kulturserie i samarbete med en danspedagog från Världskulturmuseet. Detta avslutades med
en gemensam samling på Världskulturmuseet dit även barnens föräldrar var inbjudna. En
förskoleavdelning genomförde en konstserie tillsammans med två bildpedagoger. Dessutom
har förskolebarn erbjudits filmvisningar på Lilla Bion på kulturhuset Blå Stället.
Genom projektet ”Skapande skola” ökar möjligheterna för ökat samarbete mellan grundskola
och kulturskola. Detta innebär att man förstärker skolans satsning på kulturaktiviteter med
hjälp av en projektanställd kulturpedagog. Arbetet grundar sig i en arbetsform som kallas
”Community Art ”och utgår från elevernas tankar och berättelser. Projektet genomförs i
samverkan med Angereds kulturskolor, kulturhuset Blå Stället och professionella
kulturarbetare.
Övrig samverkan
Inom ”särskilda insatser i skolan 2010”, ”Trygg och Trivsam skola”, har fritidsledare på
stadsdelens senareskolor fungerat som en länk till föreningslivet genom ”prova-på”-aktiviteter
på skolorna för att på detta sätt skapa intresse för deltagande i föreningslivet. Eleverna har
också uppmuntrats att fungera som lill-ledare i olika aktiviteter på skolorna. En demokratioch ledarskapsutbildning är genomförd för elever i årskurs 6-9 i Lövgärdet i samarbete med
Svensk Idrott Studie- och Utbildningsorganisation (SISU) och Västsvenska Idrottsförbundet
(VSIF). Syftet med utbildningen har varit att väcka intresse för ledarskap, ge eleverna
möjligheten att prova på att leda en grupp samt reflektera över sin ledarroll. Utbildningens
mål har varit att rekrytera nya unga ledare till föreningslivet.
Skola och omvärlden
Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt
utbildning. Detta förutsätter att skolan samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till.
Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Lpo94/lpfö98)
Ett kontinuerligt samarbete med gymnasieskolorna i Göteborg finns. Eleverna får möjlighet
att bekanta sig med arbetslivet i närområdet genom praktik och i samband med studiebesök
samt vid olika projektarbeten. Utifrån elevsammansättningen i stadsdelen med olika kulturella
bakgrund skapas förutsättningar för att ”ha hela världen i klassrummet” varje dag. En
händelse i en annan världsdel kommer snabbt till elevernas kännedom. Pedagogerna tar
tillvara på detta i undervisningen genom att arbeta med bakomliggande fakta samt att föra
diskussioner och resonemang om etiska perspektiv i samhällen världen över. Genom
studiebesök och utflykter får eleverna möjlighet att bekanta sig med det svenska samhället
utanför förortens gränser. Detta stimulerar elever i deras lärande och integration i samhället.
Det är viktigt att eleverna får kunskaper utanför skolan för att bli bättre rustade för framtiden.
Elevernas motivation ökar då de ser nyttan av sina kunskaper och får en koppling mellan
utbildning och framtida arbetsliv.
Stadens verksamheter ska utveckla samverkansformer som hjälper unga som avbrutit sina
gymnasiestudier att slutföra en gymnasieutbildning. Inom grundskolan kartlägger
elevhälsoteamen de elever som riskerar att inte gå vidare till gymnasiestudier. Stadsdelens
grundskolor erbjuder också studie- och yrkesvägledning för samtliga elever i år 9. Särskilda
undervisningsgruppen Pilen i Gårdsten är en samverkansform mellan grundskola och
gymnasieskolan. I stadsdelen finns dessutom en samverkan mellan grundskolan, Individ- och
familjeomsorgen och Angeredsgymnasiet under ”Uppföljningsansvaret” när det gäller elever
som har slutat grundskolan.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
29
För att nå en högre måluppfyllelse
Samarbetet med andra skolor och med företag, föreningar och andra aktörer i närsamhället
behöver utvecklas. Angered behöver också fokusera ännu mera på uppföljningsansvaret och
arbeta innovativt för att så tidigt som möjligt identifiera och göra insatser för de elever som
riskerar att inte gå vidare till gymnasiestudier.
8. Måluppfyllelse av kommunala prioriterade mål för 2010
Resultatet av årets uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade mål sammanfattas
gemensamt för den kommunala förskole- och grundskolverksamheten i stadsdelen.
Barn behöver social träning i pedagogisk miljö, därför ska det vara full behovstäckning
i förskolan
Förskolorna i Gunnared har full behovstäckning. Det innebär att alla de barn i Gunnared som
stått i kö till stadsdelens samtliga förskolor har fått erbjudande inom fyra månader.
Föräldrarna som önskar plats på endast en specifik förskola och ingen plats finns tillgänglig,
erbjuds plats på annan förskola i stadsdelen.
Antalet barn boende i Gunnared och som deltar i förskoleverksamhet har under året
(december 2009 - december 2010) ökat med 12 barn. Per 31 december var antalet barn i
åldrarna 1-5 år boende i Gunnared 1784 barn. Antalet barn i förskoleverksamhet placerade i
förskolor och familjedaghem var i december 1420 barn (befolkning 2010-12-15).
Antalet barn, inskrivna i kommunal förskoleverksamhet i Gunnared, var i december 1198
(produktion 2010-12-15). Antalet barn i Gunnareds egna förskolor har ökat med 4,4 procent
jämfört med föregående år på grund av expansionen under hösten 2009 samt omvandlingen
av tre resursavdelningar till ordinarie avdelningar.
Antalet barn folkbokförda i Gunnared, som var inskrivna på förskolor i andra stadsdelar,
ökade under året med 4 och uppgick i slutet av året till 40 barn. I december 2010 var 26 barn
från andra stadsdelar inskrivna i förskoleverksamhet i Gunnared. Motsvarande siffra för
december 2009 var 24 barn.
Antalet barn, boende i Gunnared, som deltog i enskild förskoleverksamhet ökade under året
med 24 barn och uppgick i slutet av året till 183 barn. Denna ökning kan förklaras med att
under hösten utökade den enskilda förskolan Romano Ilo med ytterligare en avdelning samt
att det startade en ny enskild förskola i Gårdsten med 15 platser. Fler föräldrar har också valt
placeringar i enskilda förskolor i andra stadsdelar.
I stadsdelen Gunnared finns det i slutet av år 2010 sex förskolor i enskild regi som
tillsammans erbjuder förskoleverksamhet åt 140 inskrivna barn. Dessutom finns tre enskilda
dagbarnvårdare med sammanlagt 18 platser i Gunnared. Totalt var 158 barn inskrivna inom
den enskilda förskoleverksamheten i stadsdelen. Gunnareds förskolekö påverkas inte mer än
marginellt av detta då placering av barn i enskild verksamhet med enstaka undantag sker ur
respektive enhetens kö.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
30
För att nå en högre måluppfyllelse
För att öka antalet platser i barnomsorgen och nå full behovstäckning har förvaltningen under
år 2010 genomfört ett antal åtgärder. Bland annat har deltidsplatser förvandlats till
heltidsplatser där behov funnits av sådana. Vidare har en avdelning för barn med särskilda
behov omvandlats till en reguljär avdelning. Förvaltningen har också under året startat en
process för att anställa kommunala dagbarnvårdare. Förvaltningen har annonserat med målet
att i första skedet anställa fyra kommunala dagbarnvårdare.
Förvaltningens bedömning är att stadsdelen kommer att ha fortsatt full behovstäckning för de
barn som ansöker om plats på samtliga förskolor i stadsdelen.
Unga behöver en bra kunskapsgrund, därför ska andelen elever med godkända betyg
öka
Vt 2008 Vt 2009 Vt 2010
Andel elever i år 9 som uppnått lägst betyget Godkänt i samtliga ämnen
37,9 %
34,9 %
43,0 %
Andel elever i år 9 som uppnått lägst betyget Godkänt i svenska/svenska 2, engelska och matematik
71,6 %
54,2 %
66,2 %
Tabell 13
Betyg år 9 Andel elever med betyg i alla ämnen, Betyg år 9 andel elever behöriga till nationellt
program
Andelen elever med godkända betyg har ökat sedan vårterminen 2009. Samtliga skolor
arbetar med insatser för att nå en högre måluppfyllelse. Andelen elever i år 9 i Gunnared som
uppnått lägst betyget godkänt i samtliga ämnen ökade vårterminen 2010 med 8 procentenheter
till 43 procent. Andelen elever i år 9 i Gunnared som uppnått lägst betyget godkänt i de
gymnasiebehörighetsgivande ämnena ökade vårterminen 2010 med 12 procentenheter till 66,2
procent. Skolorna har under året identifierat och arbetar med ett flertal olika
utvecklingsområden för att nå en högre måluppfyllelse.
Våren 2010 var andelen elever med utländsk bakgrund i år 9 fördelat enligt följande per
skola: Gårdstensskolan 92 %, Lövgärdesskolan 80 % och Vättleskolan 58 %.
På förskolorna i stadsdelen genomförs barnkonferenser för att i ett tidigt skede upptäcka
särskilda behov hos barnen och kunna sätta in insatser som ökar måluppfyllelsen senare i
grundskolan. Stöd- och utvecklingsenheten hjälper till med handledning och kartläggningar
inom både förskolan och grundskolan.
Åtgärdsprogram (ÅP) är ett mycket viktigt redskap i arbetet med att fler elever ska uppnå
målen för undervisningen. Samtliga elever i stadsdelens grundskolor som är i behov av
särskilt stöd har ÅP. Med hjälp av individuella utvecklingsplaner (IUP) och ÅP har elevernas
och föräldrarnas medvetenhet ökat om vad eleverna förväntas prestera för att uppnå ett visst
betyg.
Forskning visar på ett starkt samband mellan goda modersmålskunskaper och goda
studieresultat i övrigt. I en stadsdel som Gunnared, där majoriteten av eleverna har ett annat
modersmål än svenska, måste undervisningens innehåll och form i alla skolämnen baseras på
kunskaper om den komplexitet som andraspråksutvecklingen och kunskapsutvecklingen på ett
nytt språk kännetecknas av.
Inom förskolan erbjuds modersmålsstöd genom flerspråkig personal som talar samma
modersmål som barnet på ca tio olika modersmål. Cirka 25 procent av förskolebarnen i
Gunnared får antingen riktade stödinsatser på modersmålet eller språkträning i det vardagliga
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
31
arbetet. I möjligaste mån placeras nyanlända barn i Gunnared på förskolor där personal talar
barnets modersmål. Förskolan har arbetat med att medvetandegöra föräldrar om modersmålets
betydelse. Modersmålsstödet ger barnet en grund för att förstå och utveckla sitt modersmål
samt för att tillägna sig sitt nya språk. Förskolorna har också väl uppbyggda metoder för att
arbeta med flerspråkiga barns inlärning av svenska språket. Inom grundskolan erbjuds
undervisning på modersmål till alla elever som är berättigade till det. Skolorna erbjuder
modersmålsundervisning på sammanlagt 20-25 språk och en stor andel av eleverna deltar i
undervisningen.
Flera av grundskolorna i de olika delområdena har organiserat modersmålsundervisning och
studiehandledning med egna lärare i olika språk så som arabiska, bosniska, spanska och
sorani. En följd av detta är att modersmålsundervisningen lättare kan integreras i skolans
verksamhet. Studiehandledning på elevens modersmål har haft en stor betydelse för
stadsdelens nyanlända elevers kunskapsutveckling samtidigt som de lär sig svenska.
Modersmålsundervisningen har också gett eleverna en större möjlighet att tillgodogöra sig
övrig undervisning än om de inte deltagit i denna.
Inom grundskolan finns tre särskilda undervisningsgrupper: Pilen Gårdsten, Spektrum (före
detta Pilen i Lövgärdet) samt Studion på Vättleskolan. Resultatet visar att fler elever än väntat
i dessa grupper uppnådde gymnasiebehörighet våren 2010. Eleverna i dessa särskilda
undervisningsgrupper har fått mer stöd än vad deras ”hemskolor” skulle ha kunnat erbjuda
dem. Inom ”särskilda insatser i skolan 2010” har ett av deluppdragen haft till syfte att bland
annat undersöka hur många av eleverna i särskilda undervisningsgrupper uppnår
gymnasiebehörighet samt hur många som påbörjar respektive fullföljer en
gymnasieutbildning. Arbetet med uppgiftsinsamling är avslutad, elevintervjuer kommer att
genomföras och i februari 2011 beräknas rapporten vara klar.
För att uppnå att fler elever når målen för undervisningen har lärarna deltagit i olika
fortbildnings- och utvecklingsinsatser. Pedagoger på Gunnareds skolor har deltagit i
kompetensutveckling inom ”Förskolelyftet” och ”Lärarlyftet” inom ämnena matematik, språk,
läsa och skriva samt ledarskap i klassrummet.
På enhetsnivå finns till exempel pedagogiska forum, utvecklingsgrupper, spårplaneringar och
grupper för ämnesutveckling för att skapa tid för diskussioner och analyser av resultaten från
de nationella proven samt betyg och bedömning. Genom dessa insatser har lärarna utvecklat
och förbättrat undervisningen och fått en fördjupad kunskap om elevernas olika
inlärningsstilar samt fler verktyg för att utveckla och variera undervisningen. Detta medför att
fler elevers individuella inlärningsstil kan tillgodoses.
Organisationen av modersmålsundervisningen och studiehandledningen i den egna
verksamheten har lett till goda resultat. Modersmålslärarna har nu möjlighet till ett tätare
samarbete med pedagogerna i verksamheten och kan därför på lämpligt sätt anpassa
undervisningen utifrån de behov eleverna har utifrån övriga skolämnen. Förutom ökade
samarbetsmöjligheter gällande ämnesinnehåll och när det gäller elever i behov av särskilt stöd
har man också utvecklat och utökat samarbetet mellan modersmålslärare och arbetslagen. Det
har också blivit en bättre kontinuitet vid exempelvis övergångar eftersom modersmålsläraren
finns med när eleven byter skola.
På flera skolor har antalet lärartjänster och andra tjänster minskat inför höstterminen med
anledning av tidigare överskridande av budgetförutsättningar och elevtalsminskningar. Detta
innebär att man har tvingats ändra organisationen inför läsåret 2010/2011. Kontinuiteten i
framför allt lärarkollegiet har påverkats av övertaligheten i stadsdelen. Detta innebär i sin tur
att både individuella och organisatoriska utvecklingsprocesser påverkas.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
32
Genom ”särskilda insatser i skolan 2010” har helhetssynen mellan förskola och grundskola
ökat. Deluppdragen inom ”särskilda insatser i skolan 2010” har haft som mål att öka
måluppfyllelsen. Till exempel intensifierades undervisningen för de elever i år 9 som ännu
inte nått godkänt i de behörighetsgivande ämnena inom deluppdraget ”Rädda G”.
Utvärderingen av deluppdragen inom ”särskilda insatser i skola 2010” pågår och beräknas
vara klar i december. På Gårdstensskolan erbjöd man elever i år 8 och 9 att delta i
sommarskola i de behörighetsgivande ämnena samt satte in extra lärarinsatser i år 9 i slutet av
vårterminen. Estetiska lärprocesser i undervisningen används på några av stadsdelens skolor
och visar sig vara speciellt framgångsrika i inlärningen av svenska hos de nyanlända eleverna.
Genom till exempel sång, bild och hantverk sker språkinlärningen indirekt då språket används
i ett sammanhang som har annat fokus än själva språkinlärningen.
För att nå en högre måluppfyllelse
Ett utvecklingsområde för att nå högre måluppfyllelse är att säkerställa likvärdighet och
kvalitet i undervisningen både genom ett systematiskt kvalitetsarbete och genom att skapa
ännu fler arenor för pedagogiska möten. Ett dilemma som framkommit i
ämnesutvecklingsgrupperna är att det i stadsdelens skolor inte finns gemensamma direktiv för
sammanställningen av resultat i de nationella proven. På en del skolor deltar nyanlända elever
i nationella proven. Detta medför att statistiken kan bli missvisande då de skolor som låter
nyanlända elever delta i nationella proven kan få ett lägre resultat. Det är också viktigt att
fortsätta utveckla nya metoder i undervisningen samt öka användningen av de befintliga
resurserna inom stadsdelen.
Ytterligare en dimension är att det är viktigt att arbeta med att göra skolorna i Gunnared till
attraktiva lärmiljöer för att därigenom påverka skolornas rykte. En skola med positivt rykte
har ett neutralt eller stigande elevantal vilket medför att skolan har en stabilare ekonomi och
därmed inte behöver genomföra besparingsåtgärder som i förlängningen påverkar elevernas
lärande. En skola med kontinuitet i undervisningen är en god grund för att antalet elever med
godkända betyg ska öka.
En stadsdelsgemensam handlingsplan för nyanlända elever har utarbetats under året.
Handlingsplanen ger konkreta arbetsverktyg för både förskolan och grundskolan. Den visar
också tydligt hur de nyanlända elevernas kunskapsutveckling ska säkerställas framgent.
Handlingsplanen kommer att översättas på 10 språk.
Verksamhetsområdet ska fortsätta att utveckla arbetet med övergångar och överlämningar
mellan förskola och grundskola, inom en skola och mellan skolor. Dessutom ska
kommunikationen och samarbetet mellan F-5-skolor och 6-9-skolor utvecklas. Likaså är det
viktigt att samverkan kring undervisningen för elever som deltar i studiehandledning
förbättras.
Ett ytterligare utvecklingsområde är att erbjuda fler barn modersmålsstöd i förskolan. Av de
kvalitetsutvecklingsmedel som planeras tillkomma förskolan under vårterminen 2011 ska en
viss del användas för att stärka modersmålsstödet för barn i förskolan. Grundskolorna behöver
arbeta ännu mer aktivt för att öka antalet elever som deltar i modersmålsundervisning. Ett sätt
att uppmuntra till språkval är till exempel genom provapå-verksamhet som erbjuds till alla
elever i år 6. Grundskolan behöver utveckla fler strategier för att stödja och utveckla elevers
tvåspråkighet samt för att undersöka förutsättningarna för att gå vidare med andra språk till
exempel somaliska, kurdiska språk såsom sorani och kurmanchi. Vid rekrytering av
pedagoger till skolorna i Gunnared efterfrågas två- och/eller flerspråkig personal för att på
bästa sätt kunna bidra till elevernas flerspråkliga utveckling.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
33
Barn och ungdomar behöver trygghet och en god arbetsmiljö i skolan, därför ska
mobbningen minska
Kartläggningar och trivselenkäter har genomförts men trots det är det svårt att bedöma om
mobbningen minskat. Alla för- och grundskolor i stadsdelen bedriver ett aktivt och
kontinuerligt arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Förskolorna och
skolorna utreder och vidtar åtgärder för att skapa trygghet och motverka mobbning,
diskriminering och trakasserier. Värdegrundsarbetet ska genomsyra all verksamhet i skolan.
Det finns till exempel trygghetsgrupper, trygghetsvärdar, relationsgrupper, kamratstödjare på
stadsdelens skolor. Livskunskap och norm- och värdegrundsfrågor ingår som obligatoriska
inslag i undervisningen.
Samtliga kommunala förskolor och grundskolor i stadsdelen har en årlig plan mot kränkande
behandling och diskriminering. I planen anges hur man på enheten arbetar för att förhindra
diskriminering, mobbning och trakasserier. Den årliga planen arbetas fram i samråd med
elever, föräldrar och personal. Planerna omarbetas årligen.
Små barn har behov av vuxna, goda förebilder, som kan hantera situationer där barn inte
fungerar tillsammans och fokuserar på de positiva relationerna i förskolan. Alla kommunala
förskoleavdelningar har barnkonferenser en gång per termin där personalen och rektor och
oftast även en specialpedagog går igenom läget i barngruppen. Personalen följer upp det som
händer bland barnen i gruppen och utreder och vidtar åtgärder om det förekommer någon
form av mobbning i barngruppen.
För att förebygga mobbning har förskolorna arbetat med olika teman. Arbetet med
empatistärkande aktiviteter, normer och värden ingår som en del i den dagliga verksamheten.
Personalen har valt böcker och annat material som belyser hur man kan vara olika och lika
med syfte att starta samtal om hu man ska vara mot varandra.
Göteborgs Stads elevenkät som redovisar stadsdelens index för trygghet har inte genomförts
under 2010. På flera av stadsdelens grundskolor genomförs kontinuerliga enkäter bland
eleverna för att mäta trygghet och trivsel. På några av stadsdelens skolor har eleverna uttryckt
att det har blivit lugnare och att de därmed känner sig tryggare på skolan, men
kartläggningarna visar också på att det finns elever som upplever sig kränkta eller mobbade.
Jämställdhets- och likabehandlingarbete är ett värdegrundsarbete och berör alla anställda i
verksamheten. All personal i verksamheten har ansvar för att anmäla till elevhälsoteam och
skolledning om man misstänker eller har kännedom om att ett barn/elev är utsatt för
mobbning och/eller diskriminering.
I de kommunala grundskolorna finns trygghetsgrupper eller antimobbningsteam som ansvarar
för att utreda och vidta åtgärder och följa upp mobbningsärenden samt planerar det
förebyggande arbetet. Detta medför att varje konflikt som uppmärksammas behandlas
snabbare och effektivare. På några av skolorna har man sett över rastvaktsschemat så att det
alltid ska vara tillräckligt många vuxna bland eleverna. Detta har bidragit till att rasterna
upplevs som tryggare. Stadsdelens brottsförebyggare är delaktig i arbetet med att skapa
trygghet på stadsdelens skolor.
För att skapa trygghet och motverka mobbning, diskriminering och trakasserier arbetar
grundskolorna aktivt med konflikthantering både i den akuta situationen och på lång sikt. Det
kan till exempel ske genom kompissamtal, massage, samarbetsövningar, lekdagar samt
personalutbildning i konflikthantering etc. Det trygghetsskapande arbetet har bedrivits genom
att man i arbetslagen på skolorna diskuterat värdegrunden och olika metoder för hur den kan
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
34
förmedlas till eleverna. Livskunskap och norm- och värdegrundsfrågor ingår som
obligatoriska inslag i undervisningen.
På de grundskolor där socioemotionell träning (SET) och livskunskap finns på schemat har
eleverna fått fler redskap till att hantera konflikter. Utbildning i SET för all personal, på fler
än hälften av stadsdelens kommunala skolor, pågår även under 2010. På dessa grundskolor
arbetar pedagogerna aktivt med SET i undervisningen. I och med utbildningen får personalen
gemensamma strategier och samsyn som utgångspunkt för att förbättra tryggheten på skolan.
För att intensifiera och sprida goda exempel gällande förebyggande arbete ska
elevhälsoteamen, för den kommunala grundskolan, i alla delområden ha gemensamma träffar.
Det är viktigt att förmedla till föräldrarna hur förskolan och grundskolan arbetar för en trygg
miljö och detta har gjorts bland annat husråd och föräldramöten. På några grundskolor ska
man påbörja ett samarbete med hemmet och föräldrarna utifrån SET.
För att nå högre måluppfyllelse
Det förebyggande arbetet för trygghet och mot mobbning fortgår och kommer att utvecklas på
alla nivåer samt att satsningar på skolornas fysiska miljö prioriteras. På de grundskolor i
Gunnared som arbetat med SET och Livskunskap ska insatserna utvärderas och tydliga mål
för det framtida arbetet ska utformas.
Barn behöver kulturell stimulans och möjligheter till eget skapande, därför ska alla
barn i grundskolan förutom ordinarie undervisning ges plats i kultur- och musikskolans
verksamheter
Alla barn som sökt till kulturskolan har fått ett skäligt erbjudande. Kulturskolan i Gunnared
erbjuder i samarbete med Lärjedalen ett brett utbud av undervisning och kan därmed
tillgodose de flesta elevers önskningar och behov samt skapa grupper som fungerar bra
tillsammans. Parallellt med den frivilliga avgiftsbelagda eftermiddagsverksamheten har elever
på Rannebergsskolan och Tretjärnsskolan i år 1 och 2 deltagit i den kulturskoleintegrerade
undervisningen i form av musikhandledning.
”Cholahopfestivalen” är ett bra mål att arbeta mot, då alla verksamheter lyfts fram och man
gör roliga föreställningar tillsammans. Detta gör att verksamheten lyfter och motivationen
ökar både socialt och konstnärligt.
Många familjer har haft svårt att bestämma sig, och tvekar inför att betala 200 kr, vilket har
påverkat resultatet negativt. Många elever har slutat efter ett lektionstillfälle. Men trots att
kulturskolan skriver in nya elever som får börja efter terminsstart blir rekryteringsprocessen
ineffektiv och svårhanterlig i relation till faktureringen, men också utifrån kontinuitet och
stabilitet i verksamheten. Kulturskolan behöver knyta relationer också med föräldrar för att
stärka rekryteringen och öka kunskapen om kulturskolan, och för att stödja eleverna i deras
utveckling så att kontinuitet i lärandet uppnås.
I kulturskolans verksamhet arbetar man för att utveckla elevernas talanger och färdigheter och
en riskfaktor i verksamheten är att vissa elever upplever rotlöshet i sin tillvaro, vilket kan
påverka deras utveckling negativt. En annan riskfaktor i verksamheten är att ett antal elever
inte har någon lugn plats att öva på.
Kulturskolan måste sträva mot att skapa ökad kontinuitet så att kulturutövandet kan utövas i
ett meningsfullt socialt och konstnärligt sammanhang.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
35
För att kulturskolan ska kunna ha grupper som spelar på oljefat har vissa lärare under året
utbildats på detta instrument. Två eftermiddagsgrupper och en grupp i den integrerade
skolverksamheten på Rannebergsskolan har startats.
Kulturskolan har en engagerad och stabil personalgrupp, vilket har lett till att gruppen i dag
har stor samhörighet och hög samarbetsförmåga. Arbetsgruppen präglas av god arbetsvilja
och hög trivselfaktor.
Besparingar i den ordinarie budgeten under innevarande läsår har medfört att alla skolor inte
kunnat erbjudas den kulturskoleintegrerade delen av kulturskolans verksamhet. Avgiften är en
riskfaktor då den ofta, trots att den är så låg, är avgörande för om en elev kan börja i
kulturskolan eller inte.”En kulturskola för alla” stärker satsningen på barn med
funktionsnedsättningar. 300 tkr till Steelband har gjort det möjligt att starta oljefatsorkester på
Rannebergsskolan.
För att nå högre måluppfyllelse
Kulturskolan har under året identifierat och arbetar med ett flertal utvecklingsområden för att
öka kunskapen om kulturskolan och därmed stärka rekryteringen till verksamheten.
Kulturskolan arbetar också med att skapa bättre kontinuitet i lärandet hos eleverna genom att
stödja elevernas utveckling även mellan undervisningstillfällena. Antalet dansgrupper och
pianoplatser skulle behöva fördubblas för att möta efterfrågan. Gitarrplatserna och antalet bild
och form-, och multimediagrupper behöver utökas. En del föräldrar har svårt att skjutsa sina
barn. Om kulturskoleverksamheten skulle kunna genomföras direkt efter skoltid i elevernas
närområde skulle tillgängligheten öka. För att lotsa fler elever till kulturskolan behövs en
tydligare koppling mellan den kulturskoleintegrerade verksamheten på skolorna och
fritidsverksamheten i stadsdelen. För att bredda elevunderlaget ska kulturskolan ge ut
informationsmaterial på fler språk. Multimedia/IT, med datorn som verktyg, behöver
organiseras som kurser i musikproduktion, film, foto och bildskapande för att erbjuda nya
former för skapande och möta ungdomarnas behov av uttrycksformer, inte minst via
mobiltelefoner.
Gunnareds skolor och förskolor ska vara attraktiva att föräldrarna och ungdomar
väljer våra förskolor och skolor. Andelen barn och ungdomar boendes i Gunnared som
går i våra skolor ska öka
Inom förskolan är föräldrarnas önskemål om placering i Gunnareds förskolor konstant.
Andelen elever boende i Gunnared som väljer att gå i stadsdelens skolor har inte ökat under
året. I delområdena arbetar man för att ytterligare förstärka spårtänkandet i ett 1-17 års
perspektiv. Detta görs bland annat genom att utveckla överskolningarna från förskola till
grundskola och från skolår 5 till år 6. Både förskole- och grundskoleverksamheten är
involverad i detta arbete.
Den särskilda satsningen inom skola 2010 för ökad måluppfyllelse i grundskolan har bidragit
till en attraktivare skola. Bland annat kommer samtliga femåringar och elever i grundskolan,
under skoltid, att få kostnadsfria besök på Universeum under tre år. Inom satsningen har man
också fokuserat på bland annat språkstärkande arbete i klassrummet, framtagande av en
handlingsplan för skolintroduktion av nyanlända barn och en kartläggning av vad eleverna vill
förbättra på skolorna.
En strategisk IT-utveckling har påbörjats som resulterat av att samtliga grundskolor och
förskolor nu har trådlös nätverksuppkoppling, samtliga pedagoger har tillgång till bärbara
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
36
datorer och datortätheten för elever har ökat till en dator per tre elever. Skolorna har även haft
möjlighet att köpa in kringutrustning och pedagogiska program för att utveckla IT som
pedagogiskt verktyg. Detta har redan lett till ökad datoranvändning i undervisningen.
Föräldrar har alltid välkomna att besöka förskolorna i stadsdelen och grundskolorna anordnar
årligen ”öppet hus” där föräldrar och barn kan besöka och få information om skolorna i
området.
För att nå högre måluppfyllelse
Barn-, elev- och föräldrainflytande har visat sig vara en viktig faktor som påverkar skolvalet.
Information om förskolans och grundskolans pedagogiska arbete samt att skapa kontinuitet i
dialogen med föräldrarna kan bidra till att föräldrar väljer en kommunal skola till sitt barn.
För att kunna attrahera nya elevgrupper och visa det goda arbetet som görs i de olika skolorna
är det viktigt att ge information om de kommunala skolorna även till de föräldrar som inte har
något av sina barn i den kommunala för- och grundskolan. Ytterligare ett utvecklingsområde
samarbetet mellan förskolan och grundskolan vid exempelvis övergångar.
Förvaltningen planerar genomföra fördjupade föräldrasamtal för att på ett strukturerat sätt ta
reda på vad föräldrarna har för önskemål och tankar om samverkan mellan hem och skola.
Elevinflytandet i Gunnareds skolor ska öka
Gunnared ingår i ett nationellt partnerskap för barnkonventionens genomförande, där ett av
fokusområdena är att öka barns delaktighet. Detta har bidragit till att stärka stadsdelens
insatser för att öka barns delaktighet. Våren 2010 deltog 2-3 elever per senareskola på en
heldagsutbildning till elevskyddsombud. Utbildarna kommer att följa upp elevskyddsarbetet
på skolorna i början av 2011.
Under 2010 har samtalsgrupper med elever i år 4-9 genomförts inom Särskild satsning inom
skola 2010. Samtalen har fokuserat på elevernas synpunkter och tankar om skolan gällande
undervisning, trygghet och delaktighet samt elevernas förslag på förbättringsområden inom
skolan. Elevernas synpunkter kommer att tas tillvara i det utvecklings- och förbättringsarbete
som pågår inom grundskolan.
Skolorna i Gunnared har elevråd, klassråd och matråd. Elevrepresentanter från Gunnared
deltar i Göteborgs stads ungdomsfullmäktige. På Lövgärdesskolan har del av en pedagogtjänst
avsatts för att ytterligare formalisera arbetet med elevinflytandet framför allt i elevrådet och
dess utskottsverksamhet. Rävebergets skola arbetar med en plan för elevinflytande i lärandet
som även ska innehålla metoder för mätning och utvärdering av elevinflytandet. Skolorna i
Rannebergen/Angereds Centrum utbildar eleverna i demokratiska processer. Trots ett flertal
forum för elevinflytande är det reella inflytandet svårbedömt.
Skolorna har också utvecklingssamtal, med elev, förälder och klasslärare, om elevens hela
skolsituation. På utvecklingssamtalet betonas vikten av att eleven blir lyssnad på. Skolorna
kan se att ett ökat elevinflytande har resulterat i en lugnare skolmiljö och ett ökat engagemang
från eleverna.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
37
För att nå högre måluppfyllelse
Elevinflytandet på grundskolorna måste utvärderas för att kunna säkerställa att det är reellt. I
samtalsgrupperna inom ”särskilda insatser i skolan 2010” framförde elever synpunkter på hur
samarbetet mellan elever och lärare kan förbättras. Dessa synpunkter ska redovisas till
personalen i början av vårterminen 2011 och ligga till grund för utvecklingen av
elevmedverkan på skolorna.
Arbetet med jämställdhets- och genusfrågor ska öka i förskolan och skolan. Detta
kräver kunskap som ska omsättas i handling för att åstadkomma förändring, därför ska
samtliga personalgruppers kunskaper inom dessa områden öka
Inom stadsdelens förskolor och grundskolor pågår ett arbete med jämställdhets- och
genusfrågor. Under året har personalen deltagit i studiedagar och/eller föreläsningar,
diskussioner i arbetslagen om genus och jämställdhet. Alla ledare samt några nyckelpersoner
har under året deltagit i utbildningen ”Hållbar jämställdhet i tre stadsdelar”. Innehållet i dessa
utbildningar och föreläsningar har återgetts till personal på arbetsplatsträffar. De olika
enheterna inom förskolan och grundskolan arbetar på olika sätt och har kommit olika långt i
arbetet med förhållningssätt, framtagandet av metoder och handlingsplaner i genus- och
jämställdhetsarbetet.
Ökade kunskaper i genus och jämställdhet har lett till förändringar i det vardagliga arbetet. En
ökad medvetenhet i organisationen och hos pedagoger om genus och jämställdhet har
exempelvis resulterat i att man på en del förskolor och grundskolor börjat se över inne- och
utemiljön. Frågor som följs upp är bland andra hur lekytorna är organiserade, vilka aktiviteter
uppmuntrar materialet till och vad får det för konsekvenser ur ett genusperspektiv. Andra
frågor som aktualiseras är hur barn leker tillsammans och hur man organiserar arbetsgrupper
för eleverna samt vilka aktiviteter och uppgifter som gynnar eller missgynnar respektive kön.
På några förskolor och grundskolor pågår uppbyggnad av referensbibliotek med pedagogisk
litteratur inom ämnet.
Ett genusperspektiv finns alltid med vid inköp av materiel och litteratur. Genusperspektivet
beaktas särskilt vid rekrytering av ny personal. Detta för att öka antalet pedagoger av
underrepresenterat kön i verksamheterna. Nedan ges några beskrivningar av insatser och
resultat för de olika enheterna inom respektive delområde:
Lövgärdets förskolor och grundskolor
Under 2009 inledde förskolorna och grundskolorna i Lövgärdet ett arbete med jämställdhetsoch genusfrågor. Arbetslag från i stort sett alla förskolor och grundskolor i Lövgärdet har
deltagit i EU-projektet ”Olika men ändå lika - ingen hållbarhet utan jämställdhet”.
Kartläggningen av utvecklingsområden har resulterat i en handlingsplan och
kompetenshöjande insatser för personalen. Handlingsplanen tydliggör vilka
utvecklingsområdena är och ger exempel på metoder för hur man kan arbeta vidare med
genus och jämställdhet. Förutom handlingsplan och kunskap om metoder har projektet
bidragit till ett ökat intresse hos pedagogerna för genus- och jämställdhetsarbete. Detta har
gjort att genusfrågor har fått ökat utrymme i de pedagogiska diskussionerna som i sin tur har
gett många effekter i det direkta arbetet med barn och elever. Projektet, som var en
förprojektering, avslutades under våren 2010 och det finns i dagsläget inget genomförandeprojekt planerat. Rektorerna i Lövgärdet framhåller att de under projektperioden utvecklat ett
gediget verktyg för att arbeta med dessa frågor. Arbetet planeras fortgå inom ramen för
ordinarie utvecklingsarbete.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
38
Angered Centrum och Rannebergens förskolor och grundskolor
Inom förskolan förs samtal med personal om hur man aktivt och medvetet arbetar med genus
och jämställdhetsfrågor. Fokus har varit ökad kunskap och medvetenhet om genus och
jämställdhet i det direkta pedagogiska arbetet med utgångspunkten att pojkar och flickor ges
samma möjligheter. I grundskolan har genusperspektivet funnits med vid grupperingar i
klasser, grupper och vid olika aktiviteter. I kursplanen för SO-ämnet finns jämställdhetsfrågan
som ett arbetsområde.
Gårdstens förskolor och grundskolor
Förskolorna och grundskolorna i Gårdsten har under året haft en gemensam studiedag om
genus. Arbetet med genus och jämställdhet har bland annat lett till spännande och givande
diskussioner och en ökad medvetenhet hos personalen. Resultatet av arbetet har blivit att
eleverna och barnen möter pedagoger som har fått ett förändrat förhållningssätt i genusfrågor.
Det har också bidragit till att organisationen skapat miljöer som är bättre anpassade för att
stimulera såväl pojkars som flickors lärande.
För att nå högre måluppfyllelse
Prioriterade utvecklingsområden inom förskola och grundskola är att ge jämställdhet och
genusfrågor en högre prioritet samt se till att arbetet ingår som en integrerad del i planeringar
av verksamheten. Ytterligare utvecklingsområden är synliggörande av könsroller samt analys
av vad organisationen kan bidra med för att pojkar och flickor skall få samma förutsättningar
att nå målen. Rektorerna i stadsdelen framhåller att arbetet med jämställdhet och genus måste
tydliggöras och få en högre prioritet i det vardagliga arbetet och i planeringar av
verksamheten.
Rekryteringar av unga till kriminella gäng ska motarbetas och brottsbekämpningen på
alla nivåer ska vara högprioriterat av alla som verkar inom stadsdelsförvaltningen
Forskningen visar på att skolframgång och en meningsfull fritid är viktiga komponenter för
att motverka rekryteringen till kriminella gäng. Skola, Polis, Individ- och familjeomsorg
(IFO), Lotsarna Angered, Räddningstjänst, bostadsbolag med flera samverkar idag för att
motverka rekryteringen till kriminella gäng och öka tryggheten i stadsdelen. Nedan ges
exempel på aktiviteter och direkta och långsiktiga insatser som har gjorts inom grundskolan
med målet att motverka brottsligheten och rekrytering av unga till kriminella gäng.
Under året har ett antal uppdrag startat inom ”särskilda insatser i skolan 2010” med
huvudsyftet att bidra till ökad måluppfyllelse gällande betygsmålet och därmed upplevd
skolframgång för eleverna. Arbetet pågår och varje uppdrag utvärderas kontinuerligt för att
verksamhetsområdet ska få kunskap om vilka insatser och metoder som är de mest
framgångsrika. De olika uppdragen har lett till ett antal direkta insatser exempelvis ”Rädda
G” och ”Trygg och trivsam skola”.
Antalet godkända elever i behörighetsgivande ämnen ökade under våren 2010. Analys av
vilka insatser som kan ha bidragit till ökad måluppfyllelse pågår. Förutom de
trygghetsskapande insatserna har skolan arbetat aktivt för att öka måluppfyllelsen, så att varje
elev upplever att han/hon lyckas i skolan för att öka självkänsla och framtidstro hos individen.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
39
Varje skola ska fånga upp och följa upp de elever som riskerar att hamna i utanförskap och
skapa möjligheter för dem att nå framgång i sitt skolarbete. Skolan ska tidigt uppmärksamma
och agera vid skolk. Ett nära samarbete med föräldrar är en viktig förutsättning i detta arbete.
En elev som inte kommer till skolan och hamnar utanför löper stor risk att rekryteras till
kriminella gäng.
I delområdet Lövgärdet har skolorna deltagit i ”Idrottslyftet”. Genom olika aktiviteter, som
till exempel orientering, friluftsliv och skidåkning, har eleverna fått pröva på alternativa
fritidssysselsättningar. I delområdet Rannebergen/Angered Centrum har skolorna arbetat med
kartläggningar av gruppers sociala strukturer för att kunna sätta in insatser så tidigt som
möjligt.
Nätverkandet och samarbetet mellan pedagogerna har ökat inom de olika delområdena. Detta
bidrar till fler informella kontakter och bättre överlämningar mellan olika skolor. I
Rannebergen- Angered Centrum har elevhälsoteamen arbetat övergripande i hela delområdet,
vilket ha medfört att kompetensen inom organisationen ökat.
Inom ramen för samverkan mellan Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid (SSPF) pågår ett
brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete. Stadsdelens brottsförebyggare under året
genomfört lektioner med alla elever i år 4 och 8 för att öka kunskapen om brott och dessas
konsekvenser. På skolorna har man också genomfört lokala förebyggande insatser. Det finns
till exempel fadderverksamhet mellan yngre och äldre elever, kamratstödjare och kontakter
med Friends. Skolorna har genomfört aktiviteter för att öka gemenskapen både inom enskilda
arbetslag och gemensamt för hela skolan.
Skolpersonal inom både förskolan och grundskolan har fortsatt utbildats i socioemotionell
träning (SET). Denna utbildning bidrar till att personalen förmedlar ett förhållningssätt till
eleverna som är jagstärkande och inriktat på samarbete. Det är svårt att uttala några generella
slutsatser om effekterna av de genomförda insatserna. I frågor där många faktorer samverkar
är det svårt att avgöra vilka insatser som bidragit till ökad måluppfyllelse.
För att nå högre måluppfyllelse
Den samverkan som finns i stadsdelen för att motverka rekryteringen till kriminella gäng och
öka tryggheten i stadsdelen behöver fortsätta utvecklas. Inom skolan måste man fortsätta
arbeta för ökad föräldrasamverkan. Ett steg i detta arbete är uppdraget inom ”särskilda
insatser i skolan 2010”, ”Trygg och trivsam skola”. Det kan finnas ett behov av att återuppta
samverkan mellan förskola, grundskola och IFO kring tidiga insatser kring normbrytande
beteende i barndomen. Samverkan mellan förskola/grundskola och IFO, BVC samt Stöd- och
utvecklingsenheten kan ytterligare förstärkas. Föreningssamarbetet och samarbete med andra
aktörer måste fortsätta och vidareutvecklas för att skapa engagemang och trygghet i samhället.
Metoder för uppföljning och utvärdering av målet ska utvecklas. Dels för att kunna se direkta
effekter av insatser men också för att se om dessa insatser leder till en ökad måluppfyllelse.
För att nå en övergripande kunskap om måluppfyllelsen måste resultatet av alla aktörers
arbete utvärderas gemensamt.
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
40
9 Utvecklingsområden 2011
För att stadsdelen ska kunna erbjuda alla elever en likvärdig utbildning krävs en god
organisation och en ständigt pågående skolutveckling som tar sin utgångspunkt i beprövad
erfarenhet och aktuell forskning. Skolutvecklingen ska utgå från vardagsarbetet och utgöra en
del av stadsdelens systematiska kvalitetsarbete, där kartläggning, analys och utvärdering sker
kontinuerligt. Förskole- och grundskolverksamheten, i den nya stadsdelen Angered, kommer
under 2011 att ha särskilt fokus på följande utvecklingsområden:













Att Göteborgs Stads ”verksamhetsidé” ska genomsyra hela skolverksamheten
Att öka andelen elever med godkända betyg
Att utveckla det förebyggande arbetet för trygghet och mot mobbning på alla nivåer samt att
satsningar på skolornas fysiska miljö prioriteras
Att utveckla dokumentationen i förskola och grundskola
Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete fortsätta utvecklingsarbetet av introduktion och stöd
till nyanlända barn och elever
Att öka föräldrarnas inflytande i förvaltningens förskolor och grundskolor samt att bemötande
och kommunikation sätts i fokus
Att skolorna i Gunnared ska bli attraktivare så att föräldrarna och ungdomar väljer våra
kommunala förskolor och kommunala skolor
Att antalet barn per grupp i Angereds förskolor minskar
Att genom ett systematiskt och strukturerat arbetssätt tydliggöra de prioriterade målen så att
de blir en del av vardagsarbetet ute på enheterna
Att utveckla arbetet med uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse av statliga och
kommunala mål
Att ett ännu större fokus på språkutvecklingen ska finnas i all verksamhet på stadsdelens
förskolor och grundskolor
Att fritidshemmens pedagogiska arbete ska fungera som ett komplement i kunskapsbildandet
Att skapa olika forum för pedagogiska diskussioner mellan särskolepedagogerna inom
området samt att se över samordningen av särskoleplaceringar av elever inom stadsdelen
Kvalitetsredovisning 2010
Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola i SDN Gunnared
41