Södermalms
stadsdelsförvaltning
Sida 1 (11)
2017-07-15
Sofia Förskolor
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling 2017
Förskolan Äventyret
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla
barn i förskolan ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och
oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet
eller uttryck och ålder och bristande tillgänglighet.
Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form
av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Varje år
upprättas en plan på alla förskolor. Det som står i planen mot
diskriminering och kränkande behandling ska ske i verksamheten.
Bestämmelser som styr
Arbetet med likabehandling mot kränkande behandling,
diskriminering och trakasserier regleras i:
o Skollagen 6 kap (2010:800),
o Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958)
o Förordning (2006:1083 ändrad 2011:681) om barns och
elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och
kränkande behandling.
o Läroplanen
o Barnkonventionen
o Stockholms stads förskoleprogram – framtidens förskola
Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom
förskolan som kommer i kontakt med barn skyldiga att arbeta
målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande
handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan.
Om detta ändå skulle inträffa ska omständigheterna utredas,
dokumenteras och åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas.
Skadestånd kan utgå till den som diskriminerats/ kränkts, om
personalen i förskolan åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen.
Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens skolinspektion eller
Diskriminerings-ombudsmannen. Skolinspektionen och barn- och
elevombudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skollagen.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av
bestämmelserna i diskrimineringslagen.
Sofia Förskolor
Förskolechef
Marianne Nolberger
Tfn: 08 508 12 175
Sida 2 (11)
Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling?
Diskriminering
Diskriminering är när personalen i förskolan på osakliga grunder
behandlar barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband
med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - deo
Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering sedan 1
januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en person med
funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit
skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i
en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
Trakasserier
Trakasserier är när personal eller barn kränker ett barns värdighet och
kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna.
Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders
sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är när personal eller barn kränker ett barns
värdighet, men kränkningen har inte samband med någon
diskrimineringsgrund.
När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man stor
vikt vid barnets upplevelse. Förskolan ska alltid utreda om barnet
blivit kränkt. Här tas hänsyn tas till barnens ålder. Det vanliga är att
det inte är frågan om kränkande behandling men däremot snarast fråga
om bristande tillsyn från personal.
Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon
kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)
mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga
någon annan skada eller obehag)
[Skriv text]
Sida 3 (11)
Sofia förskolors värdegrund
På Sofia Förskolors utgår vi från att alla människor har lika värde
och att alla är viktiga för helheten, barn, vårdnadshavare och personal.
Ansvar, delaktighet, respekt, tillit och solidaritet ska utgöra
grundfundamentet i vår verksamhet.
Brukaren i centrum
Alla människor, barn såväl som vuxna, är olika men har lika värde och
är jämlika medlemmar i vårt samhälle. Vi ser olikheter som en tillgång
och just därför arbetar vi aktivt med att skapa en likvärdig förskola,
som utformar sin verksamhet utifrån barns och vårdnadshavarnas
behov och förutsättningar.
Barn
Barnens intressen, behov och nyfikenhet är i centrum. Vi vuxna ska
vara goda förebilder och bemöta barn med respekt, omtanke och
glädje. Vi utgår ifrån att alla barn har en inneboende styrka och
potential. Vår roll är att vara medforskande och engagerade, kunna ta
barnets perspektiv och ge barnen stöd, tid och utmaningar för att
utvecklas utifrån sina förmågor, oavsett kön, etnicitet, social bakgrund
eller funktionsnedsättning. I vår verksamhet ska barn få uppleva att de
är värdefulla, att de är lyssnade på och respekterade och att de har
inflytande över sin vardag. Barnens tankar och lärande följer vi upp
med hjälp av pedagogisk dokumentation och samtal med barn. Miljö,
material och pedagogiskt innehåll skall vara stimulerande och
genomtänkt utifrån barns behov och intressen. Det är viktigt att den
pedagogiska miljön möjliggör barns inflytande och att den väcker
deras nyfikenhet och lust att lära.
Vårdnadshavare
Genom att agera professionellt och samverka med hemmet vill vi att
vårdnadshavarna ska känna sig välkomna och delaktiga. Samverkan
börjar med en föräldraaktiv inskolning och fortsätter med den dagliga
kontakten, föräldraråd och andra mötesformer, informationsbrev,
utvecklingssamtal och brukarundersökning. Vår pedagogiska
dokumentation och uppföljningar synliggör barns utveckling, trivsel
och lärande och ger förutsättningar för vårdnadshavarna inflytande.
Samverkan präglas av ömsesidigt ansvar mellan vårdnadshavare och
förskola.
Medarbetare - utveckling genom delaktighet och ansvar
En av de viktigaste förutsättningarna för en förskola av hög kvalité är
medarbetare som är professionella, engagerade och kan omsätta
läroplanens intentioner i ett öppet, positivt och lärande klimat.
Medarbetarna på Sofia Förskolor har olika kompetenser och ses som
den viktigaste resursen. De tar ett särskilt ansvar för olika
uppgifter/områden. Ansvar, delaktighet, respekt, tillit och solidaritet är
ledord som ska genomsyra även enhetens planering och organisation.
[Skriv text]
Sida 4 (11)
Tydliga mål och ansvarsfördelning samt en struktur för
reflektionsmöten, planeringstid, föräldrasamverkan, pedagogiska
grupper med mera stödjer delaktighet och ansvarstagande.
Utvärdering av föregående års plan
Utifrån utvärderingen vi gjorde på APT och planeringsdagen på
höstterminen anser vi att likabehandlingsarbetet utförs enligt planerat.
Det är ett arbete som bedrivs kontinuerligt i det vardagliga arbetet på
förskolan. Vi hade likabehandlingsplanen i fokus på våra
föräldramöten/föräldraaktiviteter, bland annat anordnar vi årligen en
tipspromenad där föräldrar och barn tillsammans får diskutera kring
likabehandlingsfrågor.
Under det gångna året har personalen på förskolan arbetat aktivt med
att förbättra och berika miljön, både inne och ute utifrån barnens
behov och det material och resurser vi har haft tillgång till. Alla barn
ska utifrån sina intressen behov kunna hitta aktiviteter och material.
Främja barns lika rättigheter och möjligheter
Det främjande arbetet är förskolans värdegrundsarbete utifrån
läroplanen och finns i förskolans förhållnings- och arbetssätt. Det är
en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på förskolan. Att främja är
att förstärka respekten för allas lika värde och skapa förståelse för det
som är annorlunda. Det kan också vara till exempel
kompetensutveckling för personalen om diskrimineringsgrunderna.
Arbetssätt:
[Skriv text]
Vi arbetar utifrån en gemensam värdegrund för förskolan
Äventyret/Sofia Förskolor. Vi har ett medvetet förhållningssätt
gentemot barnen och vi ser alla barn som egna individer med
olika behov och förutsättningar.
Vi tillämpar ett inkluderade arbetssätt bland annat genom att
utforma verksameten så att alla barn kan delta utifrån sina
individuella förutsättningar.
Vi anser att det är viktigt att vara positiva förebilder för
barnen. Vi har ett bra bemötande och arbetar med att göra
vårdnadshavarna uppmärksamma och medvetna om hur vi
talar till barnen och vilka ord vi använder.
Vi tilltalar alla barn med deras namn.
Vi pratar aldrig över huvudet på barn
Vi skapar bra förutsättningar för att barnen ska träna sina
sociala förmågor och förstå och respektera allas lika värde.
Sida 5 (11)
Vi ger flickor och pojkar lika stort utrymme och inflytande
över verksamheten.
Vi stödjer barnen att utveckla strategier för konflikthantering.
Bland annat använder vi Start, ett material för arbetet med
känslor, empati, konflikthantering, olikheter.
Vi samtalar med barnen och visar på att det finns olika sätt att
lösa situationer.
Vi uppmuntrar positivt beteende hos barnen, genom att
uppmärksamma generositet, respekt, solidaritet och samarbete.
Vi uppmuntrar barnen att ta ansvar och låter dem klara saker
själva.
Vi dokumenterar och reflekterar kring det som sker mellan
barnen i gruppen.
Vi visar att man kan tycka olika och att det är OK att visa
känslor.
Vi fortsätter att utveckla ett normkritiskt förhållningssätt,
bland annat genom att reflektera kring vilka förväntningar som
råder, som är knutna till diskrimineringsgrunderna.
Vi tror att förskolans/enhetens representanter i stadsdelens
nätverk kring genus och normkritik kommer att bidra till ökad
kunskap om hur samhället och förskolan förmedlar normer.
Kartläggning
Underlag för kartläggning:
o Organiserade och väl förberedda samtal med barn och personal
om trygghet och trivsel
o Konfliktsituationer
o Vårdnadshavares/barns synpunkter
o RISK-incidenter och barnskyddsronder
o personalens iakttagelser och reflektion (pedagogisk
dokumentation)
o kartläggning av riskområden enligt Hus-modellen, ett verktyg
för att upptäcka och förebygga risker för diskriminering och
trakasserier i förskolan.
Det är viktigt att barn, personal och vårdnadshavare är delaktiga i
arbetet. Var och en bidrar med sin kunskap, utifrån sitt perspektiv.
Analys av kartläggningen:
Enligt resultat från stadens förskole undersökning är vårdnadshavarna
nöjda med förskolans arbete inom området ”Normer och värden”. Vi
ser en fortsatt positiv trend då 95 % av vårdnadshavarna upplever att
deras barn känner sig trygga på förskolan, 100 % upplever att deras
barn ges lika möjligheter att utvecklas oberoende av kön, etnisk
[Skriv text]
Sida 6 (11)
tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning vilket är en ökning på
5% från föregående år. Utifrån 2015 års enkätsvar såg vi att vi
behövde fortsätta arbeta med barns sociala förmågor då 91 % av
vårdnadshavarna upplever att deras barn uppmuntras till att utveckla
sina sociala förmågor, vilket var ett litet lägre resultat än året innan.
Genom detta arbete har vi under 2016 fått upp resultatet till 100%
nöjda vårdnadshavare. När det gäller inflytande och delaktiget anser
88 % av vårdnadshavarna att deras barn uppmuntras till att ta eget
initiativ och ansvar, vilket är en sänkning från förra året. Detta är
alltså något vi behöver jobba ännu mer med i våra barngrupper men
även jobba på att synliggöra vårt arbete för våra vårdnadshavare.
För att alla barn ska känna sig trygga och sedda arbetar vi i mindre
grupper, utifrån barnens intressen och behov. Detta skapar arbetsro i
barngruppen och gör att alla barn får ta plats och komma till tals.
Samma arbetssätt tillämpar vi i övergångssituationer, t.ex. när vi går
in/går ut, av/påklädning och efter måltider. Uppdelning i mindre
grupper och aktiva och nära pedagoger som är uppmärksamma på
barnens signaler gör att konflikter och friktioner minskar i
barngruppen, samtidigt som barnen får bättre möjligheter att lära sig
av och hjälpa varandra.
Förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
Det förebyggande arbetet handlar om att minimera risken för
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ex: granska
språkbruk, värderingar, tillgänglighet, trygghet.
Förskolan arbetar förebyggande och främjande med alla
diskrimineringsgrunderna och för att motverka kränkande behandling.
Utifrån analys av kartläggningen och utvärdering av vår tidigare plan
har vi formulerat följande mål för 2017:
Mål:
Alla barn och föräldrar känner sig sedda och väl bemötta när
de kommer till förskolan.
Alla barn får ta del av material som stimulerar, utmanar och
stödjer vårt arbete med likabehandling.
Arbetssätt:
[Skriv text]
Alla pedagoger är väl insatta i förskolans plan mot
diskriminering och kränkande behandling och arbetar utifrån
det arbetssättet som anges i dokumentet.
Vi ser oss som ett arbetslag och är flexibla i vårt arbete. Att
hjälpa varandra och ha genomtänkta lösningar vid
Sida 7 (11)
personalfrånvaro möjliggör arbete i små grupper och ger
kontinuitet i den pedagogiska verksamheten.
Arbetet i mindre grupper, fysiskt och psykiskt närvarande
vuxna med rätt kompetens är viktigt så att alla barn får
möjlighet att prova, uttrycka sig och bli lyssnade till. Mindre
grupper skapar en lugnare arbetsmiljö.
Vi avsätter tid för att tillsammans med barnen och i
arbetslagen reflektera över det pågående projekt och
fokusområden, var vi befinner och hur vi ska gå vidare.
För att tillgodose och stimulera alla barn behöver vi utöver
reflektionen, fortsätta arbeta med miljön både inne och ute.
Vi fortsätter att granska miljö och material utifrån ett
normkritiskt tänk. Vi kompletterar miljön med ostrukturerat,
formbart material, såsom återvinningsmaterial, byggklossar,
trä, sand, konstnärsmaterial, lera och så vidare, som erbjuder
större möjligheter att utforska och att använda det mångsidigt i
motsats till det strukturerade materialet, som till exempel
föreställande, färdiga leksaker (bilar, dockor, plastdjur).
Vi erbjuder barnböcker och material som synliggör olika
språk, kulturer, likheter och olikheter, olika typer av familjer
och sätt att leva.
Vi fördjupar arbetet med normkritiska frågor bl.a. genom att
Sofia förskolors representanter i stadsdelens normkritiska
nätverk sprider kunskap och lyfter upp frågor om detta inom
egna förskolan.
Uppföljning:
Reflektion/samtal med barn om demokrati, normer, trivsel.
Avdelningsvis och förskolevis: på reflektionsmöten, APT och
planeringsdagar.
Med vårdnadshavare på utvecklingssamtal, föräldramöte och i
den dagliga dialogen.
Ansvar:
Arbetslag, avdelningsansvariga, arbetsplatsledare.
När insatserna ska genomföras:
Insatserna genomförs i det dagliga arbetet. Om något uppmärksammas
i verksamheten så ska åtgärder sättas in direkt.
Upptäcka, utreda, åtgärda
Det åtgärdande arbetet handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts
för trakasserier eller kränkande behandling. Vänta inte med att
[Skriv text]
Sida 8 (11)
dokumentera även om problemet kan uppfattas som en bagatellartad
händelse. Det kan räcka med en logganteckning med datum och helt
kort vad problemet handlar om.
Att upptäcka:
Vara där barnen är och vara lyhörda för barnens ”signaler”
både ute och inne. Det finns olika signaler vi ska vara
vaksamma på om barnen uppvisar då det kan tyda på att barnet
blivit kränkt eller trakasserad. Några av dessa kan vara att
barnet blir oroligare, ledsnare, mer aggressivt/tillbakadraget,
inte vill gå till förskolan, får kroppsliga symtom som ont i
magen, är hänvisad till en enda roll i gruppen, inte får vara
med och leka regelbundet, får vara den som duger bara när de
andra är borta.
Uppmärksamma barnens och personalens språkbruk.
Utifrån observationer och dokumentation, reflektera
systematisk kring värdegrundsfrågor, bemötande och
likabehandling på våra reflektionsmöten.
Observera samtalsklimat.
Dialog med vårdnadshavare.
Att utreda – åtgärda – följa upp
Förskolans personal måste agera så snart någon anställd får kännedom
om att ett barn känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling. Det gäller också om vårdnadshavare berättar
något till personalen som deras barn har upplevt som kränkande på
förskolan. Personalen måste skyndsamt utreda vad som har hänt och
vidta de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta kränkningar.
Utredningen ska alltid dokumenteras. Som stöd för utredningen finns
en blankett för ”Dokumentation för utredning av kränkande
behandling, diskriminering eller trakasserier diskriminering” (i
katalogen ”Anvisningar, mallar och listor”).
Utredningen (blanketten) skickas till avdelningschefen som gör
eventuella kompletteringar, ser till att föreslagna åtgärder vidtas
skyndsamt och att ärendet utan dröjsmål anmäls till
stadsdelsnämnden. Dokumentationen ska diarieföras vid
förvaltningen. En kopia kan lämpligen sparas och låsas in på
förskolan.
Om händelsen har varit av mindre allvarlig art kan det räcka med en
enkel utredning. I komplicerade fall blir utredningsskyldigheten mer
långtgående.
Syftet med utredningen är att kunna bedöma vilka åtgärder som måste
vidtas för att få trakasserier eller kränkande behandling att upphöra.
[Skriv text]
Sida 9 (11)
En tid efter det att förskolan prövat de föreslagna återgärderna ska de
följas upp. Även uppföljningen dokumenteras på blanketten.
Om förskolan har fått en anmälan från Skolinspektionen eller beo är
det förvaltningen som handlägger ärendet tillsammans med berörd
förskolechef.
Anmälan till socialtjänst hanteras enligt andra rutiner, som framgår i
krispärmen (flik 6), ”Oro för att barn far illa”.
Akut situation – Rutiner och dokumentation
Den första åtgärden är att få kränkningarna att upphöra samt
att förhindra att de fortsätter.
Ansvarig pedagog samtalar med den/de kränkta för att ta reda
på vad som hänt.
Ansvarig pedagog samtalar med det/de barn som kränkt.
Beskriv hur de kränkta upplever det och markera att beteendet
inte accepteras. Samtala också med de andra barnen som varit
medhjälpare.
Utredningen bör vara allsidigt belysande vad det gäller vad
som inträffat och omfatta både den/de som kan ha eller har
utövat kränkningen och den som blivit utsatt.
Ansvarig pedagog informerar berörda vårdnadshavare om vad
som hänt.
Ansvarig pedagog informerar arbetslaget om den uppkomna
situationen och dokumenterar händelseutvecklingen.
Ansvarig pedagog informerar förskolechef om
händelseutvecklingen.
Vid behov upprättas en handlingsplan, eventuellt med stöd av
chef. Stadsdelens Stödenhet kan ingå som resurs.
Ansvarig pedagog har samtal med de inblandade för att
kontrollera om kränkningarna upphört.
Ansvarig pedagog informerar förskolechef om utvecklingen.
Eventuell uppföljning med specialpedagog/stödenhet.
Alla medarbetare har anmälningsplikt till Socialtjänsten om vi
misstänker att ett barn behöver hjälp eller stöd för sin fysiska eller
mentala hälsa.
Ansvarsfördelning - anmälningsplikt
Förskolechef
Förskolechef är skyldig att anmäla om barn är utsatt för
kränkning/diskriminering till chefen för Förskoleavdelningen.
Förskolechefen ansvarar för att en plan mot diskriminering och kränkande
behandling för varje förskola, upprättas och följs upp varje år.
[Skriv text]
Sida 10 (11)
Om en personal är anklagad för att ha kränkt/diskriminerat ett barn är det
förskolechefen som har ansvar för att det genomförs en utredning av
händelsen. Händelsen ska även anmälas till avdelningschef på
Stadsdelsförvaltningen/ Förskoleavdelningen.
Personal
All personal på förskolan är skyldig att arbeta aktivt för att förebygga,
dokumentera om ett barn blir kränkt/diskriminerad/trakasserat och föreslå
åtgärder för att kränkning/diskriminering ska förhindras.
När personal får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling/diskriminering är denne skyldig att utreda händelsen.
(Se sid. 8 & 9).
Avdelningschef
Avdelningschef är skyldig att utreda anmälan (underlag från förskolan) och i
förekommande fall skyndsamt vidta åtgärder och se till att händelsen anmäls
till stadsdelsnämnden.
Barn, vårdnadshavare och personals delaktighet
Barn
Personalen använder sig av olika metoder/arbetssätt för att ge barnen
möjlighet att vara delaktiga och medverka i likabehandlingsarbetet.
Barn får berätta i samtal, enskilt och i grupp om hur de upplever
miljön och sin vardag på förskolan. Personal gör observationer och
reflekterar kring pedagogisk dokumentation med barn.
Vi pratar med barnen om likabehandling och alla barns rättigheter på
samlingar, under olika projekt eller temaaktiviteter samt i dagliga
samtal baserade på barnens frågor, berättelser och samspel.
Barns delaktighet skapas även genom att medarbetare fångar upp
vilka kopplingar barnen själva gör kring dessa frågor i sin vardag på
förskolan till exempel vid observationer och intervjuer.
Vårdnadshavare
[Skriv text]
Vårdnadshavare är delaktiga i uppföljningen av planen mot
diskriminering och kränkande behandling genom den dagliga
kontakten med förskolepersonal där barnens trivsel på förskolan står
i fokus. Detsamma gäller vid utvecklingssamtal.
Planen diskuteras med vårdnadshavare även vid olika typer av
föräldramöten och är uppsatt på avdelningarnas anslagstavlor.
Årets plan läggs ut på förskolans hemsida i ”Jämför Service”.
Vårdnadshavare får även direkt information om
likabehandlingsplanen i samband med inskolning och på
föräldrarådsmöten.
På Sofia förskolor har vi ett föräldraråd med representanter från
varje förskola. Dessa sitter i råden läsårsvis och träffas två gånger
Sida 11 (11)
per termin tillsammans med förskolechef och en representant från
varje berörd förskola.
Personal
Alla pedagoger är delaktiga i kartläggning och upprättandet av
planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Likabehandlingsarbetet hålls levande genom diskussioner och
reflektioner i arbetslagen utifrån observationer, intervjuer,
utvecklingssamtal, pedagogisk dokumentation.
Exempel på forum för delaktighet och information kring
likabehandlingsarbetet är arbetsplatsträffar, reflektionsmöte m.m.
Information ges även av förskolechef till nya medarbetare vid
anställningen.
Varje arbetslag integrerar planen mot diskriminering och kränkande
behandling i den egna arbetsplanen och kontinuerligt följer upp de
särskilda målsättningar som är aktuella på den egna förskolan.
Kommunikation
Planen mot diskrimening och kränkande behandling finns på förskolans
hemsida på Jämför Service/ Stockholms stad. Planen ska spridas i möten
med barnen och personalen och på föräldramöten. Den finns anslagen på
alla gruppers anslagstavla där vårdnadshavarna har tillgång till den. På
föräldramöte/ föräldraråd har vårdnadshavarna möjlighet att komma
med synpunkter och diskutera planen.
[Skriv text]
