NATIONELL REKOMMENDATION FÖR
REHABILITERING AV PERSONER MED
GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
Bakgrund
En grav hörselnedsättning försvårar möjligheterna att delta i auditiv kommunikation. För en
vuxen person med grav hörselnedsättning är ofta behoven stora och de individuella lösningarna
komplexa. En grav hörselnedsättning kan försämra den kommunikativa förmågan och orsaka en
ökad grad av isolering. Det kan ge negativ påverkan på upplevd livskvalitet och psykosocial hälsa
(Abrams, Chisolm, & McArdle, 2002; Arlinger, 2003; Carlsson et al., 2015; Turunen-Taheri,
Skagerstrand, Hellström, & Carlsson, 2016). I rehabiliteringsarbetet har hörselvården en viktig
roll för att underlätta möjligheterna för en person med grav hörselnedsättning att delta i
önskade situationer och aktiviteter. En viktig del för personen kan vara att få del av utvidgad
rehabilitering och/eller bilaterala hjälpmedel, vilket i sin tur bland annat påverkas av grad av
hörselnedsättning (Hjaldahl, Widén, & Carlsson, 2016).
För att underlätta rehabiliteringsarbetet av personer med grav hörselnedsättning har denna
rekommendation tagits fram för omhändertagande och kunskapsutbyte. Arbetet har sin grund i
det nationella kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning.
Begreppet grav hörselnedsättning
I Sverige används framför allt två begrepp för samma patientgrupp, grav hörselnedsättning eller uttalad
hörselnedsättning. I engelsk litteratur används severe eller profound hearing loss, men man använder
också begreppet deaf och deafness. Hörselnedsättningen delas in i olika grader, utifrån uppmätt
hörtröskel, vilket syftar till att illustrera möjligheten eller svårigheten att höra ljud i olika situationer. Men
ett tonaudiogram beskriver inte fullt ut de problem en person med hörselnedsättning möter i olika
kommunikationssituationer i olika sammanhang (WHO).
I Europa har HEAR definierat följande grader:
Svensk benämning
Engelsk benämning
Hörtröskel
Lätt hörselnedsättning
Mild hearing loss
25 – 40 dB HL
Måttlig hörselnedsättning
Moderate hearing loss
40 – 70 dB HL
Grav hörselnedsättning
Severe hearing loss
70 – 95 dB HL
Döv
Profound hearing loss
> 95 dB HL
(Adapted from: European Group on genetics of hearing impairment. Martini A (Ed.), European Commission Directorate, Biomedical
and Health Research Programme (HEAR) Infoletter 2, November 1996, 8.)
WHO har en något annorlunda gradering av hörselnedsättning, se tabell nedan.
Svensk benämning
Engelsk benämning
Hörtröskel
Lätt hörselnedsättning
Slight/Mild hearing loss
26 – 40 dB HL
Måttlig hörselnedsättning
Moderate hearing loss
41 – 60 dB HL
Grav hörselnedsättning
Severe hearing loss
61 – 80 dB HL
Döv
Profound hearing loss
≥ 81 dB HL
Hämtad 161005 från: http://www.who.int/pbd/deafness/hearing_impairment_grades/en/
2016-10-20
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING VUXNA
Definition:
Grav hörselnedsättning (HNS) hos vuxna definieras utifrån ett hörseltest,
tonaudiogram, där tonmedelvärdet (TMV4) är 70 dB eller sämre på bästa örat
eller att maximal taluppfattning (SAME) är sämre än 50% på bästa örat.
I Sverige beräknas finnas drygt 20 000 personer som har en grav HNS (Se Kvalitetsregistrets årsrapport
2015, tillgänglig via https://orl.registercentrum.se/).
Barndoms-/vuxendöva ingår i gruppen grav hörselnedsättning.
Mål med rekommendationen
Målet med denna rekommendation är att bidra till att personer med grav hörselnedsättning får en god
vård. Denna rekommendation kan även användas som underlag till lokala/regionala vårdprogram.
Rekommendationen är framtagen utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet och bygger på
kunskapsläget då rekommendationen tagits fram och kommer regelbundet att revideras och finns
tillgänglig via hemsidan för Nationellt kvalitetsregister för öron- näs- och halssjukvård, delregistret för
grav hörselnedsättning hos vuxna (https://hnsv.registercentrum.se/).
Kvalitetsregister
I Sverige finns för hälso- och sjukvården Nationella Kvalitetsregister för att möjliggöra förbättringsarbete
inom vården, se mer information via
http://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/kvalitetsregisternationella.1431.html och
http://www.kvalitetsregister.se.
Kvalitetsregistret - Grav hörselnedsättning vuxna - är ett av de 9 nationella kvalitetsregistren som finns
inom Öron-, Näs- och Halssjukvård i Sverige.
Syftet med kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning vuxna, är att göra en kartläggning och uppföljning
av patientgruppen i landet avseende demografiska data, rehabilitering och livskvalitet samt att studera
effekten av givna vårdåtgärder. Genom öppna nationella jämförelser syftar registret till att säkra
tillgången till jämlik vård och rehabilitering i landet. Registret utgör också en bas för ett fortlöpande
förbättringsarbete inom hörselrehabilitering för gruppen.
Kvalitetsregistret ger möjlighet till att studera ett stort antal variabler, där fyra av de viktigaste är;
1. nytta av hörselvårdens insatser
2. andel som deltagit i utvidgad rehabilitering
3. PIRS (Problems Impact Rating Scale), en skattningsskala som anger hur mycket
hörselnedsättningen påverkar det dagliga livet
4. andel personer som använder CI
Målet bör vara att de personer vi möter har nytta av våra insatser (>80% av personerna), att minst 80%
har fått tagit del av utvidgad rehabilitering samt att värdet i PIRS ligger lägre än 70.
I kvalitetsregistret definieras utvidgad rehabilitering genom att man i rehabiliteringsprocessen blivit
omhändertagen av flera yrkeskategorier (minst 3) alternativt deltagit i grupprehabilitering. Vår
2016-10-20
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING VUXNA
rekommendation är att Kvalitetsregistret utgör en grund i rehabiliteringsarbetet med gruppen vuxna med
grav hörselnedsättning. Läs mer om Kvalitetsregistret på https://orl.registercentrum.se/!
Evidensbaserat omhändertagande
Den vård som erbjuds till personer med grav hörselnedsättning bör grunda sig i evidens för att säkerställa
att personen får bästa möjliga omhändertagande. Detta kan illustreras med figur 1. Den professionelle är
den sammanhållande länken mellan de olika ingående delarna och bedömer tillsammans med personen
lämpligaste rehabiliteringsåtgärd. Beslutet om rehabilitering grundas både på individuella och
kontextuella faktorer samt utifrån vetenskap och klinisk kunskap.
”Att tillämpa evidensbaserad vård och omvårdnad innebär att bygga sina beslut på bästa tillgängliga
vetenskapliga resultat från välgjorda undersökningar – som ett komplement till annan kunskap, och i
samråd mellan patient och vårdpersonal.” (SBU)
Personens situation,
erfarenhet, önskemål
Den
Kontextuella
professionelles
faktorer, t.ex.
Bästa tillgängliga
expertis
lagar och riktlinjer
kunskap
Figur 1. Delarna i den evidensbaserade beslutsprocessen. (Socialstyrelsen, 2012)
ICF – International Classification of Functioning, Disability and Health
ICF (på svenska Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) är framtaget
av WHO, och har två olika funktioner. Dels att vara en teoretisk modell för att studera hälsa och
hälsorelaterade tillstånd, dels att fungera som ett klassifikationssystem. Båda utgår från en biopsykosocial
modell, där man önskar skapa en helhetsbild av personens livssituation. Med denna modell studeras vilka
möjligheter och hinder som ökar respektive minskar personens förmåga att klara sin situation. Det kan
handla hörselfunktion men exempelvis också om ljudmiljön eller attityder hos personen själv eller hos
personer i omgivningen. Modellen består av sex komponenter som alla bidrar till en persons funktion;
kroppsfunktion, kroppsstruktur, aktivitet, delaktighet, omgivningsfaktorer och personfaktorer (se figur 2).
Denna modell är väl lämpad att använda i rehabiliteringsarbetet med personer med grav
hörselnedsättning. Läs gärna mer på Socialstyrelsens hemsida om ICF (www.socialstyrelsen.se) och på
WHO´s hemsida (www.who.int).
2016-10-20
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING VUXNA
Figur 2. ICF – biopsykosocial modell. Interaktioner mellan ICF-komponenter (Socialstyrelsen, 2016)
Personcentrerad audiologisk rehabilitering – PCAR
Personcentrerad vård rekommenderas för personer med kroniska sjukdomar och/eller funktionstillstånd.
Det innebär att personen ska uppmuntras till att vara aktiv i sin egen rehabilitering och inte enbart
vårdtagare (Mead & Bower, 2000). Att arbeta med personcentrerad rehabilitering stämmer väl överens
med att följa ICF, då fokus naturligt läggs mer på vad en person klarar och de underlättande och
hindrande faktorer som finns, snarare än att fokusera på den skadade/nedsatta kroppsfunktionen.
Fördelarna med att arbeta personcentrerat är många, främst nämns nyttan och nöjdheten med
rehabilitering (Grenness, Hickson, Laplante-Levesque, & Davidson, 2014). En annan viktig fördel är att
man genom patientcentrerat arbete på ett bättre sätt kan bemöta varje individs behov och också bredda
de åtgärder man genomför. Viktigt i samband med detta arbete är att se över sitt eget arbete och sin
egen organisation. Organisationen på arbetsplatsen kan många gånger vara uppbyggd för ett
vårdgivarcentrerat arbete snarare än att patientcentrerat arbete (Taylor, 20150616 Hearing views blog).
Rehabiliteringsprocessen
För personer med förvärvad eller medfödd grav
hörselnedsättning är arbetet utifrån evidensbaserad
praxis av stor vikt för att underlätta och förbättra
personens möjligheter till en god hörselsituation.
SKL (Sveriges Kommuner och landsting) publicerade
2008 rapporten Hörselrehabilitering för vuxna där en
lämplig rehabiliteringsprocess presenterades som bygger
på ett arbete från HRF, se figur 3. I texten nedan
presenteras vad som, utifrån vår patientgrupp,
kan vara lämpliga insatser och åtgärder. För att bemöta
personens behov är det av stor vikt att genomföra
en behovsanalys/behovsbedömning som sedan leder
fram till en individuell åtgärdsplan. Behovsanalysen
kan med stor fördel genomföras utifrån den teoretiska
Figur 3. Rehabiliteringsprocessen (HRF, 2009)
2016-10-20
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING VUXNA
modellen i ICF och kvalitetsregistret. Om en rehabiliteringsåtgärd är framgångsrik, exempelvis genom ett
hörhjälpmedel som gör ljud hörbara, så underlättas även aktivitet och delaktighet i kommunikativa
situationer och livskvaliteten kan förbättras (AAA guidelines, 2015).
Diagnostik bör genomföras med regelbundenhet, så fullständigt som möjligt. Det innebär ton och talaudiogram, både med respektive utan hjälpmedel.
Tonaudiogram bör om möjligt testas med både luft och ben samt obehagsnivåmätning.
Talaudiogram, antingen tal i tyst eller tal i brus, utifrån patientens förutsättningar.
Debut av hörselnedsättning/grav hörselnedsättning samt möjlig ärftlighet bör efterfrågas i samband med
audiometriska mätningar. Orsak till hörselnedsättningen kan vara av varierande art och medför variation i
progress och omhändertagande. Diagnostik bör genomföras regelbundet då även mindre förändringar i
ton- och taltrösklar kan medföra konsekvenser för hörförmåga och hörapparatinställningar. Denna grupp
av personer uppfyller kriteriet för cochlea-implantat och diagnostiken ligger till grund för att tillhandahålla
insikt i personens hörselfunktion, vilket ger vårdgivaren bättre möjlighet att vid rätt tillfälle remittera till
CI-team för eventuell utredning. Mätningar med och utan hjälpmedel ligger som underlag. Följande
punkter finns som indikation för CI i de nationella indikationerna:
- Att tonmedelvärdet vid tonaudiometri är sämre än 70 dB HL på det bästa örat och att resultatet
vid talaudiometri med fonemiskt balanserade enstaviga ord är sämre än 50 procent på det bästa
örat.
- Att tonaudiometri i ljudfält med optimalt anpassade hörapparater, vid 4 kHz, är lika med eller
sämre än 50 dB HL eller att resultatet vid talaudiometri med optimalt anpassade hörapparater är
sämre än 50 procent med fonemiskt balanserade enstaviga ord.
Läs vidare på https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nationella-indikationerunilateralt-kokleaimplantat-vuxna.pdf
Behovsanalys är en förutsättning för en god rehabilitering (NZAS, 2008). Behovsanalysen bör innehålla
kartläggning av personens bakgrundsinformation, inklusive eventuell progression av hörselnedsättning,
samt nuvarande situation vad gäller kommunikationsform, sysselsättning, familjesituation, fritidsintressen
etc. Använd gärna Kvalitetsregistrets checklista (se bilaga 1) som underlag för samtalet. Här kan även ICF
med fördel användas, att föra ett samtal utifrån modellen (se figur 2) men även utifrån de
klassificeringskoder som ingår i ICF core set och som har betydelse för personen med grav
hörselnedsättning. Dessutom bör behoven i de olika situationerna kartläggas noggrant, vad som har högst
prioritet för att öka personens möjligheter till delaktighet och aktivitet.
Viktigt att vara observant på eventuella ytterligare funktionsnedsättningar, som ex.vis synproblem,
motoriska svårigheter, kognitiva problem, eller andra sjukdomar/funktionshinder. Men också att se vilka
möjligheter och underlättande faktorer som finns hos personen själv eller i omgivningen och som kan
underlätta situationen.
Viktigt att kontrollera att personen med grav hörselnedsättning har de ersättningar de har rätt till, som
handikappersättning (läs mer på www.forsakringskassan.se), att de har hjälpmedel både individuella och
hörseltekniska hjälpmedel till hem och arbete som dörr/telefon, brandlarm, och även
kommunikationshjälpmedel, som ex.vis text/bildtelefon.
Tänk på att denna grupp uppfyller de nationella hörselkriterierna för cochleaimplantat (CI)!
(Socialstyrelsen, 2011)
2016-10-20
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING VUXNA
Tolkanvändning kan vara avgörande för att en person med grav hörselnedsättning ska kunna delta i
samtal oavsett om det gäller språk, tecken eller skrivtolk. Genom tolkanvändning säkras
kommunikationen mellan vårdgivare och patient, där tolken är ett verktyg i mötet. För att hålla hög
kvalitet på kommunikationen är det viktigt att använda professionella tolkar, vilket bättre leder till en
trygghet i situationen för både patient och vårdgivare. Inför samtalet bör patienten tillfrågas om hur
tolken ska användas. Personer behöver olika stöd, allt från att hela samtalet tolkas till att endast delar av
samtalet tolkas, som exempelvis olika begrepp eller de beslut man tar om rehabiliteringen. Det är också
viktigt att säkerställa att rätt tolk bokas av vårdgivaren, att det blir det personens starkaste språk.
Om hörselnedsättningen är progredierande kan det vara svårt för personen att hantera de förändrade
möjligheterna att klara sina samtalssituationer. Ett behov av att använda tolk kan uppstå för att
underlätta samtalssituationen. Här har du som vårdgivare ett ansvar att visa på vilka möjligheter som
erbjuds för att underlätta samtal genom att exempelvis använda skrivtolk.
Individuell rehabiliteringsplan
I enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen och HRF´s rehabiliteringsprocess ska varje patient erbjudas att
en rehabiliterings- eller åtgärdsplan upprättas. Denna plan bör ta
sin utgångspunkt i den genomförda behovsanalysen och det bör ske vid varje ny rehabiliteringsinsats. Vid
varje ny rehabiliteringsinsats fylls även Kvalitetsregistrets Baseline-enkät i och denna ligger till grund för
uppföljning som sker ett år senare. Se separat instruktion på Kvalitetsregistrets hemsida.
Rehabiliteringsplanen ska belysa vilka insatser/åtgärder som är tänkta att underlätta måluppfyllelse i
enlighet med behovsanalysen. Planen ska upprättas i samarbete mellan den professionelle och personen
med hörselnedsättning och ta hänsyn till medicinska, tekniska, pedagogiska och psykosociala åtgärder. På
detta sätt ökar förutsättningarna för förståelse, motivation och delaktighet i rehabiliteringen (SKL, 2008).
Ett exempel på en rehabiliteringsplan finns i bilaga 2.
Läkarbesök bör erbjudas personen för att fastställa specifik diagnos och prognos. Medicinska
rehabiliteringsbehovet ska identifieras likaså personens allmänna medicinska status. Sjukskrivningsbehov
identifieras, där Försäkringskassans rehabiliteringskedja beaktas. Personen bör erbjudas läkarbesök med
regelbundenhet. Tidsintervallet kan variera beroende på personens önskemål och klinikens
förutsättningar.
Rehabilitering som genomförts tidigare bör kartläggas tillsammans med pågående/planerad
rehabilitering. Utgå gärna ifrån Kvalitetsregistrets checklista (se bilaga 1). Andra formulär lämpliga att
använda i kartläggningen av en patients situation kan exempelvis vara COSI, HHIA/HHIE.
Vår rekommendation är att personer med grav hörselnedsättning ska rehabiliteras inom teamverksamhet
för utvidgad rehabilitering. Utvidgad hörselrehabilitering arbetar tvärprofessionellt och utifrån personens
behov. Rekommendationen är att personen ges möjlighet att utifrån sina specifika behov träffa lämpliga
yrkeskategorier såsom t.ex. audionom, fysioterapeut, ingenjör, kurator, läkare, psykolog, pedagog,
tekniker eller tinnitusterapeut.
Hörselrehabilitering för personer med grav hörselnedsättning kan bestå av olika typer av åtgärder som
erbjuds utifrån bedömning av patientens individuella behov. (Se även Rehabiliteringshjulet i HRF´s
årsrapport från 2009.)
2016-10-20
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING VUXNA
Nedan listas exempel på olika rehabiliteringsåtgärder. Vilka åtgärder som sätts in ska utgå från den
behovsanalys man genomfört och de kombineras utifrån varje enskild persons behov, men också utifrån
de resurser som finns hos respektive vårdgivare. Vid behov remitteras personen vidare till annan
vårdgivare.
Individuell rehabilitering
Tekniska åtgärder:
- Hörapparatanpassning; konventionell hörapparat, benförankrad hörapparat,
kokleaimpantat (CI).
- Övriga tekniska hjälpmedel, exempelvis varseblivningssystem, text-/bildtelefon, trådlös
kommunikation, FM-system mm.
- Information om funktioner/användning av hjälpmedel
Medicinska åtgärder:
- Medicinsk rehabilitering
- Sjukskrivningsärenden
Pedagogiska åtgärder:
- Information om t.ex. hörsel, kommunikationsstrategier, tekniska hjälpmedel, CI, mm.
- Hörträning
- Kommunikationsformer som t.ex. tal, teckenspråk, tecken som AKK (tidigare TSS)
- Tolkmetoder som t.ex. skrivtolk, teckentolk
Psykologiska åtgärder:
- Samtal t.ex. kris-, stödjande-, motiverande samtal.
- Copingstrategier
- Kognitiv beteende terapi (KBT)
- Mindfulness
Sociala åtgärder:
- Handikappersättning
- Anhöriginformation
- Social information och rådgivning t.ex. försäkringsfrågor/ sjukskrivningsfrågor
- Sociala stödåtgärder t.ex. intyg, ansökningar, överklagan
- Konsekvenser av ev. ytterligare funktionsnedsättningar/sjukdomar
Arbetslivsinriktade åtgärder:
- Arbetstekniska hjälpmedel: anpassning och information
- Information och samråd med arbetsplats/kollegor/försäkringskassa/ arbetsförmedling m.fl.
Övriga åtgärder:
- Avspänningsövningar – kroppskännedom
- Samverkan med andra kliniker, myndigheter och aktörer
- Information om egenvård
Grupprehabilitering:
- Gruppverksamhet, kan exempelvis handla om hörselnedsättning, arbetshjälpmedel,
kommunikation etc. Kan t.ex. utgå från en specifik patientgrupp eller en specifik
åtgärd.
- Tecken som alternativ kompletterande kommunikation (TAKK, tidigare TSS)
- Teckenspråkskurs
2016-10-20
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING VUXNA
-
Aktiv Kommunikation (AK) (Hickson, Worrall, & Scarinci, 2007; Oberg, Bohn, Larsson,
& Hickson, 2014).
Uppföljning
Individuell rehabilitering
Tekniska åtgärder med hörapparatanpassning bör utvärderas både objektivt och subjektivt. För den
objektiva utvärderingen rekommenderas REM/IF-mätning och/eller FF-mätning. För den subjektiva
utvärderingen rekommenderas att ta hjälp av utvärderingsformulär, ex.vis IOI-HA/E eller COSI. Båda
metoderna rekommenderas att ske i kombination tillsammans med utvärdering i samtalsform.
Uppföljning kan ske i anslutning till avslutande av rehabilitering eller som ett fristående besök vid senare
tillfälle, exempelvis efter 6-12 månader.
För personer med grav hörselnedsättning är det av stor vikt att följa upp situationen vid förändringar i
livssituationen som exempelvis förändrad familje- eller arbetssituation.
Kvalitetsregister
Utvärderingsenkät från Nationellt kvalitetsregister för hörselrehabilitering, 3 -6 månader efter avslutad
hörapparatanpassning, om verksamheten deltar i detta.
Uppföljningsenkät från Kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning, 12 månader efter ifyllande av
Baseline-enkät. Uppföljningsenkät skickas ut från klinik, se separat information på kvalitetsregistrets
hemsida.
Grupprehabilitering
Utvärderingsenkät sänds ut efter varje avslutad kurs.
2016-10-20
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING VUXNA
Referenser:
Abrams, H., Chisolm, T. H., & McArdle, R. (2002). A cost-utility analysis of adult group
audiologic rehabilitation: are the benefits worth the cost? Journal of Rehabilitation
Research and Development, 39(5), 549-558.
Arlinger, S. (2003). Negative consequences of uncorrected hearing loss - a review.
International Journal of Audiology, 42, S17-S20.
Carlsson, P. I., Hjaldahl, J., Magnuson, A., Ternevall, E., Eden, M., Skagerstrand, A., &
Jonsson, R. (2015). Severe to profound hearing impairment: quality of life,
psychosocial consequences and audiological rehabilitation. Disability and
Rehabilitation, 37(20), 1849-1856. doi: 10.3109/09638288.2014.982833
Grenness, C., Hickson, L., Laplante-Levesque, A., & Davidson, B. (2014). Patient-centred
care: A review for rehabilitative audiologists. International Journal of Audiology, 53,
S60-S67. doi: 10.3109/14992027.2013.847286
Hickson, L., Worrall, L., & Scarinci, N. (2007). A randomized controlled trial evaluating the
Active Communication Education program for older people with hearing impairment.
Ear and Hearing, 28(2), 212-230. doi: 10.1097/AUD.0b013e31803126c8
Hjaldahl, J., Widén, S., & Carlsson, P.-I. (2016). Severe to profound hearing impairment:
factors associated with the use of hearing aids and cochlear implants and participation
in extended audiological rehabilitation. Hearing, Balance and Communication, 1-10.
doi: 10.1080/21695717.2016.1242250
HRF. (2009). John Wayne bor inte här: om hörselskadade och hörselvården i Sverige.
Stockholm: Hörselskadades Riksförbund (HRF).
Mead, N., & Bower, P. (2000). Patient-centredness: a conceptual framework and review of
the empirical literature. Social Science and Medicine, 51(7), 1087-1110. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/S0277-9536(00)00098-8
NZAS. (2008). User guide to hearing needs assessment: (NZ Audiological Society).
Oberg, M., Bohn, T., Larsson, U., & Hickson, L. (2014). A Preliminary Evaluation of the
Active Communication Education Program in a Sample of 87-Year-Old Hearing
Impaired Individuals. Journal of the American Academy of Audiology, 25(2), 219-228.
doi: 10.3766/jaaa.25.2.10
SBU. Vad innebär evidensbaserad vård. Retrieved 2014-04-14
SKL. (2008). Hörselrehabilitering till vuxna. www.tillgangligvard.nu: Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL).
Turunen-Taheri, S., Skagerstrand, Å., Hellström, S., & Carlsson, P.-I. (2016). Patients with
severe-to-profound hearing impairment and simultaneous severe vision impairment: a
quality-of-life study. Acta Oto-Laryngologica, 1-7. doi:
10.1080/00016489.2016.1229025
2016-10-20
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING VUXNA
2016-10-20
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING VUXNA
Bilaga 1
2016-10-20
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING VUXNA
Bilaga 2
Mall för övergripande rehabiliteringsplan inklusive målformuleringar.
PERSONUPPGIFTER ________________________________________
MÅLOMRÅDEN INKL SPECIFIKA MÅL
OMRÅDE 1
OMRÅDE 2
___________________ __________________
___________________ __________________
___________________ __________________
___________________ __________________
___________________ __________________
___________________ __________________
___________________ __________________
OMRÅDE 3
_____________________
_____________________
_____________________
_____________________
_____________________
_____________________
_____________________
PLANERADE
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_____________________
KOMMENTARER
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
(Efter NLA (nordisk lärobok i audiologi) 2007.)
2016-10-20
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING VUXNA
