(Microsoft PowerPoint - KAS 28 okt 2014 \(6\).ppt [Kompatibilitetsl

KAS
kvalitetsansvarig sjuksköterska
• Helena Johansson
• Annika Pantzar
• Ingvor Andersson
Jönköping
Jönköping
Jönköping
• Mats Ringblom
• Kristina Svensson
• Helen Nilsson
Kalmar
Kalmar
Kalmar
• Anne-Lie Neumann Östergötland
• Malin Jonsson
Östergötland
UPPDRAGET - utkast
MÅL
Miniminivå för ett KAS uppdrag med möjlighet att utveckla
innefattar 10-20% av en heltidstjänst.
Att ha en eller flera utsedda koordinatorer (läkare) som stöd.
UPPDRAG
• Att vara kontaktlänk mellan NDR- rapportörerna,
koordinatorerna/KASar och NDR inom respektive
landsting samt vidarebefordra information från NDR.
• Att stimulera korrekt inrapportering till NDR
forts
• Att verka för en regional direktrapportering från
vårddokumentationssystemet Cosmic
• Att stimulera användning av utdata som stöd för
förbättringsarbete
• Att vara stöd för koordinator vid tolkning/analys
av utdata från NDR
• Att vara support till NDR-rapportörerna
forts
• Att stödja enheter genom uppsökande verksamhet
• Att 2 ggr per år delta i regionalt KAS nätverk
• Att samverka med det regionala och de lokala
diabetesråden
• Att sträva efter en regionalt likvärdig resursfördelning
avseende KAS-uppdraget samt
• Att KAS ska representera landstinget vid NDRs årliga
möte.
Medskick - från konferens
9-10 oktober 2014
Högre dödlighet – förtida död
Psykiatrisk diagnos + vårdats inom psykiatrin
I åldrarna 20-59 år finns en ökad dödlighet
8 ggr högre hos kvinnor och
10 ggr högre hos män.
Psykiatrisk sjukdom innebär mycket högre risk
att dö i förtid
i hjärt- kärlsjukdom, stroke och diabetes:
15 år för kvinnor och 20 år för män.
Samarbete kommun och landsting A-O
Sjukvård
•
•
•
•
Socialtjänst
Kommunal
Primärvård
Medicinklinik
Psykiatri
o Prioritera screening för somatisk sjukdom ?
o Årlig hälsoundersökning ?
o ”Passa på” med provtagning i samband med besök av
andra anledningar ?
Livsstil viktigt – för alla!
TV-tittande mer än 4 timmar/dag:
har en 46% ökad total dödlighet
och har en 80% riskökning för död i
hjärt- kärlsjukdom.
Att skapa god hälsa hos personer med allvarlig
psykisk sjukdom Kenneth Jue, läkare i New Hampshire, USA
INSHAPE – vårdprogram, skapat av Kenneth Jue
• Programmet vänder sig till psykiskt sjuka och
syftar till att förebygga fysisk ohälsa.
• Programmet är personcentrerat och bygger på
deltagarens eget ansvar, beslut och mål. Varje
deltagare följer sin egen Inshape-plan.
• Varje deltagare har en hälsomentor som hjälper
och stöttar deltagaren. En mentor har ingen
sjukvårdsutbildning utan kan vara personlig
tränare på ett gym.
forts
INSHAPE – vårdprogram, skapat av Kenneth Jue
• Programmet baseras på fysisk aktivitet och
kostrådgivning men även att deltagaren ska öka sin
sociala aktivitet.
• Stöd till rökstopp ingår också.
• Programmet bygger på samverkan mellan olika
aktörer som primärvård, lokala gym, föreningar etc.
• Initialt finansierat via fonder men ingår numer i den
allmänna sjukvården i vissa städer och samhällen
över hela USA.
Diabetologens syn på psykisk ohälsa
föreläsare Docent Stig Attvall, Diabetescentrum/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
• Vid psykisk ohälsa förekommer ofta de största
riskfaktorerna för diabetes typ 2; rökning, stress,
sömnsvårigheter, låg grad av fysisk aktivitet och högt
kaloriintag.
• Studier har visat att ca 45 % av personer med
schizofreni röker.
• Det finns en hög risk för odiagnostiserad diabetes
typ2 vid exempelvis schizofreni.
Forts Diabetologens syn på psykisk ohälsa
• Överdödligheten i livsstilsrelaterade sjukdomar
bland personer med psykisk ohälsa är mycket stor.
• I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
diabetesvård förekommer inte något avsnitt om
diabetes vid psykisk ohälsa.
• Svenska psykiatriska föreningen har tillsammans
med ett flertal andra föreningar tagit fram kliniska
riktlinjer: Att förebygga och handlägga metabol risk hos
patienter med allvarlig psykisk sjukdom .
Jörgen Bragner psykolog
• Psykisk ohälsa påverkar den drabbades vardag och funktionssättet
förändras.
• Samhället har blivit svårare för de med psykiska funktionshinder.
• Tillgänglighet man anpassar miljön för personer med fysiska
funktionshinder.
Inte samma för de med psykiska funktionshinder.
• Pat med kognitiv funktionsstörning kan vara motiverad men klarar
inte alltid av att hantera situationen.
Stora oförmågor eller andra förmågor - hur hjälper vi dessa?
Förmågor
Kognitiv förmåga
Perception förmåga att uppfatta, hur hjärnan tar in information
Verbal förmåga
Spatial förmåga
Minne
Inlärning
Abstrakt tänkande
Exekutiva funktioner, en del lägger arbetsminnet här andra inte.
Reducerad aktivering i hjärnan
Processhastigheten är ofta nivåsänkt
Vad kan vi göra när patienter uteblir från besök?
Ställ dig också frågorna
Hur förmedlar jag information?
Patientens möjligheter?
Vilka ansträngningar måste vissa göra
för kunna möjliggöra förändringar?
Viktigt att visa att vi vill att det ska fungera.
Viktigt att ge personer fler chanser.
ex
sms påminnelser
ringa upp
papper och penna
uppmana att ta med
anhöriga och vänner som
kan hjälp till
återförsäkra att budskapet
har gått fram
samtala om de hinder som
kan komma upp.
Ökad risk för självmord vid diabetes
Föreläsare: Bo Runesson, professor, Karolinska institutet
• Diabetes mellitus medför en ökad risk för suicid, särskilt
bland personer med diagnos < 40 år.
Studie, åren 1996 – 2009
• 256 000 personer med typ I eller II visar att suicidrisken
är tre gånger större. Unga män har högst risk.
• Vanligaste tillvägagångssättet var dödlig förgiftning t.ex.
överdos av insulin.
Forts Ökad risk för självmord vid diabetes
• Andra riskfaktorer för suicid är alkohol, ångest, affektiv
sjukdom och depression.
• Även stress relaterat till insulinbehandling bör observeras.
• Det kan vara svårt att identifiera symtom av ångest och
hypoglykemi särskilt i samband med funktionsnedsättning.
• Vårdpersonal som sköter diabetespatienter bör vara
medvetna om ökad risk för psykiska störningar och
självmordsbenägenhet.
Samverkan kring patienter med
fetma och psykisk sjukdom
Föreläsare: Helena Dreber, Signy Reynisdottir.
Studie av 400 patienter på en psykosmottagning i Stockholm
• Vid grav fetma finns en överrepresentation av psykisk ohälsa.
• Även ökad risk för en rad sjukdomar och tillstånd. Högre risk
för död, hjärtsvikt, DM typ II, smärta i ländrygg och leder.
• Vidare sömnproblem, ödem, gallsten, infertilitet, cancer,
fosterskador, mm.
• Det för med sig psykosociala, medicinska och psykologiska
komplikationer.
Forts Samverkan kring patienter med fetma och psykisk sjukdom
•
Det är av vikt att hitta orsaker till fetma samt journalföra
BMI, anamnes, klinisk us, lab.
•
Behandling med kost, fysisk aktivitet, läkemedel, pulver,
KBT, kirurgi.
•
Viktigt att se varje individ som den är, använda
empowerment och en önskan om ökat samarbete.
T.ex en psykisk kompetens inom diabetesteamet.
•
Detta är inte en hopplös grupp men resurser behövs.
Depression och Diabetes och Kardiovaskulära sjukdomar
föreläsare Thomas Kjellström
Docent internmedicin och endokrinologi. Helsingborgs lasarett
• Depression ökar risken att utveckla diabetes med 37%.
• Förekomsten är mycket vanligare hos kvinnor än hos män
• kvinnor 28% - män 18%
• Risken att få en depression är dubbelt så stor om man har diabetes
jämfört med en icke diabetiker
• Flera folksjukdomar har en betydande ökning av depression, som
exempel drabbar det 30% av patienter som insjuknat i stroke
• God prognos vid rätt insatt behandling, 80% tillfrisknar från sin
depression efter insatt behandling
Fråga patienten
•
Om de har intresse av att göra något?
•
Har lust att göra något ?
•
Upplever de sig deprimerade?
fortsättning
• Det finns gemensamma biologiska karakteristiska mellan
depression och andra folk sjukdomar i form av markörer
• För låggradig inflammationsprocess - Cytokiner(CRP)
Vid klinisk depression förändras fysiologin på många sätt
• Aktivering av nervsystemet
• Immunologiska förändringar
• Rytmrubbningar
• Trombocytfunktionen
• Endotel funktionen
• Ger inflammatoriska processer i kärlen
• Ska vi behandla förebyggande?
När kropp och själ är under press
det kallas kronisk psykisk stress
Kan ge depression och stroke
och är trombocytens eget språk
Så blir du ofta arg och lack
instabila blir dina plack
Hög nivå av cytokin
hela kroppen lider pin
Hjärtinfarkt och depression
allt beror på inflammation
Stabilisera med statin
och kärlväggen blir åter fin
Att bli delaktig i medicinska beslut
Definition av empowerment enligt Funell
•att ha tillräckliga kunskaper för att göra rationella beslut
•att ha tillräcklig kontroll och tillräckliga resurser för att
implementera sitt beslut och tillräcklig erfarenhet för att
utvärdera effekten av dessa val
Hur arbetar man med förhållningssättet empowerment?
Ställa frågor......
,men det viktigaste är att lyssna......
Vårt ansvar?
• Vi kan ge patienten kunskaper och färdigheter så att de
kan göra ett rationellt val
• Vi kan ge stöd och resurser för att patienten skall kunna
ta sitt ansvar
• Vi kan ge förslag till copingstrategier och
beteendeförändringar
• Vi kan ge patienten möjlighet att reflektera över sina val
• Vi har ansvar för relationen
Vad händer i diabetesvården
Teknik
• Insulinpump
• Kontinuerlig glukosmätning
• Appar
• Scanner
• P - glukosmätare
Kontinuerlig glukosmätning ( CGM )
Via insulinpump
Via separat handenhet –
fristående system
”Kommunikationsportaler”
APPAR
Tex TRIABETES
ALLT I ETT
Få en överblick och lär
känna dig själv bättre.
Jämför mat, blodsocker,
insulin, medicin, motion
och vikt över tid.
P-GLUKOSMÄTNING
SCANNA
Blodglukos mäts i den
interstitiella vätskan.
Pil som visar åt vilket håll
glukosvärdet är på väg.