Medeltiden på tidslinjen Medeltiden varade ungefär år 1050

Medeltiden på tidslinjen
Medeltiden varade ungefär år 1050-1520 i Sverige. Innan det blev medeltid var det
vikingatid och efter medeltiden kom vasatiden.
Utmärkande drag för medeltiden
Sverige blev ett land med en kung för hela landet och gemensamma lagar.
Kristendomen blev ny religion i Sverige efter asatron.
Handeln blev viktig och skedde även med utländska köpmän.
Städer grundades vid tidigare marknadsplatser.
Man delade upp befolkningen i olika samhällsklasser som kallas de fyra stånden.
Kristendomen
Vikingarnas plundringståg gjorde att de som blev utsatta för det ville sätta stopp för
de vilda nordborna. Utländska missionärer skickades till Sverige för att försöka
omvända människorna till att tro på kristendomen istället för asatron. Det var svårt
och de fick försöka många gånger. Till slut lyckades man övertala kungen att bli
kristen och då blev det lättare att övertala folket också.
Kyrkan blev rik och mäktig under medeltiden och spelade en viktig roll. Alla var
tvungna att gå i kyrkan på söndagar och om man inte gjorde det eller om man vägrade
tro på gud så kunde man bli straffad. Folket fick betala skatt till kyrkan och många
gav frivilliga gåvor för att vara säkra på att komma till himlen när de dog. Det var
prästen som berättade nyheter och som lärde en del pojkar att läsa, skriva och räkna.
Klostren fungerade som hem för munkar och nunnor, men även som skola, sjukhus och
hotell. Kungarna sa att det var guds vilja att göra som kungen bestämt.
Handel
Handeln blev viktig under medeltiden. Byteshandel förekom fortfarande, men man
började också köpa och sälja varor mer än tidigare. Det kom handelsmän från bland
annat Tyskland och vissa av dem bosatte sig i Sverige. Marknadsplatserna blev fler
och fler. Så småningom växte det upp städer kring många av marknadsplatserna.
Marknaderna hölls då på torget dit bönderna kom med det de ville sälja. Många
köpmän kom med varor lastade på båtar som kallas koggar. De utländska köpmännen
sålde t.ex. vin, vackra tyger, guld- och silversaker, bomull, salt och kryddor.
De svenska köpmännen sålde t.ex. fisk, skinn, lädervaror, järn, koppar, ull och
ylletyger. För att få ta in varor i staden måste man betala tull (en sorts skatt) som
kungens fogdar samlade in. Även hantverkare sålde saker de tillverkade, antingen på
marknaden eller i sina egna hus där de hade sin verkstad.
Städer
Fler och fler ville bo vid marknadsplatserna och därför började många städer växa
fram under medeltiden. Städerna på medeltiden var mycket mindre än vad städerna
är idag. Städerna låg ofta vid kusten eller vid andra vattendrag eftersom det var
enkelt att ta sig fram med båt, både för människor och för transport av varor.
I staden bodde bland annat köpmän och hantverkare och de kallades för borgare.
Mitt i staden låg torget där marknaderna hölls. Städerna var viktiga för kungen som
tjänade pengar på tullarna och därför skyddades ofta städerna av en ringmur och en
borg. Borgmästaren och några rådmän bestämde över staden. Husen låg väldigt tätt
och det var stor brandfara. Hygienen var dålig så sjukdomar spreds lätt. Det luktade
också illa av sopor, smuts och djur. Det fanns badhus dit borgarna kanske gick en gång
i veckan för att göra sig rena.
Hansan
Handeln ökade mellan Europas länder och flera handelsstäder växte fram.
Köpmännen blev rika och det var viktigt att kunna kontrollera handeln kring
Östersjön. Därför bildades ett handelsförbund med köpmännen från olika städer
runt Östersjön. Det förbundet kallades Hansan och några viktiga hansestäder var
Lübeck, Hamburg, Köln i Tyskland och Visby i Sverige. Hansan hade egna soldater och
krigsfartyg för att skydda sig mot sjörövare. Hansan förbjöd andra länders köpmän
att handla med Norden. Om en nordisk kung försökte ta ut tull av de tyska köpmännen
blev det krig.
De fyra stånden
Man delade upp befolkningen i olika samhällsklasser under medeltiden. De kallades för
de fyra stånden och var adel, präster, borgare och bönder. Det fanns också de som
inte hörde till något stånd alls, t.ex. trälar och fredlösa.
Adeln var mäktigast och rikast och dit hörde även kungen. Präster var de som
arbetade i kyrkan. Adel och präster betalade inga skatter. Borgare var köpmän och
hantverkare. De bodde i staden. Bönderna bodde på landsbygden och odlade och hade
boskapsdjur. Några bönder ägde själva sin gård och sin jord, men många hyrde jorden
av någon adelsman, kungen eller kyrkan. Borgare och bönder fick betala skatt till både
kungen och kyrkan.
Spår av medeltiden idag
Flera av de medeltida städerna finns kvar, även om de ofta har blivit större.
I Visby kan vi t.ex. se delar av ringmuren kvar och många städer har ett torg i den
centrala delen. Gamla Stan i Stockholm har flera hus som är från medeltiden.
De tyska köpmännen som flyttade hit har gjort att vi har många ord i det svenska
språket som kommer från tyska ord, t.ex. betala (bezahlen), skicka (schicken), måla
(mahlen) och fönster (fenster). I Gamla Stan kan vi också se gatunamn som t.ex.
Munkbroleden, Köpmangatan, Prästgatan, Skomakargatan och Skräddargränd.
Det finns också många kyrkor kvar från medeltiden där vi kan se målningar som förr
fungerade som de fattigas bibel.
Viktiga personer
Birger Jarl
regerade i Sverige i mitten av 1200-talet, men var inte kung
grundade Stockholm
stiftade de fyra fridslagarna: kvinnofrid, hemfrid, tingsfrid och kyrkofrid
Magnus Ladulås
son till Birger Jarl
förbjöd stormännen att våldgästa byarna (”satte lås på bondens lada”)
blev kung över hela landet
Drottning Margareta
skapade Kalmarunionen, hon ville göra Norden till en stormakt
regerade över Sverige, Norge och Danmark
kallades för ”Kung Byxlös”
Sten Sture den äldre
ledare för Sturepartiet som ville ha Sverige mer självständigt
riksföreståndare för Sverige
försvarade Stockholm mot Kristan I (danske kungen)
Sten Sture den yngre
ledare för Sturepartiet
riksföreståndare för Sverige
besegrade Unionspartiet och satte deras ledare Gustav Trolle i fängelse
dog i ett slag mot danskarna
Kristian II
kung i Danmark, Norge och senare även i Sverige
Stockholms blodbad
kallades Kristian Tyrann
Gustav Vasa
ledde kampen mot Kristian II
blev kung i Sverige 6 juni 1523 – Sveriges nationaldag firas bl.a. till detta minne
Kalmarunionen upphörde och Sverige blev en nationalstat
Vasaloppet åks till hans minne
Heliga Birgitta
grundade nunneorden ”Birgittinerorden”
fick påvens tillstånd att grunda Vadstena kloster
helgonförklarad – Europas skyddshelgon
fick många uppenbarelser
Ord och begrepp
Kommer i en särskild fil, men alla ska ha ordlistor i sina SO-häften.