Linköpings universitet
Psykologi 2, Metod VT-09
Emma Bardh (800925) och Christina Forsgren (860717)
En enkätstudie om vad lärare och elever anser är viktiga egenskaper hos en lärare Emma Bardh och Christina Forsgren
Handledare: Örjan Dahlström 1
Linköpings universitet
Psykologi 2, Metod VT-09
Emma Bardh (800925) och Christina Forsgren (860717)
Abstract En kvalitativ enkätstudie har genomförts där syftet har varit att se attityds skillnader/ likheter
angående lärares ledarstilar hos elever och lärare på ett gymnasium. Vi har valt att jämföra
elever och lärares syn på olika ledarstilar och se om de skiljer sig åt.
Inledning Inom alla verksamheter behövs det ledare, så även i skolan (Bohlin 1995). Men vad är det då
som utgör en bra ledare och vad krävs det för egenskaper för att läraren ska vara en bra lärare
i elevers och lärarens egna ögon? Ja den är just den frågan vi ställt oss här och tänker oss nu
att besvara den genom litteraturstudier och enkätstudie, där lärare och elever från gymnasiet
får svara på några korta frågor om vad de anser är viktiga egenskaper hos en lärare.
Litteraturgenomgång Maltén Enligt Maltén (1995) i boken Lärarkompetens är det inte alls självklart att lärare som anses
som bra lärare av elever och föräldrar har samma personlighet, utan egenskaperna kan skiljas
åt mellan olika lärare, men att de ändå klassas som bra lärare av elever och föräldrar (Maltén
1995). Vissa typer av läraregenskaper passar vissa elever medans andra behöver en lärare med
andra egenskaper.
//..Finländaren Koskenniemi (refererad i Sundgren (1970) tyckte sig på sin höjd kunna ringa
in lärarolämpligheten.
Maltén menar att denna funktion med utgallring av olämpliga lärare skulle
antagningsintervjuerna ha (Maltén 1995).
Bohlin Bohlin tar i sin bok Pedagogiskt ledarskap upp olika återkommande krav på vad en lärare ska
ha för egenskaper, detta är några av dem;
2
Linköpings universitet
Psykologi 2, Metod VT-09
Emma Bardh (800925) och Christina Forsgren (860717)
•
•
•
•
•
Rättvis
Lyhörd
Ha förståelse
Vara uppmärksam
uppmuntran
Om läraren uppfyller dessa krav så är de flesta nöjda. Det finns alltid de som skiljer sig från
mängden och söker andra egenskaper hos en lärare men dessa är återkommande krav enligt
Bohlin (1995) i sin bok pedagogiskt ledarskap.
Det finns flera olika ledarstilar, där grupperna leds olika styrt och beroende på vilken ledarstil
gruppens ledare har så kommer denne uppfattas och respekteras efter just den ledarstilen
personen innehar (Bohlin 1995). Vi Hittade tre ledarstilar som vi kommer ta upp närmare och
har valt ut två av dem till vår undersökning. De tre vi tar upp här är; Auktoritär ledare, låtgåledare och demokratisk ledare. Nedan följer en kort beskrivning av dessa tre ledarstilar.
Auktoritär ledare: denna ledare är intresserad av att ha makt och uttrycker sig så därefter,
ledaren är mån om sin position och hävdar att han/hon vet bäst. Auktoritära ledare styr genom
direktiv och detaljerad ordning. De ger ofta kritik och litar inte speciellt mycket på andras
kunskap (Bohlin 1995). Negativt med denna ledare är att gruppen inte lär sig att ta eget
ansvar, de blir lite handfallna om ledaren är borta och får då svårt att fatta viktiga beslut.
Ledaren skapar även ett stort beroende hos medlemmarna i gruppen vilket leder till att de inte
utvecklar egna förmågor (Bohlin 1995). En auktoritär ledare kan ge trygghet för många, då
denne har stor ordning och talar om vad som gäller.
Låtgå- Ledaren: ledare av denna typ är egentligen ingen ledare utan har gett upp denna roll
och är passiv, en låtgå- ledare fattar inga egna beslut utan lämnar allt ansvar till gruppen
(Bohlin 1995). Detta kan leda till felaktiga och odemokratiska beslut om gruppen inte är enig,
att gruppen saknar ledare skapar otrygghet och osäkerhet bland gruppens medlemmar. Det
kan även te sig så att gruppmedlemmarna beslutar utifrån eget intresse där en eller flera
individer vinner på beslutet och några andra utesluts eller förlorar på de beslut som fattas
(Bohlin 1995). Av dessa tre ledarformer så är låtgå- ledaren den som når sämst resultat.
Demokratisk ledare: en demokratisk ledare överlägger med alla som innefattas av beslutet
innan slutgiltigt beslut fattas, detta sker med positivitet för att få ut det bästa ur gruppen samt
för att ta hänsyn till allas kunskap och erfarenhet. Denna ledare är bra på att lyssna vilket
medför att alla i gruppen känner lika värde (Bohlin 1995). Den demokratiske ledaren jobbar
pedagogiskt för att nå de mål som denne eftersträvar, trots detta kan den demokratiske ledaren
ha en negativ inverkan och verka något okunnig för de som är vana vid en auktoritär ledare.
(Bohlin 1995).
3
Linköpings universitet
Psykologi 2, Metod VT-09
Emma Bardh (800925) och Christina Forsgren (860717)
Bert Gunnarsson och Kerstin Persson
Bert Gunnarsson och Kerstin Persson tar i sin bok Läraren och det pedagogiska ledarskapet
också upp dessa ledarstilar, men beskriver dem mer ur ett skolperspektiv enligt följande;
”Auktoritärt förhållningsätt: Makten i relation till eleverna utövas genom tvång. Eleverna
uppfattas som passiva mottagande objekt. Kommunikationen är i hög grad enkelriktad.
Läraren bestämmer det mesta utan att rådgöra med eleverna. Det gäller regler i
klassrummet, undervisningens uppläggning osv.”
”Demokratiskt förhållningsätt; Makten i relationen till eleverna utövas genom att läraren
försöker påverka eleverna och ge dem inflytande. Eleverna uppfattas som påverkbara och
ansvarstagande subjekt. Kommunikationen sker i form av en dialog mellan läraren och
eleverna. Läraren överlåter efterhand, i förhållande till elevernas mognad, mer och mer
inflytande till eleverna och kräver därigenom att successivt utöka ansvarstagande av dem.”
”Ett låtgå- mässigt förhållningsätt; Läraren tar inte, alternativt klarar inte av, att ta ansvar
för den makt han/hon har tilldelats. Läraren förhåller sig passiv. Eleverna innehar i
realiteten makten. De bestämmer när och hur läraren ska involveras.” (s.13)
Enligt Bernt Gunnarsson och Kerstin Persson i boken Läraren och det pedagogiska
ledarskapet Framtonar elever främst två förmågor empati och kunskapsutvecklande.
I boken Läraren och det pedagogiska ledarskapet definierar Gunnarsson och Persson empati
med ”… upplever att läraren förstår, respekterar och bryr sig om dem…”
Vidare definierar de kunskapsutvecklande med ”… upplever att läraren är engagerad i deras
lärande, att undervisningen är intressant och omväxlande…”
Enligt Gunnarsson och Persson måste en lärare förutom ledarskap ha många andra förmågor
• ”Reflektera över sitt ledarskap t ex utifrån frågorna ” Hur kommer mina elevers
framtid att te sig?” och ”vem är jag som ska ge dem en del av redskapen för
att forma den?”
• Ha förmåga att få eleverna att lära
• Har tilltro till elevernas förmåga och vilja att ta ansvar för sitt lärande
• Kan skapa förutsättningar för ett samarbete med eleverna baserat på
elevinflytande och elevansvar. ”
LPF 94
LPF 94 (1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna) innehåller mål och riktlinjer för en
lärares ledarskap. Det står bland annat att en lärare skall:
• Utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och
tänkande.
4
Linköpings universitet
Psykologi 2, Metod VT-09
Emma Bardh (800925) och Christina Forsgren (860717)
• Stärka varje elevs självkänsla samt vilja och förmåga att lära. (sid 11)
• Se till att alla elever/…/ får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och
innehåll i undervisningen.
• Planera undervisningen tillsammans med eleverna.
• Låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer. (sid 14)
I LPF 94 framgår det alltså att en lärares uppgift är att leda eleverna till ökat inflytande och
ansvar och på detta sätt ge eleverna kunskap om samarbete och problemlösning.
Stensmo
I Stensmos bok ledarskap i klassrummet lyfter han fram tre kompetenser som en lärare måste
ha.
• Ämneskompetens – kunskap om begrepp, fakta och teorier i undervisningen ur
såväl samtida som historiska perspektiv /…/ samt förmåga att kritiskt granska
ny kunskap inom ämnena.
• Didaktisk kompetens – att kunna placera, genomföra och utvärdera
undervisningen med avseende på val av innehåll /…/ val av metod /…/ och
skälen till dessa val.
• Ledarkompetens – att kunna organisera och leda skolklassen som arbetande
kollektiv: hantera frågor om disciplin, ordning och elevomsorg, gruppera
elever för olika uppgifter /…/ individualisera elevers arbete.
Stensmo menar att det inte finns någon given mall för hur en lärare ska leda en klass som
passar alla lärare. En lärare måste hitta sin egen ledarstil för att kunna leda en klass.
Svensson
Svensson (1998) skriver i sin bok framgångsrikt ledarskap i klassrummet angående vilka
egenskaper en bra lärare måste ha för att vara en skicklig ledare. Han menar att det inte räcker
med att ha goda ämneskunskaper även om detta också är en viktig egenskap. Ämneskunskap
leder inte automatiskt till att en lärare är en bra ledare, utan det kräver också kunskap om
olika metoder för undervisning och att se den aktuella elevgruppens behov. Svensson hävdar
att när det inte fungerar i en klass är det inte lärarens ämneskunskaper som brister utan beror
på bristande ledarskap och social kompetens.
Fuglestad
Fuglestad (1999) tar i sin bok pedagogiska processer upp tre dimensioner inom pedagogisk
ledning, den didaktiska dimensionen, den kommunikativa dimensionen och den analytiska
dimensionen. Han påpekar inom den didaktiska dimensionen att ”det är det didaktiska mötet
mellan den organiserade skolkunskapen och elevers erfarenhetsvärld som läraren ska
planera” (sid 110). Fuglestad menar att det är viktigt att ta hänsyn till de relationer som finns i
klassrummet, både sociala och kulturella och att man måste ta hänsyn till dessa då man
planerar sin undervisning som lärare.
5
Linköpings universitet
Psykologi 2, Metod VT-09
Emma Bardh (800925) och Christina Forsgren (860717)
Vidare skriver han att det är viktigt med”..reflektioner om vilka eleverna är och vad som
dominerar deras livsvärld, är viktiga för skapandet av det kommunikativa rummet”(sid 110).
Med detta menar han att man måste möta eleverna individuellt och skapa möjligheter till
lärande genom att utforma sin undervisning utifrån klassens och individernas behov. Detta
leder in på den andra dimensionen Fuglestad skriver om, den kommunikativa dimensionen.
Han menar att ”läraren måste ha förmåga att uttrycka sig på ett sätt som eleverna förstår
utifrån sina förutsättningars” (sid 109). Det är alltså viktigt att kunna se vad eleverna ligger
på för nivå och kunna möta dem där samtidigt som läraren måste ta hänsyn till läroplanen och
läroböckerna. Den sista dimensionen Fuglestad tar upp är den analytiska dimensionen, med
detta menar han att läraren måste kunna analysera klassrumssituationen för att kunna anpassa
sin undervisning och på så sätt utveckla sin yrkeskompetens. Sammanfattningsvis menar
Fuglestad att dessa tre dimensioner beskriver en lärares behov av att ha en bred kompetens
vad gäller både sociala och kunskapsmässiga aspekter.
Metod Avsnitt Val av metod
Vi valde att föra en kvantitativ enkätundersökning för att kunna värdera datan lättare. I vår
data bearbetning ville vi undvika värderings- och tolkningsfrågor så mycket som möjligt. Om
vi istället valt att göra en uppsatsstudie hade tolkning och analys av svaren varit nödvändig,
vilket då kunde medfört att vi själva lät våra åsikter och värderingar påverka det svar vi fått.
I o med detta valde vi att göra en enkät undersökning där vi lättare kunde rikta våra frågor
utifrån de vi ville ta reda på. Vi ville även utforma enkäten så att vi kunde använda samma till
både elever och lärare för att kunna göra en trovärdig koppling mellan resultaten hos de olika
grupperna. För att få större trovärdighet i resultatet valde vi att ställa flera frågor kring samma
ledarstil/egenskap. Vi ville med detta se att vi fick fram ungefär samma medel på de 3 frågor
som berörde samma ledarstil. Vårt fokus i enkäten var att se på hur lärare respektive elever
ställer sig till ett så kallat ”låtgå-ledarskap” med mera ansvar hos eleverna, respektive
”auktoritärt” ledarskap där läraren bär största ansvaret för utformning och ansvar. I vår enkät
fanns tre frågor som berörde Auktoritär ledare och tre som berörde Låtgå- ledare. Utöver
dessa sex frågor hade vi tre övergripande frågor kring lärares egenskaper. (bilaga 1)
Urval
För att kunna möjliggöra vår studie började vi med att mejla ut information om vår
undersökning till rektorer på två gymnasieskolor i Linköping, detta resulterade i noll svar, vi
bestämde oss då för att ringa vilket inte heller de gav några svar, vårt tredje alternativ blev då
att besöka skolan och tala med rektorerna direkt. Att gå till skolorna gjorde att en rektor på
skola A tog kontakt med de lärare denne har ansvar över och berättade för dem om vårt
önskemål att göra en undersökning i studiesyfte. Läraren tog sedan kontakt med oss för att
bestämma dag och tala om antalet elever som kunde medverka. Vi fick komma till två treor
där ena klassen skulle bestå av 25 elever och den andra klassen skulle vara 15 elever. Läraren
6
Linköpings universitet
Psykologi 2, Metod VT-09
Emma Bardh (800925) och Christina Forsgren (860717)
i denna klass förberedde eleverna på att vi skulle komma och vad vårt syfte var. Eftersom vi
själva inte valt denna grupp blev det ett slumpmässigt urval från populationen som
medverkade. De lärare som svarade på vår enkät valdes ut genom att vi gick till skolanden
och frågade de lärare vi stötte på i korridoren om de kunde tänka sig att medverka, vi fick
först väldigt få svar men efter att varit på skola A några gånger så fick vi ihop tillräckligt
många lärare också för att kunna göra en reell jämförelse.
Genomförande
Vår enkät, se bilaga 1, bestod av 9 frågor med Likerskala från 1-7. Där 1 var instämmer inte
och 7 var instämmer helt. Eleverna kryssade i det alternativet som stämde bäst överens med
vårt påstående och deras tycke. Enkätundersökningen genomfördes under en dag då vi fick
tillgång till två lektioner med elever från årskurs 3. Vi pressenterade oss för klassen och
berättade vad vi gjorde där och vårt syfte med enkäten. Eleverna informerades om att den var
helt anonym och att det var frivilligt att delta. Vi pressenterade enkäten och berättade hur
genomförandet skulle gå till och hur graderingsskalan vi gjort till svaren fungerade. Vi hade
avsatt 30 minuter för att eleverna skulle ha god tid att fylla i enkäten, väl på plats tog det ca 510 minuter att fylla i dem. Det är viktigt att ge tydliga instruktioner och berätta om
deltagarnas rättigheter för att undersökningen ska få en forskningsetisk trovärdighet. Det är
även viktigt att ge tydliga instruktioner angående genomförandet så att uppgiften blir så
entydigt tolkad som möjligt hos deltagarna. (Bryman,(1997) s153) Det är viktigt att en enkät
har klart formulerade frågor som är lätta att förstå. Även att enkäten inte är lång med för
många frågor spelar en stor roll för att minska risken för ”enkättrötthet”. (Bryman,(1997)s.
146)
Vi tänkte mycket på detta då vi utformade enkäten och fann det väldigt svårt att formulera
frågorna på bästa möjliga sätt. Vi försökte ställa frågorna så att vi får svar på det vi vill
undersöka samtidigt som de måste vara korta och lätta att förstå för enkätdeltagarna samt
passa både lärare och elev.
Metoddiskussion Vi fann det svårt att utforma frågorna så att tolkningsutrymmet skulle vara så litet som möjligt
samtidigt som samma fråga skulle kunna ställas till både elever och lärare. Vi upptäckte i
efterhand att det var svårare för lärarna att bemöta våra frågor och ansåg att de var lite för
riktade mot eleverna. Det var svårare att få tag på lärare än vad vi hade trott från början. Vi
mailade ut enkäten till ca 30 lärare och hoppades på att få 20 svar. Det resulterade i att vi fick
ett svar tillbaka så vi fick bege oss ut igen till gymnasieskolan för att få tag på lärare som ville
fylla i vår enkät på plats.
Ett problem man inte kan frånkomma med en enkät är att det finns en risk att deltagarna
kryssar i sina svar utan eftertanke på svaret. Som vi kommer peka på i resultatet så har vi ändå
fått trovärdiga medeltal på våra frågor så vi hoppas och tror att det spontana kryssandet som
kan bli blev väldigt liten och inte påverkade utgången av vår studie allt för mycket. Vi har valt
att sortera bort en av enkäterna då denna elev själv sa till sina kamrater ” Det är ju bara att
kryssa”. I och med att hon kryssade i samma svarsalternativ genom hela enkäten så
uppfattade vi inte denna enkät som trovärdig och räknade inte in denna i vårt resultat, mycket
7
Linköpings universitet
Psykologi 2, Metod VT-09
Emma Bardh (800925) och Christina Forsgren (860717)
på grund av att vi vill undvika golv – tak effekten. Vi måste även påpeka att resultatet av
denna enkätstudie inte kan generalisera gymnasieelevers respektive lärares uppfattningar
kring en lärares ledarskap. Detta gäller endast de som deltagit i denna studie.
Resultat I denna del av vår uppsatts kommer vi redovisa de svar vi fått på vår enkät, vi kommer
redovisa låtgå- ledaren och den auktoritära ledaren. Vårt urval av stickprov bestod i att vi
bestämde oss för att utföra vår enkätundersökning i två gymnasieklasser detta för att eleverna
där har gått länge i skolan och därmed träffat på många olika sorters lärare viket ger dem
större förmåga att i en undersökning vara mer precisa med vilka egenskaper de vill se hos en
lärare. Vi valde sedan att göra en jämförelsestudie mellan elever och lärare då vi tyckte det
kunde vara intressant att se hur lärare själva uppfattar en lärares egenskaper. Vi fick komma
till två treor där ena klassen skulle bestå av 25 elever, det kom cirka 15 stycken som svarade
på enkäten, nästa klass var 15 stycken och alla närvarade. Såhär såg fördelningen av
populationen ut.
Deltagare
Män
Kvinnor
Totalt
Elever
9
22
31
Lärare
10
23
33
Vårt stickprov blev med detta slumpmässigt ur två kluster. Att få tag i lärare var inte så lätt
som vi tidigare nämnt så svarade endast 1 av 40 som vi mejlat. Vi gick då istället ut i skolan
och frågade de lärare vi stötte på i korridorerna om de kunde tänka sig att svara på vår enkät,
detta gav oss sammanlagt 33 stycken svar från lärare vilket var fullt tillräckligt då
urvalsgrupperna helst ska bestå av lika många från populationen. Av de 31 eleverna var 9
Stycken killar och 22 stycken var tjejer. Av lärarna var 10 stycken män och 23 stycken
kvinnor. För att minska risken för typ 1 fel var vår urvalsgrupp tvungen att bestå av fler än 30
individer Vårt medelvärde skulle annars kunna påverkas och bli felaktigt av att gruppen var
för liten. Vår utgångshypotes var att elever och lärare föredrar lärare med auktoritärt
förhållningsätt och enligt tidigare studier har det visat sig att elever föredrar lärare med dessa
egenskaper framför låtgå- ledaren. (Maltén 1995)
Enligt Gunnarsson och Persson innebären auktoritär ledare följande;
//..Läraren bestämmer det mesta utan att rådgöra med eleverna. Det gäller regler i
klassrummet, undervisningens upplägg osv…//
Av de svar vi fått har vi räknat ut ett medelvärde där vi jämför elever och lärares syn på
auktoritär och låtgå- ledaren, vi vill se om det finns några skillnader i vad lärare och elever
anser att en lärare bör ha för egenskaper. Alla våra beräkningar har skett i Excel där vårt
främsta mål har varit att räkna ut medel då detta för oss är mest intressant för den jämförelse
vi ska göra mellan elever och lärare, bilaga 2 vi vill att de gemensamma medelvärdet för
elever och lärare hamnar så nära vårt mediantal (3,5) som möjligt. I vår enkätstudie använde
vi oss av Likertskala med 7 skalsteg där ett värde på 1 innebär ”instämmer inte” och ett värde
8
Linköpings universitet
Psykologi 2, Metod VT-09
Emma Bardh (800925) och Christina Forsgren (860717)
på 7 innebär ”instämmer helt”. Denna del består av 6 frågor som hör till auktoritärt ledarskap
och låtgå- ledarskap Därefter kommer 3 stycken fristående frågor som handlar om lärarens
egenskaper, men som inte hör till låtgå- och auktoritärt ledarskap. Vi använder oss av en
intervallnivå när vi utför våra beräkningar, medialtalet för denna skala blev 3,5 då har vi 50
procent över och 50 procent under. Av de elev och lärare som tillfrågades svarade de enligt
nedan nämnda siffror. För att se exakta frågor och svarsalternativ se bilaga 1. Samt 2,3 och 4
för medelvärden över lärare och elever.
De frågor som representerar låtgå- ledaren är 1,3 och 6.
Elevernas svar gav oss följande medelvärde (M) på låtgå- ledarskap:
För fråga 1 var (M) 5,548.
För fråga 3 var (M) 6,323 och
För fråga 6 var (M) 5,355.
Det gemensamma medeltalet för eleverna på frågorna kring låtgå- ledarskapet dessa blev (M)
5,742.
Lärarnas svar på frågorna kring låtgå- ledarskap gav oss följande medelvärde (M):
för fråga 1 var (M) 5,5.
För fråga 3 var (M) 5,375
För fråga 6 var (M) 4,125
Det gemensamma medeltalet för lärarna på frågorna kring låtgå- ledarskap blev (M) 4,848.
Lärare och elevers gemensamma medelvärde för fråga 1, 3, 6. (M) 5,281
De frågor som representerar den auktoritära ledarstilen var fråga 2,4 och 8.
Elevernas medelvärde (M) på frågorna 2,4 och 8 (Auktoritär ledarstil) Blev:
För fråga 2 var (M) 3,355.
För fråga 4 var (M) 3,613 och
för fråga 8 var (M) 4,355.
Det gemensamma medelvärdet för elevernas svar på dessa frågor blev 3,774.
Lärarnas svar på de frågor som berörde det auktoritära ledarskapet
För fråga 2 var (M) 3,375
För fråga 4 var (M) 4,187
För fråga 8 var (M) 3,874
Lärarnas gemensamma medelvärde för dessa frågor blev då (M) 3,697.
Lärare och elevers gemensamma medelvärde blev för fråga 2,4, 8. (M) 3,734
9
Linköpings universitet
Psykologi 2, Metod VT-09
Emma Bardh (800925) och Christina Forsgren (860717)
Övriga frågor; 5, 7 och 9 gav följande medelvärden
För fråga 5; Elever (M) 6,194 och Lärare (M) 6,406
För fråga 7; Elever (M) 6,645 och Lärare (M) 6,688
För fråga 9; Elever (M) 4,903 och lärare (M) 6,344
Diskussion Med de data vi fått från vår studie kan vi nu jämföra om litteraturen och vår undersökning får
samma resultat vad det gäller egenskaper som är önskvärda hos en lärare och vilken ledarstil
som uppskattas mest bland lärare och elever. Vi valde att studera två ledarstilar som vi
tidigare nämnt var dessa Auktoritär ledarstil och Låtgå- ledarstilen av de data vi fick fram så
tyckte elever och lärare väldigt lika om den autoritära ledarstilen som hamnar en bit över vårt
medianvärde på (3,5). Elevernas svar på dessa frågor visar oss att de vill ha en styrd
utbildning där de får ta eget ansvar när det behövs och att helt bestämma över skolarbetet
tycks inte passa varken lärare eller elever speciellt bra. Däremot kunde vi se att lärare och
elever vill ha mer individanpassad undervisning samt att lärare och elever vill ansvara mer
själva över att arbetet blir utfört, men att innehållet är styrt.
Dock är det bristningar i den individanpassade undervisningen viket styrks i Maltén
Lärarkompetens
//.. Svårigheter att jobba utifrån elevernas behov, dvs. Individualiseringsproblemet och i
förlängningen därav ”elever med särskilda behov”…// s.20)
Det vi kan utläsa från våra svar är att det inte finns några markanta skillnader mellan vad
elever och lärare anser en bra lärare ska ha för egenskaper. Vi kan även se att låtgåledarskapet får ett väldigt högt (M) av både lärare (4,848) och av elever (5,742), gemensamt
(M) för dessa frågor var 5,281. Medans den auktoritära ledarstilen hamnar närmare vårt
medianvärde med för lärarna (M) 3,696 och för eleverna (M) 3,774 och ett gemensamt (M) på
3,734. Enligt sammanräkning där lärare och elevers gemensamma medelvärde för dessa
frågor kom vi fram till att de föredrar en låtgå- ledare framför en auktoritär ledare. Men båda
ledarstilarna hamnar trots detta över vårt medianvärde på 3,5 så sammanfattningsvis skulle vi
kunna säga att de båda är uppskattade av lärare och elever men att de vill ha en mer flexibel
lärare där elevers åsikter kommer fram.
De krav som Maltén tar upp som bra läraregenskaper styrks även i vår studie, både elever och
lärare har visat sig tycka att exempelvis lyhördhet och uppmärksamhet är viktiga egenskaper
som en lärare bör besitta. Bohlin skriver i sin bok om auktoritärt ledarskap att ” Ledaren
skapar en viss säkerhet genom att ta ansvar för arbetet och fatta nödvändiga beslut” (Bohlin
1995, s.124). Detta känns som en av den främsta anledningen till att lärare och elever
uppskattar auktoritärt ledarskap dock med starka influenser av låtgå- ledarskap.
10
Linköpings universitet
Psykologi 2, Metod VT-09
Emma Bardh (800925) och Christina Forsgren (860717)
I de frågor som var mer allmänna kring ledarskap styrks önskan om individanpassad
undervisning hos både elever och lärare i både Fuglestad (1999) och Stensmos (1997) böcker,
där de påpekar vikten av att anpassa undervisningen utifrån elevernas individuella behov. Vi
kan se i vår studie att medelvärdena kring individanpassad undervisning skiljer sig mellan
elever och lärare, elevernas medelvärde ligger på 4,903 medans lärarnas medelvärde ligger på
6,344. Detta utgör en skillnad på 1,441 vi kan tänka oss att detta beror på att elever utgår ifrån
sig själva och brister i förståelsen att andra klasskamrater inte förstår och lär sig på samma
sätt. Det kan vara svårt för dem att sätta sig in i lärarens roll. Man kan se i LPF 94 att en av
lärarens riktlinjer och mål inom sitt ledarskap är att låta eleverna pröva olika arbetsätt och
arbetsformer. Vi ser i vår undersökning att både lärare och elever tycker att detta är viktigt då
vårt medel för denna fråga hamnade väldigt högt. Vi har i och med denna studie kommit fram
till att det som lärare är viktigt att anpassa och variera sin undervisning, vara en tydlig ledare
men samtidigt ge utrymme för eleverna att utveckla sina egna förmågor.
Slutord Någonstans inom hade vi en känsla av att detta arbete skulle bli svårt och vara tidskrävande
men aldrig hade vi kunnat ana vilken kraft som behövs och hur många timmar som går åt för
att göra en studie som vår. Vi har under arbetets gång märk att det råder stor brist på respekt
för lärarna i gymnasiet samt även för de som står utanför deras utbildning. Men i det stora
hela verkade elever och lärare tillsynes eniga om vilka egenskaper de uppskattar mest hos
lärare. Deras synpunkter går inte isär så mycket och det skulle vara intressant att göra en
uppföljning på denna studie för att se hur detta genom tid förändras och kanske även för yngre
elever då deras referensramar är mindre än de äldre elevernas. Det har varit mycket lärorikt,
roligt men samtidigt väldigt tungt och vi är oerhört tacksamma för den chans vi fått att göra en
”forskningsstudie” av denna typ och kan nu med facit i hand förstår varför det tar så långtid
att samla in data för den forskning som bedrivs idag.
11
Linköpings universitet
Psykologi 2, Metod VT-09
Emma Bardh (800925) och Christina Forsgren (860717)
Referenser Bohlin., R. (1995). Pedagogiskt ledarskap. Liber utbildning, Gummessons tryckeri,
Falköping.
Bryman, A. (2007). Samhällsvetenskapliga metoder. Elanders Hungary: Liber AB.
Fuglestad, O.L. (1999). Pedagogiska processer. Studentlitteratur, Lund
Gunnarsson., B och Petersson., K. (1998) Läraren och det pedagogiska ledarskapet, Området
för lärarutbildning, Malmö högskola.
Läroplan för det frivilliga skolformerna. Lpf 94. (1994) Stockholm: Studentlitteratur, Lund
Maltén., A. (1995). Lärarkompetens, Studentlitteratur, Lund.
Stensmo, Christer (1997). Ledarskap i klassrummet, Studentlitteratur, Lund
Svensson, Alf B. (1998). Framgångsrikt ledarskap i klassen. Grimstorp: Relamore Media
12
Linköpings universitet
Psykologi 2, Metod VT-09
Emma Bardh (800925) och Christina Forsgren (860717)
Bilaga 1 Enkätundersökning om elevers och lärares syn på Lärarens egenskaper – VT 2009,
undersökningen kommer att vara helt anonym och ingår i en uppsatts skrivning som vi gör på
Linköpings universitet, inom kursen Psykologi 2, Metod.
Vilken årskurs går du i ?
Elev åk 1 [ ]
2[ ]
3[ ]
Lärare [ ]
Kön: Kvinna [ ] Man [ ]
Följande kommer några korta frågor om lärarens egenskaper, kryssa i ruta 1-7 där du tycker
påståendet passar in bäst. Där 1 är; stämmer inte och 7 är; stämmer mycket bra.
1. Jag tycker det är lärarens ansvar att bestämma i klassrummet.
Instämmer inte 1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 5 [ ] 6 [ ] 7 [ ]
Instämmer helt
2. Jag tycker eleverna ska ansvara mest för lektionsupplägget och kunskapsinhämtningen.
Instämmer inte 1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 5 [ ] 6 [ ] 7 [ ] Instämmer helt
3. Jag tycker det är skönt när läraren talar om vad som ska göras.
Instämmer inte 1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 5 [ ] 6 [ ] 7 [ ]
Instämmer helt
4. Jag tycker det fungerar bättre när läraren håller sig i bakgrunden och låter eleven ta eget
ansvar.
Instämmer inte 1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 5 [ ] 6 [ ] 7 [ ] Instämmer helt
5. Jag anser att det är viktigt att lärare varierar sin undervisning.
Instämmer inte 1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 5 [ ] 6 [ ] 7 [ ]
Instämmer helt
6. Jag som lärare/elev tycker det är skönt att slippa ta hela ansvaret över lektionsarbetet i
skolan.
Instämmer inte 1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 5 [ ] 6 [ ] 7 [ ] Instämmer helt
7. Det är viktigt att en lärare är lyhörd och lyssnar på elevernas åsikter kring undervisningen.
Instämmer inte 1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 5 [ ] 6 [ ] 7 [ ] Instämmer helt
8. Jag tycker att läraren bör förlita sig på att elevernas egen drivkraft leder dem till eget
lärande.
Instämmer inte 1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 5 [ ] 6 [ ] 7 [ ] Instämmer helt
9. Jag tycker det är viktigt att läraren anpassar sin undervisning individuellt för varje elevs
behov.
Instämmer inte 1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 5 [ ] 6 [ ] 7 [ ] Instämmer helt
Tack för din medverkan!
13
Linköpings universitet
Psykologi 2, Metod VT-09
Emma Bardh (800925) och Christina Forsgren (860717)
Bilaga 2 Sammanfattande tabell över elever och lärares enkätsvar.
Elever Låt gå Fråga 1 Fråga 3 Fråga 6 Medel136 Lärare Låt gå Fråga 1 Fråga 3 Fråga6 5,5
5,375
4,125
4,848 Medel136 5,548
6,323
5,355
5,742
Auktoritär Fråga 2 Fråga 4 Fråga 8 Medel248
3,355
3,613
4,355
3,774
Auktoritär Fråga 2 Fråga 4 Fråga 8 Medel 248 3,375
4,187
3,875
3,697 Fråga 5 Fråga 7 Fråga 9 6,194 6,645 4,903 Fråga 5 Fråga7 Fråga9 6,406 6,688 6,344 Gemensamt (M) för lärare och elever svar på frågorna 1,3 och 6 blev 5,281 Gemensamt (M) för lärare och elever svar på frågorna 2,4 och 8 blev 3,734
14
Linköpings universitet
Psykologi 2, Metod VT-09
Emma Bardh (800925) och Christina Forsgren (860717)
Bilaga 3 Elevernas svar på enkäten.
Kvinna Man 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 (M) Summa fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Fråga 9 åk 7 3 7 3
7
2
7 6 7
7 1 7 4
7
4
7 4 6
5 3 7 3
7
7
7 4 6
5 3 5 5
7
5
7 6 5
6 4 7 2
7
6
7 3 6
6 3 6 3
7
4
6 2 6
7 4 7 2
7
5
7 3 6
7 3 7 2
6
6
7 3 5
7 3 7 2
6
6
7 3 5
7 4 7 3
7
6
7 3 2
5 3 7 3
6
3
7 7 1
5 6 7 5
7
6
7 6 5
4 2 6 2
6
5
6 4 5
6 3 6 4
7
6
6 3 4
5 4 6 4
6
6
7 6 5
5 4 4 3
7
4
7 4 5
5 5 6 6
6
7
7 5 6
4 4 7 5
7
4
7 6 7
5 3 7 5
4
4
6 3 3
6 2 6 1
5
7
6 2 4
5 6 7 3
7
5
6 2 4
4 5 7 6
6
7
7 7 6
6 3 6 3
7
7
7 5 4
5 2 6 2
6
5
6 4 4
5 4 5 7
7
6
7 4 4
4 2 7 4
4
5
7 4 6
5 4 6 5
7
5
6 6 3
5 3 7 3
5
6
7 4 6
7 3 6 4
4
6
7 5 2
5 2 4 5
6
4
7 6 7
7 3 6 3
4
7
4 5 7
5,548387 3,354839 6,322581 3,612903 6,193548 5,354839 6,645161 4,354839 4,903226 172 104 196 112
192
166
206 135 152 15
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
Linköpings universitet
Psykologi 2, Metod VT-09
Emma Bardh (800925) och Christina Forsgren (860717)
Bilaga 4 Lärarnas svar på enkäten.
Kvinna Man Fråga 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 (M) Summa 1 7 7 5 5 6 1 5 5 4 6 6 5 4 7 7 5 6 4 5 4 7 7 6 5 6 5 5 6 7 7 6 5 5,5 176 Fråga 2 1 4 3 4 6 2 3 3 2 4 4 3 2 1 6 5 4 3 3 4 2 2 2 4 3 5 5 4 4 5 3 2 3,375 108 Fråga 3 7
5
6
6
5
1
5
1
5
5
6
7
6
7
5
5
3
7
7
6
5
3
4
7
6
7
6
5
5
7
7
5
5,375
172
Fråga 4 1
4
3
4
6
5
5
5
4
4
4
6
5
2
3
4
5
5
4
4
4
5
3
6
5
3
3
4
4
4
5
5
4,1875
134
Fråga 5 7
7
7
6
6
7
7
7
6
6
6
7
7
6
6
7
7
7
7
5
6
6
7
7
7
6
6
5
6
6
5
7
6,40625
205
Fråga 6 4
4
4
6
2
5
5
2
4
4
5
5
5
4
2
6
4
5
5
3
4
4
4
6
2
3
3
4
4
4
5
5
4,125
132
Fråga 7 Fråga 8 Fråga 9 7 1
7
7 2
6
7 5
6
7 5
5
7 6
6
7 1
7
6 5
6
7 1
7
6 2
7
6 2
7
7 6
7
7 5
6
7 7
6
7 4
7
7 4
5
6 5
7
6 2
7
7 2
7
7 5
7
7 1
5
7 6
6
6 6
6
7 5
6
7 1
7
6 3
6
6 3
7
6 5
6
7 6
7
7 6
7
7 4
6
6 4
5
7 4
6
6,6875 3,875 6,34375
214 124
203
16
