Amorinens verksamhetsplan

Förskolan Amorinens
verksamhetsplan
1(10)
Amorinens verksamhetsplan
Målsättning
¤ På sikt ska pedagogiken och synsättet på Amorinen bli mer och mer
Reggio Emilia inspirerat.
¤ Barnen ska dagligen få vistas ute i friska luften, få tillgång till en
inspirerande gård och tillfällen att vistas i vår natur.
¤ Barnens kreativitet och förmåga att utveckla sina sinnen ska
utvecklas dagligen.
¤ Barnen ska stödjas och uppmuntras att bli självständiga individer,
vara stolta över sig själva
¤ Barnens och vuxna ska visa hänsyn och respekt för varandra och
för varandras olikheter och se dem som tillgångar.
¤ Vi ska visa respekt och nyfikenhet för andra kulturer och olika sätt
att leva på. Vi ska se med ”uppmuntrande ögon” på våra
medmänninskor.
¤ Alla på Amorinen ska ha möjlighet att påverka sin dag och sina
aktiviteter.
¤ Vi ska arbeta för en stressfri miljö där vi trivs.
¤ Vi ska stimulera nyfikenhet och fri lek, se till att den fria leken är
trygg och fri från våld.
¤ Amorinen är en ”vapenfri” förskola, det innebär att vi inte tar med
vapen hemmifrån, inte bygger vapen av lego, klossar osv. Vi ska jobba
för att informera och erbjuda bra alternativ till sådana lekar.
¤ På Amorinen ska vi ha roligt!!
2(10)
Pedagogik
Vi arbetar med inspiration av det syn- och arbetssätt vi sett på de
kommunala förskolorna i staden Reggio Emilia i Italien.
Vi ser barnen som självständiga individer som är nyfikna, kompetenta
och vill lära sig allt i sin omvärld. Vi uppfostrar och undervisar inte
från vuxen till barn utan det är ett givande och tagande från både
barn och vuxna. Vi uppmuntrar barnens positiva sidor, lust till att
utforska, testa egna idéer, att samarbeta, visa hänsyn och förståelse
för andra. Vi låter barnen ta konsekvenser av sitt handlande och
därmed ta ansvar. Varje barn ges möjlighet att utvecklas efter sin
egen förmåga. Vi har ett temainriktat arbetssätt där barnens
intresse och glädje styr temats innehåll och längd
Vår målsättning är att våra barn ska vara kreativa, glada, trygga och
nyfikna med en tro på framtiden.
¤Språk
Personalen strävar efter att använda ett korrekt språk med barnen
och med alla vuxna på förskolan. Vi försöker att undvika slangord och
liknande uttyck. Svordomar accepterar vi inte. Barnen ska ha tid för
samtal, det ska finnas tid att lyssna och bekräfta. Vi ”fyller inte i” då
barnet talar utan hjälper det att avsluta själv.
För att stimulera språkutvecklingen och väcka lusten till språket
använder vi oss av flanotavla, språkpåsar, drama, sånger, rim och
ramsor, läser böcker och samtalar mycket. Det finns flera
inplanerade språkstunder under veckan där vi på ett lekfullt sätt
tränar språket med barnen i mindre grupper. Grupperna är anpassade
efter barnens behov och mognad. Det är viktigt att språkstimulans är
lustbetonad för alla.
I den fria leken ser vi hur barnen använder och prövar sitt språk.
Vi tycker också det är viktigt att vara goda förebilder, ta
ögonkontakt, visa med vårt kroppsspråk att vi ser och hör barnet.
3(10)
Vid behov använder vi oss av TRAS material (Tidig Registrering Av
Språket) och tar även hjälp av talpedagog då vi känner att vi behöver
ytterligare stöd.
¤ Rörelse
Vi är alla medvetna om vikten av rörelse hela dagen, både ute och
inne. Det är lika viktigt att få försöka klättra upp på stolen själv som
att få klättra i träd och utmana sin kropp.
Vi vill ge barnen ständiga utmaningar och uppmuntra dem att försöka
och våga. Det är viktigt att vår utemiljö inte är allt för tillrättalagd
utan erbjuder dagliga äventyr för både stora och små.
Rörelse är viktigt för språkutvecklingen, smidigheten,
koordinationen, balansen och hälsan mm.
Vi övar återkommande rörelsesånger, ramsor med klapp och
smidighet, steg och fingerrörelser. Minst en gång i veckan har vi
planerade rörelsepass för alla åldrar. Där ingår bollar, rockringar,
sjalar, dans, lek och musik och vi har väldigt roligt tillsammans.
Under passen övar vi även turtagning, empati och förståelse för
kroppen. Vi pratar om att vara rädda om varandra, respektera
varandras olikheter och att våga säga stopp om något känns fel.
Samarbetsövningar med ”fallskärmen” och andra tygstycken är roligt
tycker barnen… och vi.
Till rörlese hör också vila, att kunna varna ner och ligga still en stund.
Alla barn på Amorinen vilar på madrass en stund mitt på dagen och
erbjuds enkel massage.
Vi pratar även om hur viktigt det är att äta rätt, vad kroppen
behöver för att må bra.
¤ Skapande
Vi vill på alla sätt bejaka barnens behov och lust till skapande. Varje
vecka erbjuds alla barn en planerad stund för skapande… men för den
som vill finns material alltid framme och vi uppmuntrar spontana
skapartillfällen. Som skapande ser vi allt från att måla och rita,
bygga i sanden, vattenlek, lera, bygga med klossar och lego, klippa,
klistra, bygga med kuddar och pussla mm. I skapandet ser vi tydligt
4(10)
barnets lärande. Vi ser hur barnet på eget bevåg provar bokstäver
och siffror i sina bilder och byggen. Vi ser hur barnet bearbetar sina
upplevelser från skogen men också hur barnen har förmåga att skapa
utan att själv förvänta sig resultat utan bara för att prova och njuta.
Det är själva skapandet som är det viktigaste men också resultatet
är viktigt att bekräfta och dokumentera (i viss mån).
I den fria leken ser vi ofta hur barnen provar på sådant skapande
som vi tidigare erbjudit, det är härligt att få skapa många gånger att
öva och se sina egna framsteg.
Skapandet ska vara lustbetonat och aldrig tvingas fram.
¤ Empati
På Amorinen ska barn och vuxna känna sig trygga och sedda. Vi
försöker vara med barnen, se vad som händer och hjälpa till att lösa
konflikter så att ingen känner sig utsatt. Vi pratar mycket om hur
det känns att vara glad, ledsen, utanför, ensam osv. Det är viktigt att
vi vuxna är goda förebilder och att vi är mån om att försöka förstå
vad som händer mellan barnen och med enstaka barn.
Vi övar i att ge varandra beröm och att försöka ”göra” förlåt. Vi
önskar att barnen ska kunna visa varandra och vuxna respekt och
värme, detta tror vi oss kunna uppnå genom att visa dem och
varandra detsamma.
Vi tar hjälp av litteratur, lekar och samarbetsövningar. Vi finns med i
den fria leken för att stötta och leda då det behövs.
Alla pedagoger ser alla barn!
¤Genus
Vi ser alla barn som individer och erbjuder dem alla möjligheter för
att utvecklas till glada, harmoniska människor med vilja och kraft att
förändra och förbättra både för sig själva och andra.
Ständigt möter vi samhällets försök att påverka våra barn ur
könsperspektiv såsom leksakskataloger, ”tuffa” pojkkläder, ”söta”
flickkläder, tv program och mycket, mycket mera. Vi är medvetna om
5(10)
detta och har en ständig diskussion om det för att själva inte
förstärka detta hos barnen.
Vi ser till att det finns stimulerande material för alla barn,
uppmuntrar dem att prova på nytt och annorlunda, att de ska våga
vara annorlunda. Vi är inte rädda att gå in i diskussion med barnen om
könsroller, utmanar ibland… Pia (pedagog) vill bli brandman…det
väcker tankar hos barnen.
Det viktigaste är ändå att alla känner att de har rätt att vara den de
är och att alla har lika värde.
Då vi är ett föräldrakooperativ ser vi ofta både pappor och mammor i
verksamheten vilket vi tycker är väldigt berikande ur
genusperspektiv och ger barnen en god förebild.
¤ Miljö, natur och trafik
Återkommande med årstidsväxligar och teman arbeta vi med frågor
som rör vår miljö och vår natur.
Barnen får tillfälle att vistas i skog och vara nära vatten. Vi
källsorterar en del och återanvänder mycket material för skapande
och lek.
Ute i naturen studerar vi och pratar om det vi ser och återanknyter
med litteratur, experiment och skapande.
Vi ser att barnen har respekt för natur, insekter och djur.
I samband att vi pratar om trafik kommer också tankar kring vår
miljö och framtid, barnen är medvetna om ex. vis bilars verkan på
miljön.
I tafiken är vi noga med att betona att det är den vuxne som har
ansvar för barnen. Vi lär dem att vara uppmärksamma och förstå
allvaret i trafiken. Den vuxne bestämmer då vi ska gå över vägen, vi
går tillsammans på trottoar eller gångväg ända tills den vuxne säger
att det är fritt att gå som man vill. Lär sig barnen detta kan vi gå på
många utflykter tillsammans och känna oss trygga och ha roligt även
6(10)
utanför Amorinen. Vi får ofta beröm från andra då vi går på
promenad, att barnen går så lugnt och fint… det är roligt!
¤ Fi lek
Fri lek är då barnen själva väljer det de vill leka med och i viss mån
med vem, det kan vara allt från doktorslek, bygga med lego, köra med
bilar, rita, spela spel, titta i en bok osv. Den fria leken sker under
vuxen översikt för att barnen ska känna trygghet och att den vuxne i
största möjligaste mån ska kunna hjälpa till vid ev. konflikter. Vi ser
den fria leken både ute och inne som mycket viktig. I den fria leken
bearbetar barnen det de lärt sig, upplevt och övar socialt samspel
och har ROLIGT.
I den fria leken ser vi barnens lärande och ständiga behov av
upprepningar och utmaningar, barnen befäster nya erfarenheter.
Den fria leken kan ske närhelst under dagen utefter barnens behov.
¤ Stress
Vi vill försöka erbjuda barnen en så stressfri miljö som möjligt.
Försöker att inte låta klockan styra allt för mycket utan att ge
barnen tid att leka klart, tänka klart, reflektera och bara vara.
I största möjligaste mån får barnen möjlighet att välja aktivitet
utefter egna önskningar och behov. Vi tycker det är viktigt att
lokalerna på förskolan erbjuder spännande och avgränsade utrymmen.
Viktigast tycker vi att det är med vuxen närvaro för att barnen ska
känna sig trygga i vardagen och i leken. Detta skapar mindre stress
och ökar barnens förmåga att slappna av och leka, lära och vara.
Normer och värden
I vårt arbete strävar vi efter att behandla både barn och vuxna på
ett respektfullt sätt utifrån de normer och värden som uttrycks i
våra styrdokument. I vårt dagliga arbete ingår omsorg om alla barns
välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande.
7(10)
Vi strävar efter att se det unika i varje barn oavsett kön, ålder,
social eller kulturell bakgrund. Vi är medvetna om hur viktiga vi vuxna
är som förebilder för barnen samt att vårt förhållningssätt påverkar
barnen.
Utveckling och lärande
I vår verksamhet utgår vi ifrån ett Reggio Emilia inspirerat synsätt.
Att stimulera och utmana barnens utforskande och lärande ingår i
vårt arbete tillsammans med den dagliga omvårdaden. För oss är det
viktigt att alla (även vuxna) på vår förskola har lust att lära och
utvecklas. Ett viktigt steg i vårt arbete är att personalen roterar i
arbetslagen, vilket ger inspiration och förståelse för varandras
olikheter.
Barns inflytande
I vårt förhållningssätt är vi lyhörda till barnens olika önskemål och
erbjuder olika aktiviteter. Vi visar barnen att det finns olika
valmöjligheter och respekterar också det val barnen gör. I barnens
inflytande ser vi delaktighet som en viktig del. Att lära barnen ta
konsekvenser av sitt eget handlande ser vi som en del av inflytande
och delaktighet. I vårt arbete kring att minska stressen ser vi att
barnens inflytande har fått ett större utrymme.
Förskola och hem
Kommunikationen mellan förskolans personal och föräldrar sker både
muntligt och skriftligt. Muntligt varje dag vid lämning och hämtning
samt vid utvecklingssamtal och på föräldramöten. Skriftligt via
anslagstavlor, meddelanden som sätts upp vid barnens krokar i hallen
men även till viss del via förskolans hemsida/intranet. Vår förskola
är ett kooperativ, vilket gör att kommunikationen mellan oss är flitig.
Föräldrarna har på Amorienen genom ett joursystem tillfälle att
arbeta i barngruppen vilket ger stor insyn och ökar samarbetet. Då
styrelsen består av föräldrar är förädrarnas möjlghet att påverka
väldigt stor.
8(10)
Hur vi främjar likabehandling och förebygger diskriminering på
Amorinen
Mål: Alla ska känna sig trygga och trivas på vår förskola. Därför
ingriper vi omedelbart mot varje form av kränkande behandling eller
diskriminering.
Vad är kränkande behandling?
Exempel
¤ Det kan ske genom fysisk kontakt t.ex. slag och knuffar. Det är
dock viktigt då det gäller små barn att skilja på medvetna slag och
”fumliga” kontaktförsök.
¤ Hårda ord och hot
¤ Utfrysning och ”du får inte vara med”
¤ Utsätta barn eller vuxen för åtlöje
¤ Att inte bli sedd och hörd
mm.
Vad är diskriminering?
Exempel
¤ Att bli behandlad på ett ”annat sätt” för att man är pojke/flicka
¤ Ingen lyssnar för att du pratar tyst eller otydligt
¤ Inte få den stimulans du behöver för att du inte kan uttrycka dina
behov.
¤ Att inte bli tagen på allvar
mm.
Tecken på att ett barn är utsatt kan vara:
¤ Nedstämdhet
¤ Har inga kamrater
¤ Vill ej gå till förskolan
¤ Huvudvärk, ont i magen och andra fysiska symtom
¤ Överaktiv och aggressiv
¤ Regression
9(10)
Förebyggande åtgärder:
¤ Personalen ser alla barn som ”våra” barn och är uppmärksamma på
allt som händer i barngruppen både ute och inne.
¤ Vi tillåter inte kränkande tilltal eller svordomar
¤ Barnen ska inte lämnas ensamma att lösa svårare konflikter
¤ Ge alternativa lösningar vid konflikter som helt utesluter våld och
elaka ord
¤ Vi pratar med barnen utifrån barnens nivå om hur en kompis ska
vara och om hur det känns att vara utanför
¤ Fortlöpande i verksamheten har vi övningar som stärker barnens
självkänsla och stärker gemenskapen
¤ Personalen måste vara självkritisk och alltid medvetna om sitt
agerande i alla situationer. Fortlöpande disskusioner kring ämnet.
Åtgärder då vi ser kränkning eller diskriminering
¤ Vi ingriper omedelbart mot kränkningar, diskriminering och våld
mellan barnen
¤ Då vi misstänker att något barn är speciellt utsatt samlar vi fakta
och observerar extra runt detta barn
¤ Det barnet som är utsatt stärks och uppmärksammas
¤ Det barnet eller de barnen som ”ger sig på” ett annat barn får
hjälp att hitta andra lösningar på sina problem och vi samlar också
fakta och observerar detta/dessa barn extra för att ta reda på vad
som ligger till grund för beteendet
¤ Vi upprättar åtgärdsprogram för berörda barn.
Föräldrar informeras och får ta del av åtgärdsprogram och påverka
detta utifån sin bedömning.
Uppföljning och återkoppling ska ske efter c:a två veckor
¤ Information och samtal med alla i personalgruppen.
10(10)