Plan mot diskriminering
och
kränkande behandling
Vällsjöskolans
förskoleklass, grundskola och fritidshem
Läsåret 2014-2015
Ansvarig rektor: Gunnel Persson-Sarris
Innehållsförteckning:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Introduktion…………………………………………………………………………………………………… sid.3
Vision och målsättningar……………………………………………………………………………… sid.4
Definitioner av begreppen………………………………………………………..................... sid.5
Arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter
samt att förebygga trakasserier och annan kränkande
behandling…………….............................................................................................. sid.7
Arbete med att upptäcka och anmäla trakasserier och annan kränkande
behandling………………………………………………………………………………………………………. sid.12
Arbete med att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och
kränkande behandling…………………………………………………………………………………… sid.14
Prioriterade områden/mål för läsåret 2014-2015………………………………. sid. 16
Uppföljning och utvärdering………………………………………………………………………. sid.17
2
1 Introduktion
Det finns två lagar som är till för att skydda barn och elever från kränkningar,
diskriminering och trakasserier i skolan. I Skollagen står det beskrivet vad
skolan måste göra för att målmedvetet arbeta mot kränkande behandling av barn
och elever. Diskrimineringslagen säger att vi ska göra allt för att ingen ska bli
diskriminerad eller trakasserad i skolan. Enligt dessa lagar ska varje skola varje
år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som
behöver göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och
elever, samt förebygga och förhindra trakasserier. De två planer som skolan är
ålagd att ta fram för att främja likabehandlig och för att motverka
diskriminering och trakasserier har här sammanförts i ett dokument i enlighet
med riktlinjer från Barn-och Elevombudet (BEO),
www.skolinspektionen.se/BEO/For-larare/Planer-mot-krankandebehandling-ochdiskriminering, samt Skolverkets allmänna råd om “Arbete mot diskriminering
och kränkande behandling”. Planen riktar sig till alla på skolan. Om en elev
upplever att han/hon blir kränkt i skolan och att skolan inte vidtar tillräckliga
åtgärder, kan han/hon vända sig till BEO (Barn- och Elevombudet), som kan
hjälpa eleven och även kräva skadestånd. Information om BEO finns på
skolinspektionens hemsida, www.skolinspektionen.se/beo.
Läsåret 2013-14 gjordes kartläggningar av skolans nuläge genom trivselenkäter
och “barnens miljörond”. Dessa kartläggningar har lett fram till de prioriterade
områden/mål som presenteras under punkt 7, sidan. 16. Resultatet av
kartläggningarna, liksom strategier för att uppfylla målen, har diskuterats i olika
forum:
-
Klassråd och elevråd
-
Arbetslag med olika personalkategorier
-
Trygghetsforum samt Elevhälsoteam
-
Skolans utvecklingsgrupp som under läsåret bestått av representanter
från alla arbetslag samt rektor
-
Brukarråd
De åtgärder och strategier kartläggningarna har lett fram till förs in i planen,
som sedan färdigställs och presenteras under första delen av höstterminen. Det
är rektor som, tillsammans med skolans utvecklingsgrupp, har analyserat resultat
och sammanställt de strategier och åtgärder som ska föras in i planen.
3
Under höstterminen genomförs trivselenkät samt “barnens miljörond” i alla
klasser. I samband med detta görs en nulägeskartläggning med åtgärder.
Under våren görs en ny kartläggning av skolans nuläge. I samband med detta
utvärderas de åtgärder som genomförts under året och arbetet med att ta fram
en plan för kommande läsår initieras.
2 Vision och målsättningar
I Härryda kommun strävar vi efter att alla barn, elever och personal ska känna
sig trygga och respekterade i förskola och skola. Diskriminering eller kränkande
behandling accepteras inte i någon form, vare sig mellan barn/elever eller mellan
personal och barn/elever. All verksamhet i Härryda kommuns förskolor och
skolor skall genomsyras av ett jämlikt, solidariskt och demokratiskt
förhållningssätt. Arbetsmiljön i förskola/skola skall präglas av respekt, trygghet
och studiero. Välmående och kunskapsutveckling följer varandra. Varje barn och
elev har rätt att gå till förskolan eller skolan med glädje och att känna ett
välbefinnande i att få ta del av en social gemenskap och kunskapsinhämtning.
I Härryda kommun skall alla barn och unga få starka rötter som hjälper dem att
stå stadigt, men också vingar som bär ut i en omvärld och genom livet. Rötter och
vingar är ledorden i kommunens visionsarbete och de bottnar i kärnvärden som
demokrati, goda kunskaper, social kompetens, hållbar utveckling, goda lärmiljöer,
mod och självkänsla.
.
Vällsjöskolans Vision
Vällsjöskolan präglas av respekt för människors olikheter.
På vår skola ska alla känna sig trygga och ingen ska utsättas för
diskriminering eller annan kränkande behandling.
-
Visionen innebär att jag som elev eller personal ska kunna gå till skolan
eller min arbetsplats och känna mig trygg.
Jag vet att jag blir väl bemött och att andra respekterar mig för den
jag är.
4
-
Jag vet att jag inte behöver känna oro för att bli trakasserad eller illa
behandlad.
På vår skola har jag möjligheter att utveckla min personlighet, få en
god självkänsla och kunskaper.
Tillsammans lär vi oss att visa tolerans, förståelse, respekt och omsorg
om varandra.
Vi lär oss också att hantera olika situationer och lösa konflikter.
3 Definition av begreppen
När vi skriver att ingen skall diskrimineras menar vi utifrån alla de
diskriminerings-grunder som är fastställda i diskrimineringslagen:
-
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder
Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande
behandling och säger också att skolan måste arbeta förebyggande så att detta
inte uppstår. Mobbning, tarkasserier och kränkande behandling kan äga rum såväl
mellan elever som i relationen vuxen-elev.
När vi skriver om hur vi motarbetar kränkande behandling menar vi utifrån
alla diskrimineringstyper som omnämns i lagtexten:
”Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering
enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.” (Allmänna råden,
2012, sid. 9).
Kränkningar kan vara
- fysiska (till exempel slag och knuffar)
- verbala (hot eller tillmälen)
- psykosociala (utfrysning, ryktesspridning)
- text- och bildburna (klotter, brev och lappar, epost, sms och mms)
5
”Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter
ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering.” (Allmänna
råden, 2012, sid 9).
”Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker
någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av
diskriminerings- grunderna. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1).
”Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en
upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt
tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.” (Allmänna råden, 2012,
sid. 9).
”Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre
än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha
samband med någon av diskrimineringsgrunderna.” (Allmänna råden, 2012, bilaga 1).
”Indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom
tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som
neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har
samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet
eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.” (Allmänna råden, 2012, bilaga 1).
6
4 Arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter
och möjligheter samt att förebygga trakasserier och annan
kränkande behandling
Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva
förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån
skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och
mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra
respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla
barn och elever känner sig trygga och utvecklas. I det främjande arbetet
ingår att skapa en trygg skol- och fritidshemsmiljö och förstärka respekten för
allas lika värde, Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön,
etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell
läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen
anledning.
Förebyggande arbete handlar om att identifiera och minimera risker för att
trakasserier eller kränkande behandling ska kunna uppstå. Karläggningsarbete
och analys av risker ligger till grund för de förebyggande insatserna. Det
förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling och omfattar sådant som i en
kartläggning av verksamheten identifierats som risker.
Det är rektors ansvar att:
- se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla
former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är
förbjudna på skolan
- se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och
elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och
diskriminering
- årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot
diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och
vårdnadshavare. Dessa två planer sammanförs i en Likabehandlingsplan
- om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller
diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder
vidtas
7
Rektor ska även:
- se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de
dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier
och diskriminering och de åtgärder som vidtagits
- kontakta andra myndigheter vid behov
Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att:
- följa skolans likabehandlingsplan
- ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon
förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling
- se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller
diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks
- dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling,
trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas
- bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och
diskriminering, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd,
följs upp
- bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt
Det är alla elevers gemensamma ansvar att:
- påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som
förekommer på skolan
- bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt
- följa skolans ordnings- och klassregler
Det främjande arbetet på Vällsjöskolan syftar till att utveckla
barnens/elevernas förmåga att uttrycka sig, att kunna leva sig in andra
människors situation, känna vad som är rätt och fel, att ta ställning, att ta
avstånd från våld, trakasserier och diskriminering samt att visa respekt och ta
ansvar för varandra, skolan och omvärlden. Vår strävan är att det främjande
arbetet ska vara en naturlig och kontinuerlig del i det vardagliga arbetet på
skolan och fritidshemmet. Det främjande arbetet har sin utgångspunkt i
läroplanens (Lgr11) del 1 och 2 och uttrycks genom Härryda kommuns helhetsidé
Rötter och Vingar. Det främjande arbetet är avgörande för att nå vår vision.
8
Därför arbetar vi så här:
VÄRDEGRUNDSUPPDRAGET:
Social kompetens ”Vi ska ge barnen och ungdomarna trygga rötter som får
dem att stå stadigt på jorden och utveckla omtanke om sig själva och andra”
Demokrati ” Goda möten med barn och ungdomar ska prägla våra
verksamheter. Mångfaldsperspektivet ska alltid beaktas. Då lägger vi
grunden för tolerans och solidaritet mellan människor”
Hållbar utveckling ”Vi ska skapa grunden för en positiv framtidstro. En
hållbar utveckling blir möjlig först när alla tar sitt ansvar”
-
Alla vuxna på skolan är positiva förebilder som visar varandra och eleverna
respekt, så att de kan respektera varandra. Som vuxna förebilder lägger
vi t.ex. vikt vid att lyssna, förklara, samtala, vägleda och ha roligt
tillsammans.
-
Alla vuxna på skolan arbetar aktivt för att motverka alla former av
kränkningar, hot, våld och förtryck av enskilda individer eller grupper.
-
Skolan informerar elever och föräldrar om normer och regler varje
läsårsstart. Vi skickar hem skolans ordningsregler och samtalar
regelbundet om dem på klassråden.
Vi går igenom ordningsreglerna med nya elever och deras föräldrar i
samband med att de börjar i skolan.
Vi samtalar regelbundet med eleverna om vilka normer och värderingar
skolan och fritidshemmet står för och varför.
-
-
I varje klass kommer barn och vuxna överens om regler för att skapa
trygghet och arbetsro i den dagliga verksamheten.
I varje klass sker fortlöpande samtal om värderingar, etik och hur man
ska uppträda mot varandra. Dessa samtal sker med hela gruppen i olika
typer av samlingar, men kan också ske enskilt eller i andra grupperingar
(t.ex. med personal ur Elevhälsoteamet).
9
-
-
I varje klass samtalar vi kontinuerligt med eleverna om olika strategier
för att hantera och lösa konflikter av olika slag. När konflikter uppstår
försöker vi att lösa dem direkt.
Vi använder oss av skapande aktiviteter, t.ex. teater och drama för att
utveckla elevernas förmåga till inlevelse. Genom rollspel får eleverna
möjlighet att utveckla strategier för konfliktlösning.
-
Skolan har ett trygghetsforum lett av två pedagoger, som träffar
elevrepresentanter, två per klass, ungefär en gång i månaden.
Elevrepresentanterna, som kallas ”tryggare”, får olika uppdrag, t.ex. att
lära sig samarbetsövningar, som de sedan genomför i sin klass.
-
På fritidshemmet arbetar vi kontinuerligt för att utveckla ett
respektfullt kamratskap, t.ex. genom att främja lek, spela spel, samtala
och komma överens om sociala regler.
På fritidshemmet vill vi att eleverna ska uppleva både meningsfull fritid
och rekreation. I detta arbete ger vi dagligen eleverna möjlighet att göra
egna val av aktiviteter.
-
-
-
-
Vi arbetar för att stärka vi-känslan för hela Vällsjöskolan. Därför har vi
samarbete mellan olika klasser och regelbundna skolövergripande
aktiviteter i form av temaarbete, F-5-dagar och traditioner.
Vi skapar möjligheter för barnen att ingå i olika grupperingar både inom
och utom den egna åldersgruppen, för att de ska lära känna och
respektera varandra och lära sig att samarbeta.
Vi har ett faddersystem som innebär att de barn som börjar i
förskoleklass får en fadder, som hjälper dem tillrätta på olika sätt.
-
Eleverna ges på olika sätt möjlighet till inflytande över utbildningen och
fritidshemmets verksamhet.
-
Alla klasser har klassråd med möte varje vecka. En fast punkt på
klassråden handlar om det pedagogiska arbetet, en annan om trygghet och
trivsel.
Skolan har ett elevråd med möte 1 gång i månaden. Varje klass utser två
representanter som sitter årsvis.
-
-
Vid behov kan rektor bevilja fritidsplats av särskilda skäl.
Föräldrar kan ansöka om att deras barn får särskild kost.
10
KUNSKAPSUPPDRAGET
Kunskaper ”Goda kunskaper, ett gott självförtroende, förmåga att lära nytt
och tänka kreativt. Fantasi, lek och estetiskt skapande ger barnen
möjligheter att göra kloka val som leder till ett demokratiskt och hållbart
samhälle”
Goda lärmiljöer ”Våra verksamheter ska vara stimulerande och utmanande så
att alla barn kan lära och utvecklas så långt som möjligt utifrån sina
förutsättningar”
Mod och självkänsla ”Vi ska hjälpa våra barn och ungdomar att erövra vingar
som ger kraft och mod, som bär ut i en omvärld och genom livet”
-
-
-
Vi hjälper eleverna att upptäcka sina positiva sidor och tar tillvara alla
möjligheter att stärka dessa, så att de ska få en bra självkänsla.
I undervisningen använder vi olika arbetssätt och arbetsformer, och utgår
från att elever har olika lärstilar och behov.
Vi samarbetar med andra verksamheter och föreningar för att ge eleverna
möjligheter att visa olika förmågor och utvidga lärandemiljön till andra
arenor än skolan. Det innebär att vi är öppna för besökare utifrån och
även förlägger undervisningen i andra miljöer.
Skola och fritidshem är integrerat och vi arbetar i arbetslag med
blandade kompetenser. På så sätt följer pedagogerna eleverna hela dagen,
vilket ger en helhetssyn på eleven som gynnar möjligheterna att stödja
och stimulera elevens utveckling.
Vi tar under året fram nya utvecklingsområden, Vällsjöskolans
prioriterade mål.
11
5 Arbete med att upptäcka och anmäla trakasserier och
annan kränkande behandling
Det förebyggande arbetet på Vällsjöskolan
Vi ska få kunskap om
diskriminering och annan
kränkande behandling för att
kunna utföra relevanta
åtgärder
Vi kartlägger genom att låta
barnen/eleverna varje termin svara på
Vällsjöskolans Trivselenkät.
Vi använder även den enkät som elever
och vårdnadshavare i åk 2 och 5 får från
Härryda kommun.
Ansvar: Rektor
Tidpunkt: En
gång/termin
I samband med barnens miljörond, som
genomförs parallellt med personalens
fysiska miljörond under höstterminen,
identifieras också platser på skolan där
elever kan uppleva otrygghet. Vi gör
samma sak på vårterminen i samband med
trivselenkäten.
Ansvar: Rektor
Elevråd
Tidpunkt: En gång per
termin
Uppföljning och analys av enkätresultat
sker i arbetslaget, Elevhälsan samt på
gemensam samtalstid för skolans
pedagoger.
Ansvar: Rektor
Tidpunkt: En
gång/termin
Vi analyserar den information som
kommer fram så att den kan ligga till
grund för ev. åtgärder. Arbetslaget
ansvarar för att åtgärder genomförs och
uppföljning sker. Vid behov deltar
Elevhälsopersonal i åtgärder.
Skolans enkäter analyseras alltid utifrån
både ålders- och genusperspektiv.
Vi samtalar om trygghet och trivsel på
utvecklingssamtal och hälsosamtal
(skolsköterskan) samt både förberett och
oförberett i det dagliga arbetet, både
under samlingar och inom undervisningen.
Om det förekommer
diskriminering och annan
kränkande behandling ska vi
upptäcka det i ett tidigt skede.
Vi har flera vuxna med ute på skolgården
varje rast. Schema för rastvärdar finns i
varje byggnad.
Vi delger varandra observationer och
Ansvar: Rektor
Tidpunkt: En
gång/termin
Ansvar: Rektor
Tidpunkt:Kontinuerligt
Ansvar: Rektor
Tidpunkt:Kontinuerligt
Ansvar: Rektor
Tidpunkt: Dagligen
Ansvar: Pedagoger
12
erfarenheter. Om någon pedagog har oro
för att ett barn blir kränkt eller far illa
lyfts detta i arbetslaget så att alla blir
informerade och man gemensamt kan
besluta om åtgärder. Arbetslaget
ansvarar också för att informera
Elevhälsan.
Tidpunkt:
Kontinuerligt/vid
behov
Information till övriga pedagoger sker på
gemensam samtalstid för alla skolans
pedagoger.
Ansvar: Pedagoger
Tidpunkt: Vid behov
I Elevhälsan, som träffas varannan vecka,
diskuteras hur enskilda elever och
grupper av barn kan stödjas för att man
skall uppnå större trygghet och trivsel.
Vid varje Elevhälsomöte finns också tid
inlagd för öppen konsultation, där
pedagoger kan samtala om olika dilemman
med elevhälsopersonal.
Vi reflekterar över vårt förhållningssätt
och hur vi bemöter kränkta elever. Tid
avsätts för fortbildning om vi har behov
av det och vi tar tillvara den kompetens
som finns i den egna verksamheten, i
skolans elevhälsoteam, samt i andra
verksamheter utanför skolan.
Två gånger per termin har de pedagogiska
samtalen fokus på elevhälsoarbete.
Ansvar: Rektor
Tidpunkt:
Kontinuerligt/Vid
behov
Ansvar: Pedagoger/
Rektor
Tidpunkt:
Kontinuerligt/vid
behov
Ansvar:
Rektor/Elevhälsan
Tidpunkt: Två gånger
per termin på
kvällsplaneringstid
13
6 Arbete med att utreda och dokumentera uppgifter om
trakasserier och kränkande behandling
Utredning/åtgärder när en kränkning inträffar:
Hur gör vi?
Vem ansvarar?
Pedagoger och andra vuxna i skolans verksamhet som
upptäcker en kränkande handling ingriper direkt när
något händer.
Den som ser
händelsen, hör eller på
annat sätt uppfattar
kränkningen
Om ett barn uppmärksammar en kränkning eller
upplever sig ha blivit kränkt kan barnet ta kontakt med
en pedagog eller någon i Elevhälsoteamet.
Den som blivit kontaktad eller själv sett händelsen, tar
reda på vad som hänt och hjälper barnen att reda ut
ev. konflikt. Händelsen dokumenteras på blanketten
”Rapport om kränkning”.
Om det gäller hot- och våldsituation ansvarar den som
bryter konflikten för att det blir ett
uppföljningssamtal efteråt (antingen genom att ta det
själv eller lämna över till ansvarig pedagog).
Pedagogen gör en bedömning huruvida konflikten är
Den som ser
löst eller om det kan röra sig om upprepande kränkande händelsen, hör eller på
särbehandling.
annat sätt uppfattar
kränkningen
Vid misstanke om upprepande kränkande särbehandling
görs en utredning. Rektor informeras och informerar i
sin tur Elevhälsan. Utredningen dokumenteras på
blanketten ”Utredning vid upprepande kränkande
behandling”. Utredningen innebär samtal med alla
inblandade en och en. De inblandade får då en
möjlighet att ge sin bild av händelsen. Dessa samtal
dokumenteras och kontakt tas med vårdnadshavare.
Arbetslaget/ansvarig
pedagog
Rektor
Elevhälsan
14
Arbetslaget/ansvarig pedagog följer upp regelbundet
under en tvåveckorsperiod.
Om ett barn känner sig kränkt eller diskriminerad av
skolpersonal kan barnet eller barnets vårdnadshavare
vända sig direkt till rektor.
Rektor
15
7 Prioriterade områden/mål för läsåret 2014-2015
Elever och personal har utvärderat det sociala klimatet på skolan genom
trivselenkät, barnens miljörond och kontinuerliga samtal i klasserna och på
tryggarmöten.
I samband med detta har också de platser där elever kan kännas sig otrygga
identifierats och uppmärksammats. De åtgärder som har satts in under året har
gällt raster, rastaktiviteter och utelekredskap samt trivsel och arbetsklimat i
klassrummet.
Ett av skolans prioriterade fokusområden under läsåret har varit att utveckla
goda lärmiljöer, både genom förändringar i den fysiska miljön, arbetssätt och
metoder samt elevernas delaktighet i det egna lärandet. Detta arbete har gett
gott resultat och är något vi kommer att ha fortsatt fokus på under 2014-15.
Under läsåret har också stort fokus legat på det främjande arbetet i form av
olika aktiviteter för att stärka elevernas självkänsla och gemenskap. De
framgångsrika formerna för främjande arbete vill vi bevara och fortsätta att
utveckla. Detta säkerställer vi genom kontinuerlig dialog och utvärdering om det
främjande arbete, som finns beskrivet på s. 9-11.
Vi har också prövat en ny modell för pedagogiska samtal tillsammans med
elevhälsopersonal i syfte att ge pedagogerna redskap att hantera olika
situationer och dilemman. Detta har vi nu lagt in som en fast aktivitet i det
främjande elevhälsoarbetet.
Vi upplever fortfarande att det finns en viss otydlighet främjande arbete –
kartläggning – resultat och åtgärder och att elever och vårdnadshavare inte
alltid ser sambandet. Vi behöver bli ännu tydligare på att kommunicera detta:
-
Vi låter eleverna ta fram förslag på främjande aktiviteter i samband med
höstens miljörond och vårens trivselenkäter
Ansvar: Arbetslagen och rektor
-
Vi låter Elevråd och Tryggare utvärdera trivselenkäten varje gång den
används. Ansvar: Ansvariga pedagoger, arbetslagen och rektor
-
Vi är måna om att tydliggöra syfte och mål med olika främjande
aktiviteter och att redovisa resultat med tydliga mål för åtgärder i vår
kommunikation med vårdnadshavare. Ansvar: Arbetslagen och rektor
16
8 Uppföljning och utvärdering
Varje termin görs en ny kartläggning av trivsel och riskområden. Resultatet
sammanställs och nya åtgärder tas fram av elever och personal.
Tidpunkt: oktober/mars
Ansvar: Rektor
Varje år sker en kommunal brukarenkät (årskurs 2 och 5) där frågor om elevers
trivsel och trygghet ingår. Resultatet presenteras för elever och
vårdnadshavare och nya åtgärder tas fram tillsammans med elever och personal.
Tidpunkt: februari/mars
Ansvar: Rektor
Inför nytt läsår upprättas en ny likabehandlingsplan. Inför upprättandet
analyseras årets likabehandlingsarbete samt resultat från olika kartläggningar
och åtgärder. Jämförelse görs även med föregående år. Det som framkommit i
analysen presenteras för vårdnadshavare på brukarråd.
Tidpunkt: September-oktober
Ansvar: Rektor
17
