1 - IEI - Linköpings universitet

Veronica Haegeland
Kandidatuppsats i statsvetenskap, 15 hp
Vårterminen 2012
Skolan - generell eller selektiv segregering?
En studie över skolsegregationen som mått på en välfärdstjänst efter generella
eller selektiva principer.
School segregation – formed by universal or
selective principals?
A study of school segregation as an indicator of which principles the welfare
service is built upon.
Linköpings Universitet
Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling
Avdelning för statsvetenskap
Handledare: Lisa Hansson
Antal ord: 11158
Abstract
Since the beginning of the 1990’s reforms have taken place in the Swedish welfare sector,
which have focused on the decentralization of production from the state to private companies
and were meant to increase revenue and render the production more effective. This has meant
that the universal production of services that the state guaranteed before the reforms took
place was put into question in favour of more individual choices and a more selective
structure of the welfare sector.
This essay focuses on the reform that took place in the Swedish educational system that
allowed private practitioners to compete with the public school alternative. The main question
at hand is whether or not this reform has increased the risk of social segregation among the
students when different social groups are left to choose their preferred alternative. The
variables that the essay focuses on are socio-economic status among the students and their
divide between public and private practitioners, and also the possibility of private schools
choosing location depending on the desirable composition of students in an area. To reach a
conclusion regarding the level of school segregation the essay studies the main law regulating
Swedish schools, to determine if there has been a significant change in policy since the
1990’s, and if the changes follow the old pattern of universal principles or if there has been a
shift towards a system built on more selective principles.
The essay concludes, using statistical data and regression analysis, that there are significant
patterns in choosing between schools depending on the family’s social status and also that
private schools to some extent are allowed to differ from the regulations concerning
accessibility and equality. This allows for the assumption to be made that some kind of shift
has taken place in the matter of principles on which the regulating law is built upon to prevent
social segregation.
Keywords: Welfare sector, reform, school segregation, universal principles, selective
principles, regulations
1. INLEDNING ......................................................................................................................................................... 1
1.1 Bakgrund ................................................................................................................................................. 1
1.2 Syfte ......................................................................................................................................................... 2
1.3 Frågeställningar ....................................................................................................................................... 3
1.4 Tidigare forskning .................................................................................................................................... 3
1.4.1 Statsvetenskaplig forskningsrelevans ................................................................................................... 4
1.5 Avgränsningar ......................................................................................................................................... 4
1.6 Disposition ............................................................................................................................................... 4
2. TEORETISKA ANALYSVERKTYG ................................................................................................................................. 6
2.1 Introduktion till valda teoretiska utgångspunkter ................................................................................... 6
2.2 Segregation.............................................................................................................................................. 6
2.3 Välfärdsutformningens principer ............................................................................................................. 7
2.3.1 Lagstiftningens utformning efter välfärdsprinciper .............................................................................. 8
2.4 Teorins användningsområde ................................................................................................................... 9
3. METODISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ......................................................................................................................... 10
3.1 Val av metod och design ........................................................................................................................ 10
3.2 Material och tillvägagångssätt .............................................................................................................. 11
3.3 Validitet och reliabilitet ......................................................................................................................... 11
4. SKOLLAGEN OCH SEGREGERANDE UTFALL ................................................................................................................ 13
4.1 Skollagens omfattning ........................................................................................................................... 13
4.1.1 Skollagen (2010:800) .......................................................................................................................... 14
4.2 Segregerande utfall i skolan .................................................................................................................. 17
4.2.1 Betydelsen av föräldrars utbildningsnivå ........................................................................................... 19
4.2.2 Sambandens signifikans ..................................................................................................................... 21
4.2.3 Friskolornas placering ......................................................................................................................... 22
5. ANALYS AV SKOLLAG OCH STATISTISK DATA ............................................................................................................. 25
5.1 Skollagens principer för att motverka segregering ................................................................................ 25
5.2 Valmönster hos olika socioekonomiska grupper ................................................................................... 26
5.3 Friskolors placering, urval och elevers reella valmöjlighet .................................................................... 27
5.4 Skolsegregering efter generella eller selektiva principer? ..................................................................... 28
6. SLUTSATS ......................................................................................................................................................... 30
7. SLUTDISKUSSION ............................................................................................................................................... 32
7.1 Källkritik och urval ................................................................................................................................. 32
7.2 Vidare forskning ..................................................................................................................................... 32
8. REFERENSER ..................................................................................................................................................... 34
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Den svenska välfärden har sedan efterkrigstiden varit uppbyggd kring principer om att
universellt tillgodose hela befolkningen med välfärdstjänster. Dessa principer är vad som
ligger till grund för vad litteraturen kallar den generella välfärden, vilken utgår från
förhoppningen om att jämna ut sociala skillnader i samhället genom skapandet av en
gemensam mötesplats för alla oavsett individuella förutsättningar.1 De gemensamma
mötesplatserna skapades genom att staten stod som ensam producent av välfärdstjänsterna
vilket innebar att alla medborgare nyttjade samma tjänster. Ett exempel på en sådan
mötesplats är skolan, där man ansåg att en tidig integration av olika sociala skikt var
nödvändig för ett mer jämlikt framtida samhälle.2 Dock skulle detta enhetligt utformade
system av sociala tjänster utsättas för förändring i och med den New Public Managementreform som svepte över västvärlden under sjuttio- och åttiotal och som även skulle nå Sverige
under nittiotalets början. Det var i och med en nedgång i ekonomin som den neoliberala
kritiken mot den offentliga sektorns stora utgifter startade. Man ansåg helt enkelt inte längre
att staten var bäst anpassad för produktionen av välfärdstjänster, och det dåvarande systemet
benämndes ineffektivt och onödigt skattebelastande. Dessutom ansåg man att den enhetliga
utformningen av tjänsterna begränsade medborgarnas självbestämmanderätt i valet av tjänst,
då staten stod för alla alternativ. New Public Management-reformerna innebar därmed stora
avregleringar av offentlig verksamhet samtidigt som nya och privata företag tilläts ta över
produktionen. På så vis öppnade man upp marknaden av välfärdstjänster till konkurrens och
förhoppningen hos politikerna, i Sverige och resten av reformländerna, var att privata företag
skulle ha större incitament att effektivisera produktionen än vad den offentliga sektorn
tidigare haft3. I Sverige genomfördes dessa reformer i relativt stor konsensus mellan de båda
politiska blocken under nittiotalet, men en viss fråga kvarstod ändå, nämligen vad som skulle
hända med den svenska välfärdsutformningen. De neoliberala influenserna som stod till grund
för reformerna kom från länder där välfärdsstaten snarare var utformad efter selektiva
principer, vilket i kontrast till den generella utformningens principer om universalism för att
motverka segregation istället bygger på behovsprövning av de individer i samhället som är i
behov av statligt stöd.4
Välfärdsreformerna genomfördes på alla nivåer av servicesektorn där man ansåg att
besparingar av resurser var möjliga och en av de sektorer som stått under uppsikt i Sverige är
skolväsendet. Som nämnts tidigare utformades skolan efter generella välfärdsprinciper om att
erbjuda alla medborgare en likartad utbildning som garanterades alla på samma villkor. Målet
1
Blomqvist och Rothstein, 2005, Välfärdsstatens nya ansikte, sid 35.
Red. Anders Lindbom, 2007, Friskolor och framtiden – segregation, kostnad och effektivitet sid 22.
3
Blomqvist, 2004, The choice revolution: Privatization of the Swedish welfare services in the 1990, sid 144-145.
4
Rothstein, 2010, Vad bör staten göra? sid 30.
2
1
med att utforma skolan efter dessa principer låg i förhoppningen hos staten att motverka
polarisering av olika sociala grupper i samhället.5 Som i de flesta fall av New Public
Management-reformerna innebar reformerna inom skolväsendet en decentralisering av
styrningen, vilket med andra ord innebar en uppluckring av det statliga monopolet och en
förflyttning av skolansvaret från central till lokal nivå. Detta innebar att kommunerna själva
fick ta över ansvaret för utformningen av undervisningen och fördelningen av resurser så som
de ansåg bäst för verksamheten. Statsmakten behöll dock den kontrollerande makten via
skollagen och nationella mål som varje kommun var tvungna att uppnå. Detta ledde också
snart till friskolereformen, vilken tillät skolor som var fristående från den kommunala skolan
att starta verksamhet och konkurrera med den kommunala skolan om eleverna.6
Friskolereformen innebar således att elever och deras föräldrar erbjöds en ny möjlighet till
utökad valfrihet i systemet då valet mellan de olika enheterna skedde på fria villkor7, vilket
också följe befolkningens utveckling då de i och med privatiseringarna kommit att värdesätta
individuella val i allt större grad8. Förespråkarna av neoliberalismen menar också att det är
denna ökade valfrihet som ger nytt liv åt legitimiteten av systemet som bygger på generella
principer, medan kritikerna å sin sida menar att ett ökat valfrihetssystem kan leda till sådana
negativa konsekvenser som segregering mellan samhällsskikt vilket underminerar samma
system.9 Den nya skollagen (2010:800) utformades för att innefatta samtliga skolenheter
under samma lag och för att bättre återspegla de rådande omständigheterna det svenska
skolväsendet. Målet med skollagsförändringen var att fortsatt innefatta samtliga skolenheter
under de generella principerna om social integrering.10 Dock tycks inte skollagen lyckas råda
bot på orsaken till att valfriheten kan leda till problematik, då den mångsidiga skolmiljö som
eleverna lovats i och med marknadsanpassningen av skolan riskerar att leda till en
homogenisering av de olika skolenheterna. En sådan homogenisering kan urskiljas på grund
av valmönster hos olika sociala grupper i samhället och innebär vidare att den naturliga
mötesplats som principen om universalism bygger på försvinner.11
1.2 Syfte
Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka om skollagen fortfarande är utformad utifrån
den generella välfärdens principer samt om välfärdsprinciperna ambitioner möts av det
faktiska segregerande utfallet i skolan.
5
Red. Anders Lindbom, 2007, sid 22.
Ibid, sid 13 – 14.
7
Ibid, sid 23.
8
Dahlstedt, I val(o)frihetens spår – Segregation, differentiering och två decennier av skolreformer, 2007, sid 28.
9
Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 31.
10
Regeringskansliet, uppdaterad 2011-05-11. (Hämtad 2013-04-05).
http://www.regeringen.se/sb/d/12022/a/128212
11
Red. Anders Linblom, 2007, sid 91.
6
2
1.3 Frågeställningar
För att nå fram till syftet kommer uppsatsen att utgå från att försöka finna svar på två
huvudsakliga frågor:
-
Utifrån vilken välfärdsprincip är skollagen utformad?
Hur ser segregationen ut i skolan?
1.4 Tidigare forskning
Som denna inledande del antyder finns det mycket tidigare studier inom ämnet New Public
Management och privatiseringarnas betydelse för samhällsstrukturen (se exempelvis Bo
Rothstein och Paula Blomqvist). Forskning kring New Public Management är omfattande och
uppsatsen har därför valt att främst utgå ifrån den forskning inom området som behandlar
konsekvensen av privatiseringar inom skolväsendet. Inom detta område har både Skolverket
och bokförlaget SNS gjort omfattande studier och dessa studier har också använts i relation
till det egna resultatet som presenteras längre fram. Uppsatsen tar avstamp i forskningen kring
New Public Management men går även vidare genom att utgå från Bo Rothsteins litteratur
rörande välfärdens alternativa principer. Eftersom uppsatsen ämnar undersöka segregerande
utfall i skolan utgår uppsatsen även ifrån teori och begreppsdefinition om segregation av såväl
Rothstein och Blomqvist som av Magnus Dahlstedt.
Den tidigare forskningen används inte enbart i syfte att understyrka de resultat som uppsatsen
landar i, utan även för att bygga upp de premisser om välfärdsprinciper, valfrihet och
segregering som uppsatsen vilar på. Dessa premisser är nödvändiga för att uppsatsen ska
kunna genomföra undersökningen utan att först jämföra resultat över tid och eftersom
uppsatsens syfte kräver att dessa premisser tydliggörs. Den första premissen tolkas ur
resultatet från en studie av bokförlaget SNS som pekar på att skollagen vilar på en generell
värdegrund. Detta antagande görs då skollagen ämnar motverka segregering i skolan genom
att garantera alla skolberättigade medborgare undervisning efter samma villkor.12 Vidare utgår
uppsatsen från att ökad privatisering leder till mer individuella val. Denna premiss bygger på
studier av New Public Management-reformerna och hur de privatiseringar av välfärdstjänster
som följde också ledde till att individuella val har kommit att värdesättas i allt större
utsträckning av den svenska befolkningen.13 Detta leder i sin tur till att enhetligt producerade
tjänster efter generella principer inte är sammanförligt med valfrihet då valfrihet kräver olika
alternativ. Mer individuella val bygger således på en selektiv värdegrund.14 Som Rothstein
också tidigt påpekar saknar selektiva välfärdsprinciper korrigering för segregerande mönster
inom behovsprövningssystemet, vilket skulle kunna innebära att selektiva välfärdsprinciper
12
Laura Hartman (red), 2011, Konkurrensens konsekvenser, sid 73
Rothstein, 2010, Vad bör staten göra? Sid, 243 – 244
14
Ibid, sid 246 - 247
13
3
ökar risken för segregation. 15 Då den nya skollagen ämnar innefatta valfrihetssystemet leder
det också till premissen att det finns en möjlighet att skollagen idag bygger på selektiva
principer. 16
Det är således dessa premisser som ligger till grund för uppsatsen utgångspunkt och den
tidigare forskningen bidrar därmed tydligt till uppsatsens utformning och dess möjlighet att
tidigt föras framåt.
1.4.1 Statsvetenskaplig forskningsrelevans
Med tidigare forskning och premisser som utgångspunkt placeras uppsatsen i vidare forskning
kring segregerande utfall i valfrihetssystemet och välfärdsprincipernas inverkan på detta.
Uppsatsens forskningsbidrag ligger inte enbart i att den prövar tidigare forsknings slutsatser,
utan även i att den undersöker i vilken mån den generella välfärdens ambitioner möts av det
faktiskt segregerande utfallet i skolan. Uppsatsen bidrag till den befintliga forskningen
kommer således vara hur lagutformningen ser ut efter genomförandet av skolreformen för att
förhindra segregering, och därigenom också undersöka om skollagen fortsatt följer den
generella välfärdens principer eller om lagändringarna snarare följer den selektiva välfärdens
principer beroende på hur de segregerande utfallen i skolan ter sig. En studie av detta slag är
av betydelse då de resultat som återfinns kan bidra till senare generalisering av
välfärdssektorn utformning i det svenska samhället.
1.5 Avgränsningar
Uppsatsen kommer att avgränsas till att behandla skolväsendet och segregerande utfall, där de
går att finna, på grund av valfrihetssystemet i och med friskolereformen. Vidare begränsas
segregeringsbegreppet till att enbart innefatta socioekonomisk segregation, beroende på
elevers valmönster och friskolornas möjlighet till urval. Socioekonomisk status kommer i
uppsatsen att liksättas med föräldrars utbildningsnivå, då högutbildade individer i större
utsträckning kan anses ha välbetalda yrken. Även boendesegregation kommer att nämnas där
det behövs i sitt sammanhang. Tidsaspekten begränsas till att enbart behandla hur
skolsegregationen ser ut idag med bakgrund i hur skolan har förändrats sedan början av 1990talet då reformerna genomfördes. Avsnittet om vilka principer skollagen utformas efter
avgränsas till att endast undersöka de paragrafer som berör segregering, då skollagen är
regeringens främsta styrverktyg för att reglera beteende inom skolväsendet.
1.6 Disposition
I nästkommande kapitel kommer de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen använder sig
utav att presenteras. Dessa är uppdelade i två delar, där den första delen behandlar begreppet
segregation och dess innebörd och den andra delen behandlar olika utformningar av
15
16
Ibid, sid 32 -33
Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 182 – 183
4
välfärdsprinciper och hur lagutformning kan te sig i förhållande till dessa. Detta följs av en
genomgång av vald metod för uppsatsen och dess reliabilitet. Kapitel fyra inleds med en
genomgång av de utvalda paragrafer i skollagen som behandlar segregation. Därefter följer en
presentation av de empiriska observationer som gjorts av segregerande mönster i skolan, både
bland elever och bland skolor. I kapitel fem följer en analys av de observationer som gjorts i
föregående kapitel. Uppsatsen avslutas med en slutsats för att besvara frågeställningarna och
därefter en slutdiskussion om vidare forskning och alternativa tillvägagångssätt.
5
2. Teoretiska analysverktyg
2.1 Introduktion till valda teoretiska utgångspunkter
Nedan kommer det ske en presentation av de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen ämnar
använda sig utav för att analysera skollagens utformning och segregerande mönster i skolan.
Segregation kommer därför att definieras som begrepp för att uppsatsen senare ska kunna
identifiera de faktorer i skollagen och i statistiken som innefattar segregation. Därför kommer
även de olika välfärdsprinciperna generell och selektiv välfärd att presenteras, vilket görs för
att kunna identifiera vilken typ av princip den nya skollagen vilar på. Det senare stycket om
välfärdsprinciperna kommer också att relatera till lagutformning som politiskt styrverktyg och
hur lagen tenderar att förändras i enlighet med ett skifte i samhällsstrukturen efter de olika
välfärdsprinciperna. Dessa teoretiska utgångspunkter ska således stå som grund för att finna
svar på frågeställningarna.
2.2 Segregation
Enligt Bo Rothstein kan segregering förstås som en ”rumslig separation mellan
befolkningsgrupper på grundval av etnisk tillhörighet, kön eller social status”. Rumslig
separation går att beskrivas som en situation då befolkningsgrupper lever uppdelade utan en
naturlig kontakt i sociala sammanhang, och segregation som process innebär vidare att det
finns sociala mekanismer som bibehåller eller förstärker separationen mellan olika grupper.17
Segregation har således blivit det begrepp som används då man talar om hur
befolkningssammansättningen ser ut i olika sociala miljöer, det vill säga om det rör sig om en
heterogen eller homogen omgivning. Det är i en homogen omgivning som segregation är
aktuellt, och skolan är ett exempel på en omgivning som riskerar att homogeniseras.18
Ofta diskuteras segregation i samband med ojämna resursfördelningar bland medborgarna
vilket leder till olika levnadsvillkor. Detta innebär att segregation ofta kopplas samman med
inkomstmässig ojämlikhet i samhället, vilket också i mångt och mycket kommer i uttryck
genom bostadssegregation. Detta går att förklara genom att människor ofta tenderar att bosätta
sig i områden där de är omgivna av klassmässigt relativt likvärdiga medborgare.19 Just
boendesegregationen riskerar även att förstärka den socioekonomiska i den mening att den
homogena miljö som detta innebär bidrar till att socialt utsatta grupper hamnar än mer utanför
samhället.20 Som flera studier tidigare har visat (se exempelvis Blomqvist och Rothstein) så är
risken med social segregering att förståelsen mellan medborgargrupper för olika val av
livsstil, bakgrund och socioekonomisk status minskar och att detta även i längden riskerar att
17
Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 70.
Red. Anders Lindbom, 2007, sid 89.
19
Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 70 – 73.
20
Dahlstedt, 2007, sid 34.
18
6
leda till en minskad känsla för solidaritet och gemensamt ansvar grupperna sinsemellan. Innan
valfriheten infördes i välfärdstjänstsektorn var systemet utformat som så att alla medborgare,
oavsett bakgrund, utnyttjade samma tjänster vilket också erbjöd en naturlig integrering i
vardagen.21
2.3 Välfärdsutformningens principer
Staten står som den enhet i samhället som historiskt tagit på sig rollen som välfärdsproducent
åt folket. Dock kan staten utformas efter olika principer vilket också återspeglas i statens
omfång gällande social integrering och välfärdstjänster. I följande stycke kommer de två
polära principerna som välfärden kan utformas efter att presenteras, nämligen den generella
välfärdens principer och den selektiva välfärdens principer.
Den generella välfärden är ett system som utgår från principer om statens roll att förse service
och ekonomiska förmåner till hela befolkningen enligt så gott som enhetliga regler. Detta
innebär med andra ord att staten har tagit på sig rollen att tilldela befolkningen stöd efter
preciserade rättigheter och tilldelningen ska vara universell. I den selektiva välfärden utgår
istället staten efter principer om behovsprövning för de individer eller grupper i samhället som
är i speciellt behov av statligt stöd. Det finns även behovsprövande inslag inom den generella
välfärden, som till exempel bostadsbidrag och liknande, men till skillnad från den selektiva
välfärden är det inte den övervägande tilldelningsmetoden.22 Staten i den selektiva välfärden
utgår från att resursstarka individer har möjlighet att själva tillförskaffa sig de grundläggande
resurser som anses nödvändiga genom interaktion på marknaden, och det är endast de
individer som inte har en sådan möjlighet som kvalificeras till att få ekonomiskt stöd. Den
generella välfärden utformas istället efter principen om att förse medborgarna med dessa
grundläggande resurser med lika omtanke och respekt. Detta innebär att alla medborgare,
oavsett ekonomiska tillgångar, ska behandlas lika av producenterna av välfärdstjänsterna.
Detta system ämnar utjämna sociala skillnader i samhället och erbjuder även en naturlig plats
för medborgare från olika bakgrunder att mötas.23 Dock innebär ett sådant system också att
det krävs ett stort skattetryck på medborgarna för att lyckas finansiera välfärdstjänsterna till
hela befolkningen. Detta innebär att det ställs krav på att kvalitén på tjänsten måste vara
tillräckligt hög för att alla i befolkningen ska vara nöjda med den och på så vis legitimera och
bibehålla det höga skatteuttaget.24 Dessutom måste utformningen av systemet finna stöd i att
majoriteten av medborgarna anser att värdet av det som kommer ut ur systemet överväger
kostnaderna som betalas in. För många, och då särskilt medelklassen, är den generella
välfärden en försäkring inför en osäker framtid.25 Ett system utformat efter generella principer
21
Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 70.
Rothstein, 2010, sid 30 – 31.
23
Ibid, sid 199 – 200.
24
Ibid, sid 187.
25
Ibid, sid 196.
22
7
kan på så vis lättare legitimera omfördelandet av resurser då alla är med och bidrar och
samtliga får något tillbaka. I ett system utformat efter selektiva principer är det endast de
riktigt resurssvaga individerna i befolkningen som erhåller stödet, vilka också är samma
individer som inte har någon möjlighet att själva bidra till systemet.26
Välfärdsstaten i stort, och den generella speciellt, står under kritiken om att allt för stort
ansvar för den sociala tryggheten har lagts hos staten. Detta har inte bara lagt grund till ett
överutnyttjande av systemet från medborgarnas håll och ett maktmissbruk från producenterna
av tjänster, men också en minskning i det individuella ansvarstagandet. Pessimismen mot
välfärdsstatens omfång framträdde tydligt på sjuttiotalet och frågorna riktades mot hur stor
effekt politiska insatser har för att styra samhällsutvecklingen.27 Detta innebar även att det går
att se att förutsättningarna för välfärdsmodellen har ändrats i och med den ökade valfriheten
och konkurrens som privatiseringarna förde med sig28. Nästa steg blir således att se vilka
möjligheter staten har att förändra utformningen av statsskiktet i enlighet med de två
alternativa välfärdsprinciperna.
2.3.1 Lagstiftningens utformning efter välfärdsprinciper
Statens främsta styrverktyg för att utforma samhällsutvecklingen efter önskvärd
välfärdsprincip är genom lagstiftning. Således kan lagstiftningen ses om ett sätt för staten att
möta de förändrade förutsättningarna för välfärdsutformningen i och med valfrihetsreformer
och konkurrensutsättning av verksamhet.29 Reformer i samhället är ständigt pågående på
grund av inre förändringar eller internationella påtryckningar, och innebär med andra ord att
statsmakten aldrig är statisk utan snarare ständigt under förändring, och oftast sker
förändringarna efter medvetna politiska beslut.30 Det går att över historiens gång urskilja vissa
trender i politiken efter vilka styrverktygen har förändrats för att anpassas efter rådande
omständigheter i samhället.31 Ett exempel på en sådan förändring är den som skedde i och
med New Public Management-reformerna som genomfördes under åttio- och nittio talet i
Sverige, då staten gick från att utöva detaljstyrning till målstyrning. Detaljstyrningen, eller
regelstyrningen som det också kallas, innebär en utformning efter universella principer där
staten reglerade varje instans efter likartade regler. Marknadslösningen av välfärdstjänsterna
innebar dock att staten inte längre hade kapacitet att detaljstyra varje instans, och en
målstyrning blev istället lösningen. Detta innebar att regeringen ställde upp mål som
myndigheter och organisationer förväntades uppnå samtidigt som de erbjöds större frihet att
utforma verksamheten efter egna preferenser. Med andra ord innebar målstyrningen en
anpassning till den ökade valfriheten då fler olikartade alternativ tilläts. För att garantera att
26
Ibid, sid 208.
Ibid, sid 36.
28
Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 64.
29
Hill, 2005, The Public Policy Process, sid 19.
30
Petersson, 2010, Den offentliga makten, sid 32.
31
Ibid, sid 26.
27
8
myndigheterna och kommunerna lever upp till de uppsatta målen, som målstyrningen nu
innebär, tillämpar regeringen uppföljningar och utvärderingar av verksamheten.32
Då lagutformningen grundar i en politisk vilja att utveckla samhället i en viss riktning innebär
det också att politikerna har ett intresse i att styra befolkningens beteende för att uppnå ett
visst önskvärt utfall.33 Dessutom handlar lagförändringar många gånger även om att finna svar
på en föränderlig väljardemografi. När befolkningen ändrar värderingar om vad som är ett
rättvist system kan en lagändring vara behövlig för att fortsätta legitimera den demokratiska
makten.34 Exempel på en sådan förändrad väljardemografi är, som tidigare nämnts, en ökad
önskan bland medborgarna om valfrihet i välfärdstjänstsystemet. Detta innebär också ofta att
lagändringar, för att möta väljarefterfrågan, sker i samband med ett ideologiskt skifte i
politiken. I Sveriges fall kan man se till fallet med regeringsskiftet i början på nittiotalet då
reformerna tog fart i det svenska samhället. Den socialdemokratiska regeringen som
förespråkade ett statsskikt utformat efter universella principer i den generella välfärdens anda
byttes mot den mer liberala moderata regeringen som öppnade upp valfriheten som svar på
väljarefterfrågan. Traditionellt står en mer liberal regeringen för en mer marknadsanpassad
samhällsstruktur utformad efter selektiva principer.35
2.4 Teorins användningsområde
De ovanstående teoretiska utgångspunkterna tjänar, förutom till att förstå skollagens
utformning och betydelsen av segregerande utfall i skolan, till att stödja de premisser som
uppsatsen utgår från. Delvis visar teorin på den generella välfärdens princip om att universellt
förse medborgare med välfärdstjänster så som skola, vilket också är den princip som det
svenska skolväsendet varit utformat efter för att motverka segregering. Även premisserna om
att selektiv välfärdsprincip ökar risken för segregering och att valfriheten förutsätter olikt
utformade alternativ, vilket frångår generella principer om enhetligt utformade verksamheter,
stöds av de teoretiska utgångspunkterna. I samband med att privatiseringar leder till mer
individuella val stöder avsnittet om lagförändringar, i och med ändrade förutsättningar i
samhällsstrukturen, till premissen att det finns en möjlighet att skollagen utformats efter
selektiva principer för att även innefatta valfriheten. Med dessa teoretiska analysverktyg i
åtanke kommer skollagen och det empiriska materialet om skolsegregation att behandlas och
tolkas med uppsatsen premisser som utgångspunkt.
Ibid, sid 150 – 151.
Hill, 2005, sid 19.
34
Ibid, sid 52 – 53.
35
Petersson, 2010, sid 189 – 190.
32
33
9
3. Metodiskt tillvägagångssätt
3.1 Val av metod och design
Då uppsatsen ämnar utreda dels skollagens utformning utifrån segregerande aspekter och dels
de segregerande utfallen i skolan, är den valda metoden en kvalitativ textanalys. Detta val har
gjorts då den första delen av undersökningsmaterialet bygger på vissa delar utav skollagen
som valts ut för analysen, vilket också är ett av kriterierna för valet av en kvalitativ metod.
Enligt Esaiasson et al. är en kvalitativ textanalys nödvändig då de enskilda delarna av den
analyserade texten anses leda fram till andra slutsatser än vad helheten av texten skulle gjort.
Det som undersöks i skollagen är således på vilka premisser de utvalda paragraferna vilar,
generella eller selektiva principer, och vilka slutsatser om dess utformning som kan dras ur
dem. Inom ramen för textanalys finns det flera olika tillvägagångssätt för att analysera den
utvalda texten, och då uppsatsen undersöker i vilken grad skollagen lever upp till de
förutbestämda principerna om en generell välfärd eller ej, är textanalysen av en ideologikritisk
karaktär.36 Textanalysen avser därmed att svara på den första av frågeställningarna. Den
senare delen av det empiriska materialet undersöks via en statistik analys. Detta val har gjorts
då uppsatsen ämnar undersöka samband mellan olika variabler, där förekomsten av
segregation genom val av friskola har satts som beroende variabel. 37 Statistiken tjänar som
hjälp till den flervariabelsanalys som genomförts, där materialet har delats upp i grupper för
att testa hur fördelningen av den beroende variabeln ser ut i respektive grupp. För att testa
sambandets signifikans mellan grupperna har även en regressionsanalys genomförts.
Regressionsanalyser uppfyller sitt syfte då man vill testa fler än en oberoende variabel på den
beroende variabeln, vilket också är fallet för denna uppsats.38
Då uppsatsen har för avsikt att undersöka huruvida de empiriska observationerna i statistiken
går i stil med skollagens ambitioner att förhindra segregation, utgår också studien från de
teoretiska analysverktygen beskrivna ovan för att avgöra i vilken grad skollagen uppfyller de
olika principerna. Dessutom utgår uppsatsen som bekant utifrån ett antal premisser utformade
efter tidigare forsknings slutsatser vilka analysverktygen prövar och styrker. Därmed är den
första delen av uppsatsen utav en teoriprövande design.39 För den senare delen av det
undersökta materialet utgår teoriprövningen även från en statistisk design där variablerna
förväntas uttala sig om teorins träffsäkerhet.40 I fallet för uppsatsen förväntas teorin finna stöd
i empirin gällande skollagens principiella förskjutning på grund av förändrade politiska
värderingar i och med New Public Management-reformerna.
Esaiasson et al., 2007, Metodpraktikan, sid 237 – 239.
Ibid, sid 395.
38
Ibid, sid 425 - 431.
39
Ibid, sid 99.
40
Ibid, sid 107.
36
37
10
3.2 Material och tillvägagångssätt
Det empiriska materialet för denna studie har valts ut relativt snävt, då det dokument som
analyseras är delar av skollagen och det övriga materialet består utav statistik rörande ett par
aspekter av segregerande utfall i skolan. Det finns både för och nackdelar med att avgränsa
materialet till ett fåtal objekt, men då skollagen används som analysmaterial för att undersöka
hur staten hanterar skolsegregation kan en detaljerad läsning av ett litet material svara bättre
till uppsatsens behov.41 Det statistiska materialet över segregerande tendenser i skolväsendet
har valts ut genom att främst fokusera på socioekonomisk- och boendesegregation, då dessa är
två av de främsta studerade bakompliggande faktorerna i de flesta tidigare studier. Materialet
över segregerande tendenser har hämtats främst i from av data framtagen av Skolverket och
SCB över fördelning av elever mellan olika skolenheter och även befolkningens spridning av
högutbildade. Data har sedan sammanställts av författaren i form av tabeller och diagram för
att tydligt visa vilka mönster som går att finna. Detta material understöds också utav
utredningar där ytterligare textanalys har genomförts för att studera de argument som förs om
segregationen. Då socioekonomisk segregation står i centrum har även en regressions analys
genomförts för att testa signifikansen mellan oberoende och beroende variabler. Materialet är
avgränsat till att gälla främst 2012/2013 men även statistik från 1997/1998 har hämtats där
utveckling över tid har varit av intresse.
Tolkningen utav materialet har utgått från vissa aspekter som ansetts centrala för att besvara
de ovannämnda frågeställningarna. Anmärkningsvärt är att trots att uppsatsen ämnar studera
utvalda delar av skollagen är analysen ute efter att förklara segregerande tendenser i skolan
utifrån konsekvenser av hela skollagen. Tolkningen av materialet har även gjorts genom att
studera materialet ur olika synvinklar, utan ett önskvärt resultat i åtanke. På så vis har
uppsatsen landat i en syn av konsekvenserna av skollagens utformning som får stöd av de
studerade segregerande tendenserna i skolan. Detta tillvägagångssätt, att testa tänkbara
konsekvenser mot empiriskt resultat, är vad litteraturen kallar ”hypotetisk-deduktiv metod”.42
3.3 Validitet och reliabilitet
Varje studie av något slag bör sträva efter att uppnå god validitet och reliabilitet för att
försäkra studiens riktighet i forskningssammanhanget. Validitet handlar om huruvida man
mäter det man säger sig mäta43. Begreppet validitet kan delas upp i två kategorier, nämligen
begreppsvaliditet och resultatvaliditet. När studien anses ha uppnått god begreppsvaliditet
tillsammans med god reliabilitet kan studien också anses ha uppnått god resultatvaliditet. Det
är även resultatvaliditeten som styrker att man fatiskt har mätt vad man utger sig för att
Ibid, sid 248 – 249.
Ibid, sid 252.
43
Bergström och Boréus, 2012, Textens mening och makt, sid 41.
41
42
11
mäta.44 I denna uppsats anses begreppsvaliditeten vara god då de undersökningsobjekt som
valts ut syftar direkt till frågeställningen. Med andra ord anses det inte problematiskt att
analysera skollagen och segregerande tendenser i skolan när det är skolsegregationen som
undersöks. Dock kräver som sagt god begreppsvaliditet att även god reliabilitet är uppnådd
för att resultatet ska kunna anses pålitligt. Reliabiliteten uppnås genom noggrannhet i
undersöknings stadiet och i genomförandet av studien. Detta innebär att resultatet av en studie
ska kunna uppnås av en annan forskare vid ett senare tillfälle när samma analysverktyg
används.45 Då denna uppsats i mångt och mycket finner stöd för de empiriska resultaten i
tidigare forskning kan reliabiliteten anses vara god, då det metodiska tillvägagångssättet
landar i likande resultat. Detta bör också innebära att andra forskare som tillämpas samma
metod med liknande undersökningsobjekt torde uppnå samma resultat även vid ett senare
tillfälle, givet att samhällsstrukturen hålls någorlunda intakt. När både begreppsvaliditet och
reliabilitet anses uppnådda kan alltså slutsatsen dras att uppsatsen resultat också uppnår god
validitet.
Ett problem som lätt uppstår vid en studie av detta slag, när delar av materialet bygger på att
författaren tolkar en text för att kunna dra slutsatser kring den, är risken för att författaren
tolkar texten subjektivt och på så vis frångår den intersubjektivitet som studien annars ämnar
tillämpa för att uppnå reliabiliteten. Detta innebär med andra ord att den egna förförståelsen
står i vägen för att en annan forskare ska kunna garanteras komma fram till samma
slutsatser.46 Dock borde de analysverktyg som denna uppsats använder sig utav ge andra
forskare samma slags subjektivitet då det är tydligt angivet vilka tendenser som undersöks i
lagen (välfärdsprinciper och segregering), och på så vis kan dessa analysverktyg ge en god
grund för att uppnå en god reliabilitet i tolkningsprocessen.
Esaiasson et al, 2007, sid 63 – 64.
Bergström och Boréus, 2012, sid 42 – 43.
46
Ibid, sid 169.
44
45
12
4. Skollagen och segregerande utfall
För att analysen ska kunna ta form måste det först ske en presentation av det empiriska
resultatet. Detta kommer att ske genom att först erbjuda en genomgång av hur lagstiftningen
behandlar frågan om segregation i skolväsendet. Detta görs också för att förbereda inför
diskussionen om välfärdsstatens utformning, huruvida den följer de generella principerna eller
om den antagit en mer selektivt utformning. Granskningen av skollagen utgår även från
politikernas möjlighet att genom lagutformningen styra befolkningens beteende i en önskvärd
riktning, vilket i fallet med skolan skulle vara mot ett minskat segregerande mönster. Därefter
presenteras data av elevsammansättningen i grundskolan fördelad mellan olika huvudmän, där
niondeklassare har valts ut som undersökningsobjekt för analysen. Med elevsammansättning
menas den blandning av elever som går att finna i en klass beroende på deras sociala
bakgrund. För denna uppsats undersöks om det finns någon skillnad i vilka sociala grupper av
elever som söker sig till en kommunal skola eller en fristående skola beroende på vilken
socioekonomisk status (högsta nivå av utbildning) deras föräldrar innehar. Dessutom kommer
friskolornas möjlighet att placera sin verksamhet i önskvärt område att presenteras där data
för friskoletätheten och elevfördelningen beroende på andelen högutbildade i olika kommuner
har sammanställts.
4.1 Skollagens omfattning
Det dokument som står som grund för denna uppsats är skollagen (2010:800). Skollagen finns
till för att garantera alla elever likvärdig utbildning i alla Sveriges kommuner, och
välfärdstjänsterna i Sverige har, som tidigare nämnts, länge utgått från den generella
välfärdens principer om universell utformning i förhoppning om att minska riskerna att
särskilja individer på grund av ekonomiska eller andra sociala grunder. Dock innebar
konkurrensutsättningen och den ökade valfriheten inom skolväsendet, som New Public
Management-reformerna förde med sig, att en del förändringar av skollagen krävdes.
Friskolornas framfart i och med skolreformen har bidragit till den marknadsliknande
utformning av skolan som går att återfinna idag, och skollagen har därmed förändrats för att
bättre återspegla de rådande omständigheterna i dagens skolväsende. Den nya skollagen, som
ska verka för ”kunskap, valfrihet och trygghet” (Riksdagen, 11 maj 2010), omfattar
skolverksamheten från förskolan till vuxenutbildningen och har anpassats till att gälla
målstyrning och den nya ansvarsfördelningen mellan stat och kommuner47. Detta innebär med
andra ord att de fristående skolorna måste utforma verksamheten efter samma regelverk som
de kommunala skolorna48. För denna uppsats är det den nya skollagens paragrafer som
behandlar skolans likvärdighet och elevers lika rätt att välja skolenhet som valts ut, och dessa
47
Regeringskansliet, uppdaterad 2011-05-11. (Hämtad 2013-04-05).
http://www.regeringen.se/sb/d/12022/a/128212
48
Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet, 2010-03-23. (Hämtad 2013-04-05).
http://www.regeringen.se/sb/d/12473/a/142430
13
kommer att stå som grund för diskussionen utifrån hur de är utformade i relation till
segregering. Samtliga paragrafer är hämtade ur Svensk författningssamling 2010:80049.
4.1.1 Skollagen (2010:800)
I kapitel ett i skollagen (2010:800) behandlas syftet med utbildningen i skolväsendet och
paragraf fyra formuleras som följer:
4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska
inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och
elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen
ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället
vilar på.
[…]
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och
elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och
ansvarskännande individer och medborgare.
Genom denna paragraf går det att urskilja en ambition hos lagstiftaren att garantera alla, efter
individuell förmåga, en lika grund att stå på inför framtida utmaningar och livsval. Här syns
också ambitionen om att främja elevens förståelse för skillnader i samhället och skapa respekt
för varandra mellan sociala grupper, vilket diskuterats tidigare i uppsatsen som en av
värdegrunderna som den generella välfärden bygger på. Därutöver syftar paragrafen till att
öva eleven i att vara ansvarstagande medborgare, vilket också kan tolkas som en uppbyggnad
av socialt kapital i samhället.
Pargraf fem i kapitel ett fortsätter att uttrycka liknande ambitioner om att ett integrerat
skolväsende är en förutsättning för ett tolerant och jämställt samhälle och behandlar
utformningen av utbildningen. Här formuleras policyn som följande:
5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som
människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga
rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
49
SFS: 2010:800, utfärdad 2010-0623. (Hämtad 2013-04-05).
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010800/?bet=2010:800
14
Fokus i denna paragraf ligger i belysningen av ”alla människors lika värde” och ”solidaritet
mellan människor”, som båda syftar till att bortse från sociala skillnader mellan befolkningen.
Paragrafen ämnar också gälla för ”var och en som verkar inom utbildningen”, vilket innefattar
alla former av skolverksamhet, med såväl kommunal som privat huvudman. Även denna
formulering följer den generella välfärdens principer om att tillgodose alla medborgare utan
undantag med samma förutsättningar samtidigt som systemet bäddar för ökad social
integration inom och mellan skolenheterna och motverka diskrimination mot särskilda
individer eller grupper i samhället.
Paragraf fyra och fem behandlar därmed både utformningen av utbildning, social integrering
och ambitionen om att erhålla ett jämlikt samhälle utan särbehandling av samhällsgrupper.
Nästa steg blir därmed att undersöka de paragrafer som uttrycker sig om tillgången av
utbildning. Detta går att finna i både paragraf åtta och nio i kapitel ett av skollagen där
paragraf åtta formulerar policyn för lika tillgång till utbildningen, och paragraf nio formulerar
policyn för likvärdig utbildning:
8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska
förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat
följer av särskilda bestämmelser i denna lag.
9 § Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform
och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.
Dessa paragrafer är utformade för att garantera alla skolberättigade medborgare samma
möjligheter och tillgång till skolgång. Policyn är, likt de tidigare två, en inkluderande lag då
den är utformad för att gälla alla medborgare och varken tillgång eller utformningen av
utbildningen diskriminerar mot särskilda grupper. Sett ur den synvinkeln följer även denna del
av lagen den generella utformningen av välfärdsstaten, och premissen om att kommunal och
fristående skola ska utformas efter samma krav belyses vilket också innebär att det
utbildningsmässigt ska vara likvärdig utbildning vid samtliga skolenheter över hela landet.
Vidare går det att studera vad lagen säger om de olika skolformernas ansvar att tillgodose alla
medborgare med samma möjlighet att nyttja verksamheten. I kapitel 10 i skollagen finner man
paragrafer gällande grundskolan i Sverige som berör dels hemkommunens ansvar och de
fristående enheternas ansvar att erbjuda undervisning till alla elever på lika villkor.
I hemkommunens ansvar är det verksamheter bedrivna av offentlig huvudman som avses och
lagen är formulerad som följer nedan:
15
24 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundskolan kommer till
stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundskolan och som
inte fullgör sin skolgång på annat sätt.
Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hemkommunen
anordnar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning
för alla i kommunen som är berörda.
Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en
annan kommun om att denna i sin grundskola ska ta emot elever vars
grundskoleutbildning hemkommunen ansvarar för.
Lagen uttrycker sig på motsvarande sätt om fristående grundskoleenheter enligt följande:
35 § Varje fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt
till utbildning i grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse
1. vissa årskurser,
2. elever som är i behov av särskilt stöd, och
3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.
[…]
Den stora skillnaden i utformningen ligger här i att skolor som bedrivs av offentlig huvudman
är skyldiga att tillgodose alla berättigade medborgare möjligheten att nyttja verksamheten om
de så önskar, medan skolor med privat huvudman kan begränsa antalet elever och även
utforma verksamheten som sådan att den är särskilt anpassad för vissa elever. Detta innebär
också att friskolor ges möjligheten att använda sig utav urval när söktrycket är högt för att
bestämma vilka av de sökande eleverna som ska bli antagna. Paragraf trettiosex i kapitel tio
uttalar sig om urvalet och lyder som följer:
36 § Om det inte finns plats för alla sökande, ska urvalet göras på de
grunder som Statens skolinspektion godkänner, om inte annat följer av
föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § andra stycket eller annars avser
sådana utbildningar som avses i 6 § 2.
Paragraf nio innehåller föreskrifter mot att prov ska godkännas som urvalsmetod så länge inte
regeringen, eller en annan myndighet som regeringen har godkänt, har meddelat något annat.
Paragraf sex innehåller liknande föreskrifter om speciella utbildningar som exempelvis
dansskolor där antagningsprov inte är ovanligt förekommande.
Detta tyder på att de sistnämnda paragraferna som behandlar de olika skolenheternas
skyldighet att erbjuda elever en plats vid verksamheten skiljer sig åt mellan de olika
alternativen, där kommunala skolor måste vara öppna för alla elever som så önskar medan de
16
fristående skolorna kan begränsa antalet platser, samtidigt som deras möjligheter att sålla
mellan sökande är större än hos de kommunala skolorna. Då paragrafen rörande offentlig
huvudman följer universalismens principer verkar det snarare som att paragraf 35 och 36, som
berör privata huvudmän, innehåller tecken på selektiva principer om prövning på individuell
nivå. I klassisk beskrivning av selektiva välfärdsprinciper är behovsprövningar oftast
tillämpade vid socialbidragsprövningar, men principerna går även att applicera på de urval
som fristående skolor tillåts göra50. Ett exempel på behovsprövning i skolorna kan bestå i,
genom så kallade ”creaming”, att friskolorna kan sätta krav som exempelvis höga betyg för att
pröva vilka elever som är i behöriga att utnyttja deras verksamhet51.
Med detta i åtanke blir således nästa steg att presentera statisktik över hur det faktiska
segregerande utfallet ter sig inom skolväsendet eller om skollagen uppnår sitt mål om att
integrera elever från olika sociala grupper i skolan.
4.2 Segregerande utfall i skolan
Föst och främst presenteras här nedan en tabell över hur antalet friskolor har ökat mellan åren
1997/1998 och 2012/2013 och hur utvecklingen har sett ut generellt i landets kommuner.
Enligt tabellen går det att avläsa att friskolorna har ökat både i antal kommuner där de är
representerade och även i antal enheter. Skolåret 2012/2013 var antalet fristående skolor 790
enheter utspridda över 189 kommuner. Detta visar på en positiv utveckling för de fristående
skolorna över tid då det under skolåret 1997/1998 endast fanns 296 fristående skolor bland
landets kommuner, och kan antas ha varit en konstant trend sedan friskolereformen 1992. De
kommunala skolorna visar på en viss nedgång i antal, men de återfinns fortfarande i alla
landets kommuner vilket också uppfyller skollagens krav på tillgång till kommunalt alternativ
till alla skolberättigade medborgare (se paragraf 4 SKL).
1997/1998
2012/2013
Kommuner med kommunala skolor
288
290
Kommuner med fristående skolor
118
189
4679
4114
Antal kommunala skolor
296
Antal fristående skolor
52
790
53
Tabell 1: Jämförande tabell mellan åren 1997/1998 och 2012/2013 för att visa friskolornas utveckling. Data
har hämtats från Skolverkets databaser, tabellen har författaren sammanställt.
Rothstein, 2010, sid 39 – 40.
Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 101.
52
Skolverket (hämtad 2013-04-20) http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/statistik/2.4290/2.4292/skoloroch-elever-i-grundskolan-lasar-1997-98-1.26382
53
Skolverket (hämtad 2013-04-20). http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/statistik/2.4290/2.4292
50
51
17
Att antalet friskolor ökat över de senaste 15 åren borde rimligen också innebära en ökning i
elevantal för de fristående skolorna. Nedan följer därför ett diagram för att visa hur
fördelningen av landets grundskoleelever har utvecklats under samma tidsperiod, skolåren
1997/1998 och 2012/2013.
Fördelning av grundskoleelver i kommunal
respektive fristående skola
Kommunal
97,20%
Fristående
86,70%
2,70%
Andel elever 97/98
13,30%
Andel elever 12/13
Diagram 1: Data hämtad från Skolverkets databaser över fördelningen av grundskolelever mellan kommunal och
fristående skola. Diagrammet jämför fördelningen mellan åren 1997/1998 54 och 2012/201355. Diagrammet är
sammanställt av författaren.
Diagrammet visar på en ökning av andelen grundskoleelever som väljer en fristående skola
med hela 10,6 procentenheter mellan de valda jämförelse åren. Detta innebär att antalet elever
som väljer fristående skola har gått från 26 933 elever under skolåret 1997/1998 till att vara
119 695 elever under skolåret 2012/2013. Denna tendens att allt fler elever väljer en
fristående skolenhet resulterar i en ungefär lika stor minskning i andel elever som väljer att gå
i en kommunal skolenhet, vilket visar på att totala antalet grundskoleelever hållits relativt
konstant under åren.
Samma slags presentation över fördelningen mellan kommunal och fristående skolenhet går
att få fram för landets alla niondeklassare, då dessa kan anses vara en relativt representativ
grupp av grundskolelevernas skolval, dels eftersom valet av skolform antagligen redan
gjordes i lägre nivåer av grundskoleutbildningen men även eftersom statistiken över denna
grupp följer samma mönster som grundskoleelever generellt. Nedanstående diagram visar
fördelningen av ett totalt antal av 96 916 niondeklassare i landet.
Siris – kvalité och resultat i skolan. (Statistik för 1997/1998).
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_ar=1997&p_lan_ko
d=&p_kommunkod=
55
Siris – kvalité och resultat i skolan. (Statistik för 2012/2013).
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_ar=2012&p_lan_ko
d=&p_kommunkod=
54
18
Fördelning av niondeklassare i kommunal
respektive fristående skola
Kommunal
97,80%
Fristående
83,90%
2,20%
Andel elever 97/98
16,10%
Andel elever 12/13
Diagram 2: Data hämtad från Skolverkets databaser över fördelningen av niondeklassare mellan kommunal och
fristående skola. Diagrammet jämför fördelningen mellan åren 1997/1998 56 och 2012/201357. Diagrammet är
sammanställt av författaren.
Även här går det som sagt att se en ökning i andelen niondeklassare som väljer en fristående
skola under skolåret 2012/2013 jämfört med 1997/1998. Andelen niondeklassare som väljer
ett fristående skolalternativ är något större än för landets grundskoleelever generellt, men
endast med tre procentenheter, vilket leder till antagandet att skillnaden förklaras av att
högstadieelever representerar friskoleandelen i större utsträckning än låg- och
mellanstadieelever gör.
Detta resultat innebär alltså att det går att se en ökning över tid med såväl antal
friskoleenheter och antalet kommuner där de återfinns, som med antalet elever som väljer ett
fristående skolalternativ. Nästa steg blir således att undersöka på vilka grunder fördelning av
elever sker.
4.2.1 Betydelsen av föräldrars utbildningsnivå
Då uppsatsen ämnar undersöka segregerande mönster i valet mellan kommunal och fristående
skola beroende på socioekonomiska grunder, har även statistik framtagits som återger
elevfördelningen beroende på föräldrarnas utbildningsnivå. Uppsatsen förutsätter att en hög
utbildningsnivå innebär en högre socioekonomisk status då akademiker i större utsträckning
än icke-akademiker har en hög inkomst. Utbildningsnivån har delats upp i tre kategorier där
den ena är föräldrar med förgymnasial utbildning, den andra är föräldrar med gymnasial
utbildning och den sista är föräldrar med eftergymnasial utbildning. Nedan presenteras
Siris – kvalité och resultat i skolan. (Statistik för 1997/1998).
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_ar=1997&p_lan_ko
d=&p_kommunkod=
57
Siris – kvalité och resultat i skolan. (Statistik för 2012/2013).
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_ar=2012&p_lan_ko
d=&p_kommunkod=
56
19
sammanställd data för fördelning av elever mellan kommunalt och fristående skolval där
föräldrarnas utbildningsnivå har valts som förklarande variabel.
Andel elever
Kommunal
91,10%
fristående
89%
8,90%
Förgymn.
81,50%
11%
Gymn.
18,50%
Eft.gymn.
Diagram 3: Data hämtad från skolverkets databaser över fördelning av elever mellan kommunal och fristående
skola beroende på föräldrars utbildningsnivå 58. Diagrammet är sammanställt av författaren.
Som diagrammet visar finns det skillnader i hur stor andel av eleverna i respektive grupp som
väljer ett fristående skolalternativ. Valet av friskola är dock markant störst bland de elever
vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning, där hela 18,5 procent av eleverna från den
gruppen valt en fristående skola under året 2012. Skillnaden i andel val av friskola är endast
drygt två procentenheter mellan grupperna frögymnasial- och gymnasial utbildningsnivå,
medan samma skillnad är hela 9,6 procentenheter mellan grupperna förgymnasial- och
eftergymnasial utbildningsnivå. Dessutom visar eleverna i gruppen eftergymnasial en större
tendens att välja en fristående skola än vad niondeklassare i landet generellt gör (se diagram
2). Skolåret 2012/2013 valde 16,1 procent av landets niondeklassare en fristående skola,
vilket är 2,4 procentenheter lägre än för niondeklassarna i gruppen eftergymnasial
utbildningsnivå.
Statistiken tyder därmed på att det går att urskilja ett mönster där ju högre utbildningsnivå
föräldrarna innehar, desto fler niondeklassare väljer en fristående grundskolenhet. Andelen
elever i procent som väljer en fristående skolenhet är nästan dubbelt så stor bland elever som
har föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå jämfört med elever som har föräldrar med
förgymnasial utbildningsnivå. Denna observation går i samma spår som mycket av de tidigare
studier inom ämnet som genomförts, och både Skolverkets egna studier och författare för
Siris – kvalité och resultat i skolan. (Statistik över fördelningen av antal niondeklassare mellan olika huvudmän
2012).
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grbetyg&p_ar=2012&p_lankod=
&p_kommunkod=&p_flik=F
58
20
bokförlaget SNS understryker betydelsen av elevernas socioekonomiska status i valet av
skolenhet.
4.2.2 Sambandens signifikans
För att ytterligare stödja de tidigare observationerna om betydelsen av föräldrarnas högsta
utbildningsnivå har även en regressionsanalys sammanställts. Regressionen har genomförts
genom att sätta andelen elever som valt fristående skolenhet som den beroende Y-variabeln
och där även föräldrarnas utbildningsnivå gjorts om till dummy-variabler. Därefter har data
för andelen friskoleelever för varje grupp hämtats mellan åren 1998 och 2012, med undantag
för åren 1999 och 2001 där data saknades. Analysen testar om de finns ett signifikant
samband mellan valet av friskola och utbildningsnivå hos föräldrarna. Detta har gjorts genom
att andelen elever för varje utbildningsnivå som valt fristående skola har testats mot
respektive andel i de övriga två grupperna. Analysen har också inkluderat en årsvis
tidsvariabel då tidigare observationer pekat på en positiv trend för valet av friskola generellt
bland landets grundskolelever.
The regression equation is
Antal procent Y = - 2,30 + 0,552 1 om Gymnasial + 5,18 1 om
Eftergymnasial
+ 0,810 Trend
Predictor
Constant
1 om Gymnasial
1 om Eftergymnasial
Trend
S = 1,21512
Coef
-2,3042
0,5525
5,1785
0,80978
R-Sq = 92,6%
SE Coef
0,5342
0,4766
0,4766
0,04727
T
-4,31
1,16
10,87
17,13
P
0,000
0,254
0,000
0,000
R-Sq(adj) = 91,9%
Box 1: Regressionsanalys över samband mellan föräldrars utbildningsnivå och elevers val av friskola.
Resultatet av regressionen visar på ett signifikant samband då förgymnasial och
eftergymnasial utbildningsnivå sätts mot varandra, där eftergymnasial utbildningsnivå antas
ha betydelse för elevens val av friskola. Detta innebär att regressionsanalysen stödjer det
tidigare antagandet om att elever till föräldrar med akademisk bakgrund är mer benägna att
välja en friskola än elever till föräldrar med förgymnasial utbildning. Även tidsvariabeln är i
modellens skattning signifikant. Dock visar regressionen inte på någon signifikant skillnad
mellan valmönster hos elever till föräldrar med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå.
Modellens R2-värde är 0,92, vilket förvisso bör tolkas med försiktighet, tyder på att
förklaringsgraden hos variablerna är relativt hög.
21
4.2.3 Friskolornas placering
Då den socioekonomiska segregeringen i mångt och mycket återspeglas av
boendesegregationen kommer detta avsnitt att undersöka hur fördelningen av friskolor ser ut
mellan olika kommuner beroende på hur stor andel av befolkningen som har en
eftergymnasial utbildning. Som teoridelen om segregering visar finns sambandet mellan
socioekonomisk segregation och boendesegregation i befolkningens tendens att bosätta sig i
områden som domineras av socioekonomiskt lika individer. Denna del av uppsatsen
genomförs för att visa på friskolornas möjlighet att placera verksamheten där största möjliga
önskvärda elevurval återfinns. Detta erbjuder också en förklaring till friskolornas möjlighet
till ”creaming”, där endast elever med goda betyg antas till skolan59. Detta hänger samman
med att elever med högutbildade föräldrar oftast presterar bättre i skolan än elever med
lågutbildade föräldrar60. Friskolornas möjlighet till valbar placering inom och mellan
kommuner väcker därmed frågan om elevers faktiska valmöjlighet mellan skolenheter.
Nedan följer en presentation över fyra utvalda kommuner och andelen högutbildade
medborgare för varje kommun.
Kommun
Stockholm
Antal högutbildade
Befolkning
% Andel högutbildade
188 307
499 445
37,70
Täby
12 549
31 540
39,79
Göteborg
93 294
289 063
32,27
Borås
10 295
52 573
19,58
Tabell 2: Tabellen visar skillnader i andel högutbildade i olika kommuner. Data är hämtad från SCB och visar
statistik för befolkningen mellan 25-64 år för år 201161. Tabellen har författaren sammanställt.
Stockholm och Göteborg har valts ut för att representera landets storstäder. Andelen
högutbildade är också relativt lik mellan de båda storstäderna, vilket också stämmer överrens
med tidigare studiers resultat om att högutbildade individer samlas i storstäder62. Därefter har
två mindre kommuner valts ut, Täby och Borås, vilka båda har valts ut eftersom de är
närliggande till Stockholm respektive Göteborg och eftersom de har relativt likt
medborgarantal. Som tabellen visar är Täby i denna jämförelse den överlägsna kommunen
med flest andel högutbildade jämfört med Borås. Detta kommer att stå till grund för
nästkommande diagram som visar fördelningen av elever mellan kommunal och fristående
skolenhet i de olika kommunerna.
59
Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 100
Dahlstedt, 2007, sid 31
61
Pressmeddelande från SCB, 2012-04-18. (Hämtad 2013-05-29).
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____332175.aspx
62
Ibid.
60
22
Diagram 4: Data hämtad från Skolverkets databaser över elevföredelningen mellan kommunal och fristående
skola beroende kommun63. Författaren har sammanställt diagrammet.
Diagrammet visar att elevers val mellan kommunal och fristående skolenhet följer samma
mönster som andelen högutbildade i befolkningen. Stockholm och Göteborg visar på en
likartad fördelning, medan Täby är markant mer representativ för en kommun med hög andel
friskoleelever än vad Borås är. Täby visar även på en högre andel friskoleelever än vad
Stockholm gör, vilket även det går i linje med skillnaden i högutbildade individer från
föregående tabell.
Som tidigare avsnitt i uppsatsen pekat på är inte friskolor representerade i alla landets
kommuner, och det går även att se en skillnad i friskoletätheten mellan kommunerna där de är
representerade. Nästa diagram visar fördelningen av antal skolenheter i kommunal och privat
regi, och visar att även antalet friskolor i varje kommun sammanfaller med andelen
högutbildade i varje kommun.
63
Diagrammet har sammanställts från Siris databas (Hämtade 2013-05-15)
Stockholm:
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_ar=2012&p_lan_ko
d=01&p_kommunkod=0180
Täby:
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_ar=2012&p_lan_ko
d=01&p_kommunkod=0160
Göteborg:
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_ar=2012&p_lan_ko
d=14&p_kommunkod=1480
Borås:
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_ar=2012&p_lan_ko
d=14&p_kommunkod=1490
23
Fördelning av skolenhet i respektive
kommun
Antal kommunala
Antal fristående
168
146
112
20
Stockholm
19
Täby
40
43
4
Göteborg
Borås
Diagram 5: Fördelningen mellan antal kommunala skolenheter och fristående skolenheter i respektive kommun.
Data är hämtad från Skolverkets databaser64. Författaren har sammanställt diagrammet.
Som diagrammet visar har både Stockholm kommun och Täby kommun jämnast fördelning
mellan kommunala och fristående skolenheter, vilket också följer trenden med andelen
högutbildade i kommunerna. Dock har Göteborg ett markant lägre antal friskolor än dess
motsvarighet Stockholm. Detta kan med förbehåll bortses från då andelen elever som går vid
fristående skolenhet endast är 1,4 procentenheter lägre än i Stockholms kommun (se diagram
4). Borås å sin sida, vilket är den kommun där endast 19,58 procent av medborgarna innehar
en eftergymnasial utbildning, är också den kommunen med lägst antal friskolor. Skillnaden
mellan Täby kommun och Borås kommun, trots att deras befolkningsstorlek är likartad, är
således markant.
Detta resultat, tillsammans med regressionsanalysen från föregående avsnitt, tyder på att det
inte enbart finns ett samband mellan elevers val av friskola baserat på föräldrarnas högsta
utbildningsnivå, utan också friskolornas tendens att placera sin verksamhet i de områden som
domineras av högutbildade individer. Detta innebär med andra ord att friskolor i många fall
lyckosamt placerar sin verksamhet i områden där det finns störst potentiellt elevurval och
även störst antal av önskvärd elevsammansättning. Den önskvärda elevsammansättningen är i
detta fall elever till högutbildade föräldrar, vilka också är de elever som beräknas prestera bäst
i skolan65.
64
Se fotnot 63.
Skolverket – Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? September 2009.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/2.6600/strukturella-orsaker-till-sjunkandeskolresultat-1.189964
65
24
5. Analys av skollag och statistisk data
I denna analysdel ska skolsegregation diskuteras utifrån de empiriska resultat som
ovanstående kapitel visat på. Detta inleds med en återblick av skollagens utformning och en
analys av vilka principer lagen utgår ifrån för att förhindra segregation i skolan. Därefter
analyseras och diskuteras de resultat som statistiken över segregation i skolan presenterat och
sätter detta i relation till tidigare studiers slutsatser om liknande samband. Detta leder fram till
en slutlig diskussion om huruvida de faktiska segregerande mönstren i skolan är ett tecken på
att skollagen utformats efter selektiva principer eller ej.
5.1 Skollagens principer för att motverka segregering
Som avsnittet i föregående kapitel om skollagens utformning antyder, följer de övergripande
reglerna om de olika skolenheterna den generella välfärdens princip om universalism och
social integrering. Dessa lagparagrafer berör först och främst skolans ansvar att utforma
utbildningen på sådant sätt att det främjar solidaritet mellan individer och att utformningen
inte ska kränka enskilda individer eller grupper. Detta är en av grundpelarna i att utveckla och
bibehålla ett accepterande samhälle, även efter att eleverna lämnat skolan. Även de följande
paragraferna, som behandlar skolans roll i att garantera att alla elever oavsett social bakgrund
ska ha tillgång till utbildningen, följer de tidigare paragrafernas ambition om att skolan ska
bidra till att utjämna sociala skillnader i och med detta. Skolans likvärdighet ska också
utjämna dessa skillnader genom att lämna över eleverna till samhället med samma
förutsättningar. Med dessa paragrafer i åtanke verkar det som att skollagen fortsatt utgår från
den generella välfärdens principer om att skolan ska erbjuda en gemensam mötesplats och
vara utformad efter samma regler, och på så vis integrera befolkningen från olika
socioekonomiska grupper. Dock verkar det som att de följande paragraferna, de som
benhandlar de olika huvudmännens ansvar, frångår denna generella utformning. Att skollagen
måste innehålla regleringar för de olika huvudmännen är en av effekterna av
valfrihetssystemet då skollagen ämnar innefatta samtliga verksamheter. Detta är också, enligt
de teoretiska utgångspunkter som presenterades i kapitel två, en naturlig process för
lagutformningen då det givet av sammanhanget är nödvändigt att anpassa lagen efter aktuella
omständigheter. I fallet med skolan var det nödvändigt att justera utformningen dels för att
garantera alla elever samma rättigheter att utnyttja valfriheten, och dels för att svara på
befolkningens efterfrågan av ökad valfrihet. Dock innebar det att de paragrafer som behandlar
de olika huvudmännen skiljer sig från de föregående paragraferna. Där den generella
välfärden utgår ifrån att alla verksamheter ska ingå under samma regler går det i dessa
paragrafer att finna skillnader i både utformning och tillgänglighet. Problematiken med dessa
skillnader ligger i att de föregående paragraferna undergrävs då likvärdig utformning inte kan
garanteras när fristående skolor tillåts profilering och då social integrering kräver lika tillgång
för alla medborgare. Detta innebär att det främst är de senare paragraferna som kommer till
uttryck i valfrihetssystemet. Dessa är de paragrafer som kan anses utformade efter den
25
selektiva välfärdens principer, dels då den enhetliga utformningen av verksamheten frångåtts
och dels då friskolor tillåts undantag som exempelvis urval i antagningsprocessen, och är
också de paragrafer som kan förklara att segregerande mönster tillåts i valfrihetssystemet.
5.2 Valmönster hos olika socioekonomiska grupper
Som de teoretiska utgångspunkterna i kapitel två pekar på är lagstiftning politikernas främsta
möjlighet till att styra medborgarnas beteende, och i frågan om valfrihetssystemet är önskan
att styra beteendet i den riktning att alla medborgare ska utnyttjar valfriheten utan att följa ett
visst gruppmönster. Dock går det döma av resultatet över de segregerande utfallen inom
skolan att det trots lagutformningen går att urskilja en socioekonomisk separation mellan
kommunala och fristående skolenheter. För elever, och då särskilt på grundskolenivå, har
föräldrarna en stor del i valet av skola och det visar sig, både i statistiken för denna studie men
även i tidigare studier, att det är föräldrar med egna erfarenheter från studier på högre nivå
som engagerar sig mest i barnens skolgång. Detta beror på att det krävs förståelse för fördelar
och nackdelar av olika val. För att uppnå en sådan förståelse krävs det tillgång till god
information om de olika valen, vilket är något som empirin visar på är lättast för högutbildade
föräldrar att tillförskaffa sig. Detta innebär att det i valfrihetssystemet främst är elever med
föräldrar som har en hög utbildningsnivå som utnyttjar valfriheten. Eftersom högutbildade
föräldrar kan anses ha en större erfarenhet av och förståelse för utbildningsväsendet är de
också mest benägna att fatta välöverlagde beslut gällande deras barn framtida utbildning.66
Denna trend, att välutbildade föräldrar är mest engagerade i barnets skolgång, kan också antas
förstärka segregation senare i livet då stöd från familj i studierelaterade frågor leder till att
elever presterar bättre. Tidigare undersökningar visar också på att det i fristående skolenheter
finns fler högpresterande elever, vilket kan vara en indikator på att dessa elever i större
utsträckning själva kommer att gå vidare till högre utbildning senare i livet. 67 Detta kan tyda
på att skollagens utformning gällande paragraf fyra, om skolans roll att tillgodose alla elever
med samma möjligheter att uppnå en viss nivå av kunskap inför framtiden, undergrävs då
socioekonomisk bakgrund fortsatt verkar vara den mest avgörande aspekten för att uppnå
goda studieresultat. Denna tendens kan sättas i relation till paragraf åtta i skollagen som
behandlar alla skolenheters ansvar att erbjuda en likvärdig utbildning mellan skolor.
Likvärdigheten kan vara svår att uppnå då skolmiljön även påverkas av de övriga eleverna i
klasserna. Skolverket har genomfört studier som visar på att lågpresterande elever många
gånger påverkas positivt av studiestarka klasskamrater. Detta försvåras dock om valmönstren
hos medborgarna resulterar i att studiestarka elever med högutbildade föräldrar i första hand
väljer friskolor framför kommunala skolor.68
66
Dahlstedt, sid 31.
Ibid, sid 31.
68
Skolverket – likvärdig utbildning i svensk grundskola, sid 71.
67
26
Lagutformningen ambitioner om att skapa ett skolväsende som, trots valfriheten, lyckas bidra
till ett integrerat samhäller där separationen mellan befolkningsgrupper minskar, verkar enligt
resultaten i föregående kapitel inte ha lyckats. Om dessa skillnader i val beror på att
befolkningen väljer efter egna preferenser eller i enlighet med resten av befolkningen i samma
socioekonomiska grupp är omdiskuterat.69 Dock tyder de resultat som framkommit i denna
uppsats på att befolkningen söker sig till fristående skolenheter i grupper om socioekonomiskt
starka individer, medan de kommunala skolorna snarare representeras av resurssvaga
individer. Att diskutera huruvida detta görs på grund av prefererade val är svårt att säkerställa,
men då det i störst utsträckning är föräldrar med akademisk bakgrund som har möjlighet att
faktiskt tillgodose sig med information rörande de olika valen kan de också anses vara den
sociala grupp i samhället som faktiskt har möjlighet till prefererade val.
5.3 Friskolors placering, urval och elevers reella valmöjlighet
Resonemanget som precis lämnats landade i funderingen kring individers valmöjligheter och
hur individer väljer att utnyttja valfriheten. Detta avsnitt av analysen kommer att belysa dessa
individers reella möjlighet till valfrihet beroende på friskolornas möjlighet att placera
verksamheten i önskvärt område och deras möjlighet till urval. Som det statistiska underlaget
visar finns det tendenser hos friskolorna att placera sin verksamhet i de kommuner som i
högre grad representeras av högutbildade individer. Detta i relation till resultatet att det i
första hand är elever med högutbildade föräldrar som väljer en friskola innebär att friskolor på
så vis kan ”sålla” bland elevurvalet på ett sätt som kommunala skolor inte kan. Då teorin
också talar om att socioekonomiskt lika klasser ofta tenderar att bosätta sig i homogena
miljöer och bostadsområden kan antagandet göras att friskolorna också placerar sin
verksamhet strategiskt inom kommuner. Detta skulle då innebära att det i exempelvis
Stockholm finns vissa bostadsområden som domineras av socioekonomiskt svaga individer
och därmed saknar en närliggande friskola. Detta i samband med att elever från
socioekonomiskt svaga familjer, där föräldrarna enbart innehar en gymnasial eller lägre
utbildning, inte utnyttjar valfriheten på samma sätt som socioekonomiskt starka familjer gör
leder till en än mindre sannolikhet att dessa elever väljer en fristående skolenhet framför en
kommunal.
Friskolornas möjlighet till placering innebär således en segregerande tendens både mellan
kommuner och inom kommuner. Detta är ett resultat som kan ställas i relation till skollagen
gällande de olika skolformernas skyldighet att ge alla elever lika tillgång till de olika
skolalternativen (se paragraf åtta). Dock kan ett sådant mål knappast anses uppnåtts då det
inte enbart skiljer markant på antal friskolor i de olika kommunerna, med Täby och Borås
som exempel, utan även då friskolor endast är representerade i 189 av landets totalt 290
kommuner. Både uppsatsen resultat och tidigare studier visar på att friskolor i större
69
Blomqvist och Rothstein, sid 76.
27
utsträckning tenderar placera verksamheten i storstäder, där även en stor andel högutbildade
individer är bosatta, och därmed också störst antal potentiella elever70. Genom denna
strategiska placering som friskolorna tillåts, då skollagen saknar korrigering för detta
beteende, kan friskolorna subtilt sålla bland elever genom att placera sig i ett område där den
önskvärda elevsammansättningen redan är dominerande71. Det är iakttagelser av detta slag
som ger grund åt analysen att de elever som bor antingen i socioekonomiskt utsatta
bostadsområden eller i kommuner där friskolor inte finner incitament att starta verksamhet har
mindre reell valfrihet än elever i friskoletäta områden. Ytterligare ett resultat av detta är att så
länge friskolor väljer att inte placera verksamheten i socialt utsatta områden kommer
befolkningen i dessa kommuner och bostadsområden i större grad att söka sig till kommunala
närliggande skolor. Detta skulle kunna ses som en naturlig effekt av det tidigare presenterade
resultatet att de i första hand är högutbildade individer som utnyttjar valfriheten, vilket
innebär att lågutbildade individer oftare avstår från att göra aktiva val och därigenom tilldelas
en kommunal skolenhet72.
5.4 Skolsegregering efter generella eller selektiva principer?
Som det verkar finns det viss motsägelse i att försöka motverka segregationen utifrån en lag
utformad efter generella välfärdsprinciper och samtidigt införa valfrihetssystemet. Den
underliggande orsaken till att en sådan kombination är problematisk ligger i att valfriheten
infördes för att underlätta för den enskilda individen att välja bland olika sociala tjänster efter
dennes individuella behov, vilket skiljer sig från de tidigare värderingarna bland medborgarna
och hos staten då man ansåg att en enhetlig produktion av tjänsterna skulle gälla för alla. 73
Som tidigare diskuterats ämnar lagutformningen att fånga in alla medborgare och offentligt
finansierade verksamheter i valfrihetssystemet och på så vis ge alla samma möjlighet att nyttja
de olika alternativen. Detta skulle kunna ses som ett försök från politikerna att bibehålla en
välfärd som erbjuder tjänster och social trygghet efter generella principer, om än något
modifierat. En sådan typ av lagförändring är också, som diskuterades i kapitel två, ett
rationellt beteende bland politikerna då styrningen endast kan fungera på demokratiska
grunder så länge medborgarna accepterar systemet74. Den förändring som skedde i och med
New Public Management-reformerna kan således ses som ett sätt att försöka förstärka den
generella välfärden i ett modernt samhälle där valfrihet i större grad kommit att värdesättas.
Trots detta innebar dock marknadsanpassningen av skolan att allt fler selektiva inslag har
kommit att ta form i systemet. Som empirin i denna uppsats visat på är det exempelvis främst
resursstarka individer i samhället som har möjlighet att införskaffa information. I ett system
utformat efter selektiva principer skulle detta leda till att resurssvaga individer utmärks i
70
Laura Hartman (red), 2011, Konkurrensens konsekvenser, sid 77.
Anders Linbom (red), 2007, sid 151
72
Ibid, sid 181.
73
Rothstein, 2010, sid 211.
74
Hill, 2005, sid 125 – 126.
71
28
samhället då de sätts i en situation där de behöver statligt stöd genom placering vid en
skolenhet. Detta är också en särskiljning som den nya skollagsutformningen saknar
korrigering för, vilket innebär att det går att urskilja tecken på en selektiv tendens i det
svenska skolväsendet. Dessutom återspeglas den socioekonomiska segregeringen friskolornas
strategiska placering av verksamheten i områden som är överrepresenterade av resursstarka
individer. På så vis kan friskolorna anses bidra till segregeringen genom att de inte enbart
försvårar socioekonomiskt utsatta individers reella möjligheter till val genom sin placering,
utan också för att de individer som inte aktivt gör ett val mellan skolenhet kommer att tilldelas
statligt stöd vilket i detta fall innebär en placering vid en kommunal skola.
Ytterligare en aspekt som ifrågasätter skolväsendets utformning enligt generella principer
efter valfrihetens införande i systemet är det faktum att statens roll som producent av skolan
minskade i och med konkurrensutsättningen. Ett enhetligt utformat system där staten stod för
produktionen för att garantera lika skolverksamhet i hela landet var en av grundbultarna i den
ursprungliga utformningen efter generella principer, men efter att verksamhetens utförande
förlagts till kommunal nivå och privata företag tillåtits in på marknaden har statens roll
snarare antagit en kontrollerande makt. Trots att de kontroller som staten utövar ska fungera
som en garanti för att valfriheten ska gälla alla på lika villkor uppstår det vissa luckor i
systemet. Som presenterats tidigare i uppsatsen tar dessa luckor form i att friskolor erbjuds,
genom de ovannämnda paragrafer i skollagen, vissa möjligheter att utforma både utbildning
och antagning av elever efter andra förutsättningar än den kommunala skolan. Även om en
sådan skillnad mellan skolenheterna tyder på att den enhetliga utformningen av skolan har
lämnats därhän ämnar fortfarande staten att tillämpa universella målsättningar under vilka
skolenheterna ska verka. Detta innebär att de avsteg från den kommunala skolans riktlinjer
som de fristående skolenheterna tillåts i sig inte behöver betyda att segregationen ökar.
Snarare verkar problemet ligga i att det går att spåra ett politiskt oönskat beteende hos
befolkningen där resurssvaga individer visar på en tendens att inte utnyttja valfriheten i
samma utsträckning som resursstarka individer tycks göra. Svårigheten med
valfrihetssystemet skulle därför istället kunna ligga i det tidigare diskuterade problemet om
huruvida medborgarna fattar beslut efter egna preferenser eller efter ett visst socialt mönster75.
I dagsläget är det 18,5 procent (se diagram 3) av det totala antalet niondeklassare från
socioekonomiskt starka familjer som väljer en fristående skolenhet. Detta är möjligtvis inte en
allarmerande siffra i sig, men om utvecklingen av friskolornas etablering och placering
fortsätter och andelen elever som väljer ett fristående skolalternativ fortsätter följa samma
segregerande mönster som det har gjort de senaste 15 åren, kommer det krävas ytterligare
förändringar av skollagen för att lyckas parera polariseringen av socioekonomiska grupper.
Denna förändring kommer behöva innebära att lagen utvecklas för att innefatta en korrigering
75
Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 76.
29
för väljarmönster och friskolornas möjlighet till placering för att utformningen fortsatt ska
kunna anses utgå från generella principer.
6. Slutsats
Denna uppsats har nu undersökt och diskuterat segregerande mönster i det svenska
skolväsendet i och med att fristående skolalternativ tillåtits på skomarknaden. Denna reform
har som sagt ökat värderingen av valfrihet bland de svenska medborgarna, men det har också
inneburit tydliga tecken på att inte alla utnyttjar denna valfrihet på lika villkor. Som visats i de
statistiska framställningarna för uppsatsen går det att urskilja tydliga mönster i hur elever
väljer mellan kommunal och fristående skolenhet beroende på vilken högsta utbildningsnivå
som föräldrarna innehar. Detta resultat understryker att det finns ett signifikant samband
mellan högutbildade individer och valt av friskola. Ett sådant samband har också sökt
förklaring i att högutbildade individer lättare har tillgång till nödvändig information om val av
skola eftersom det krävs kunskap om systemet för att kunna navigera sig bland de olika
alternativen. Därtill har uppsatsen inte funnit något signifikant samband bland varken
individer med en förgymnasial eller gymnasial utbildning, vilket innebär att dessa individer
antingen i större utsträckning väljer en fristående skolenhet åt sina barn eller helt enkelt inte
fattar ett aktivt val och därigenom placeras vid en kommunal skola. Denna typ av
socioekonomisk segregering förstärks även av friskolornas tendens att placera verksamheten i
områden som är överrepresenterade av socioekonomiskt starka individer, vilket för uppsatsens
är synonymt med högutbildade individer.
Skollagen finns till, som tidigare nämnts, för att garantera att alla skolberättigade ungdomar
ska ha lika tillgång till likvärdig utbildning. En skollag utformad efter generella principer
ämnar förhindra segregering genom att erbjuda en enhetligt utformad verksamhet, och på så
vis skapa ett jämlikt samhäller för dess elever senare i livet. Dock tycks den nya skollagen,
som kom till för att innefatta alla verksamheter oavsett huvudman, sakna korrigerigering för
den typ av segregering som diskuterats här. Istället är det just segregering efter
socioekonomiska valmönster och friskolors undantag från kommunala riktlinjer som tillåter
en sådan segregering. Som diskuterades i analysen är det också just dessa paragrafer som
undergräver de övriga paragraferna gällande integrering av olika samhällsgrupper då varken
lika tillgång eller enhetlig utformning kan garanteras.
Med andra ord innebär friskolereformen en viss problematik med att sammanföra valfrihet för
individer och en lagutformning som styr befolkningens beteende efter en generell
välfärdsprincip om universalism. De inslag av socioekonomiska svaga individers ovilja att
själva fatta överlagda beslut gällande skolgång resulterar i en selektiv statlig intervention där
dessa elever placeras vis en kommunal skolenhet. Att skollagen därtill tycks sakna förmåga
att förhindra selektiva antagningsmetoder, verksamhetsutformning och placering hos
30
friskolorna tyder än mer på att lagutformningen bara kan göra så mycket för att styra beteende
hos medborgare och producenter.
Uppsatsen landar därmed i en slutsats som ämnar besvara de två frågeställningarna om hur
skolsegregationen ser ut och efter vilken välfärdsprincip skollagen är utformad. Den
segregering som går att finna i skolväsendet följer tydliga socioekonomiska valmönster där
elever till högutbildade föräldrar i störst utsträckning tenderar välja en fristående skolenhet.
Detta är också en trend som förstärks av friskolornas möjlighet till urval bland elever och
deras möjlighet till strategisk placering. Skollagens utformning visar en tydlig ambition om att
styra befolkningens beteende i den riktning att social integrering uppnås via generella
principer om universalism där alla garanteras en likvärdig utbildning inför framtiden. Dock
innebär valfriheten att den enhetliga utformningen av skolan frångåtts, och de generella
principerna till trots så har fler selektiva inslag tagit form i skollagen. Det är således svårt att
tala om det har skett en renodlad övergång till ett selektivt skolsystem, men friskolereformen
har utan tvekan luckrat upp den generella utformningen, vilket inte allra minst syns på de
segregerande valmönstren hos befolkningen.
31
7. Slutdiskussion
7.1 Källkritik och urval
Mycket av det empiriska material som valdes ut för att genomföra denna studie har hämtas
från Skolverkets databaser. Detta innebär att råmaterialet inte framställts för just denna studies
syfte, trots att diagram och tabeller sammanställts via det data som hämtas vid databaserna,
och kan därför ifrågasättas i sitt användningsområde. Dock har Skolverket, och SCB för den
delen, framställt data utan värderingar och den information som går att hämta blir såldes
anpassningsbar. Valet att avgränsa det undersökta urvalet till niondeklassare bygger på att det
var det data som bäst stämde överrens med den studie som ämnades genomföras, men
avgränsningen borde rimligtvis inte vara ett problem eftersom niondeklassare kan anses
representativa för grundskolan generellt. Detta antagande har gjorts efter att resultatet
presenterats och överrensstämde med tidigare studier om segregerande utfall för grundskolan.
Valet att göra en flervariabelsanalys av statistisk data, där socioekonomisk- och
boendesegregation valt ut som oberoende variabler, förtjänar att beaktas med försiktighet då
det kan finnas fler förklaringsvariabler till skolsegregation än just dessa två.76 Dock tycks
detta inte vara ett påträngande problem för denna uppsats, då uppsatsens utgångspunkt bygger
på att undersöka just denna sorts segregering och uttalar sig därför inte heller om övriga
segregerande tendenser i skolväsendet. Valet av att analysera ett relativt smalt utbud av
material nämns också i metodkapitlet och motiveras där som en metod för att studera
detaljerna i ett sammanhang. Detta gäller även valet att studera enbart paragrafer ur skollagen
och inga fler policydokument av liknande slag för att reglera segregationen i skolan.
Skollagen valdes eftersom den anses vara det styrverktyg som politiker och annan legislativ
utövare vänder sig till i första hand för att reglera tendenser och beteende hos befolkningen.
7.2 Vidare forskning
Denna uppsats har genom att undersöka statistisk data och sammanställt denna jämfört
segregerande tendenser i skolan med skollagens utformning för att motverka det samma. För
läsaren kanske valet att inte undersöka etnisk segregering redan har ifrågasatts, då även en
sådan segregering är vanligt förekommande som undersökningsobjekt i tidigare studier. Dock
gjordes valet att undersöka socioekonomisk segregering i första hand, och på så sätt välja bort
etnisk segregering som undersökningsobjekt. Detta val gjordes då mycket av den tidigare
forskningen pekar på att etnisk segregering i många fall sammanfaller med socioekonomisk
segregering. Även boendesegregeringen återspeglar de båda andra i och med att individer
tenderar att bosätta sig i områden där socioekonomiskt och etniskt lika individer återfinns.77
76
77
Esaiasson et al, 2007, sid 424.
Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 73.
32
Därmed anses etnisk segregation representeras i den socioekonomiska segregeringen vilket
också sammanfaller med boendesegregationen i detta fall då uppsatsen diskuterar homogena
miljöer i socioekonomiska termer. En studie av större omfång skull med fördel kunna
undersöka sambandet mellan socioekonomisk- och etnisk segregering, men för denna uppsats
har en sådan undersökning valts bort eftersom etnisk segregering antas följa samma
väljarmönster som den socioekonomiska segregeringen som presenterats i uppsatsen.
Vad gäller uppsatsen generaliserbarhet skulle vidare studier om konkurrensutsättningens
konsekvenser på segregerade utfall och lagutformning behövas på andra områden i
välfärdssystemet. Om en sådan studie visar på liknande resultat skulle en jämförelse studierna
emellan kunna landa i en generalisering om välfärdsstatens utformning efter generella eller
selektiva principer i stort. Dock har inte denna uppsats för ambition att generalisera resultatet
till hela välfärdssektorn, utan en sådan studie lämnas till framtida forskare.
33
8. Referenser
Tryckta referenser
Göran Bergström & Kristina Boréus (2012), Textens mening och makt – metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Tredje upplagan, Studentlitteratur AB, Lund.
Paula Blomqvist (2004), The choice revolution: Privatization of the Swedish welfare services
in the 1990s, Blackwell Publisher Ltd, Oxford.
Paula Blomqvist, Bo Rothstein (2005), Välfärdsstatens nya ansikte – demokrati och
marknadsreformer inom den offentliga sektorn, Agora, Lund
Laura Hartman (red.) (2011), Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?,
SNS förlag, Stockholm
Michael Hill (2005), The Public Policy Process, Pearson Longman, Harlow.
Andres Lindbom (red.) (2007), Friskolor och framtiden – segregation, kostnader och
effektivitet, Institutet för framtidsstudier, Stockholm
Olof Petersson (2010), Den offentliga makten. Tredje upplagan, SNS Förlag, Stockholm.
Bo Rothstein (2010), Vad bör staten göra? – om välfärdsstatens moraliska och politiska
logik, SNS Förlag, Stockholm.
Elektroniska källor
Dahlstedt (2007), I val(o)frihetens spår – Segregation, differentiering och två decennier av
skolreformer, Pedagogisk forskning årgång 12 nr 1, sid 20 – 38.
http://www.academia.edu/203013/I_val_o_frihetens_spar_Segregation_differentiering_och_t
va_decennier_av_skolreformer (Hämtad 2013-04-22)
Skolverket, 2009, Vad påverkar resultatet i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om
betydelsen av olika faktorer.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/2.6600/strukturella-orsaker-tillsjunkande-skolresultat-1.189964 (Hämtad 2013-04-16)
34
Skolverket, 2012, Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av
likvärdighet över tid.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2816 (Hämtad 2013-04-16)
Regeringskansliet, 2009, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.
http://www.regeringen.se/sb/d/12022/a/128212 (Hämtad 2013-04-20)
Pressmeddelande från SCB. Statistik hittas via länken ”Redovisning av samtliga kommuners
utbildningsnivå”.
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____332175.aspx (Hämtad 2013-05-29).
Skolverkets webbsida
http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/statistik/2.4290/2.4292 (Hämtad 2013-04-05)
http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/statistik/2.4290/2.4292/skolor-och-elever-igrundskolan-lasar-1997-98-1.26382 (Hämtad 2013-04-05)
Siris webbsida
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_a
r=1997&p_lan_kod=&p_kommunkod= (Hämtad 2013-04-10)
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_a
r=2012&p_lan_kod=&p_kommunkod= (Hämtad 2013-04-10)
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grbetyg&p_ar
=2012&p_lankod=&p_kommunkod=&p_flik=F (Hämtad 2013-04-11)
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_a
r=2012&p_lan_kod=01&p_kommunkod=0180 (Hämtad 2013-05-20)
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_a
r=2012&p_lan_kod=14&p_kommunkod=1480 (Hämtad 2013-05-20)
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_a
r=2012&p_lan_kod=14&p_kommunkod=1490 (Hämtad 2013-05-20)
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_a
r=2012&p_lan_kod=01&p_kommunkod=0160 (Hämtad 2013-05-20)
35
Lagar och författningar
Svensk författningssamling 2010:800, Skollagen, utfärdad 2010-0623.
36