Veronica Haegeland Kandidatuppsats i statsvetenskap, 15 hp Vårterminen 2012 Skolan - generell eller selektiv segregering? En studie över skolsegregationen som mått på en välfärdstjänst efter generella eller selektiva principer. School segregation – formed by universal or selective principals? A study of school segregation as an indicator of which principles the welfare service is built upon. Linköpings Universitet Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling Avdelning för statsvetenskap Handledare: Lisa Hansson Antal ord: 11158 Abstract Since the beginning of the 1990’s reforms have taken place in the Swedish welfare sector, which have focused on the decentralization of production from the state to private companies and were meant to increase revenue and render the production more effective. This has meant that the universal production of services that the state guaranteed before the reforms took place was put into question in favour of more individual choices and a more selective structure of the welfare sector. This essay focuses on the reform that took place in the Swedish educational system that allowed private practitioners to compete with the public school alternative. The main question at hand is whether or not this reform has increased the risk of social segregation among the students when different social groups are left to choose their preferred alternative. The variables that the essay focuses on are socio-economic status among the students and their divide between public and private practitioners, and also the possibility of private schools choosing location depending on the desirable composition of students in an area. To reach a conclusion regarding the level of school segregation the essay studies the main law regulating Swedish schools, to determine if there has been a significant change in policy since the 1990’s, and if the changes follow the old pattern of universal principles or if there has been a shift towards a system built on more selective principles. The essay concludes, using statistical data and regression analysis, that there are significant patterns in choosing between schools depending on the family’s social status and also that private schools to some extent are allowed to differ from the regulations concerning accessibility and equality. This allows for the assumption to be made that some kind of shift has taken place in the matter of principles on which the regulating law is built upon to prevent social segregation. Keywords: Welfare sector, reform, school segregation, universal principles, selective principles, regulations 1. INLEDNING ......................................................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ................................................................................................................................................. 1 1.2 Syfte ......................................................................................................................................................... 2 1.3 Frågeställningar ....................................................................................................................................... 3 1.4 Tidigare forskning .................................................................................................................................... 3 1.4.1 Statsvetenskaplig forskningsrelevans ................................................................................................... 4 1.5 Avgränsningar ......................................................................................................................................... 4 1.6 Disposition ............................................................................................................................................... 4 2. TEORETISKA ANALYSVERKTYG ................................................................................................................................. 6 2.1 Introduktion till valda teoretiska utgångspunkter ................................................................................... 6 2.2 Segregation.............................................................................................................................................. 6 2.3 Välfärdsutformningens principer ............................................................................................................. 7 2.3.1 Lagstiftningens utformning efter välfärdsprinciper .............................................................................. 8 2.4 Teorins användningsområde ................................................................................................................... 9 3. METODISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ......................................................................................................................... 10 3.1 Val av metod och design ........................................................................................................................ 10 3.2 Material och tillvägagångssätt .............................................................................................................. 11 3.3 Validitet och reliabilitet ......................................................................................................................... 11 4. SKOLLAGEN OCH SEGREGERANDE UTFALL ................................................................................................................ 13 4.1 Skollagens omfattning ........................................................................................................................... 13 4.1.1 Skollagen (2010:800) .......................................................................................................................... 14 4.2 Segregerande utfall i skolan .................................................................................................................. 17 4.2.1 Betydelsen av föräldrars utbildningsnivå ........................................................................................... 19 4.2.2 Sambandens signifikans ..................................................................................................................... 21 4.2.3 Friskolornas placering ......................................................................................................................... 22 5. ANALYS AV SKOLLAG OCH STATISTISK DATA ............................................................................................................. 25 5.1 Skollagens principer för att motverka segregering ................................................................................ 25 5.2 Valmönster hos olika socioekonomiska grupper ................................................................................... 26 5.3 Friskolors placering, urval och elevers reella valmöjlighet .................................................................... 27 5.4 Skolsegregering efter generella eller selektiva principer? ..................................................................... 28 6. SLUTSATS ......................................................................................................................................................... 30 7. SLUTDISKUSSION ............................................................................................................................................... 32 7.1 Källkritik och urval ................................................................................................................................. 32 7.2 Vidare forskning ..................................................................................................................................... 32 8. REFERENSER ..................................................................................................................................................... 34 1. Inledning 1.1 Bakgrund Den svenska välfärden har sedan efterkrigstiden varit uppbyggd kring principer om att universellt tillgodose hela befolkningen med välfärdstjänster. Dessa principer är vad som ligger till grund för vad litteraturen kallar den generella välfärden, vilken utgår från förhoppningen om att jämna ut sociala skillnader i samhället genom skapandet av en gemensam mötesplats för alla oavsett individuella förutsättningar.1 De gemensamma mötesplatserna skapades genom att staten stod som ensam producent av välfärdstjänsterna vilket innebar att alla medborgare nyttjade samma tjänster. Ett exempel på en sådan mötesplats är skolan, där man ansåg att en tidig integration av olika sociala skikt var nödvändig för ett mer jämlikt framtida samhälle.2 Dock skulle detta enhetligt utformade system av sociala tjänster utsättas för förändring i och med den New Public Managementreform som svepte över västvärlden under sjuttio- och åttiotal och som även skulle nå Sverige under nittiotalets början. Det var i och med en nedgång i ekonomin som den neoliberala kritiken mot den offentliga sektorns stora utgifter startade. Man ansåg helt enkelt inte längre att staten var bäst anpassad för produktionen av välfärdstjänster, och det dåvarande systemet benämndes ineffektivt och onödigt skattebelastande. Dessutom ansåg man att den enhetliga utformningen av tjänsterna begränsade medborgarnas självbestämmanderätt i valet av tjänst, då staten stod för alla alternativ. New Public Management-reformerna innebar därmed stora avregleringar av offentlig verksamhet samtidigt som nya och privata företag tilläts ta över produktionen. På så vis öppnade man upp marknaden av välfärdstjänster till konkurrens och förhoppningen hos politikerna, i Sverige och resten av reformländerna, var att privata företag skulle ha större incitament att effektivisera produktionen än vad den offentliga sektorn tidigare haft3. I Sverige genomfördes dessa reformer i relativt stor konsensus mellan de båda politiska blocken under nittiotalet, men en viss fråga kvarstod ändå, nämligen vad som skulle hända med den svenska välfärdsutformningen. De neoliberala influenserna som stod till grund för reformerna kom från länder där välfärdsstaten snarare var utformad efter selektiva principer, vilket i kontrast till den generella utformningens principer om universalism för att motverka segregation istället bygger på behovsprövning av de individer i samhället som är i behov av statligt stöd.4 Välfärdsreformerna genomfördes på alla nivåer av servicesektorn där man ansåg att besparingar av resurser var möjliga och en av de sektorer som stått under uppsikt i Sverige är skolväsendet. Som nämnts tidigare utformades skolan efter generella välfärdsprinciper om att erbjuda alla medborgare en likartad utbildning som garanterades alla på samma villkor. Målet 1 Blomqvist och Rothstein, 2005, Välfärdsstatens nya ansikte, sid 35. Red. Anders Lindbom, 2007, Friskolor och framtiden – segregation, kostnad och effektivitet sid 22. 3 Blomqvist, 2004, The choice revolution: Privatization of the Swedish welfare services in the 1990, sid 144-145. 4 Rothstein, 2010, Vad bör staten göra? sid 30. 2 1 med att utforma skolan efter dessa principer låg i förhoppningen hos staten att motverka polarisering av olika sociala grupper i samhället.5 Som i de flesta fall av New Public Management-reformerna innebar reformerna inom skolväsendet en decentralisering av styrningen, vilket med andra ord innebar en uppluckring av det statliga monopolet och en förflyttning av skolansvaret från central till lokal nivå. Detta innebar att kommunerna själva fick ta över ansvaret för utformningen av undervisningen och fördelningen av resurser så som de ansåg bäst för verksamheten. Statsmakten behöll dock den kontrollerande makten via skollagen och nationella mål som varje kommun var tvungna att uppnå. Detta ledde också snart till friskolereformen, vilken tillät skolor som var fristående från den kommunala skolan att starta verksamhet och konkurrera med den kommunala skolan om eleverna.6 Friskolereformen innebar således att elever och deras föräldrar erbjöds en ny möjlighet till utökad valfrihet i systemet då valet mellan de olika enheterna skedde på fria villkor7, vilket också följe befolkningens utveckling då de i och med privatiseringarna kommit att värdesätta individuella val i allt större grad8. Förespråkarna av neoliberalismen menar också att det är denna ökade valfrihet som ger nytt liv åt legitimiteten av systemet som bygger på generella principer, medan kritikerna å sin sida menar att ett ökat valfrihetssystem kan leda till sådana negativa konsekvenser som segregering mellan samhällsskikt vilket underminerar samma system.9 Den nya skollagen (2010:800) utformades för att innefatta samtliga skolenheter under samma lag och för att bättre återspegla de rådande omständigheterna det svenska skolväsendet. Målet med skollagsförändringen var att fortsatt innefatta samtliga skolenheter under de generella principerna om social integrering.10 Dock tycks inte skollagen lyckas råda bot på orsaken till att valfriheten kan leda till problematik, då den mångsidiga skolmiljö som eleverna lovats i och med marknadsanpassningen av skolan riskerar att leda till en homogenisering av de olika skolenheterna. En sådan homogenisering kan urskiljas på grund av valmönster hos olika sociala grupper i samhället och innebär vidare att den naturliga mötesplats som principen om universalism bygger på försvinner.11 1.2 Syfte Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka om skollagen fortfarande är utformad utifrån den generella välfärdens principer samt om välfärdsprinciperna ambitioner möts av det faktiska segregerande utfallet i skolan. 5 Red. Anders Lindbom, 2007, sid 22. Ibid, sid 13 – 14. 7 Ibid, sid 23. 8 Dahlstedt, I val(o)frihetens spår – Segregation, differentiering och två decennier av skolreformer, 2007, sid 28. 9 Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 31. 10 Regeringskansliet, uppdaterad 2011-05-11. (Hämtad 2013-04-05). http://www.regeringen.se/sb/d/12022/a/128212 11 Red. Anders Linblom, 2007, sid 91. 6 2 1.3 Frågeställningar För att nå fram till syftet kommer uppsatsen att utgå från att försöka finna svar på två huvudsakliga frågor: - Utifrån vilken välfärdsprincip är skollagen utformad? Hur ser segregationen ut i skolan? 1.4 Tidigare forskning Som denna inledande del antyder finns det mycket tidigare studier inom ämnet New Public Management och privatiseringarnas betydelse för samhällsstrukturen (se exempelvis Bo Rothstein och Paula Blomqvist). Forskning kring New Public Management är omfattande och uppsatsen har därför valt att främst utgå ifrån den forskning inom området som behandlar konsekvensen av privatiseringar inom skolväsendet. Inom detta område har både Skolverket och bokförlaget SNS gjort omfattande studier och dessa studier har också använts i relation till det egna resultatet som presenteras längre fram. Uppsatsen tar avstamp i forskningen kring New Public Management men går även vidare genom att utgå från Bo Rothsteins litteratur rörande välfärdens alternativa principer. Eftersom uppsatsen ämnar undersöka segregerande utfall i skolan utgår uppsatsen även ifrån teori och begreppsdefinition om segregation av såväl Rothstein och Blomqvist som av Magnus Dahlstedt. Den tidigare forskningen används inte enbart i syfte att understyrka de resultat som uppsatsen landar i, utan även för att bygga upp de premisser om välfärdsprinciper, valfrihet och segregering som uppsatsen vilar på. Dessa premisser är nödvändiga för att uppsatsen ska kunna genomföra undersökningen utan att först jämföra resultat över tid och eftersom uppsatsens syfte kräver att dessa premisser tydliggörs. Den första premissen tolkas ur resultatet från en studie av bokförlaget SNS som pekar på att skollagen vilar på en generell värdegrund. Detta antagande görs då skollagen ämnar motverka segregering i skolan genom att garantera alla skolberättigade medborgare undervisning efter samma villkor.12 Vidare utgår uppsatsen från att ökad privatisering leder till mer individuella val. Denna premiss bygger på studier av New Public Management-reformerna och hur de privatiseringar av välfärdstjänster som följde också ledde till att individuella val har kommit att värdesättas i allt större utsträckning av den svenska befolkningen.13 Detta leder i sin tur till att enhetligt producerade tjänster efter generella principer inte är sammanförligt med valfrihet då valfrihet kräver olika alternativ. Mer individuella val bygger således på en selektiv värdegrund.14 Som Rothstein också tidigt påpekar saknar selektiva välfärdsprinciper korrigering för segregerande mönster inom behovsprövningssystemet, vilket skulle kunna innebära att selektiva välfärdsprinciper 12 Laura Hartman (red), 2011, Konkurrensens konsekvenser, sid 73 Rothstein, 2010, Vad bör staten göra? Sid, 243 – 244 14 Ibid, sid 246 - 247 13 3 ökar risken för segregation. 15 Då den nya skollagen ämnar innefatta valfrihetssystemet leder det också till premissen att det finns en möjlighet att skollagen idag bygger på selektiva principer. 16 Det är således dessa premisser som ligger till grund för uppsatsen utgångspunkt och den tidigare forskningen bidrar därmed tydligt till uppsatsens utformning och dess möjlighet att tidigt föras framåt. 1.4.1 Statsvetenskaplig forskningsrelevans Med tidigare forskning och premisser som utgångspunkt placeras uppsatsen i vidare forskning kring segregerande utfall i valfrihetssystemet och välfärdsprincipernas inverkan på detta. Uppsatsens forskningsbidrag ligger inte enbart i att den prövar tidigare forsknings slutsatser, utan även i att den undersöker i vilken mån den generella välfärdens ambitioner möts av det faktiskt segregerande utfallet i skolan. Uppsatsen bidrag till den befintliga forskningen kommer således vara hur lagutformningen ser ut efter genomförandet av skolreformen för att förhindra segregering, och därigenom också undersöka om skollagen fortsatt följer den generella välfärdens principer eller om lagändringarna snarare följer den selektiva välfärdens principer beroende på hur de segregerande utfallen i skolan ter sig. En studie av detta slag är av betydelse då de resultat som återfinns kan bidra till senare generalisering av välfärdssektorn utformning i det svenska samhället. 1.5 Avgränsningar Uppsatsen kommer att avgränsas till att behandla skolväsendet och segregerande utfall, där de går att finna, på grund av valfrihetssystemet i och med friskolereformen. Vidare begränsas segregeringsbegreppet till att enbart innefatta socioekonomisk segregation, beroende på elevers valmönster och friskolornas möjlighet till urval. Socioekonomisk status kommer i uppsatsen att liksättas med föräldrars utbildningsnivå, då högutbildade individer i större utsträckning kan anses ha välbetalda yrken. Även boendesegregation kommer att nämnas där det behövs i sitt sammanhang. Tidsaspekten begränsas till att enbart behandla hur skolsegregationen ser ut idag med bakgrund i hur skolan har förändrats sedan början av 1990talet då reformerna genomfördes. Avsnittet om vilka principer skollagen utformas efter avgränsas till att endast undersöka de paragrafer som berör segregering, då skollagen är regeringens främsta styrverktyg för att reglera beteende inom skolväsendet. 1.6 Disposition I nästkommande kapitel kommer de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen använder sig utav att presenteras. Dessa är uppdelade i två delar, där den första delen behandlar begreppet segregation och dess innebörd och den andra delen behandlar olika utformningar av 15 16 Ibid, sid 32 -33 Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 182 – 183 4 välfärdsprinciper och hur lagutformning kan te sig i förhållande till dessa. Detta följs av en genomgång av vald metod för uppsatsen och dess reliabilitet. Kapitel fyra inleds med en genomgång av de utvalda paragrafer i skollagen som behandlar segregation. Därefter följer en presentation av de empiriska observationer som gjorts av segregerande mönster i skolan, både bland elever och bland skolor. I kapitel fem följer en analys av de observationer som gjorts i föregående kapitel. Uppsatsen avslutas med en slutsats för att besvara frågeställningarna och därefter en slutdiskussion om vidare forskning och alternativa tillvägagångssätt. 5 2. Teoretiska analysverktyg 2.1 Introduktion till valda teoretiska utgångspunkter Nedan kommer det ske en presentation av de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen ämnar använda sig utav för att analysera skollagens utformning och segregerande mönster i skolan. Segregation kommer därför att definieras som begrepp för att uppsatsen senare ska kunna identifiera de faktorer i skollagen och i statistiken som innefattar segregation. Därför kommer även de olika välfärdsprinciperna generell och selektiv välfärd att presenteras, vilket görs för att kunna identifiera vilken typ av princip den nya skollagen vilar på. Det senare stycket om välfärdsprinciperna kommer också att relatera till lagutformning som politiskt styrverktyg och hur lagen tenderar att förändras i enlighet med ett skifte i samhällsstrukturen efter de olika välfärdsprinciperna. Dessa teoretiska utgångspunkter ska således stå som grund för att finna svar på frågeställningarna. 2.2 Segregation Enligt Bo Rothstein kan segregering förstås som en ”rumslig separation mellan befolkningsgrupper på grundval av etnisk tillhörighet, kön eller social status”. Rumslig separation går att beskrivas som en situation då befolkningsgrupper lever uppdelade utan en naturlig kontakt i sociala sammanhang, och segregation som process innebär vidare att det finns sociala mekanismer som bibehåller eller förstärker separationen mellan olika grupper.17 Segregation har således blivit det begrepp som används då man talar om hur befolkningssammansättningen ser ut i olika sociala miljöer, det vill säga om det rör sig om en heterogen eller homogen omgivning. Det är i en homogen omgivning som segregation är aktuellt, och skolan är ett exempel på en omgivning som riskerar att homogeniseras.18 Ofta diskuteras segregation i samband med ojämna resursfördelningar bland medborgarna vilket leder till olika levnadsvillkor. Detta innebär att segregation ofta kopplas samman med inkomstmässig ojämlikhet i samhället, vilket också i mångt och mycket kommer i uttryck genom bostadssegregation. Detta går att förklara genom att människor ofta tenderar att bosätta sig i områden där de är omgivna av klassmässigt relativt likvärdiga medborgare.19 Just boendesegregationen riskerar även att förstärka den socioekonomiska i den mening att den homogena miljö som detta innebär bidrar till att socialt utsatta grupper hamnar än mer utanför samhället.20 Som flera studier tidigare har visat (se exempelvis Blomqvist och Rothstein) så är risken med social segregering att förståelsen mellan medborgargrupper för olika val av livsstil, bakgrund och socioekonomisk status minskar och att detta även i längden riskerar att 17 Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 70. Red. Anders Lindbom, 2007, sid 89. 19 Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 70 – 73. 20 Dahlstedt, 2007, sid 34. 18 6 leda till en minskad känsla för solidaritet och gemensamt ansvar grupperna sinsemellan. Innan valfriheten infördes i välfärdstjänstsektorn var systemet utformat som så att alla medborgare, oavsett bakgrund, utnyttjade samma tjänster vilket också erbjöd en naturlig integrering i vardagen.21 2.3 Välfärdsutformningens principer Staten står som den enhet i samhället som historiskt tagit på sig rollen som välfärdsproducent åt folket. Dock kan staten utformas efter olika principer vilket också återspeglas i statens omfång gällande social integrering och välfärdstjänster. I följande stycke kommer de två polära principerna som välfärden kan utformas efter att presenteras, nämligen den generella välfärdens principer och den selektiva välfärdens principer. Den generella välfärden är ett system som utgår från principer om statens roll att förse service och ekonomiska förmåner till hela befolkningen enligt så gott som enhetliga regler. Detta innebär med andra ord att staten har tagit på sig rollen att tilldela befolkningen stöd efter preciserade rättigheter och tilldelningen ska vara universell. I den selektiva välfärden utgår istället staten efter principer om behovsprövning för de individer eller grupper i samhället som är i speciellt behov av statligt stöd. Det finns även behovsprövande inslag inom den generella välfärden, som till exempel bostadsbidrag och liknande, men till skillnad från den selektiva välfärden är det inte den övervägande tilldelningsmetoden.22 Staten i den selektiva välfärden utgår från att resursstarka individer har möjlighet att själva tillförskaffa sig de grundläggande resurser som anses nödvändiga genom interaktion på marknaden, och det är endast de individer som inte har en sådan möjlighet som kvalificeras till att få ekonomiskt stöd. Den generella välfärden utformas istället efter principen om att förse medborgarna med dessa grundläggande resurser med lika omtanke och respekt. Detta innebär att alla medborgare, oavsett ekonomiska tillgångar, ska behandlas lika av producenterna av välfärdstjänsterna. Detta system ämnar utjämna sociala skillnader i samhället och erbjuder även en naturlig plats för medborgare från olika bakgrunder att mötas.23 Dock innebär ett sådant system också att det krävs ett stort skattetryck på medborgarna för att lyckas finansiera välfärdstjänsterna till hela befolkningen. Detta innebär att det ställs krav på att kvalitén på tjänsten måste vara tillräckligt hög för att alla i befolkningen ska vara nöjda med den och på så vis legitimera och bibehålla det höga skatteuttaget.24 Dessutom måste utformningen av systemet finna stöd i att majoriteten av medborgarna anser att värdet av det som kommer ut ur systemet överväger kostnaderna som betalas in. För många, och då särskilt medelklassen, är den generella välfärden en försäkring inför en osäker framtid.25 Ett system utformat efter generella principer 21 Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 70. Rothstein, 2010, sid 30 – 31. 23 Ibid, sid 199 – 200. 24 Ibid, sid 187. 25 Ibid, sid 196. 22 7 kan på så vis lättare legitimera omfördelandet av resurser då alla är med och bidrar och samtliga får något tillbaka. I ett system utformat efter selektiva principer är det endast de riktigt resurssvaga individerna i befolkningen som erhåller stödet, vilka också är samma individer som inte har någon möjlighet att själva bidra till systemet.26 Välfärdsstaten i stort, och den generella speciellt, står under kritiken om att allt för stort ansvar för den sociala tryggheten har lagts hos staten. Detta har inte bara lagt grund till ett överutnyttjande av systemet från medborgarnas håll och ett maktmissbruk från producenterna av tjänster, men också en minskning i det individuella ansvarstagandet. Pessimismen mot välfärdsstatens omfång framträdde tydligt på sjuttiotalet och frågorna riktades mot hur stor effekt politiska insatser har för att styra samhällsutvecklingen.27 Detta innebar även att det går att se att förutsättningarna för välfärdsmodellen har ändrats i och med den ökade valfriheten och konkurrens som privatiseringarna förde med sig28. Nästa steg blir således att se vilka möjligheter staten har att förändra utformningen av statsskiktet i enlighet med de två alternativa välfärdsprinciperna. 2.3.1 Lagstiftningens utformning efter välfärdsprinciper Statens främsta styrverktyg för att utforma samhällsutvecklingen efter önskvärd välfärdsprincip är genom lagstiftning. Således kan lagstiftningen ses om ett sätt för staten att möta de förändrade förutsättningarna för välfärdsutformningen i och med valfrihetsreformer och konkurrensutsättning av verksamhet.29 Reformer i samhället är ständigt pågående på grund av inre förändringar eller internationella påtryckningar, och innebär med andra ord att statsmakten aldrig är statisk utan snarare ständigt under förändring, och oftast sker förändringarna efter medvetna politiska beslut.30 Det går att över historiens gång urskilja vissa trender i politiken efter vilka styrverktygen har förändrats för att anpassas efter rådande omständigheter i samhället.31 Ett exempel på en sådan förändring är den som skedde i och med New Public Management-reformerna som genomfördes under åttio- och nittio talet i Sverige, då staten gick från att utöva detaljstyrning till målstyrning. Detaljstyrningen, eller regelstyrningen som det också kallas, innebär en utformning efter universella principer där staten reglerade varje instans efter likartade regler. Marknadslösningen av välfärdstjänsterna innebar dock att staten inte längre hade kapacitet att detaljstyra varje instans, och en målstyrning blev istället lösningen. Detta innebar att regeringen ställde upp mål som myndigheter och organisationer förväntades uppnå samtidigt som de erbjöds större frihet att utforma verksamheten efter egna preferenser. Med andra ord innebar målstyrningen en anpassning till den ökade valfriheten då fler olikartade alternativ tilläts. För att garantera att 26 Ibid, sid 208. Ibid, sid 36. 28 Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 64. 29 Hill, 2005, The Public Policy Process, sid 19. 30 Petersson, 2010, Den offentliga makten, sid 32. 31 Ibid, sid 26. 27 8 myndigheterna och kommunerna lever upp till de uppsatta målen, som målstyrningen nu innebär, tillämpar regeringen uppföljningar och utvärderingar av verksamheten.32 Då lagutformningen grundar i en politisk vilja att utveckla samhället i en viss riktning innebär det också att politikerna har ett intresse i att styra befolkningens beteende för att uppnå ett visst önskvärt utfall.33 Dessutom handlar lagförändringar många gånger även om att finna svar på en föränderlig väljardemografi. När befolkningen ändrar värderingar om vad som är ett rättvist system kan en lagändring vara behövlig för att fortsätta legitimera den demokratiska makten.34 Exempel på en sådan förändrad väljardemografi är, som tidigare nämnts, en ökad önskan bland medborgarna om valfrihet i välfärdstjänstsystemet. Detta innebär också ofta att lagändringar, för att möta väljarefterfrågan, sker i samband med ett ideologiskt skifte i politiken. I Sveriges fall kan man se till fallet med regeringsskiftet i början på nittiotalet då reformerna tog fart i det svenska samhället. Den socialdemokratiska regeringen som förespråkade ett statsskikt utformat efter universella principer i den generella välfärdens anda byttes mot den mer liberala moderata regeringen som öppnade upp valfriheten som svar på väljarefterfrågan. Traditionellt står en mer liberal regeringen för en mer marknadsanpassad samhällsstruktur utformad efter selektiva principer.35 2.4 Teorins användningsområde De ovanstående teoretiska utgångspunkterna tjänar, förutom till att förstå skollagens utformning och betydelsen av segregerande utfall i skolan, till att stödja de premisser som uppsatsen utgår från. Delvis visar teorin på den generella välfärdens princip om att universellt förse medborgare med välfärdstjänster så som skola, vilket också är den princip som det svenska skolväsendet varit utformat efter för att motverka segregering. Även premisserna om att selektiv välfärdsprincip ökar risken för segregering och att valfriheten förutsätter olikt utformade alternativ, vilket frångår generella principer om enhetligt utformade verksamheter, stöds av de teoretiska utgångspunkterna. I samband med att privatiseringar leder till mer individuella val stöder avsnittet om lagförändringar, i och med ändrade förutsättningar i samhällsstrukturen, till premissen att det finns en möjlighet att skollagen utformats efter selektiva principer för att även innefatta valfriheten. Med dessa teoretiska analysverktyg i åtanke kommer skollagen och det empiriska materialet om skolsegregation att behandlas och tolkas med uppsatsen premisser som utgångspunkt. Ibid, sid 150 – 151. Hill, 2005, sid 19. 34 Ibid, sid 52 – 53. 35 Petersson, 2010, sid 189 – 190. 32 33 9 3. Metodiskt tillvägagångssätt 3.1 Val av metod och design Då uppsatsen ämnar utreda dels skollagens utformning utifrån segregerande aspekter och dels de segregerande utfallen i skolan, är den valda metoden en kvalitativ textanalys. Detta val har gjorts då den första delen av undersökningsmaterialet bygger på vissa delar utav skollagen som valts ut för analysen, vilket också är ett av kriterierna för valet av en kvalitativ metod. Enligt Esaiasson et al. är en kvalitativ textanalys nödvändig då de enskilda delarna av den analyserade texten anses leda fram till andra slutsatser än vad helheten av texten skulle gjort. Det som undersöks i skollagen är således på vilka premisser de utvalda paragraferna vilar, generella eller selektiva principer, och vilka slutsatser om dess utformning som kan dras ur dem. Inom ramen för textanalys finns det flera olika tillvägagångssätt för att analysera den utvalda texten, och då uppsatsen undersöker i vilken grad skollagen lever upp till de förutbestämda principerna om en generell välfärd eller ej, är textanalysen av en ideologikritisk karaktär.36 Textanalysen avser därmed att svara på den första av frågeställningarna. Den senare delen av det empiriska materialet undersöks via en statistik analys. Detta val har gjorts då uppsatsen ämnar undersöka samband mellan olika variabler, där förekomsten av segregation genom val av friskola har satts som beroende variabel. 37 Statistiken tjänar som hjälp till den flervariabelsanalys som genomförts, där materialet har delats upp i grupper för att testa hur fördelningen av den beroende variabeln ser ut i respektive grupp. För att testa sambandets signifikans mellan grupperna har även en regressionsanalys genomförts. Regressionsanalyser uppfyller sitt syfte då man vill testa fler än en oberoende variabel på den beroende variabeln, vilket också är fallet för denna uppsats.38 Då uppsatsen har för avsikt att undersöka huruvida de empiriska observationerna i statistiken går i stil med skollagens ambitioner att förhindra segregation, utgår också studien från de teoretiska analysverktygen beskrivna ovan för att avgöra i vilken grad skollagen uppfyller de olika principerna. Dessutom utgår uppsatsen som bekant utifrån ett antal premisser utformade efter tidigare forsknings slutsatser vilka analysverktygen prövar och styrker. Därmed är den första delen av uppsatsen utav en teoriprövande design.39 För den senare delen av det undersökta materialet utgår teoriprövningen även från en statistisk design där variablerna förväntas uttala sig om teorins träffsäkerhet.40 I fallet för uppsatsen förväntas teorin finna stöd i empirin gällande skollagens principiella förskjutning på grund av förändrade politiska värderingar i och med New Public Management-reformerna. Esaiasson et al., 2007, Metodpraktikan, sid 237 – 239. Ibid, sid 395. 38 Ibid, sid 425 - 431. 39 Ibid, sid 99. 40 Ibid, sid 107. 36 37 10 3.2 Material och tillvägagångssätt Det empiriska materialet för denna studie har valts ut relativt snävt, då det dokument som analyseras är delar av skollagen och det övriga materialet består utav statistik rörande ett par aspekter av segregerande utfall i skolan. Det finns både för och nackdelar med att avgränsa materialet till ett fåtal objekt, men då skollagen används som analysmaterial för att undersöka hur staten hanterar skolsegregation kan en detaljerad läsning av ett litet material svara bättre till uppsatsens behov.41 Det statistiska materialet över segregerande tendenser i skolväsendet har valts ut genom att främst fokusera på socioekonomisk- och boendesegregation, då dessa är två av de främsta studerade bakompliggande faktorerna i de flesta tidigare studier. Materialet över segregerande tendenser har hämtats främst i from av data framtagen av Skolverket och SCB över fördelning av elever mellan olika skolenheter och även befolkningens spridning av högutbildade. Data har sedan sammanställts av författaren i form av tabeller och diagram för att tydligt visa vilka mönster som går att finna. Detta material understöds också utav utredningar där ytterligare textanalys har genomförts för att studera de argument som förs om segregationen. Då socioekonomisk segregation står i centrum har även en regressions analys genomförts för att testa signifikansen mellan oberoende och beroende variabler. Materialet är avgränsat till att gälla främst 2012/2013 men även statistik från 1997/1998 har hämtats där utveckling över tid har varit av intresse. Tolkningen utav materialet har utgått från vissa aspekter som ansetts centrala för att besvara de ovannämnda frågeställningarna. Anmärkningsvärt är att trots att uppsatsen ämnar studera utvalda delar av skollagen är analysen ute efter att förklara segregerande tendenser i skolan utifrån konsekvenser av hela skollagen. Tolkningen av materialet har även gjorts genom att studera materialet ur olika synvinklar, utan ett önskvärt resultat i åtanke. På så vis har uppsatsen landat i en syn av konsekvenserna av skollagens utformning som får stöd av de studerade segregerande tendenserna i skolan. Detta tillvägagångssätt, att testa tänkbara konsekvenser mot empiriskt resultat, är vad litteraturen kallar ”hypotetisk-deduktiv metod”.42 3.3 Validitet och reliabilitet Varje studie av något slag bör sträva efter att uppnå god validitet och reliabilitet för att försäkra studiens riktighet i forskningssammanhanget. Validitet handlar om huruvida man mäter det man säger sig mäta43. Begreppet validitet kan delas upp i två kategorier, nämligen begreppsvaliditet och resultatvaliditet. När studien anses ha uppnått god begreppsvaliditet tillsammans med god reliabilitet kan studien också anses ha uppnått god resultatvaliditet. Det är även resultatvaliditeten som styrker att man fatiskt har mätt vad man utger sig för att Ibid, sid 248 – 249. Ibid, sid 252. 43 Bergström och Boréus, 2012, Textens mening och makt, sid 41. 41 42 11 mäta.44 I denna uppsats anses begreppsvaliditeten vara god då de undersökningsobjekt som valts ut syftar direkt till frågeställningen. Med andra ord anses det inte problematiskt att analysera skollagen och segregerande tendenser i skolan när det är skolsegregationen som undersöks. Dock kräver som sagt god begreppsvaliditet att även god reliabilitet är uppnådd för att resultatet ska kunna anses pålitligt. Reliabiliteten uppnås genom noggrannhet i undersöknings stadiet och i genomförandet av studien. Detta innebär att resultatet av en studie ska kunna uppnås av en annan forskare vid ett senare tillfälle när samma analysverktyg används.45 Då denna uppsats i mångt och mycket finner stöd för de empiriska resultaten i tidigare forskning kan reliabiliteten anses vara god, då det metodiska tillvägagångssättet landar i likande resultat. Detta bör också innebära att andra forskare som tillämpas samma metod med liknande undersökningsobjekt torde uppnå samma resultat även vid ett senare tillfälle, givet att samhällsstrukturen hålls någorlunda intakt. När både begreppsvaliditet och reliabilitet anses uppnådda kan alltså slutsatsen dras att uppsatsen resultat också uppnår god validitet. Ett problem som lätt uppstår vid en studie av detta slag, när delar av materialet bygger på att författaren tolkar en text för att kunna dra slutsatser kring den, är risken för att författaren tolkar texten subjektivt och på så vis frångår den intersubjektivitet som studien annars ämnar tillämpa för att uppnå reliabiliteten. Detta innebär med andra ord att den egna förförståelsen står i vägen för att en annan forskare ska kunna garanteras komma fram till samma slutsatser.46 Dock borde de analysverktyg som denna uppsats använder sig utav ge andra forskare samma slags subjektivitet då det är tydligt angivet vilka tendenser som undersöks i lagen (välfärdsprinciper och segregering), och på så vis kan dessa analysverktyg ge en god grund för att uppnå en god reliabilitet i tolkningsprocessen. Esaiasson et al, 2007, sid 63 – 64. Bergström och Boréus, 2012, sid 42 – 43. 46 Ibid, sid 169. 44 45 12 4. Skollagen och segregerande utfall För att analysen ska kunna ta form måste det först ske en presentation av det empiriska resultatet. Detta kommer att ske genom att först erbjuda en genomgång av hur lagstiftningen behandlar frågan om segregation i skolväsendet. Detta görs också för att förbereda inför diskussionen om välfärdsstatens utformning, huruvida den följer de generella principerna eller om den antagit en mer selektivt utformning. Granskningen av skollagen utgår även från politikernas möjlighet att genom lagutformningen styra befolkningens beteende i en önskvärd riktning, vilket i fallet med skolan skulle vara mot ett minskat segregerande mönster. Därefter presenteras data av elevsammansättningen i grundskolan fördelad mellan olika huvudmän, där niondeklassare har valts ut som undersökningsobjekt för analysen. Med elevsammansättning menas den blandning av elever som går att finna i en klass beroende på deras sociala bakgrund. För denna uppsats undersöks om det finns någon skillnad i vilka sociala grupper av elever som söker sig till en kommunal skola eller en fristående skola beroende på vilken socioekonomisk status (högsta nivå av utbildning) deras föräldrar innehar. Dessutom kommer friskolornas möjlighet att placera sin verksamhet i önskvärt område att presenteras där data för friskoletätheten och elevfördelningen beroende på andelen högutbildade i olika kommuner har sammanställts. 4.1 Skollagens omfattning Det dokument som står som grund för denna uppsats är skollagen (2010:800). Skollagen finns till för att garantera alla elever likvärdig utbildning i alla Sveriges kommuner, och välfärdstjänsterna i Sverige har, som tidigare nämnts, länge utgått från den generella välfärdens principer om universell utformning i förhoppning om att minska riskerna att särskilja individer på grund av ekonomiska eller andra sociala grunder. Dock innebar konkurrensutsättningen och den ökade valfriheten inom skolväsendet, som New Public Management-reformerna förde med sig, att en del förändringar av skollagen krävdes. Friskolornas framfart i och med skolreformen har bidragit till den marknadsliknande utformning av skolan som går att återfinna idag, och skollagen har därmed förändrats för att bättre återspegla de rådande omständigheterna i dagens skolväsende. Den nya skollagen, som ska verka för ”kunskap, valfrihet och trygghet” (Riksdagen, 11 maj 2010), omfattar skolverksamheten från förskolan till vuxenutbildningen och har anpassats till att gälla målstyrning och den nya ansvarsfördelningen mellan stat och kommuner47. Detta innebär med andra ord att de fristående skolorna måste utforma verksamheten efter samma regelverk som de kommunala skolorna48. För denna uppsats är det den nya skollagens paragrafer som behandlar skolans likvärdighet och elevers lika rätt att välja skolenhet som valts ut, och dessa 47 Regeringskansliet, uppdaterad 2011-05-11. (Hämtad 2013-04-05). http://www.regeringen.se/sb/d/12022/a/128212 48 Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet, 2010-03-23. (Hämtad 2013-04-05). http://www.regeringen.se/sb/d/12473/a/142430 13 kommer att stå som grund för diskussionen utifrån hur de är utformade i relation till segregering. Samtliga paragrafer är hämtade ur Svensk författningssamling 2010:80049. 4.1.1 Skollagen (2010:800) I kapitel ett i skollagen (2010:800) behandlas syftet med utbildningen i skolväsendet och paragraf fyra formuleras som följer: 4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. […] Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Genom denna paragraf går det att urskilja en ambition hos lagstiftaren att garantera alla, efter individuell förmåga, en lika grund att stå på inför framtida utmaningar och livsval. Här syns också ambitionen om att främja elevens förståelse för skillnader i samhället och skapa respekt för varandra mellan sociala grupper, vilket diskuterats tidigare i uppsatsen som en av värdegrunderna som den generella välfärden bygger på. Därutöver syftar paragrafen till att öva eleven i att vara ansvarstagande medborgare, vilket också kan tolkas som en uppbyggnad av socialt kapital i samhället. Pargraf fem i kapitel ett fortsätter att uttrycka liknande ambitioner om att ett integrerat skolväsende är en förutsättning för ett tolerant och jämställt samhälle och behandlar utformningen av utbildningen. Här formuleras policyn som följande: 5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. 49 SFS: 2010:800, utfärdad 2010-0623. (Hämtad 2013-04-05). http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010800/?bet=2010:800 14 Fokus i denna paragraf ligger i belysningen av ”alla människors lika värde” och ”solidaritet mellan människor”, som båda syftar till att bortse från sociala skillnader mellan befolkningen. Paragrafen ämnar också gälla för ”var och en som verkar inom utbildningen”, vilket innefattar alla former av skolverksamhet, med såväl kommunal som privat huvudman. Även denna formulering följer den generella välfärdens principer om att tillgodose alla medborgare utan undantag med samma förutsättningar samtidigt som systemet bäddar för ökad social integration inom och mellan skolenheterna och motverka diskrimination mot särskilda individer eller grupper i samhället. Paragraf fyra och fem behandlar därmed både utformningen av utbildning, social integrering och ambitionen om att erhålla ett jämlikt samhälle utan särbehandling av samhällsgrupper. Nästa steg blir därmed att undersöka de paragrafer som uttrycker sig om tillgången av utbildning. Detta går att finna i både paragraf åtta och nio i kapitel ett av skollagen där paragraf åtta formulerar policyn för lika tillgång till utbildningen, och paragraf nio formulerar policyn för likvärdig utbildning: 8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. 9 § Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. Dessa paragrafer är utformade för att garantera alla skolberättigade medborgare samma möjligheter och tillgång till skolgång. Policyn är, likt de tidigare två, en inkluderande lag då den är utformad för att gälla alla medborgare och varken tillgång eller utformningen av utbildningen diskriminerar mot särskilda grupper. Sett ur den synvinkeln följer även denna del av lagen den generella utformningen av välfärdsstaten, och premissen om att kommunal och fristående skola ska utformas efter samma krav belyses vilket också innebär att det utbildningsmässigt ska vara likvärdig utbildning vid samtliga skolenheter över hela landet. Vidare går det att studera vad lagen säger om de olika skolformernas ansvar att tillgodose alla medborgare med samma möjlighet att nyttja verksamheten. I kapitel 10 i skollagen finner man paragrafer gällande grundskolan i Sverige som berör dels hemkommunens ansvar och de fristående enheternas ansvar att erbjuda undervisning till alla elever på lika villkor. I hemkommunens ansvar är det verksamheter bedrivna av offentlig huvudman som avses och lagen är formulerad som följer nedan: 15 24 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundskolan och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt. Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hemkommunen anordnar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda. Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin grundskola ska ta emot elever vars grundskoleutbildning hemkommunen ansvarar för. Lagen uttrycker sig på motsvarande sätt om fristående grundskoleenheter enligt följande: 35 § Varje fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse 1. vissa årskurser, 2. elever som är i behov av särskilt stöd, och 3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. […] Den stora skillnaden i utformningen ligger här i att skolor som bedrivs av offentlig huvudman är skyldiga att tillgodose alla berättigade medborgare möjligheten att nyttja verksamheten om de så önskar, medan skolor med privat huvudman kan begränsa antalet elever och även utforma verksamheten som sådan att den är särskilt anpassad för vissa elever. Detta innebär också att friskolor ges möjligheten att använda sig utav urval när söktrycket är högt för att bestämma vilka av de sökande eleverna som ska bli antagna. Paragraf trettiosex i kapitel tio uttalar sig om urvalet och lyder som följer: 36 § Om det inte finns plats för alla sökande, ska urvalet göras på de grunder som Statens skolinspektion godkänner, om inte annat följer av föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § andra stycket eller annars avser sådana utbildningar som avses i 6 § 2. Paragraf nio innehåller föreskrifter mot att prov ska godkännas som urvalsmetod så länge inte regeringen, eller en annan myndighet som regeringen har godkänt, har meddelat något annat. Paragraf sex innehåller liknande föreskrifter om speciella utbildningar som exempelvis dansskolor där antagningsprov inte är ovanligt förekommande. Detta tyder på att de sistnämnda paragraferna som behandlar de olika skolenheternas skyldighet att erbjuda elever en plats vid verksamheten skiljer sig åt mellan de olika alternativen, där kommunala skolor måste vara öppna för alla elever som så önskar medan de 16 fristående skolorna kan begränsa antalet platser, samtidigt som deras möjligheter att sålla mellan sökande är större än hos de kommunala skolorna. Då paragrafen rörande offentlig huvudman följer universalismens principer verkar det snarare som att paragraf 35 och 36, som berör privata huvudmän, innehåller tecken på selektiva principer om prövning på individuell nivå. I klassisk beskrivning av selektiva välfärdsprinciper är behovsprövningar oftast tillämpade vid socialbidragsprövningar, men principerna går även att applicera på de urval som fristående skolor tillåts göra50. Ett exempel på behovsprövning i skolorna kan bestå i, genom så kallade ”creaming”, att friskolorna kan sätta krav som exempelvis höga betyg för att pröva vilka elever som är i behöriga att utnyttja deras verksamhet51. Med detta i åtanke blir således nästa steg att presentera statisktik över hur det faktiska segregerande utfallet ter sig inom skolväsendet eller om skollagen uppnår sitt mål om att integrera elever från olika sociala grupper i skolan. 4.2 Segregerande utfall i skolan Föst och främst presenteras här nedan en tabell över hur antalet friskolor har ökat mellan åren 1997/1998 och 2012/2013 och hur utvecklingen har sett ut generellt i landets kommuner. Enligt tabellen går det att avläsa att friskolorna har ökat både i antal kommuner där de är representerade och även i antal enheter. Skolåret 2012/2013 var antalet fristående skolor 790 enheter utspridda över 189 kommuner. Detta visar på en positiv utveckling för de fristående skolorna över tid då det under skolåret 1997/1998 endast fanns 296 fristående skolor bland landets kommuner, och kan antas ha varit en konstant trend sedan friskolereformen 1992. De kommunala skolorna visar på en viss nedgång i antal, men de återfinns fortfarande i alla landets kommuner vilket också uppfyller skollagens krav på tillgång till kommunalt alternativ till alla skolberättigade medborgare (se paragraf 4 SKL). 1997/1998 2012/2013 Kommuner med kommunala skolor 288 290 Kommuner med fristående skolor 118 189 4679 4114 Antal kommunala skolor 296 Antal fristående skolor 52 790 53 Tabell 1: Jämförande tabell mellan åren 1997/1998 och 2012/2013 för att visa friskolornas utveckling. Data har hämtats från Skolverkets databaser, tabellen har författaren sammanställt. Rothstein, 2010, sid 39 – 40. Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 101. 52 Skolverket (hämtad 2013-04-20) http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/statistik/2.4290/2.4292/skoloroch-elever-i-grundskolan-lasar-1997-98-1.26382 53 Skolverket (hämtad 2013-04-20). http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/statistik/2.4290/2.4292 50 51 17 Att antalet friskolor ökat över de senaste 15 åren borde rimligen också innebära en ökning i elevantal för de fristående skolorna. Nedan följer därför ett diagram för att visa hur fördelningen av landets grundskoleelever har utvecklats under samma tidsperiod, skolåren 1997/1998 och 2012/2013. Fördelning av grundskoleelver i kommunal respektive fristående skola Kommunal 97,20% Fristående 86,70% 2,70% Andel elever 97/98 13,30% Andel elever 12/13 Diagram 1: Data hämtad från Skolverkets databaser över fördelningen av grundskolelever mellan kommunal och fristående skola. Diagrammet jämför fördelningen mellan åren 1997/1998 54 och 2012/201355. Diagrammet är sammanställt av författaren. Diagrammet visar på en ökning av andelen grundskoleelever som väljer en fristående skola med hela 10,6 procentenheter mellan de valda jämförelse åren. Detta innebär att antalet elever som väljer fristående skola har gått från 26 933 elever under skolåret 1997/1998 till att vara 119 695 elever under skolåret 2012/2013. Denna tendens att allt fler elever väljer en fristående skolenhet resulterar i en ungefär lika stor minskning i andel elever som väljer att gå i en kommunal skolenhet, vilket visar på att totala antalet grundskoleelever hållits relativt konstant under åren. Samma slags presentation över fördelningen mellan kommunal och fristående skolenhet går att få fram för landets alla niondeklassare, då dessa kan anses vara en relativt representativ grupp av grundskolelevernas skolval, dels eftersom valet av skolform antagligen redan gjordes i lägre nivåer av grundskoleutbildningen men även eftersom statistiken över denna grupp följer samma mönster som grundskoleelever generellt. Nedanstående diagram visar fördelningen av ett totalt antal av 96 916 niondeklassare i landet. Siris – kvalité och resultat i skolan. (Statistik för 1997/1998). http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_ar=1997&p_lan_ko d=&p_kommunkod= 55 Siris – kvalité och resultat i skolan. (Statistik för 2012/2013). http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_ar=2012&p_lan_ko d=&p_kommunkod= 54 18 Fördelning av niondeklassare i kommunal respektive fristående skola Kommunal 97,80% Fristående 83,90% 2,20% Andel elever 97/98 16,10% Andel elever 12/13 Diagram 2: Data hämtad från Skolverkets databaser över fördelningen av niondeklassare mellan kommunal och fristående skola. Diagrammet jämför fördelningen mellan åren 1997/1998 56 och 2012/201357. Diagrammet är sammanställt av författaren. Även här går det som sagt att se en ökning i andelen niondeklassare som väljer en fristående skola under skolåret 2012/2013 jämfört med 1997/1998. Andelen niondeklassare som väljer ett fristående skolalternativ är något större än för landets grundskoleelever generellt, men endast med tre procentenheter, vilket leder till antagandet att skillnaden förklaras av att högstadieelever representerar friskoleandelen i större utsträckning än låg- och mellanstadieelever gör. Detta resultat innebär alltså att det går att se en ökning över tid med såväl antal friskoleenheter och antalet kommuner där de återfinns, som med antalet elever som väljer ett fristående skolalternativ. Nästa steg blir således att undersöka på vilka grunder fördelning av elever sker. 4.2.1 Betydelsen av föräldrars utbildningsnivå Då uppsatsen ämnar undersöka segregerande mönster i valet mellan kommunal och fristående skola beroende på socioekonomiska grunder, har även statistik framtagits som återger elevfördelningen beroende på föräldrarnas utbildningsnivå. Uppsatsen förutsätter att en hög utbildningsnivå innebär en högre socioekonomisk status då akademiker i större utsträckning än icke-akademiker har en hög inkomst. Utbildningsnivån har delats upp i tre kategorier där den ena är föräldrar med förgymnasial utbildning, den andra är föräldrar med gymnasial utbildning och den sista är föräldrar med eftergymnasial utbildning. Nedan presenteras Siris – kvalité och resultat i skolan. (Statistik för 1997/1998). http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_ar=1997&p_lan_ko d=&p_kommunkod= 57 Siris – kvalité och resultat i skolan. (Statistik för 2012/2013). http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_ar=2012&p_lan_ko d=&p_kommunkod= 56 19 sammanställd data för fördelning av elever mellan kommunalt och fristående skolval där föräldrarnas utbildningsnivå har valts som förklarande variabel. Andel elever Kommunal 91,10% fristående 89% 8,90% Förgymn. 81,50% 11% Gymn. 18,50% Eft.gymn. Diagram 3: Data hämtad från skolverkets databaser över fördelning av elever mellan kommunal och fristående skola beroende på föräldrars utbildningsnivå 58. Diagrammet är sammanställt av författaren. Som diagrammet visar finns det skillnader i hur stor andel av eleverna i respektive grupp som väljer ett fristående skolalternativ. Valet av friskola är dock markant störst bland de elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning, där hela 18,5 procent av eleverna från den gruppen valt en fristående skola under året 2012. Skillnaden i andel val av friskola är endast drygt två procentenheter mellan grupperna frögymnasial- och gymnasial utbildningsnivå, medan samma skillnad är hela 9,6 procentenheter mellan grupperna förgymnasial- och eftergymnasial utbildningsnivå. Dessutom visar eleverna i gruppen eftergymnasial en större tendens att välja en fristående skola än vad niondeklassare i landet generellt gör (se diagram 2). Skolåret 2012/2013 valde 16,1 procent av landets niondeklassare en fristående skola, vilket är 2,4 procentenheter lägre än för niondeklassarna i gruppen eftergymnasial utbildningsnivå. Statistiken tyder därmed på att det går att urskilja ett mönster där ju högre utbildningsnivå föräldrarna innehar, desto fler niondeklassare väljer en fristående grundskolenhet. Andelen elever i procent som väljer en fristående skolenhet är nästan dubbelt så stor bland elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå jämfört med elever som har föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå. Denna observation går i samma spår som mycket av de tidigare studier inom ämnet som genomförts, och både Skolverkets egna studier och författare för Siris – kvalité och resultat i skolan. (Statistik över fördelningen av antal niondeklassare mellan olika huvudmän 2012). http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grbetyg&p_ar=2012&p_lankod= &p_kommunkod=&p_flik=F 58 20 bokförlaget SNS understryker betydelsen av elevernas socioekonomiska status i valet av skolenhet. 4.2.2 Sambandens signifikans För att ytterligare stödja de tidigare observationerna om betydelsen av föräldrarnas högsta utbildningsnivå har även en regressionsanalys sammanställts. Regressionen har genomförts genom att sätta andelen elever som valt fristående skolenhet som den beroende Y-variabeln och där även föräldrarnas utbildningsnivå gjorts om till dummy-variabler. Därefter har data för andelen friskoleelever för varje grupp hämtats mellan åren 1998 och 2012, med undantag för åren 1999 och 2001 där data saknades. Analysen testar om de finns ett signifikant samband mellan valet av friskola och utbildningsnivå hos föräldrarna. Detta har gjorts genom att andelen elever för varje utbildningsnivå som valt fristående skola har testats mot respektive andel i de övriga två grupperna. Analysen har också inkluderat en årsvis tidsvariabel då tidigare observationer pekat på en positiv trend för valet av friskola generellt bland landets grundskolelever. The regression equation is Antal procent Y = - 2,30 + 0,552 1 om Gymnasial + 5,18 1 om Eftergymnasial + 0,810 Trend Predictor Constant 1 om Gymnasial 1 om Eftergymnasial Trend S = 1,21512 Coef -2,3042 0,5525 5,1785 0,80978 R-Sq = 92,6% SE Coef 0,5342 0,4766 0,4766 0,04727 T -4,31 1,16 10,87 17,13 P 0,000 0,254 0,000 0,000 R-Sq(adj) = 91,9% Box 1: Regressionsanalys över samband mellan föräldrars utbildningsnivå och elevers val av friskola. Resultatet av regressionen visar på ett signifikant samband då förgymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå sätts mot varandra, där eftergymnasial utbildningsnivå antas ha betydelse för elevens val av friskola. Detta innebär att regressionsanalysen stödjer det tidigare antagandet om att elever till föräldrar med akademisk bakgrund är mer benägna att välja en friskola än elever till föräldrar med förgymnasial utbildning. Även tidsvariabeln är i modellens skattning signifikant. Dock visar regressionen inte på någon signifikant skillnad mellan valmönster hos elever till föräldrar med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå. Modellens R2-värde är 0,92, vilket förvisso bör tolkas med försiktighet, tyder på att förklaringsgraden hos variablerna är relativt hög. 21 4.2.3 Friskolornas placering Då den socioekonomiska segregeringen i mångt och mycket återspeglas av boendesegregationen kommer detta avsnitt att undersöka hur fördelningen av friskolor ser ut mellan olika kommuner beroende på hur stor andel av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning. Som teoridelen om segregering visar finns sambandet mellan socioekonomisk segregation och boendesegregation i befolkningens tendens att bosätta sig i områden som domineras av socioekonomiskt lika individer. Denna del av uppsatsen genomförs för att visa på friskolornas möjlighet att placera verksamheten där största möjliga önskvärda elevurval återfinns. Detta erbjuder också en förklaring till friskolornas möjlighet till ”creaming”, där endast elever med goda betyg antas till skolan59. Detta hänger samman med att elever med högutbildade föräldrar oftast presterar bättre i skolan än elever med lågutbildade föräldrar60. Friskolornas möjlighet till valbar placering inom och mellan kommuner väcker därmed frågan om elevers faktiska valmöjlighet mellan skolenheter. Nedan följer en presentation över fyra utvalda kommuner och andelen högutbildade medborgare för varje kommun. Kommun Stockholm Antal högutbildade Befolkning % Andel högutbildade 188 307 499 445 37,70 Täby 12 549 31 540 39,79 Göteborg 93 294 289 063 32,27 Borås 10 295 52 573 19,58 Tabell 2: Tabellen visar skillnader i andel högutbildade i olika kommuner. Data är hämtad från SCB och visar statistik för befolkningen mellan 25-64 år för år 201161. Tabellen har författaren sammanställt. Stockholm och Göteborg har valts ut för att representera landets storstäder. Andelen högutbildade är också relativt lik mellan de båda storstäderna, vilket också stämmer överrens med tidigare studiers resultat om att högutbildade individer samlas i storstäder62. Därefter har två mindre kommuner valts ut, Täby och Borås, vilka båda har valts ut eftersom de är närliggande till Stockholm respektive Göteborg och eftersom de har relativt likt medborgarantal. Som tabellen visar är Täby i denna jämförelse den överlägsna kommunen med flest andel högutbildade jämfört med Borås. Detta kommer att stå till grund för nästkommande diagram som visar fördelningen av elever mellan kommunal och fristående skolenhet i de olika kommunerna. 59 Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 100 Dahlstedt, 2007, sid 31 61 Pressmeddelande från SCB, 2012-04-18. (Hämtad 2013-05-29). http://www.scb.se/Pages/PressRelease____332175.aspx 62 Ibid. 60 22 Diagram 4: Data hämtad från Skolverkets databaser över elevföredelningen mellan kommunal och fristående skola beroende kommun63. Författaren har sammanställt diagrammet. Diagrammet visar att elevers val mellan kommunal och fristående skolenhet följer samma mönster som andelen högutbildade i befolkningen. Stockholm och Göteborg visar på en likartad fördelning, medan Täby är markant mer representativ för en kommun med hög andel friskoleelever än vad Borås är. Täby visar även på en högre andel friskoleelever än vad Stockholm gör, vilket även det går i linje med skillnaden i högutbildade individer från föregående tabell. Som tidigare avsnitt i uppsatsen pekat på är inte friskolor representerade i alla landets kommuner, och det går även att se en skillnad i friskoletätheten mellan kommunerna där de är representerade. Nästa diagram visar fördelningen av antal skolenheter i kommunal och privat regi, och visar att även antalet friskolor i varje kommun sammanfaller med andelen högutbildade i varje kommun. 63 Diagrammet har sammanställts från Siris databas (Hämtade 2013-05-15) Stockholm: http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_ar=2012&p_lan_ko d=01&p_kommunkod=0180 Täby: http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_ar=2012&p_lan_ko d=01&p_kommunkod=0160 Göteborg: http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_ar=2012&p_lan_ko d=14&p_kommunkod=1480 Borås: http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_ar=2012&p_lan_ko d=14&p_kommunkod=1490 23 Fördelning av skolenhet i respektive kommun Antal kommunala Antal fristående 168 146 112 20 Stockholm 19 Täby 40 43 4 Göteborg Borås Diagram 5: Fördelningen mellan antal kommunala skolenheter och fristående skolenheter i respektive kommun. Data är hämtad från Skolverkets databaser64. Författaren har sammanställt diagrammet. Som diagrammet visar har både Stockholm kommun och Täby kommun jämnast fördelning mellan kommunala och fristående skolenheter, vilket också följer trenden med andelen högutbildade i kommunerna. Dock har Göteborg ett markant lägre antal friskolor än dess motsvarighet Stockholm. Detta kan med förbehåll bortses från då andelen elever som går vid fristående skolenhet endast är 1,4 procentenheter lägre än i Stockholms kommun (se diagram 4). Borås å sin sida, vilket är den kommun där endast 19,58 procent av medborgarna innehar en eftergymnasial utbildning, är också den kommunen med lägst antal friskolor. Skillnaden mellan Täby kommun och Borås kommun, trots att deras befolkningsstorlek är likartad, är således markant. Detta resultat, tillsammans med regressionsanalysen från föregående avsnitt, tyder på att det inte enbart finns ett samband mellan elevers val av friskola baserat på föräldrarnas högsta utbildningsnivå, utan också friskolornas tendens att placera sin verksamhet i de områden som domineras av högutbildade individer. Detta innebär med andra ord att friskolor i många fall lyckosamt placerar sin verksamhet i områden där det finns störst potentiellt elevurval och även störst antal av önskvärd elevsammansättning. Den önskvärda elevsammansättningen är i detta fall elever till högutbildade föräldrar, vilka också är de elever som beräknas prestera bäst i skolan65. 64 Se fotnot 63. Skolverket – Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? September 2009. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/2.6600/strukturella-orsaker-till-sjunkandeskolresultat-1.189964 65 24 5. Analys av skollag och statistisk data I denna analysdel ska skolsegregation diskuteras utifrån de empiriska resultat som ovanstående kapitel visat på. Detta inleds med en återblick av skollagens utformning och en analys av vilka principer lagen utgår ifrån för att förhindra segregation i skolan. Därefter analyseras och diskuteras de resultat som statistiken över segregation i skolan presenterat och sätter detta i relation till tidigare studiers slutsatser om liknande samband. Detta leder fram till en slutlig diskussion om huruvida de faktiska segregerande mönstren i skolan är ett tecken på att skollagen utformats efter selektiva principer eller ej. 5.1 Skollagens principer för att motverka segregering Som avsnittet i föregående kapitel om skollagens utformning antyder, följer de övergripande reglerna om de olika skolenheterna den generella välfärdens princip om universalism och social integrering. Dessa lagparagrafer berör först och främst skolans ansvar att utforma utbildningen på sådant sätt att det främjar solidaritet mellan individer och att utformningen inte ska kränka enskilda individer eller grupper. Detta är en av grundpelarna i att utveckla och bibehålla ett accepterande samhälle, även efter att eleverna lämnat skolan. Även de följande paragraferna, som behandlar skolans roll i att garantera att alla elever oavsett social bakgrund ska ha tillgång till utbildningen, följer de tidigare paragrafernas ambition om att skolan ska bidra till att utjämna sociala skillnader i och med detta. Skolans likvärdighet ska också utjämna dessa skillnader genom att lämna över eleverna till samhället med samma förutsättningar. Med dessa paragrafer i åtanke verkar det som att skollagen fortsatt utgår från den generella välfärdens principer om att skolan ska erbjuda en gemensam mötesplats och vara utformad efter samma regler, och på så vis integrera befolkningen från olika socioekonomiska grupper. Dock verkar det som att de följande paragraferna, de som benhandlar de olika huvudmännens ansvar, frångår denna generella utformning. Att skollagen måste innehålla regleringar för de olika huvudmännen är en av effekterna av valfrihetssystemet då skollagen ämnar innefatta samtliga verksamheter. Detta är också, enligt de teoretiska utgångspunkter som presenterades i kapitel två, en naturlig process för lagutformningen då det givet av sammanhanget är nödvändigt att anpassa lagen efter aktuella omständigheter. I fallet med skolan var det nödvändigt att justera utformningen dels för att garantera alla elever samma rättigheter att utnyttja valfriheten, och dels för att svara på befolkningens efterfrågan av ökad valfrihet. Dock innebar det att de paragrafer som behandlar de olika huvudmännen skiljer sig från de föregående paragraferna. Där den generella välfärden utgår ifrån att alla verksamheter ska ingå under samma regler går det i dessa paragrafer att finna skillnader i både utformning och tillgänglighet. Problematiken med dessa skillnader ligger i att de föregående paragraferna undergrävs då likvärdig utformning inte kan garanteras när fristående skolor tillåts profilering och då social integrering kräver lika tillgång för alla medborgare. Detta innebär att det främst är de senare paragraferna som kommer till uttryck i valfrihetssystemet. Dessa är de paragrafer som kan anses utformade efter den 25 selektiva välfärdens principer, dels då den enhetliga utformningen av verksamheten frångåtts och dels då friskolor tillåts undantag som exempelvis urval i antagningsprocessen, och är också de paragrafer som kan förklara att segregerande mönster tillåts i valfrihetssystemet. 5.2 Valmönster hos olika socioekonomiska grupper Som de teoretiska utgångspunkterna i kapitel två pekar på är lagstiftning politikernas främsta möjlighet till att styra medborgarnas beteende, och i frågan om valfrihetssystemet är önskan att styra beteendet i den riktning att alla medborgare ska utnyttjar valfriheten utan att följa ett visst gruppmönster. Dock går det döma av resultatet över de segregerande utfallen inom skolan att det trots lagutformningen går att urskilja en socioekonomisk separation mellan kommunala och fristående skolenheter. För elever, och då särskilt på grundskolenivå, har föräldrarna en stor del i valet av skola och det visar sig, både i statistiken för denna studie men även i tidigare studier, att det är föräldrar med egna erfarenheter från studier på högre nivå som engagerar sig mest i barnens skolgång. Detta beror på att det krävs förståelse för fördelar och nackdelar av olika val. För att uppnå en sådan förståelse krävs det tillgång till god information om de olika valen, vilket är något som empirin visar på är lättast för högutbildade föräldrar att tillförskaffa sig. Detta innebär att det i valfrihetssystemet främst är elever med föräldrar som har en hög utbildningsnivå som utnyttjar valfriheten. Eftersom högutbildade föräldrar kan anses ha en större erfarenhet av och förståelse för utbildningsväsendet är de också mest benägna att fatta välöverlagde beslut gällande deras barn framtida utbildning.66 Denna trend, att välutbildade föräldrar är mest engagerade i barnets skolgång, kan också antas förstärka segregation senare i livet då stöd från familj i studierelaterade frågor leder till att elever presterar bättre. Tidigare undersökningar visar också på att det i fristående skolenheter finns fler högpresterande elever, vilket kan vara en indikator på att dessa elever i större utsträckning själva kommer att gå vidare till högre utbildning senare i livet. 67 Detta kan tyda på att skollagens utformning gällande paragraf fyra, om skolans roll att tillgodose alla elever med samma möjligheter att uppnå en viss nivå av kunskap inför framtiden, undergrävs då socioekonomisk bakgrund fortsatt verkar vara den mest avgörande aspekten för att uppnå goda studieresultat. Denna tendens kan sättas i relation till paragraf åtta i skollagen som behandlar alla skolenheters ansvar att erbjuda en likvärdig utbildning mellan skolor. Likvärdigheten kan vara svår att uppnå då skolmiljön även påverkas av de övriga eleverna i klasserna. Skolverket har genomfört studier som visar på att lågpresterande elever många gånger påverkas positivt av studiestarka klasskamrater. Detta försvåras dock om valmönstren hos medborgarna resulterar i att studiestarka elever med högutbildade föräldrar i första hand väljer friskolor framför kommunala skolor.68 66 Dahlstedt, sid 31. Ibid, sid 31. 68 Skolverket – likvärdig utbildning i svensk grundskola, sid 71. 67 26 Lagutformningen ambitioner om att skapa ett skolväsende som, trots valfriheten, lyckas bidra till ett integrerat samhäller där separationen mellan befolkningsgrupper minskar, verkar enligt resultaten i föregående kapitel inte ha lyckats. Om dessa skillnader i val beror på att befolkningen väljer efter egna preferenser eller i enlighet med resten av befolkningen i samma socioekonomiska grupp är omdiskuterat.69 Dock tyder de resultat som framkommit i denna uppsats på att befolkningen söker sig till fristående skolenheter i grupper om socioekonomiskt starka individer, medan de kommunala skolorna snarare representeras av resurssvaga individer. Att diskutera huruvida detta görs på grund av prefererade val är svårt att säkerställa, men då det i störst utsträckning är föräldrar med akademisk bakgrund som har möjlighet att faktiskt tillgodose sig med information rörande de olika valen kan de också anses vara den sociala grupp i samhället som faktiskt har möjlighet till prefererade val. 5.3 Friskolors placering, urval och elevers reella valmöjlighet Resonemanget som precis lämnats landade i funderingen kring individers valmöjligheter och hur individer väljer att utnyttja valfriheten. Detta avsnitt av analysen kommer att belysa dessa individers reella möjlighet till valfrihet beroende på friskolornas möjlighet att placera verksamheten i önskvärt område och deras möjlighet till urval. Som det statistiska underlaget visar finns det tendenser hos friskolorna att placera sin verksamhet i de kommuner som i högre grad representeras av högutbildade individer. Detta i relation till resultatet att det i första hand är elever med högutbildade föräldrar som väljer en friskola innebär att friskolor på så vis kan ”sålla” bland elevurvalet på ett sätt som kommunala skolor inte kan. Då teorin också talar om att socioekonomiskt lika klasser ofta tenderar att bosätta sig i homogena miljöer och bostadsområden kan antagandet göras att friskolorna också placerar sin verksamhet strategiskt inom kommuner. Detta skulle då innebära att det i exempelvis Stockholm finns vissa bostadsområden som domineras av socioekonomiskt svaga individer och därmed saknar en närliggande friskola. Detta i samband med att elever från socioekonomiskt svaga familjer, där föräldrarna enbart innehar en gymnasial eller lägre utbildning, inte utnyttjar valfriheten på samma sätt som socioekonomiskt starka familjer gör leder till en än mindre sannolikhet att dessa elever väljer en fristående skolenhet framför en kommunal. Friskolornas möjlighet till placering innebär således en segregerande tendens både mellan kommuner och inom kommuner. Detta är ett resultat som kan ställas i relation till skollagen gällande de olika skolformernas skyldighet att ge alla elever lika tillgång till de olika skolalternativen (se paragraf åtta). Dock kan ett sådant mål knappast anses uppnåtts då det inte enbart skiljer markant på antal friskolor i de olika kommunerna, med Täby och Borås som exempel, utan även då friskolor endast är representerade i 189 av landets totalt 290 kommuner. Både uppsatsen resultat och tidigare studier visar på att friskolor i större 69 Blomqvist och Rothstein, sid 76. 27 utsträckning tenderar placera verksamheten i storstäder, där även en stor andel högutbildade individer är bosatta, och därmed också störst antal potentiella elever70. Genom denna strategiska placering som friskolorna tillåts, då skollagen saknar korrigering för detta beteende, kan friskolorna subtilt sålla bland elever genom att placera sig i ett område där den önskvärda elevsammansättningen redan är dominerande71. Det är iakttagelser av detta slag som ger grund åt analysen att de elever som bor antingen i socioekonomiskt utsatta bostadsområden eller i kommuner där friskolor inte finner incitament att starta verksamhet har mindre reell valfrihet än elever i friskoletäta områden. Ytterligare ett resultat av detta är att så länge friskolor väljer att inte placera verksamheten i socialt utsatta områden kommer befolkningen i dessa kommuner och bostadsområden i större grad att söka sig till kommunala närliggande skolor. Detta skulle kunna ses som en naturlig effekt av det tidigare presenterade resultatet att de i första hand är högutbildade individer som utnyttjar valfriheten, vilket innebär att lågutbildade individer oftare avstår från att göra aktiva val och därigenom tilldelas en kommunal skolenhet72. 5.4 Skolsegregering efter generella eller selektiva principer? Som det verkar finns det viss motsägelse i att försöka motverka segregationen utifrån en lag utformad efter generella välfärdsprinciper och samtidigt införa valfrihetssystemet. Den underliggande orsaken till att en sådan kombination är problematisk ligger i att valfriheten infördes för att underlätta för den enskilda individen att välja bland olika sociala tjänster efter dennes individuella behov, vilket skiljer sig från de tidigare värderingarna bland medborgarna och hos staten då man ansåg att en enhetlig produktion av tjänsterna skulle gälla för alla. 73 Som tidigare diskuterats ämnar lagutformningen att fånga in alla medborgare och offentligt finansierade verksamheter i valfrihetssystemet och på så vis ge alla samma möjlighet att nyttja de olika alternativen. Detta skulle kunna ses som ett försök från politikerna att bibehålla en välfärd som erbjuder tjänster och social trygghet efter generella principer, om än något modifierat. En sådan typ av lagförändring är också, som diskuterades i kapitel två, ett rationellt beteende bland politikerna då styrningen endast kan fungera på demokratiska grunder så länge medborgarna accepterar systemet74. Den förändring som skedde i och med New Public Management-reformerna kan således ses som ett sätt att försöka förstärka den generella välfärden i ett modernt samhälle där valfrihet i större grad kommit att värdesättas. Trots detta innebar dock marknadsanpassningen av skolan att allt fler selektiva inslag har kommit att ta form i systemet. Som empirin i denna uppsats visat på är det exempelvis främst resursstarka individer i samhället som har möjlighet att införskaffa information. I ett system utformat efter selektiva principer skulle detta leda till att resurssvaga individer utmärks i 70 Laura Hartman (red), 2011, Konkurrensens konsekvenser, sid 77. Anders Linbom (red), 2007, sid 151 72 Ibid, sid 181. 73 Rothstein, 2010, sid 211. 74 Hill, 2005, sid 125 – 126. 71 28 samhället då de sätts i en situation där de behöver statligt stöd genom placering vid en skolenhet. Detta är också en särskiljning som den nya skollagsutformningen saknar korrigering för, vilket innebär att det går att urskilja tecken på en selektiv tendens i det svenska skolväsendet. Dessutom återspeglas den socioekonomiska segregeringen friskolornas strategiska placering av verksamheten i områden som är överrepresenterade av resursstarka individer. På så vis kan friskolorna anses bidra till segregeringen genom att de inte enbart försvårar socioekonomiskt utsatta individers reella möjligheter till val genom sin placering, utan också för att de individer som inte aktivt gör ett val mellan skolenhet kommer att tilldelas statligt stöd vilket i detta fall innebär en placering vid en kommunal skola. Ytterligare en aspekt som ifrågasätter skolväsendets utformning enligt generella principer efter valfrihetens införande i systemet är det faktum att statens roll som producent av skolan minskade i och med konkurrensutsättningen. Ett enhetligt utformat system där staten stod för produktionen för att garantera lika skolverksamhet i hela landet var en av grundbultarna i den ursprungliga utformningen efter generella principer, men efter att verksamhetens utförande förlagts till kommunal nivå och privata företag tillåtits in på marknaden har statens roll snarare antagit en kontrollerande makt. Trots att de kontroller som staten utövar ska fungera som en garanti för att valfriheten ska gälla alla på lika villkor uppstår det vissa luckor i systemet. Som presenterats tidigare i uppsatsen tar dessa luckor form i att friskolor erbjuds, genom de ovannämnda paragrafer i skollagen, vissa möjligheter att utforma både utbildning och antagning av elever efter andra förutsättningar än den kommunala skolan. Även om en sådan skillnad mellan skolenheterna tyder på att den enhetliga utformningen av skolan har lämnats därhän ämnar fortfarande staten att tillämpa universella målsättningar under vilka skolenheterna ska verka. Detta innebär att de avsteg från den kommunala skolans riktlinjer som de fristående skolenheterna tillåts i sig inte behöver betyda att segregationen ökar. Snarare verkar problemet ligga i att det går att spåra ett politiskt oönskat beteende hos befolkningen där resurssvaga individer visar på en tendens att inte utnyttja valfriheten i samma utsträckning som resursstarka individer tycks göra. Svårigheten med valfrihetssystemet skulle därför istället kunna ligga i det tidigare diskuterade problemet om huruvida medborgarna fattar beslut efter egna preferenser eller efter ett visst socialt mönster75. I dagsläget är det 18,5 procent (se diagram 3) av det totala antalet niondeklassare från socioekonomiskt starka familjer som väljer en fristående skolenhet. Detta är möjligtvis inte en allarmerande siffra i sig, men om utvecklingen av friskolornas etablering och placering fortsätter och andelen elever som väljer ett fristående skolalternativ fortsätter följa samma segregerande mönster som det har gjort de senaste 15 åren, kommer det krävas ytterligare förändringar av skollagen för att lyckas parera polariseringen av socioekonomiska grupper. Denna förändring kommer behöva innebära att lagen utvecklas för att innefatta en korrigering 75 Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 76. 29 för väljarmönster och friskolornas möjlighet till placering för att utformningen fortsatt ska kunna anses utgå från generella principer. 6. Slutsats Denna uppsats har nu undersökt och diskuterat segregerande mönster i det svenska skolväsendet i och med att fristående skolalternativ tillåtits på skomarknaden. Denna reform har som sagt ökat värderingen av valfrihet bland de svenska medborgarna, men det har också inneburit tydliga tecken på att inte alla utnyttjar denna valfrihet på lika villkor. Som visats i de statistiska framställningarna för uppsatsen går det att urskilja tydliga mönster i hur elever väljer mellan kommunal och fristående skolenhet beroende på vilken högsta utbildningsnivå som föräldrarna innehar. Detta resultat understryker att det finns ett signifikant samband mellan högutbildade individer och valt av friskola. Ett sådant samband har också sökt förklaring i att högutbildade individer lättare har tillgång till nödvändig information om val av skola eftersom det krävs kunskap om systemet för att kunna navigera sig bland de olika alternativen. Därtill har uppsatsen inte funnit något signifikant samband bland varken individer med en förgymnasial eller gymnasial utbildning, vilket innebär att dessa individer antingen i större utsträckning väljer en fristående skolenhet åt sina barn eller helt enkelt inte fattar ett aktivt val och därigenom placeras vid en kommunal skola. Denna typ av socioekonomisk segregering förstärks även av friskolornas tendens att placera verksamheten i områden som är överrepresenterade av socioekonomiskt starka individer, vilket för uppsatsens är synonymt med högutbildade individer. Skollagen finns till, som tidigare nämnts, för att garantera att alla skolberättigade ungdomar ska ha lika tillgång till likvärdig utbildning. En skollag utformad efter generella principer ämnar förhindra segregering genom att erbjuda en enhetligt utformad verksamhet, och på så vis skapa ett jämlikt samhäller för dess elever senare i livet. Dock tycks den nya skollagen, som kom till för att innefatta alla verksamheter oavsett huvudman, sakna korrigerigering för den typ av segregering som diskuterats här. Istället är det just segregering efter socioekonomiska valmönster och friskolors undantag från kommunala riktlinjer som tillåter en sådan segregering. Som diskuterades i analysen är det också just dessa paragrafer som undergräver de övriga paragraferna gällande integrering av olika samhällsgrupper då varken lika tillgång eller enhetlig utformning kan garanteras. Med andra ord innebär friskolereformen en viss problematik med att sammanföra valfrihet för individer och en lagutformning som styr befolkningens beteende efter en generell välfärdsprincip om universalism. De inslag av socioekonomiska svaga individers ovilja att själva fatta överlagda beslut gällande skolgång resulterar i en selektiv statlig intervention där dessa elever placeras vis en kommunal skolenhet. Att skollagen därtill tycks sakna förmåga att förhindra selektiva antagningsmetoder, verksamhetsutformning och placering hos 30 friskolorna tyder än mer på att lagutformningen bara kan göra så mycket för att styra beteende hos medborgare och producenter. Uppsatsen landar därmed i en slutsats som ämnar besvara de två frågeställningarna om hur skolsegregationen ser ut och efter vilken välfärdsprincip skollagen är utformad. Den segregering som går att finna i skolväsendet följer tydliga socioekonomiska valmönster där elever till högutbildade föräldrar i störst utsträckning tenderar välja en fristående skolenhet. Detta är också en trend som förstärks av friskolornas möjlighet till urval bland elever och deras möjlighet till strategisk placering. Skollagens utformning visar en tydlig ambition om att styra befolkningens beteende i den riktning att social integrering uppnås via generella principer om universalism där alla garanteras en likvärdig utbildning inför framtiden. Dock innebär valfriheten att den enhetliga utformningen av skolan frångåtts, och de generella principerna till trots så har fler selektiva inslag tagit form i skollagen. Det är således svårt att tala om det har skett en renodlad övergång till ett selektivt skolsystem, men friskolereformen har utan tvekan luckrat upp den generella utformningen, vilket inte allra minst syns på de segregerande valmönstren hos befolkningen. 31 7. Slutdiskussion 7.1 Källkritik och urval Mycket av det empiriska material som valdes ut för att genomföra denna studie har hämtas från Skolverkets databaser. Detta innebär att råmaterialet inte framställts för just denna studies syfte, trots att diagram och tabeller sammanställts via det data som hämtas vid databaserna, och kan därför ifrågasättas i sitt användningsområde. Dock har Skolverket, och SCB för den delen, framställt data utan värderingar och den information som går att hämta blir såldes anpassningsbar. Valet att avgränsa det undersökta urvalet till niondeklassare bygger på att det var det data som bäst stämde överrens med den studie som ämnades genomföras, men avgränsningen borde rimligtvis inte vara ett problem eftersom niondeklassare kan anses representativa för grundskolan generellt. Detta antagande har gjorts efter att resultatet presenterats och överrensstämde med tidigare studier om segregerande utfall för grundskolan. Valet att göra en flervariabelsanalys av statistisk data, där socioekonomisk- och boendesegregation valt ut som oberoende variabler, förtjänar att beaktas med försiktighet då det kan finnas fler förklaringsvariabler till skolsegregation än just dessa två.76 Dock tycks detta inte vara ett påträngande problem för denna uppsats, då uppsatsens utgångspunkt bygger på att undersöka just denna sorts segregering och uttalar sig därför inte heller om övriga segregerande tendenser i skolväsendet. Valet av att analysera ett relativt smalt utbud av material nämns också i metodkapitlet och motiveras där som en metod för att studera detaljerna i ett sammanhang. Detta gäller även valet att studera enbart paragrafer ur skollagen och inga fler policydokument av liknande slag för att reglera segregationen i skolan. Skollagen valdes eftersom den anses vara det styrverktyg som politiker och annan legislativ utövare vänder sig till i första hand för att reglera tendenser och beteende hos befolkningen. 7.2 Vidare forskning Denna uppsats har genom att undersöka statistisk data och sammanställt denna jämfört segregerande tendenser i skolan med skollagens utformning för att motverka det samma. För läsaren kanske valet att inte undersöka etnisk segregering redan har ifrågasatts, då även en sådan segregering är vanligt förekommande som undersökningsobjekt i tidigare studier. Dock gjordes valet att undersöka socioekonomisk segregering i första hand, och på så sätt välja bort etnisk segregering som undersökningsobjekt. Detta val gjordes då mycket av den tidigare forskningen pekar på att etnisk segregering i många fall sammanfaller med socioekonomisk segregering. Även boendesegregeringen återspeglar de båda andra i och med att individer tenderar att bosätta sig i områden där socioekonomiskt och etniskt lika individer återfinns.77 76 77 Esaiasson et al, 2007, sid 424. Blomqvist och Rothstein, 2005, sid 73. 32 Därmed anses etnisk segregation representeras i den socioekonomiska segregeringen vilket också sammanfaller med boendesegregationen i detta fall då uppsatsen diskuterar homogena miljöer i socioekonomiska termer. En studie av större omfång skull med fördel kunna undersöka sambandet mellan socioekonomisk- och etnisk segregering, men för denna uppsats har en sådan undersökning valts bort eftersom etnisk segregering antas följa samma väljarmönster som den socioekonomiska segregeringen som presenterats i uppsatsen. Vad gäller uppsatsen generaliserbarhet skulle vidare studier om konkurrensutsättningens konsekvenser på segregerade utfall och lagutformning behövas på andra områden i välfärdssystemet. Om en sådan studie visar på liknande resultat skulle en jämförelse studierna emellan kunna landa i en generalisering om välfärdsstatens utformning efter generella eller selektiva principer i stort. Dock har inte denna uppsats för ambition att generalisera resultatet till hela välfärdssektorn, utan en sådan studie lämnas till framtida forskare. 33 8. Referenser Tryckta referenser Göran Bergström & Kristina Boréus (2012), Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Tredje upplagan, Studentlitteratur AB, Lund. Paula Blomqvist (2004), The choice revolution: Privatization of the Swedish welfare services in the 1990s, Blackwell Publisher Ltd, Oxford. Paula Blomqvist, Bo Rothstein (2005), Välfärdsstatens nya ansikte – demokrati och marknadsreformer inom den offentliga sektorn, Agora, Lund Laura Hartman (red.) (2011), Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?, SNS förlag, Stockholm Michael Hill (2005), The Public Policy Process, Pearson Longman, Harlow. Andres Lindbom (red.) (2007), Friskolor och framtiden – segregation, kostnader och effektivitet, Institutet för framtidsstudier, Stockholm Olof Petersson (2010), Den offentliga makten. Tredje upplagan, SNS Förlag, Stockholm. Bo Rothstein (2010), Vad bör staten göra? – om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, SNS Förlag, Stockholm. Elektroniska källor Dahlstedt (2007), I val(o)frihetens spår – Segregation, differentiering och två decennier av skolreformer, Pedagogisk forskning årgång 12 nr 1, sid 20 – 38. http://www.academia.edu/203013/I_val_o_frihetens_spar_Segregation_differentiering_och_t va_decennier_av_skolreformer (Hämtad 2013-04-22) Skolverket, 2009, Vad påverkar resultatet i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/2.6600/strukturella-orsaker-tillsjunkande-skolresultat-1.189964 (Hämtad 2013-04-16) 34 Skolverket, 2012, Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2816 (Hämtad 2013-04-16) Regeringskansliet, 2009, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. http://www.regeringen.se/sb/d/12022/a/128212 (Hämtad 2013-04-20) Pressmeddelande från SCB. Statistik hittas via länken ”Redovisning av samtliga kommuners utbildningsnivå”. http://www.scb.se/Pages/PressRelease____332175.aspx (Hämtad 2013-05-29). Skolverkets webbsida http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/statistik/2.4290/2.4292 (Hämtad 2013-04-05) http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/statistik/2.4290/2.4292/skolor-och-elever-igrundskolan-lasar-1997-98-1.26382 (Hämtad 2013-04-05) Siris webbsida http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_a r=1997&p_lan_kod=&p_kommunkod= (Hämtad 2013-04-10) http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_a r=2012&p_lan_kod=&p_kommunkod= (Hämtad 2013-04-10) http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grbetyg&p_ar =2012&p_lankod=&p_kommunkod=&p_flik=F (Hämtad 2013-04-11) http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_a r=2012&p_lan_kod=01&p_kommunkod=0180 (Hämtad 2013-05-20) http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_a r=2012&p_lan_kod=14&p_kommunkod=1480 (Hämtad 2013-05-20) http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_a r=2012&p_lan_kod=14&p_kommunkod=1490 (Hämtad 2013-05-20) http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=grelever&p_a r=2012&p_lan_kod=01&p_kommunkod=0160 (Hämtad 2013-05-20) 35 Lagar och författningar Svensk författningssamling 2010:800, Skollagen, utfärdad 2010-0623. 36