Brit Rönnbäck
Kunskapsbyggardag 7 juni 2006
1(3)
Kursvärderingssystemet som ett led i kvalitetsarbetet
Brit Rönnbäck och Cecilia Björklund
Kursvärderingsformulärets teoretiska grund and
användning
Brit Rönnbäck
Det nu använda frågeformulärets teoretiska bakgrund
Enligt den teori om lärande som företräds av Marton et al i Hur vi lär (3 uppl 2001) så kan
studenter välja att förhålla sig till sina studieuppgifter på olika sätt som resulterar i ytinlärning
respektive djupinlärning. Mycket kortfattat innebär dessa begrepp följande:Ytinlärning
innebär att man studerar för att ”komma ihåg” och kunna återge i examinationen och
djupinlärning att man studerar för att förstå” vad som menas. När man först kartlade dessa
förhållningssätt trodde man att de tillhörde studentens ”inlärningsstil”. Senare forskning har
visat att studenter väljer förhållningssätt efter vad de tror är ”bäst” eller mest ekonomiskt eller
efter vad de tror att läraren förväntar sig. Inlärningsmiljön kan alltså i mycket stor
utsträckning påverka vilket förhållningssätt studenten väljer och lärare kan, genom att vara
medveten om detta, bidra aktivt till att studenterna i större utsträckning väljer djupinlärning
genom att skapa en inlärningsmiljö som befordrar detta.
Gibbs (1992) beskriver vad som karaktäriserar en sådan inlärningsmiljö, nämligen God
undervisning, Klara mål, Bra arbetsbelastning, Bra examination, Självständigt arbete,
Återkoppling. Han ger också läraren strategier för hur detta skall kunna uppnås genom hur
man designar kurser (kap 2 ibid).
Ramsden utvecklade (19--) ett frågeformulär Course Experience Questionnaire (CEQ) för att
försöka kartlägga skillnader i inlärningsmiljö mellan olika institutioner/skolor/program.
Resultaten finns beskrivna bl a i Ramsden (1992). I Australien utvärderas nu alla utbildningar
med hjälp av detta formulär enbart men också för det mesta tillsammans med andra metoder.
Kursvärderingar för bättre kvalitet på lärandet
Syftet med att använda ett kursvärderingsformulär som är förankrat i en teori om lärandets
kvalitet som CEQ är att kunna få data kring de faktorer som enligt teorin faktiskt bidrar till att
öka sannolikheten att studenter väljer ett djupinriktat förhållningssätt, för att kunna påverka
dessa.
Paradigmskiftet från undervisning till lärande och kursvärderingar
Det skifte från undervisningscentrerad till lärandecentrerad forskning som representeras av
Marton med efterföljares inriktning, motsvaras av en förändring i vad som är det centrala i
kursvärderingen. I ett undervisningscentrerat paradigm är läraren och föreläsningen i centrum
och vad läraren gör respektive inte gör och hur bra kommer att styra vilka frågor som ställs i
frågeformuläret.
I det lärandecentrerade paradigmet gäller det att göra frågor om hur studenten uppfattar sin
inlärningssituation beträffande de faktorer som leder till djupinlärning och hur och hur mycket
studenten arbetar med inlärningsuppgifterna. Frågor om studentens insats blir alltså självklara
i detta paradigm.
Hur skall vi använda CEQ?
Brit Rönnbäck
Kunskapsbyggardag 7 juni 2006
2(3)
Det kursvärderingsformulär vi nu använder vid LTU är CEQ med anpassning av frågorna till
svenska förhållanden som gjorts i Lund av Lunds tekniska högskola. Där använder men detta
utvärderingsformulär som ett led i att försöka påverka inlärningsmiljön för hela högskolan
och ledningen har aktivt arbetat med detta även på andra sätt t ex genom att skapa en akademi
för lärare som meriterar sig pedagogiskt och skriver pedagogiska meritportföljer som
godkänns om lärarna kan visa att deras sätt att arbeta pedagogiskt motsvarar de kriterier som
har satts upp. De som ansöker om medlemskap och godkänns får högre lön och kan verka som
mentorer för nya lärare inom högskolan.
I Lund har man utvecklat ett material som beskriver utvärderingssystemet och hur det skall
användas som man kan läsa om på följande webbsida:
http://www.ceq.lth.se/
De har också gjort en liten broschyr som delas ut till studenterna och det finns dessutom
information på webben
http://www.student.lth.se/kursutvarderingar/
Studenterna fyller i kursvärderingen på webben och sedan får lärarna resultaten och kan med
hjälp av en handledning lära sig att tyda resultaten, som ger dem information om studenternas
uppfattningar om de olika faktorerna. De faktorer som mäts med frågorna, vilka är grundade i
vetenskaplig litteratur om lärande, är följande: God undervisning, Tydliga mål,
Förståelseinriktad examination, Lämplig arbetsbelastning, Allmänna färdigheter.
I denna lathund kan man läsa om hur man använder frågeformuläret:
http://www.ceq.lth.se/info/lathund_lp1_ht2003.pdf
Nästa steg är att analysera innebörden i resultaten, dvs titta på de olika frågor som bygger upp
faktorerna för att se vad det är som bidrar till utfallet och dra slutsatser om vad man skulle
kunna åtgärda i kursen för att påverka studenternas uppfattning om kursen .
I lärarnas analys ingår också att utöver vad som kommit fram i kursvärderingen sätta utfallet
av examinationen i relation till vad studenterna har svarat på frågeformuläret och annan
information som man har om kursen.
Vad kan lärare göra för att påverka studenternas förhållningssätt?
Det som lärare kan göra är att hela tiden knyta sin egen kurs till den helhet som representeras
av matrisen över de färdigheter och kunskaper som studenten skall ha när utbildningen är klar.
Dessutom är det viktigt att genom aktiviteter tillsammans med studenterna och genom allt
utbildnings- och informationsmaterial skapa tydliga mål och kriterier för vad som studenten
skall nå i kursen. Examinationsmetoderna skall säkerställa att studenterna arbetar under hela
kursen och att de arbetar för förstå. Studiehandledningen ger särskilt bra tillfälle att utveckla
synen på lärande och vilken ansvarfördelning som läraren förväntar sig för lärandet i kursen.
Vad behöver göras på LTU?
Vi behöver diskutera vilken roll som kursvärderingsformuläret skall ha i kvalitetsarbetet på
LTU. Vi behöver också diskutera vilka alternativa sätt att utvärdera kurser som behövs för att
kunna vidta kvalitetshöjande åtgärder för undervisning och lärande.
Vi behöver bl a utbilda om den teoretiska grunden för Ramsdens formulär och hur man skall
analysera svaren och hur man kan komplettera formuläret med egna frågor, alternativt med
andra sätt att utvärdera.
Brit Rönnbäck
Kunskapsbyggardag 7 juni 2006
3(3)
Referenser
Marton et al (2001) Hur vi lär. 3 uppl ISBN 91-51-83879-6
Gibbs, G: Improving the Quality of Student Learning. Bristol TES. ISBN 0-947855-80-3
Prosser & Trigwell (1999) Understanding Learning and Teaching. The Experience in Higher
Education. Open University Press. ISBN 0-335-19831-7
Ramsden (2003) Learning to Teach in Higher Education. RoutledgeFalmer, 2nd ed. ISBN 0415-30345-1
http://www.ceq.lth.se/
http://www.student.lth.se/kursutvarderingar/
http://www.ceq.lth.se/info/lathund_lp1_ht2003.pdf
