Malmö stad
Förskoleförvaltningen
2014-10-29
Analysstöd likabehandlingsarbetet
Förskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan
enligt 3 kap 16 § diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap
skollagen. De båda planerna kan med fördel sammanföras till en plan som då kallas ”plan mot
diskriminering och kränkande behandling”.
Ett tips på verktyg att använda sig av när man upprättar sin plan är www.planforskolan.se.
Ett tips på kartläggningsverktyg är Diskrimineringsombudsmannen, DO:s husmodellen
http://www.do.se/sv/Material/Husmodellen--forskolan/.
Frågor att arbeta med
Hur tar vi reda på om kränkningar sker i vår verksamhet?
Hur arbetar vi för att minska kränkningar?
Hur gör vi när vi får signaler om att en kollega kränkt ett barn?
Arbetar vi kontinuerligt med självvärdering och reflekterar regelbundet över vårt
förhållningssätt gentemot olika barn?
Vilka forum finns för oss att diskutera likabehandlingsfrågor på förskolan?
Är likabehandlingsarbetet en del av vårt systematiska kvalitetsarbete?
Har vi kännedom och förståelse för de olika begreppen och vad lagen kräver? Exempel
på begrepp är diskriminering, trakasserier, kränkande behandling, främjande arbete och
förebyggande arbete, de olika diskrimineringsgrunderna se exempel på DO:s hemsida
http://www.do.se/sv/Material/Forebygga-diskriminering-och-krankande-behandling-iforskolan/.
Hur arbetar vi för att förskolan ska vara en trygg plats för alla barn?
Hur hanterar vi barn med respekt i vår verksamhet? Finns det situationer där vi kan
utveckla detta?
Hur arbetar vi för att bygga upp en gemenskap i barngruppen?
Tar vi barns tankar, känslor och upplevelser på allvar? Hur?
Hur hanterar vi känslor? Är vissa känslor mer accepterade? Tillåts barn uttrycka mer svåra
känslor som frustration och ilska? Hur stödjer vi barnen i att förstå känslor?
Hur arbetar vi för att stärka varje barns självkänsla och självförtroende?
Hur arbetar vi med genus och jämställdhet? Har barn lika stort utrymme i verksamheten
oavsett kön?
Vilka föreställningar förmedlar vi om på vilka sätt barn och vuxna förväntas vara
beroende av exempelvis ålder, kön, trosuppfattning eller etniskt ursprung?
Malmö stad
Förskoleförvaltningen
2014-10-29
Hur uppmärksammar vi barnens olika lekmönster och hierarkin i barngruppen?
Hur syns vårt likabehandlingsarbete i lokaler och utrustning? Vad sitter på väggarna?
Vilka lekmiljöer erbjuds och vilka signaler ger de om hur olika intressen värderas?
På vilka sätt speglar verksamheten en kulturell mångfald och olika levnadsvillkor?
Finns det möjlighet för alla barn att identifiera sig, och att kunna pröva olika sätt att vara?
Synliggör vi exempel på olika familjekonstellationer på ett självklart sätt?
Hur arbetar vi för att förskolans miljö och aktiviteter ska vara tillgängliga och
inkluderande för alla barn?
Framgångsfaktorer
Likabehandlingsarbete/värdegrund tas upp i kvalitetsdialoger mellan tex utbildningschef
och förskolechef, medarbetarsamtal och diskuteras på arbetsplatsträffar. Frågor som ovan
nämns väljs ut och reflekteras över.
All personal i förskolan involveras och görs delaktiga i likabehandlingsarbetet, även t.ex.
kökspersonal och lokalvårdare. Tydliga rutiner för att introducera förskolans värdegrund
för vikarier finns.
En personal på varje avdelning har ett särskilt ansvar för likabehandlingsarbetet och
bildar en likabehandlingsgrupp. Förankringen vidare till kollegerna är viktig.
Barn och vårdnadshavare görs delaktiga; t.ex. ta fram trivselregler tillsammans med
barnen, intervjua regelbundet kring trivsel och trygghet, ge vårdnadshavare möjlighet till
att lämna sina synpunkter och önskemål återkommande.
Definitioner av begreppen
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har
samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller anna
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och
ålder. Diskriminering kan t.ex. ske genom förskolans regler och rutiner. Endast förskolan som
organisation och personalen kan göra sig skyldig till diskriminering, eftersom diskriminering
handlar om missgynnande måste den som utför diskrimineringen ha någon form av makt.
Trakasserier
Trakasserier är uppträdanden som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon
av diskrimineringsgrunderna. Både personal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är uppträdanden som kränker ett barns värdighet, men som inte har
samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att exempelvis retas, frysa ut, knuffas,
dra i håret eller tilltala någon på ett nedvärderande sätt osv. Både personal och barn kan göra sig
skyldiga till kränkande behandling.
Malmö stad
Förskoleförvaltningen
2014-10-29
Exempel på diskriminering och trakasserier som har samband med kön
En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering]
När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den
är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är
Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]
Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med könsidentitet eller könsuttryck
Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes
önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa
med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret:
”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har
börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier]
Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med etnisk tillhörighetEn förskola med många barn med annan etnisk
tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp.
[diskriminering]
En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning:Axel går
i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?”
[trakasserier]
Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och
hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med funktionsnedsättningAnna som har ADHD
får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en
annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering]
David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar
honom ”Snubbelfot”. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på
förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för
bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen
utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]
Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha
ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn.
[diskriminering]
Exempel på händelser som kan trakasserier som har samband med ålder: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte
har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]
Förslag på fördjupningslitteratur kring likabehandlingsarbete och relationernas betydelse för barns utveckling och lärande
Aspelin, Jonas, (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups.
Aspelin, Jonas & Persson, Sven, (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups.
Diskrimineringsombudsmannen, DO(2012). Lika rättigheter i förskolan- handledning. Stockholm: DO.
Juul, Jesper & Jensen, Helle, (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag.
Krantz Lindgren, Petra,(2014) Med känsla för barns självkänsla. Bonniers.
Skolverket, (2014). Skolverkets allmänna råd - Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Fritzes.
Skolverket, (2013). Förskolans och skolans värdegrund – förhållningssätt, verktyg och metoder. Stockholm: Fritzes.
Malmö stad
Förskoleförvaltningen
2014-10-29
Skolverket, 2012). Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling – lagens krav och huvudmannens ansvar. Stockholm: Fritzes.
Öhman, Margareta (2008). Hissad och dissad – om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber AB.
Lunneblad, Johannes (2013). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Taguchi Lenz, Hillevi & Bodén, Linnea (2011) En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber AB.
