Unga vuxna och
typ 2-­‐diabetes
Björn Eliasson, Göteborg
Självklara frågor
• Hur vanligt är det?
• Vad beror det på?
• Hur ska man förebygga?
• Hur behandla?
Hur många barn och ungdomar (≤18 år) i Sverige har typ 2-­‐diabetes?
65
Källa: Gun Forsander, Göteborg, 12 april 2010
Källa: Gun Forsander, Göteborg, 12 april 2010
‣
Exempel
‣
4 i Göteborg
‣
3 i Örebro
Källa: Gun Forsander, Göteborg, 12 april 2010
‣
‣
Exempel
‣
4 i Göteborg
‣
3 i Örebro
Motsvarande cirka 0,8% av alla barn och ungdomar i SweDiabKids
Källa: Gun Forsander, Göteborg, 12 april 2010
IABETOLOG
YTT
Ar 2009
22 Nr 3
Arsrapport 2008 •
SWEDIABKIDS
Nllflonel/t register tor bam- och ungdomsdht1tes 0 - 18 lr
https :llwww.ndr.nu/ndr21
S\'ES<K FORESISG FOR OIA~rTO!Ot,J
SWEDISH 'KlCIFTY FOR lllARETOI ()(,y
Typl
Typ2
typ
Al
Falun
114
57
23'
14
7
II
>2
172
I
49
3
13
4
17'
I
41
142
228
112
14
206
90
I
2
Annan
typ
2
typ
2
21
2
2
3
I
2
2
6
14
I
3
3
2
I
I
4
6
I
I
3
2
11~8+-~~--~41-~--+---~-----
2:15
I
4
113
76
4
73
24.
15:
Lund
264
190
3
127
I
2
73
412
59
166
32
r.
O,
(
'~
4
I
II
22
2
I
I
2
I
6
I
8
4
I
I
I
I
I
li
14
1147-+-~1~+-~-+--~2~----+-----
151
lhnlm
3
5
I
I
I n leA
'rnll l
I
2: 0
5
80
197
169
62
57
209
49
109
5
I
8
3
I
I
I
I
2
2
2
I
I
I
2
8
I
I
I
I
12
3
13
I
~~iiiiiiiiiiiiiii~
7074iiiiii~iiiiii;;;;;;i~iiiiiii;;;;;;o~iiiiiiii;;;;;o~iiiiii;;;;;;;;~
Hur stor andel av unga vuxna (19-­‐30/34 år) i Sverige har typ 2-­‐diabetes?
Acta Med Scand. 1986;220(5):437-­‐45.
Epidemiology of diabetes mellitus in Sweden. Results of the first year of a prospec;ve study in the popula;on age group 15-­‐34 years.
Ostman J, Arnqvist H, Blohmé G, Lithner F, Liaorin B, Nyström L, Sandström A, Scherstén B, Wall S, Wibell L.
Abstract
All newly diagnosed cases of diabetes mellitus aged 15-­‐34 years in Sweden, where the populadon in this age interval is about 2.3 million, were registered on standardized forms. During 1983, the first year of the study, there were 311 males and 161 females, excluding 280 with gestadonal diabetes. The annual incidence of diabetes was 26.2 per 100,000 in males and 14.2 in females. The respecdve figures for type I were 18.5 and 10.1, and for type II 5.7 and 2.9. The incidence of type I diabetes was similar for the four age groups (15-­‐19, 20-­‐24, 25-­‐29, 30-­‐34 years), while for type II it was highest in the oldest group. Types I and II, but not the sexes, differed as regards the cumuladve distribudon curves of the maximum blood glucose concentradon during the first two weeks ajer diagnosis. The present incidence of diabetes in Sweden is higher, pardcularly in males than the rates for similar age groups in Oslo (1925-­‐64) and Denmark (1970-­‐77).
Acta Med Scand. 1986;220(5):437-­‐45.
Epidemiology of diabetes mellitus in Sweden. Results of the first year of a prospec;ve study in the popula;on age group 15-­‐34 years.
Ostman J, Arnqvist H, Blohmé G, Lithner F, Liaorin B, Nyström L, Sandström A, Scherstén B, Wall S, Wibell L.
Abstract
All newly diagnosed cases of diabetes mellitus aged 15-­‐34 years in Sweden, where the populadon in this age interval is about 2.3 million, were registered on standardized forms. During 1983, the first year of the study, there were 311 males and 161 females, excluding 280 with gestadonal diabetes. The annual incidence of diabetes was 26.2 per 100,000 in males and 14.2 in females. The respecdve figures for type I were 18.5 and 10.1, and for type II 5.7 and 2.9. The incidence of type I diabetes was similar for the four age groups (15-­‐19, 20-­‐24, 25-­‐29, 30-­‐34 years), while for type II it was highest in the oldest group. Types I and II, but not the sexes, differed as regards the cumuladve distribudon curves of the maximum blood glucose concentradon during the first two weeks ajer diagnosis. The present incidence of diabetes in Sweden is higher, pardcularly in males than the rates for similar age groups in Oslo (1925-­‐64) and Denmark (1970-­‐77).
DM2 = DM1 / 3
Diabetologia (2006) 49: 1785-1794
DOl 10.1007/sOO 125-006-0293-5
ARTICLE
E. Bakhtadze · H. Borg · G. Stenstrom · P. Fernlund ·
H. J. Arnqvist ·A. Ekbom-Schnell · J. Bolinder ·
J. W. Eriksson · S. Gudbjornsdottir · L. Nystrom ·
L. C. Groop · G. Sundkvist
HlA-DQBl genotypes, islet antibodies and beta cell function
in the classification of recent-onset diabetes among young adults
in the nationwide Diabetes Incidence Study in Sweden
Diabetologia 2006;49:1785–94
67% har andkroppar
Diabetologia 2006;49:1785–94
67% har andkroppar
78% har andkroppar eller klinisk DM1
Diabetologia 2006;49:1785–94
”Conclusions/interpretadon: Assessment of islet andbodies is necessary for the aedological classificadon of diabedc padents ...” (i åldern 15-­‐34 år)
Diabetologia 2006;49:1785–94
Antal med DM1-­‐ och DM2
18-­‐30 år 2009 (3% av alla i NDR)
7000
6000
6226
5000
4000
3000
2000
1000
0
563
Typ 1-­‐diabetes
Typ 2-­‐diabetes
Antal med DM1-­‐ och DM2
18-­‐30 år 2009 (3% av alla i NDR)
7000
6000
6226
5000
8,3%
4000
3000
2000
1000
0
563
Typ 1-­‐diabetes
Typ 2-­‐diabetes
Andel kvinnor vid DM1-­‐ och DM2
18-­‐30 år 2009
55%
50,3
44%
44,9
33%
22%
11%
0%
Typ 1-­‐diabetes
Typ 2-­‐diabetes
Behandling vid DM2
18-­‐30 år 2009
Behandling vid DM2
18-­‐30 år 2009
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Kost
Tableaer
Insulin
Tableaer + insulin
Behandling vid DM2
18-­‐30 år 2009
50%
40%
30%
26,5
20%
10%
0%
Kost
Tableaer
Insulin
Tableaer + insulin
Behandling vid DM2
18-­‐30 år 2009
50%
40%
40,7
30%
26,5
20%
10%
0%
Kost
Tableaer
Insulin
Tableaer + insulin
Behandling vid DM2
18-­‐30 år 2009
50%
40%
40,7
30%
26,5
20%
16,6
10%
0%
Kost
Tableaer
Insulin
Tableaer + insulin
Behandling vid DM2
18-­‐30 år 2009
50%
40%
40,7
30%
26,5
20%
16,6
16,2
Insulin
Tableaer + insulin
10%
0%
Kost
Tableaer
HbA1c
Typ 1-­‐diabetes 18-­‐30 år 2009
HbA1c
Typ 1-­‐diabetes 18-­‐30 år 2009
Medel-­‐HbA1c 7,3%
HbA1c
Typ 2-­‐diabetes 18-­‐30 år 2009
HbA1c
Typ 2-­‐diabetes 18-­‐30 år 2009
Medel-­‐HbA1c 6,4%
Andel med HbA1c <6,0%
18-­‐30 år 2009
55%
51,5
44%
33%
22%
18,1
11%
0%
Typ 1-­‐diabetes
Typ 2-­‐diabetes
BMI
Typ 1-­‐diabetes 18-­‐30 år 2009
BMI
Typ 1-­‐diabetes 18-­‐30 år 2009
Medel-­‐BMI 24,9
BMI
Typ 2-­‐diabetes 18-­‐30 år 2009
BMI
Typ 2-­‐diabetes 18-­‐30 år 2009
Medel-­‐BMI 34,0
22
Andel med BMI >30
18-­‐30 år 2009
70%
68,6
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
10,2
Typ 1-­‐diabetes
Typ 2-­‐diabetes
Vad orsakar typ 2-­‐diabetes hos unga vuxna?
Internationa I
Diabetes
Federation
MAP 2.1
Prevalence (%) estimates of diabetes (20-79 years), 2010
3,2
3%
11,7
12%
9%
8,6
7,7
6,6
7
6,3
6%
5
0%
Totalt
n
mrådet
llahavso
d
Västra S
sie
Sydosta
rika
e
entralam
Syd-­‐ & C
aribien
rika & K
e
Nordam
Europe
ika
Nordafr
stern & Mellanö
Afrika
MAP 3.2
Prevalence (%) estimates of diabetes (20-79 years), 2010
European Region
MAP 2.3
Prevalence (%) estimates of impaired glucose tolerance (20-79 years),
2010
IDF Consensus conference, 7–9 February 2003, in Santa Monica, California:
“Type 2 Diabetes in the Young: The Evolving Epidemic”
Diabetes Care 2004;27:998-­‐1010
Diabetes Care 2004;27:998-­‐1010
Diabetes Care 2004;27:998-­‐1010
Diabetes Care 2004;27:998-­‐1010
Patogenes
• Genedska faktorer
• Ärjlighet
• Intrauterin miljö
• Övervikt/fetma
• Fysisk inakdvitet
Diabetes Care 2004;27:998-­‐1010
Patogenes
Alltså, samma som för v•uxna och en •
mycket tydlig •
•
koppling d
ll f
etma
•
Genedska faktorer
Ärjlighet
Intrauterin miljö
Övervikt/fetma
Fysisk inakdvitet
Diabetes Care 2004;27:998-­‐1010
Hur farlig är då typ 2-­‐
diabetes hos unga vuxna?
Mikrovaskulära komplikaRoner bestäms
av Rden man exponerats
för, och graden av, hyperglykemi Diabetes 2006;55:1463–9
Diabetes 2006;55:1463–9
Diabetes Care 2006;29:1300–6
CONCLUSIONS: Youth with type 2 diabetes have significantly higher rates of microalbuminuria and hypertension than their peers with type 1 diabetes, despite shorter diabetes duraDon and lower A1C. Diabetes Care 2006;29:1300–6
Men risken för komplikaRoner vid typ 1-­‐
diabetes minskar i vår Rd Diabetologia 2004;47:1266-­‐72
Diabetologia 2004;47:1266-­‐72
Diabetologia
DOl 10.1 007/s00125-009-1625-z
Long-term detrimental consequences of the onset of type 1
diabetes on annual earnings evidence from annual registry
data in 1990-2005
K Steen Carlsson • M. Landin-Olsson • L. Nystrom •
H. J. Arnqvist • J. Bolinder • J. Ostman •
S. Gudbjornsd6ttir
Diabetologia DOI 10.1007/s00125-­‐009-­‐1625-­‐z
Gäller samma sak
vid typ 2-­‐diabetes?
Behandling av typ 2-­‐
diabetes hos unga vuxna
Samma mål och behandlingsprinciper
som för vuxna ...
Diabetes Care 2004;27:998-­‐1010
”Vid nyupptäckt typ 2-diabetes leder intensiv
glukossänkande behandling till minskad risk
för hjärt-kärlsjukdom och för allvarliga skador
på ögats näthinna.
Behandlingen är förhållandevis enkel och
risken för biverkningar liten.
Framgångsrik intensivbehandling vid
nyupptäckt typ 2-diabetes skulle på sikt
minska sådana komplikationer.
Behandlingen är kostnadseffektiv.”
www.sbu.se
”... participation in a structured diabetes
education program.
For young persons, the important role of the
family in diabetes management cannot be
underestimated, and it is crucial to include
direct family supervision in optimizing
glycemia.
One needs to take into account familial and/
or psychosocial dysfunction, ethnic
influences, and barriers to compliance,
recognizing that the long lifespan of children
requires the development of safe and
effective therapeutic approaches.”
Diabetes Care 2004;27:998-­‐1010
Prevendon
Om prevenRon
• Inte en fråga för diabetesvården i första hand
• Samhällets styrning via olika mekanismer (morot och piska) på livssdl, kost och fysisk akdvitet för aa motverka fetma
Behandlingen av typ 2-­‐
diabetes hos unga vuxna
på kliniknivå
ationel la riktlinjer for diabetesvarden 2 010 - Stod for styrning oc h ledn ing
Uittlast
Lyssna
TeckensprAk
Kontakta oss
English
SOK
A
B
C
D
E
Start
1 Publikationer 2010 1
F
G
H
Mer hos oss
Till dlaootesriktlinjerna
Nyckelord
diabetes, diabotesvc\rd, nationella riktfinjer,
riktflnjer
Overgrlpande frAgor
Tony Holm
07S.24730 00
Vctenskaplig gransknlng
Elin Linnarsson
075-247 30 00
L
M
0
P
Q
R
S
T
U
V
W X
Y
Z
A
A
Nationella riktlinjer for dlab ...
•
I
Kontakt
K
J
ationella riktlinjer for diabetesvarden 2010- Stod
for styming och ledning rekommendatlon
Skriv ut
Lvssna
NAgra central a delar I Natlonella rlktllnjer
for dlabetesvc\rden 2010 ar
lntenslvbehandllng vld bAde typ 1- och
fn\n debuten av typ 2·dlabetes,
grupputblldnlng utfon:l av personal med
imneskompetens och pedagoglsk
kompetens, samt forabyggande av
kompllkatloner genom be handling av
blodtryck och blodfetter och genom
forandrtng av levnadsvanor.
..
I
~.
1
~
II
I J .-....,., ... •~•..-..•
'BestaJI
I
1
I
·~--------~
Publiceringstr: 2010
Artikelnummer: 2010.2·2
ISBN : 978-91· S6301· a8-0
Format: Bok
AntaJ s idor: 128
Spr!k: Svenska
Pris (1nkl. moms): 140 kr
0
lntensiv glukossankande behand ling vid diabetes - SBU
h~Hso-
SBU Kunskapscentrum for
(
'
1
och sju oc""'rden
'
~----------------------------~
t
START
OMSBU
••••••••
(._:.:Al:.:l:•:.::k•::;t::.eg~o::;r.:;ie:;.r_ _....:..J
: J '\
SOk
I
•
•
Anpassa Liittlast Om webbplatsen Webbkarta
15 apri l 2010
Till extranaten .-
/.
PAGAENDE PROJEICT
EVIDENSBASERAD YARD
Startsida I Rapporter I Intensiv glukossankande behandling vid diabetes
Intensiv glukossankande behandling vid diabetes
SBU:s sammanfattnlng och stutsatser
UTVARDERAR
SBU tJtvllrde..rar- omfattar
b3de etablerade metoder
( gu/a rappolter) och nya
metoder (A/eft), Rappo!tema Jr
baserade p3 systematlska
lltteraturgenomgDngar som
utf/Jrs av SBU:s pro]ektgrupper.
Sammanfattnlng och s/utsatser
godkilnns av SBU: s nilmnd och
r5d respektlve Aleltrad,
Publicerad: 2009
Rapporttyp: Gul
Kontaktperson SBU:
Sophie Werko
werko@sbu .se
ProjektgrUppen
Sammanfattning PDF •
Rapporten i POF •
Pressmeddelande »
Korrlgerad 2010-03-08
In English •
I denna rapport granskas det vetenskapliga underlaget fOr intensiv
behandling i syfte att sanka blodglukos ned mot nara normala nivaer hos
patienter med typ 1- och typ 2-diabetes. Vid diabetes finns ett samband
mellan genomsnittlig blodglukosnivb matt som HbAlc och risken fOr
diab-eteskomplikationer. Detar darfor naturligt att vid behandling av diabetes
efter.strava en .sankning av HbAlc ner till, eller nara normala nivber. Vid typ
!-diabetes kallar vi detta fOr intensiv insulinbehandling . Vid typ 2-diabetes
anvands flera olika typer av 16kemedel varfOr vi har talar om intensiv
glukos.sankande behandling. Rapporten utfOrs p5 uppdrag av Socialstyrelsen
s5som underlag fOr deras nationella riktlinjer fOr diabetes.sjukvgrden . SBU
gOr ytterligare tre rapporter inom ramen fOr Socialstyrelsens riktlinj earbete patientutbildning till personer med diabetes, systematiska egna
blodglukosmatningar, samt mat vid diabetes.
Slutsatser
• Intensiv insulinbehandling vid typ !-diabetes ar kravande fOr b5de
sjukvbrden och patienten men minskar risken fOr hjart-karlsjukdom och
minskar kraftigt risken fOr skador pS Ogats nathinna, njurar och nerver.
Risken fOr allvarlig hypoglykemi ar Okad och utgOr den viktigaste
begransande faktorn i behandlingen . Framg5ngsrik intensivbehandling av fler
patienter skulle p5 sikt minska diabeteskomplikationerna. Behandlingen ar
kostnadseffektiv.
• Vid nyupptackt typ 2-diab-etes Ieder intensiv glukossankande behandling till
minskad risk fOr hjart-karlsjukdom och fOr allvarliga skador p5 Ogats
nathinna. Behandlingen ar fOrh511andevis enkel och risken fOr biverkningar
liten. Framg5ngsrik intensivbehandling vid nyupptackt typ 2-diabetes skulle
p~ sikt minska s5dana komplikationer. Behandlingen ar kostnadseffektiv .
• FOr patienter som har haft typ 2-diab-etes under 5-10 br eller langre ar
nyttan av intensiv glukossankande behandling inte entydigt stOrre an riskerna
och kostnadseffektiviteten ar oklar. Risken fOr njurskador minskar n5got.
Betraffande risken fOr hj art-karlsjukdom ar studierna motsagande. Detar
viktigt att individualisera behandlingsm51en fOr dessa patienter och balansera
risken fOr biverkningar, som allvarlig hypoglykemi, mot risken fOr sena
diabeteskomplikationer, vilken Okar med stigande HbAlc. Detar angelaget
med nya studier med annu langre uppfOijningstid fOr denna patientgrupp.
PRESS
KONTAICT
c;. Skriv ut sidan •
tr
Liigg till bokmarke •
Tip sa om denna sida @ IHt:l
'Pf Bestall r apporten
¥f Bestall sammanfattningen
Har Din diabetesenhet de resurser som krävs?
• Kompetenser
• Tid
• Sjukvårdshuvudmän som saa sig in i och förstår diabetes
Önskelista
Önskelista
• Sjukvårdshuvudmän som saa sig in i och förstår diabetes
Önskelista
• Sjukvårdshuvudmän som saa sig in i och förstår diabetes
• Nya arbetssäa
Önskelista
• Sjukvårdshuvudmän som saa sig in i och förstår diabetes
• Nya arbetssäa
• Gruppbaserad behandling
Önskelista
• Sjukvårdshuvudmän som saa sig in i och förstår diabetes
• Nya arbetssäa
• Gruppbaserad behandling
• Livssdlscoach
Önskelista
• Sjukvårdshuvudmän som saa sig in i och förstår diabetes
• Nya arbetssäa
• Gruppbaserad behandling
• Livssdlscoach
• Ea alternadv för alla (som vill)
Slutsatser
Slutsatser
‣
Typ 2-­‐diabetes mycket ovanligt hos barn
Slutsatser
‣
‣
Typ 2-­‐diabetes mycket ovanligt hos barn
Typ 2-­‐diabetes ovanligt hos unga vuxna
Slutsatser
‣
‣
‣
Typ 2-­‐diabetes mycket ovanligt hos barn
Typ 2-­‐diabetes ovanligt hos unga vuxna
Stark koppling dll fetma
Slutsatser
‣
‣
‣
‣
Typ 2-­‐diabetes mycket ovanligt hos barn
Typ 2-­‐diabetes ovanligt hos unga vuxna
Stark koppling dll fetma
Också kopplat dll etnicitet, ärjlighet, livssdl
Slutsatser
‣
‣
‣
‣
‣
Typ 2-­‐diabetes mycket ovanligt hos barn
Typ 2-­‐diabetes ovanligt hos unga vuxna
Stark koppling dll fetma
Också kopplat dll etnicitet, ärjlighet, livssdl
Diabetes sdgmadserar
Slutsatser
Slutsatser
‣
Behandling som vid annan typ 2-­‐diabetes
Slutsatser
‣
‣
Behandling som vid annan typ 2-­‐diabetes
Intensiv behandling angelägen
Slutsatser
‣
‣
‣
Behandling som vid annan typ 2-­‐diabetes
Intensiv behandling angelägen
Sannolikt extra vikdgt med kontroll och behandling av mikroalbuminuri och hypertoni
Slutsatser
‣
‣
‣
Behandling som vid annan typ 2-­‐diabetes
‣
Prevendon inte minst genom förebyggande och behandling av fetma av största vikt
Intensiv behandling angelägen
Sannolikt extra vikdgt med kontroll och behandling av mikroalbuminuri och hypertoni
Donsö svartskär
