Äldres psykiska hälsa
STUDIECIRKELMATERIAL FÖR PERSONAL INOM SOCIAL OMSORG
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
2
Inledning/Bakgrund
3
Instruktion till att använda materialet
Handlingsplan första hjälpen, BLEUS:
4
5
Steg 1 B
5
Steg 2 L
5
Steg 3 E
5
Steg 4 U
5
Steg 5 S
5
Depression
6
Ångest
8
Psykossjukdom
10
Hallucinationer
12
Vanföreställningar
12
Konfusion
14
Bipolär sjukdom
16
Självmordstankar och självmordsplaner
18
Demenssjukdomar
20
Beroende och missbruk
22
Diskussionsfrågor
24
Diskussionsfrågor, självmord:
Referenser:
24
25
3(25)
Inledning/Bakgrund
Psykisk ohälsa är vanligt bland äldre personer. Förekomsten av oro, ängslan, ångest och
sömnproblem hos äldre personer är hög jämfört med andra vuxna. Vid 75 års ålder beräknas
15–25 procent lida av psykisk ohälsa, men alla dessa har inte en psykiatrisk diagnos.
Antalet äldre i samhället kommer att öka väsentligt och risken att utveckla ohälsa, både psykisk
och fysisk, ökar med hög ålder.
En förutsättning för god vård och omsorg för äldre personer med psykisk ohälsa, är att
personal inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården har kompetens, för
att upptäcka tecken på psykisk ohälsa hos dessa personer och att ge dem rätt stöd i det dagliga
livet.
En värdegrund byggd på respekt för den enskilde äldre och dennes upplevelser hör också till
förutsättningarna för en god vård och omsorg, liksom samverkan mellan verksamheter och
professioner utifrån en helhetssyn på den enskilda äldre personens situation och behov.
För att möta äldre personer som har eller riskerar psykisk ohälsa är det viktigt att inte bara ge
insatser utan även ge möjlighet att stärka den egna förmågan att motverka psykisk ohälsa.
Ett väl utvecklat relationsarbete i förhållande till äldre personer med psykisk ohälsa och deras
närstående är också en viktig del av en god vård och omsorg.
De faktorer som påverkar den psykiska hälsan är kön, etnicitet, socioekonomiska förhållande,
utbildning, arbete, status och delaktighet. Kvinnor lever längre än män men har en högre grad
av ohälsa. Kvinnor får oftare antidepressiva läkemedel än män medan fler män än kvinnor tar
sitt liv.
När det gäller utlandsfödda personer kan den psykiska hälsan påverkas av erfarenheter från
krig och svåra upplevelser i samband med migrationen. Att ha lämnat sitt hemland kan ha
inneburit en förlust av sociala relationer. Bristande tillgång till det egna språket ökar den
sociala isoleringen, som är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Även teckenspråkiga (personer
som kommunicerar med stöd av teckenspråk) riskerar social isolering om de inte kan använda
sitt språk i vardagen. Även andra sociala och etniska minoriteter kan drabbas av social isolering
som kan leda till psykisk ohälsa.
Äldre personer med flera samtidiga sjukdomar har ökad risk för att drabbas av psykisk ohälsa.
Äldre personer som lider av både kroppslig och psykisk ohälsa har ökad dödlighet. De drabbas
också oftare av undvikbara sjukdomstillstånd än andra befolkningsgrupper. Dessa risker visar
att det är viktigt att uppmärksamma både den psykiska och den kroppsliga hälsan hos den
äldre personen. Det visar också att hälsoinformation och motiverande hälsoarbete kan vara
värdefulla förebyggande insatser för äldre personer som är i riskzonen för psykisk ohälsa.
4(25)
Instruktion till att använda materialet
I materialet finns information som förklarar symtombilden på några av de vanligaste psykiska
tillstånden hos äldre personer. Äldres psykiska hälsa och ohälsa har under en lång tid ansetts
vara ett eftersatt område. Med stöd av detta material kan ni under en arbetsplatsträff eller
liknande ta upp ett tillstånd i taget och med stöd av handlingsplanen BLEUS och
diskussionsfrågorna som finns, diskutera tillstånden.
Det är viktigt att så många som möjligt i personalgruppen får information och kunskap om
den psykiska hälsan/ohälsan hos äldre personer, för att så tidigt som möjligt upptäcka tecken
på psykisk ohälsa. Att upptäcka och se tidiga tecken innebär att det är möjligt att få hjälp och
stöd i ett tidigt skede och att minska återhämtningstiden och ett snabbare tillfrisknande för den
äldre personen.
Äldre personer söker sällan vård för sina psykiska svårigheter och talar inte gärna med
närstående om dem. Därför är det särskilt viktigt att den äldres psykiska sjukdom identifieras.
Under varje tillstånd finns en fallstudie som kan diskuteras med stöd av handlingsplanen
BLEUS, som finns efter varje avsnitt. Här kommer en förklaring till hur du använder BLEUS.
.
5(25)
Handlingsplan första hjälpen, BLEUS:
Steg 1
Bedöm situationen, ta kontakt
Första steget är att se till att få en förtroendefull kontakt med personen och vara uppmärksam
på om personen befinner sig i ett kristillstånd och att i så fall hjälpa personen att hantera
situationen.
Steg 2
Lyssna öppet och fördomsfritt
Att lyssna till vad den äldre personen har att säga är oerhört viktigt. Det är också av stor vikt
när man lyssnar att man lägger åt sidan eventuella synpunkter om personen och den situation
som han eller hon befinner sig i och inte uttrycker några åsikter eller värderingar. Den som är
första hjälpare ska lyssna fördomsfritt och både verbalt och genom kroppsspråket vara
medveten om vad som kan underlätta för berättaren att tala fritt.
Steg 3
Erbjud stöd och information
När en person med psykiska problem upplever sig hörd och bekräftad kan det bli lättare för
den som ger första hjälpen att erbjuda sitt stöd och att ge information. Det stöd som du kan
erbjuda vid första mötet är att visa medkänsla med hur personen mår och genom att tala om
att det finns hjälp att få så att man kan må bättre. Du kan också stödja personen genom att
hjälpa till med praktiska saker som just nu känns oöverkomliga för den drabbade. Här kan
även den som ger första hjälpen fråga om personen vill ha information om psykiska problem.
Steg 4
Uppmuntra personen att söka professionell hjälp
En äldre person med psykiska besvär återhämtar sig och tillfrisknar lättare med professionell
hjälp. Den som ger Första hjälpen kan tala om vilka olika alternativ till hjälp som finns.
Exempel är läkemedel, psykoterapi eller sociala behandlingsinsatser som olika former av
äldreboende, erbjudande av sorgegrupper, kommunens stödinsatser som hemtjänst,
dagverksamhet och ledsagare.
Steg 5
Stöd personen att söka andra hjälpinsatser
Uppmana den äldre personen att använda sig av självhjälpsstrategier med stöd av professionell
hjälp hos familj, vänner och bekanta. Personer som själva haft psykiska problem kan vara till
stor hjälp i tillfrisknandet. Personal inom äldreomsorgen bör i första hand ta kontakt med sin
arbetsledare eller ansvarig sjuksköterska.
6(25)
Depression
Symtombild vid depression hos äldre:
En depressiv sjukdom i hög ålder kommer ofta långsamt. Symtomen förvärras gradvis över
lång tid och för den som drabbas eller de närstående kan det vara svårt att se förändringarna
som en sjukdom.
Symtombilden hos äldre är i princip likartad med den hos yngre. Grunden är det sänkta
stämningsläget, den negativa framtoningen där livsglädje saknas. De depressiva symtomen kan
yttra sig som att det som tidigare gladde personen inte längre gör det eller i en allmän
hopplöshetskänsla.
Ångest är ett mycket vanligt symtom vid depression i hög ålder, liksom sömnproblem i form
av svårigheter att somna och tidigt uppvaknande. Också kroppsliga symtom är vanliga vid
depression hos äldre och många som har en depression söker vård för rent kroppsliga
symtom, även när det inte finns en somatisk sjukdom som motsvarar symtomen.
Livsleda är vanligt vid svår depression. Självmordsrisken är större hos äldre män än i någon
annan grupp. Även hos kvinnor ökar självmordsrisken i hög ålder. Psykotiska symtom är
vanliga vid svår depression hos äldre. Det kan handla om depressiva vanföreställningar, men
också om rent hallucinatoriska tillstånd som för tanken till vanföreställningssyndrom.
Fallstudie
”Maja sover sämre nu än när hon var yngre, kroppen värker och hon känner
sig irriterad och slut. Vissa dagar vaknar hon redan vid 4-tiden och kan inte
somna om. Det är så mycket att tänka på. Maja oroar sig om hemtjänsten
kommer ihåg att hon behöver hjälp med att gå till apoteket.
Det är lätt att jaga upp sig när det är tyst och mörkt. Vissa nätter har hon
svårt att sova, andra nätter händer det att hon sover alldeles för mycket men
ändå är dödstrött när hon vaknar. Maja har varit på vårdcentralen flera
gånger och nu senast funderade man på om det kanske var järnbrist som
orsakade hennes trötthet.
Maja har också provat olika värktabletter men dem blir hon bara yr och
illamående av. Majas syster är orolig och undrar om Maja håller på att bli
dement, för hon tycker inte att Maja är sig riktigt lik och att hon ibland
verkar lite frånvarande.”
7(25)
8(25)
Ångest
Symtombild vid ångest:
Ångest brukar kännas tydligt i kroppen. Hjärtat slår snabbare, man kanske börjar svettas,
känner som en klump i magen och kanske får svårt att andas. Symtomen är obehagliga och
beror på att olika stresshormoner kommer ut i blodet. Ångest kan uttrycka sig på olika sätt och
har flera likheter med rädsla. Båda känslorna är reaktioner på ett upplevt hot som gör oss
beredda att fly eller slåss. Ångest som sjukdom kännetecknas av att det inte finns något reellt
yttre hot men ändå känns det så för den som drabbas och kroppen reagerar som om det
faktiskt föreligger ett hot. Det finns ingen fara, men för den enskilda känns det som om det
vore en katastrof på väg när som helst.
Ångesten kan komma i form av panikattack med starka kroppsliga upplevelser som andnöd,
hjärtklappning, yrsel och svimningskänsla. Det är stark ångest som kommer plötsligt och varar
i minst några minuter. Panikattacken kan kännas väldigt plågsam och överväldigande men den
är inte farlig i sig. Däremot är det vanligt att man tror att något farligt eller livshotande ska
hända när man får en panikattack. Det kan vara svårt att förstå att det ”enbart” handlar om
ångest. Det är inte ovanligt att man tror att man är på väg att få en hjärtinfarkt och att man
kommer att dö. Andra former av ångest, som generaliserat ångestsyndrom, är mer malande
men mer långvarig än en panikattack. Generaliserat ångestsyndrom är vanligast bland äldre.
Ångest kan leda till fobier av olika slag, inte minst social fobi – att inte våga gå ut eller träffa
människor.
Fallstudie:
”Harry är 72 år och har hemtjänst sedan en tid tillbaka efter ett komplicerat
lårbenshalsbrott. När personalen kommer står Harry ofta i hallen och
trampar oroligt, vrider sina händer och ger ett ångestfullt intryck.
Det är svårt att avleda hans oro och den sprider sig och påverkar även dem
som besöker Harry. En personal tyckte att det kändes som om hon skulle bli
galen på allt det där malandet och ältandet, som om hon inte fick luft.
Det var aldrig något som var riktigt bra och alltid fanns det något som Harry
oroade sig för. Att gå på dagverksamheten eller följa med och handla var
inte att tänka på – innan Harry kunde bestämma sig var tillfället förbi.”
9(25)
10(25)
Psykossjukdom
Symtombild vid psykossjukdom:
Psykos är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomstillstånd där det gemensamma är att den
drabbade har en förändrad upplevelse av omvärlden, vanföreställningar och hallucinationer –
rösthörande, tankestörningar och paranoida upplevelser av att vara förföljd, iakttagen eller få
budskap genom tv, media eller andra människors tankar. Det skulle kunna beskrivas som en
drömvärld med både skrämmande och positiva inslag. Det är cirka 10-20 personer per 100 000
invånare och år som drabbas och cirka hälften av dem får diagnosen schizofreni. De flesta
som drabbas är i åldrarna 18-40 år, men psykoser kan komma under hela livet.
Tidiga tecken kan vara:
 att man blir inåtvänd

förändrad verklighetsuppfattning

att man inte orkar arbeta eller studera

att man grubblar över livet på ett ångestfyllt sätt

oförklarliga känsloutbrott.
En psykos kan komma plötsligt, men det vanligaste är att den utvecklas under en tid. Hur
länge en psykos varar varierar också. En del får en psykos bara en gång, medan det hos andra
är återkommande. Schizofreni är ofta en långvarig form av psykos.
Psykoser har troligen flera orsaker, ärftlighet är en av dem. En del människor har lättare att
reagera med psykos vid påfrestningar. Det som utlöser psykosen kan vara till exempel en
chockartad upplevelse, kris, sömnbrist, drogpåverkan eller problem som har att göra med att
bli vuxen.
Fallstudie:
”Gösta är 67 år och har en schizofrenidiagnos. Han insjuknade någon gång
på 60-talet och vårdades då en längre period på ett mentalsjukhus en bit
utanför staden där han nu bor. Gösta bor i en liten tvåa och har precis fått
hemtjänst beviljad efter att tidigare fått stöd från socialtjänstens
boendestödjare.
Varje dag besöker han sin nästan 90-åriga mamma och äter lunch
tillsammans med henne. Hon är orolig och undrar hur det kommer att gå för
Gösta när hon inte finns längre, eftersom hon är den enda sociala kontakt
han har. Dessutom händer det att han sover över hos henne när han är extra
orolig- de dagar då han upplever att grannarna påverkar hans tv så att de
hör allt han tänker och att de kan styra och påverka hans tankar.
För att lindra besvären med grannarnas intrång klär han ibland in tv:n,
radion, telefonen och andra tekniska saker med aluminiumfolie. Vid ett
tillfälle hade Gösta också täckt över alla kontakter i väggarna.”
11(25)
12(25)
Hallucinationer
Symtombild vid hallucination:
Hallucinationer kan ha många orsaker, exempelvis psykisk sjukdom eller kroppslig sjukdom
som till exempel infektioner, social isolering eller reaktion på läkemedel. Upplevelserna kan
vara skrämmande men ibland också trevliga. En äldre person bör läkarundersökas för att ta
reda på om det finns somatiska orsaker till förvirringstillståndet eller om det är en psykisk
sjukdom. Det är viktigt att personen känner sig tagen på allvar och att personalen förmedlar
lugn och trygghet. Hallucinationer förekommer också vid demenssjukdom. I sådana fall kan det
vara svårt att resonera med personen. Personalen bör istället försöka lugna och inge trygghet.
Fallstudie:
”Lennart bor i egen lägenhet på nionde våningen. Han har hjälp från
hemtjänsten med att få maten levererad och medicinerna utdelade.
En dag ringer han till sin kontaktperson inom hemtjänsten och berättar att
han har fullt med råttor på balkongen. Han är skräckslagen och vill att
hemtjänsten omedelbart kommer och tar bort råttorna eller hjälper honom
att ringa någon annan som kan ta bort dem. Eftersom Lennart bor på nionde
våningen misstänker personalen att det inte står rätt till med Lennart.”
Vanföreställningar
Symtombild vid vanföreställning:
Vanföreställningar innebär att den äldre personen tolkar in budskap i vardagliga händelser och
ser andra budskap än avsedda i tillvaron och i kommunikationen med andra. Det kan väcka
starka känslor som till exempel vanmakt, rädsla eller panik. Vanföreställningar kan ha flera
bakomliggande orsaker, som psykos eller demenssjukdom, men kan även drabba personer
med syn- eller hörselnedsättning, ofta kombinerat med social isolering. Personerna bör
läkarundersökas för att ta reda på om det finns somatiska orsaker till vanföreställningarna eller
om det är en psykisk sjukdom. Det är dock viktigt att ta den äldre personen på allvar, vara
lyhörd och försöka inge lugn och trygghet. I vissa fall kan tillståndet innebära att personen inte
vågar lämna hemmet eller ta emot besök, vilket i förlängningen påverkar livskvaliteten. Fysiska
och sociala aktiviteter kan verka förebyggande.
Fallstudie:
”Sofia har blivit änka. Hon bor nu ensam i en lägenhet och får hjälp av
hemtjänsten några dagar i veckan med mat och städning. Hemtjänstpersonalen har börjat oro sig för Sofia, som sedan en tid stänger ventilerna
och påstår att grannen sprutar in gas via ventilationssystemet. Sofia säger sig
också misstänka att det kommer in gas via fönster och brevinkast.”
13(25)
14(25)
Konfusion
Symtombild vid konfusion:
Konfusion är oftast ett akut och övergående tillstånd av förvirring, bristande uppmärksamhet
och förmåga att tänka, oro, synhallucinationer och vanföreställningar. Begreppet konfusion
rymmer ett stort spektrum av symtom och orsaker men handlar oftast om en reaktion på
kroppslig överbelastning av något slag. Konfusion är ingen egen sjukdomsgrupp, utan ett
uttryck för ett tillstånd som kan ha många bakomliggande orsaker. Orsakerna bakom
konfusion kan vara reaktioner på läkemedel, infektioner, feber, uttorkning eller reaktioner efter
eller i samband med kirurgiska ingrepp. Äldre med demenssjukdom och som är allmänt
försvagade löper en ökad risk för konfusion. Konfusion varar också längre hos äldre än hos
yngre och kan kvarstå en kort tid efter att grundorsaken till konfusion är behandlad.
Fallstudie:
”Fredrika är en kvinna med integritet och mån om sitt yttre. På grund av
reumatiska besvär har hon ibland svårt att städa, så hon har sedan något år
hjälp med detta var fjortonde dag. En tisdagseftermiddag kommer personal
från hemtjänsten för att veckostäda och möts av Fredrika som står i hallen
barfota iklädd bara sitt nattlinne.
Fredrika verkar rädd och arg och säger till personalen att det är tur att dom
kommit, för hon har haft besök av tjuvar. Personalen tycker att hon pendlar
mellan att vara redig och att vara förvirrad. På köksbordet hittar de en burk
med smärtstillande läkemedel som är halvfull. Primärvården och anhöriga
kontaktas och Fredrika får komma till en geriatrisk avdelning. Det visar sig
att Fredrika reagerat på det nya läkemedlet och samtidigt drabbats av en
svår urinvägsinfektion.
När infektionen är hävd och tabletterna utsatta är Fredrika i stort sett sitt
gamla jag. Men hon tycker att det känns svårt att under en tid ha agerat på
ett sätt som hon inte kunde kontrollera. Både Fredrika och anhöriga är rädda
för att detta ska vara början på en demensutveckling.”
15(25)
16(25)
Bipolär sjukdom
Symtombild vid bipolär sjukdom
Bipolär sjukdom kallas ibland även manodepressiv sjukdom och innebär att man i perioder är
antingen manisk eller deprimerad. Mellan perioderna av sjukdom brukar man må bra och kan
ofta leva som vanligt. Ett kraftigt förhöjt stämningsläge, storslagna idéer och en överaktivitet
som är svår för omvärlden att följa med i, kan vara tecken på att en person börjar bli manisk.
Andra tecken är att personen får svårt att hålla tråden i samtal, har svårt att göra klart
påbörjade sysslor samtidigt som han eller hon verkar vara fullt sysselsatt. Omdömet kan börja
svikta, vilket kan leda till att personen fattar viktiga beslut som får negativa konsekvenser.
Närstående eller personal kan också märka att det brister i personens självinsikt om att
tillståndet inte är det normala för personen ifråga. Under en manisk period är det vanligt att
man är överdrivet upprymd, överaktiv och har ett extremt stort självförtroende. Man kan
också lätt bli irriterad och vissa behöver mindre sömn. När man är deprimerad känner man sig
ofta nedstämd, har svårt att koncentrera sig och har dåligt självförtroende. Det är också vanligt
att man får sömnbesvär och minskad eller ökad aptit. Ibland kan man ha maniska och
depressiva symtom samtidigt.
Fallstudie:
”Berit tycker att allting går hennes väg. Livet är enkelt, människorna ljuvliga
och allt är möjligt. ”varför ska man sova bort sin tid när det är så mycket
man vill hinna göra?” säger Berit som inte förstår att hennes kontaktperson
Annelie tycker att hon måste ta sin medicin och framför allt börja sova.
Berit beställer nya saker till hemmet via TV-shop, spelar hög musik på
nätterna samtidigt som hon lagar massor av mat som hon ska dela ut till
hemlösa. Trots all energi och vilja blir det bara en massa påbörjade projekt
som inte avslutas och Berit blir alltmer förvirrad. Annelie ser ganska snart att
hon inte räcker till och kontaktar en läkare som kommer och gör
bedömningen att Berit nog måste tas in på sjukhus.
Berit är inte ung längre, så hennes maniska tillstånd kan utgöra en allvarlig
risk för hennes fysiska hälsa om hon inte får vila.”
”Maria bor ensam i sin lägenhet. Hon får hjälp av hemtjänsten med inköp
och matlagning. Maria har diabetes, hjärtproblem och nedsatt rörelseförmåga.
Hon är uppvarvad på ett sätt som personalen inte känner igen och hon
pratar om allt hon ska göra, berättar om en förestående resa och visar saker
som hon beställt via TV-shop. Hemtjänstpersonalen märker att hon nästan
inte sovit alls och att maten de handlat till henne är kvar i kylskåpet. De ser
också att hon inte tagit sin medicin.”
17(25)
18(25)
Självmordstankar och självmordsplaner
Symtomskattning vid självmord
Personer över 65 år står för ungefär en fjärdedel av självmorden i Sverige. Depression är den
viktigaste orsaken till såväl självmordsförsök som fullbordade självmord bland äldre. Fysiska
sjukdomar, förlust av funktioner och krympande socialt nätverk kan bidra till nedstämdhet och
känslor av hopplöshet.
De flesta kommunicerar sina självmordstankar och planer på något sätt. Det kan ta sig uttryck
som att den enskilda beskriver hur han eller hon vill att begravningen ska arrangeras eller på
annat sätt visar att avslut av livet är förestående. En ökad aktivitet efter en längre tids passivitet
betyder inte alltid ett bättre mående. Aktivitetskampen kan ha släppt men inte depressionen.
Våra attityder till åldrandet kan medföra att vi ser äldre personers nedstämdhet och önskan att
dö som ”förståelig” och därför inte ens tänker tanken att detta lidande både kan och bör
behandlas. Läkemedelsbehandling och psykologisk behandling kan häva en depression och ge
livslusten tillbaka. Även andra saker som beviljad hemtjänst, effektivare smärtlindring, att få
flytta till ett boende, kombinerat med att bli mer aktiv och ingå i ett socialt sammanhang, kan
positivt påverka livslusten.
Riskfaktorer för självmord bland äldre är depression, alkoholmissbruk, ångest och psykossjukdomar samt tidigare självmordsförsök. Andra riskfaktorer är bland annat närståendes
dödsfall, ett svagt socialt nätverk, sömnstörning, fysiska sjukdomar, vanföreställningar kring
kroppslig sjukdom och att någon närstående tagit sitt liv. Bland skyddsfaktorer kan nämnas
fysisk aktivitet och deltagande i sociala aktiviteter. Aktiviteterna bidrar till bättre fysisk
funktion och kan göra att individens förmågor kan behållas längre. Insatser för att stimulera
sociala aktiviteter och kontakter är därför viktiga för alla äldre.
Fallstudie:
”Anna tyckte att det skulle bli bättre för alla om hon vore död. Då skulle de
vara befriade från henne, hennes ångest och hennes depressioner. Anna
tyckte att hon förstörde allt och att ingenting någonsin kunde bli till det
bättre. Ångesten och smärtan var fysiskt och psykiskt outhärdlig, men när hon
såg burken med alla tabletterna visste hon att det finns en väg ut. Tankarna
på att ta sitt liv hade Anna umgåtts med ofta, men nu när Berit var borta och
möjligheten fanns såg Anna inte längre något hinder. Idag är Anna trots allt
glad för att hon inte lyckades, för det finns så mycket kvar att leva för, men
det såg hon inte då. Nu tänker Anna att döden kommer när den kommer och
att det inte behöver skynda på den.”
”Det var ändå ett tag sedan hustrun gick bort och vi gamla vänner trodde nog
att Kalle hittat nya rutiner och funnit sig väl tillrätta. Vi reagerade mest på att
han blev så aktiv. Han pratade ofta om sin boksamling och vilka som skulle få
vilka böcker när han var borta. Han avbeställde också morgon-tidningen, men
det trodde vi berodde på att han inte längre såg så bra. Det kom som en
chock när de ringde och sa att han skjutit sig med älgstudsaren, men nu
efteråt ser vi tecknen. Den aktivitet som vi tolkade som att han mådde bättre
handlade ju om att han bestämt sig och förberedde sin död.”
19(25)
20(25)
Demenssjukdomar
Symtombild demenssjukdomar:
Det finns inte en demenssjukdom utan flera, med olika förlopp och symtom. Kännetecknande
för samtliga är en gradvis kognitiv försämring och svårigheter med minnet. Svårigheterna
yttrar sig som en bristande förmåga att utföra vardagliga saker, tolka olika sinnesintryck samt
planera och utföra handlingar. Det är också vanligt att språket påverkas - att det blir svårare att
hitta rätt ord eller förstå ords betydelse. Risken för att drabbas av en demenssjukdom ökar
med stigande ålder, men det finns också enstaka personer som drabbas i unga år. I samband
med demenssjukdom kan också andra psykiska symtom och tillstånd uppstå. Depression är
ganska vanligt, men det förekommer också hallucinationer, vanföreställningar, ångest och oro.
De vanligaste demenssjukdomarna är alzheimer, vaskulär demens och Lewy Body-demens.
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom
Demenssjukdom kännetecknas av nedsättningar av kognitiva funktioner som minne,
orienteringsförmåga, språklig förmåga och tankeförmåga. Det förekommer även
beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom, BPSD. BPSD beskrivs dels som
psykiska symtom som är belastande för individen (till exempel ångest, depression och
hallucinationer), dels som förändrade beteenden som är belastande för omgivningen (till
exempel aggressivitet, rop och vandringsbeteende). Bakom BPSD finns orsaker som kan
hänföras både till den som drabbats av demens och till omgivningen.
Åtgärder vid BPSD symtom
Vid vandringsbeteende kan det vara lämpligt att förebygga fallskador genom att den äldre
personen till exempel har funktionella skor och att det finns gott om möjligheter att sätta sig
ner och vila. Det är också viktigt att personen äter extra kaloririk mat, dricker för att inte få
vätskebrist och får hjälp att gå på toaletten. Man kan ibland försöka sysselsätta personen som
vandrar med någon uppgift som ger ett avbrott i vandrandet. När det gäller ropbeteendet är
det viktigt att utesluta kroppsliga orsaker. Att sitta med den äldre personen, ha kroppskontakt,
hålla i handen eller ge taktil massage är olika sätt att försöka minska lidandet. Studier har visat
att massage tillsammans med klassisk eller lugn musik kan ha en lugnande effekt. Ibland kan
dessa åtgärder kombineras med farmakologisk behandling.
Fallstudie:
”Ragnar som alltid varit noggrannheten själv, står utanför affären och kan
inte för sitt liv påminna sig om vägen hem. En väg han gått otaliga gånger.
De är så skrämmande, de där minnesluckorna som plötsligt kommer.
Ragnar vill inte oroa sin livskamrat, hon har så mycket omkring sig ändå
med sin onda höftled och dottern som har det jobbigt efter att hon fått sitt
sista barn.”
21(25)
22(25)
Beroende och missbruk
Symtombild vid missbruk:
Missbruk hos äldre handlar oftast om alkohol, men också tablettmissbruk förekommer.
Eftersom bruk av alkohol är lagligt och ingår i ett socialt accepterat beteende kan det vara
svårt för personalen att veta när man ska ingripa.
Vissa äldre personer har ett dolt missbruk och/eller håller på att utveckla ett missbruk. Detta
kan vara svårt att upptäcka och det finns inga utarbetade strategier för hur hemtjänsten ska
agera. När det gäller alkohol och missbruk kan det vara svårt att avgöra var gränsen går mellan
individens rätt till självbestämmande och personalens skyldighet att ingripa.
Socialstyrelsens etiska råd skriver att de äldres självbestämmande ska gälla inom äldreomsorgen
och alkohol ska inhandlas på samma sätt som andra varor. Däremot ska hemtjänsten inte
medverka till att upprätthålla ett missbruk.
Alkoholberoende är det beroende som är vanligast i alla åldersgrupper. Generellt har kvinnor
lägre konsumtion än män.
Fallstudie:
”Astrid ligger till synes livlös på golvet. Talet är påverkat och hon kan inte
resa sig själv upp från golvet. Den ansvariga sjuksköterskan bedömer att det
kan handla om en stroke och beställer en ambulans. Astrid kommer snabbt
tillbaka från sjukhuset och på remissen står det ”full”.
Sjuksköterskan funderar länge över hur hon kunde missa det – samtidigt var
det så svårt att tänka sig att den gamla kvinnan var alkoholist. Men efter
att ha pratat med anhöriga visar det sig att Astrid haft stora problem med
alkoholen tidigare i livet. Sjuksköterskan kan nu bättre förstå varför Astrids
humör och hälsa kan variera så snabbt.”
23(25)
24(25)
Diskussionsfrågor

Vilka föreställningar och tankar har du själv om äldre, åldrande och psykiska
sjukdomar?

Vilka är de vanligaste uttrycken för psykisk ohälsa som du/ni möter i er vardag?

Hur tror du/ni att man kan undvika att bara se ett ”problem” i taget –
funktionshinder, ålder, beroende och så vidare?

Hur kan du/ni ge stöd så att den enskilde kan ge uttryck för sin vilja och önskan?

Hur skulle du/ni beskriva er värdegrund och människosyn?

Hur gör ni för att involvera anhöriga och närstående och få dem att bli delaktiga i
vården?

Vilka är fördelarna respektive svårigheterna med en ökad delaktighet för anhöriga och
närstående sett ur ert perspektiv och hur hanterar ni eventuella svårigheter?

Vad tycker du/ni är specifikt med att ge stöd till någon med psykisk
funktionsnedsättning?

Vilken tillgång finns till meningsfull sysselsättning för dina vårdtagare?

Berätta för varandra om knep och erfarenheter som ni skaffat er och som syftar till att
möta enskilda och deras behov?

Mat inom äldreomsorgen har länge varit föremål för diskussion – hur fungerar
insatserna kring måltiderna i din/er verksamhet? Är det något som du/ni ser skulle
kunna utvecklas?

Har du/ni utrymme för att diskutera och reflektera över situationer som innebär
överväganden om tvång, lirkande, lockande och övertalande?

Berätta och beskriv för varandra situationer där du/ni känt er tveksamma om ni
handlat rätt?
Diskussionsfrågor, självmord:
 Har du varit i en situation där en vårdtagare uttryckt en önskan att inte längre leva?
Hur var det för dig?

Vad tänker du kring självmord och självmordstankar? Kan man hindra någon som vill
ta sitt liv och ska man göra det?

Vet du vad du ska göra och vem du ska vända dig till om någon av dina vårdtagare har
tagit sitt liv?
25(25)
Referenser:
Rolfner, Suvento, S., ( 2012), ”Mellan äldreomsorg och psykiatri.” om vård och bemötande av
äldre med psykisk ohälsa. Gothia förlag.
Socialstyrelsen, ” Se tecken och ge rätt stöd” – vägledning för att uppmärksamma äldre med
psykisk ohälsa inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård.
1177 – Diagnoser och symtom från text på hemsidan.