Sittandet vid måltider och synliga/osynliga svårigheter att äta vid sjukdomar i hjärnan 2008-02-06 Kristina S Blomqvist leg arbetsterapeut Personer med ätsvårigheter kan uppleva sig väldigt isolerade när de inte kan äta tillsammans med andra. Den tid som vi ägnar vid måltider utgör en stor del av människans sociala samvaro under dagen. Andra personer väljer själv att sitta enskilt vid måltiderna för att lättare kunna äta (t ex känner obehag av sitt handikapp, blir lätt störda och kan inte koncentrera sig) Sittställningar Hur personen sitter har mycket stor betydelse. Att äta/bli matad i sängen, viktigt att få sitta i balans, ”hjärtsängsläge” – i upprättläge för att underlätta sväljningen, stöd på den försvagade sidan för att få balans. Sitta vid bord – det mest naturliga är att få sitta på en karmstol vid bordet. Sitta i rullstol – fötterna på golvet, upprättläge av ryggstödet ev svankstöd, försvagade armen på bordet (var observant om armen är spastisk kan den då slå ut glaset med dryck eller att handen hamnar i maten?). Korta armstödsplattor för att komma nära bordet med rullstolen. Huvudets ställning - vrid huvudet mot den försvagade sidan och böj huvudet lätt framåt, den positionen underlättar sväljningen. En upprätt och balanserad sittställning underlättar öga/hand koordination, balansen mellan tugg/käk/svalg muskulatur, tuggning och bearbetning av mat i munnen samt uthållighet i arm/handfunktionen. Sväljsvårigheter – dysfagi Att svälja är en komplex aktivitet det sägs att sväljmekanismen involverar 26 muskler och 5 kranialnerver. Att det blir svårt att svälja beror oftast på: muskelsvaghet, nedsatt känsel, inkoordination av rörelse, anatomiska avvikelser och smärta. Vanligast sjukdomen vid sväljsvårigheter är stroke, enl uppgift drabbas 67% av störningar i sväljförmågan (för många går det tillbaka efter några dagar). Andra sjukdomar är demens, neurologiska sjukdomar och tumörer i huvud/hals området. Vid dessa svårigheter är det viktigt att optimera omvårdnaden för att förhindra felsväljningar, lunginflammation pga aspiration, uttorkning och undernäring. Munhygien före måltiden är viktig pga stor risk för lunginflammation. Med god munhygien förhindras bakterier från munnen att dras ner i lungorna vid en felsväljning. Finns rester av mat i munhålan efter måltiden? Viktigt även då med munhygien (K Brännlund leg logoped, jan -08). 1 BRA ATT SITTA UPPE EN STUND EFTER MÅLTIDEN Facialispares – förlamning i ansiktet Vilka problem ger det för personen som är drabbad? Mat, dryck och saliv rinner ur mungipan, de får svårt att sluta tätt med läpparna. Personen samlar mat i kinderna – känner inte maten. Svårigheter att tugga. Det är viktigt att öka personens medvetenhet, uppmana att känna efter och torka sig i mungipan på den förlamade sidan, efter måltiden. Att äta i matsalen eller sitta enskilt? Vad blir bäst för personen själv? Neglekt – förnekar det som finns på den försvagade sidan Hur kan det yttra sig vid matsituationen? Hittar inte gaffeln om den ligger på den försvagade sidan. Äter endast upp maten från ena sidan (vanligast att de glömmer maten på vänster sida). Svårt att hitta i matsalen. Lagrar/samlar mat i munnen och äter oftast i ett högt tempo. Hur kan vi hjälpa personen? Sitta rakt mot bordet, lägga upp den svaga armen på bordet. Gör personen medveten om att det finns mat kvar på tallriken, lär personen ”söka av” bordet för att hitta även de som finns åt den försvagade sidan. Skapa en lugn miljö, att så lite som möjligt distraherar. Osynliga svårigheter beroende på var i hjärnan skadan sitter Förmågan att identifiera konkreta föremål med synen. Att känna igen föremål t ex se att en gaffel är en gaffel. Kan ev kompenseras med känseln, när personen tar i gaffeln är den lättare att känna igen. Tidsrymd – När är det dags att äta? Kommer alltid försent. Hur länge ska man sitta och äta? Förstår inte hur länge t ex 30 minuter är. Överblick – förstå att kaffet måste hällas i muggen och smörgåsen måste vara klar för att kunna äta den. Simultankapacitet – förmågan att hålla flera delmoment i huvudet samtidigt. Insikt – alla som drabbas av en hjärnskada har i början dålig insikt innan man förstår vad det kommer att innebära, hos en del kvarstår den dåliga insikten. Självkritik – vad gäller eget/socialt beteende. Det är viktigt att vara tydlig och tala om vad som är acceptabelt. Egen kontroll – känna efter om man har mat runt munnen, bli medvetande gjord t ex se i spegeln. Impulshämning – svårt hålla ”den röda tråden”, att kunna koncentrera sig. Abstraktion – förmågan att skapa en plan, föreställa sig framtidshändelser t ex en måltid. Initiativ – förmågan att ta initiativ på yttre/inre signaler t ex hunger är en inre signal. Logiskt tänkande – 2 förmågan att utföra moment i rätt ordningsföljd. Flexibilitet – förmågan att skifta uppmärksamhet, fastnar i ett spår och kan inte bryta t ex fortsätter att bre smör på smörgåsen. Vi får hjälpa att bryta och guida vidare. Apraxi – motorik oflyt. Svårigheter att få maten från tallriken, svårt att hantera bestick. Kan inte suga med sugrör. Bryt det felaktiga beteendet – Guida under tystnad. Lugn och ro Eftersträva en lugn måltidsmiljö. Undvik onödigt spring, störande ljud som t ex en diskmaskin som är igång, TV och radio som är på – lugn musik kan ge ro. Duka inte av innan alla har ätit klart. En person med koncentrationssvårigheter kan behöva sitta lite enskilt. Störs andra vid bordet av varandras ”bordskick”? Låt måltiden få ta tid. Personal som ”äter pedagogiskt” kan möjliggöra att personer med svårigheter av olika slag kan ”härma” och därmed klara att självständigt äta. Personen kanske då även äter mera. Aptiten kan förstärkas med en aptitretare eller genom att personen medverkar i förberedelsen för måltiden. En person med en demenssjukdom kan lättare minnas och förstå matsituationen när denne dukar bordet. Hjälp personen att hitta besticken och ibland finns behov av att få hjälp att påbörja rörelsen för att komma igång att äta. Uppläggning av maten Matens färg bör vara i kontrast mot tallriken, blå färg på porslinet har fungerat bra. Portionens storlek har betydelse, blir personen sugen eller känner denne bara ”äckel”? Tallrikens storlek, kan för många har en betydelse. Mat komponenterna var för sig – personen ska kunna uppfatta vad det är även om det är i puréform. Den röda färgen på t ex sylt kan locka till att äta liksom sötman ökar aptiten. Hur vill just denna person ha sin mat upplagd? ”MÅLTIDEN ska vara en FEST” Referenslitteratur Bergerson G, Larsson I, ”Sittställnings betydelse när vi äter och dricker” Socialstyrelsen artikel 2006-123-13 Sandin E, ”Svårt att äta – länkar till ökad kunskap” Cd skiva Stockholms stad 2005 3