Mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga med missbruk

Mot en mer kunskapsbaserad
öppenvård för unga med missbruk
Ett trestadsprojekt kring kunskapsutveckling,
erfarenhetsutbyte och systematisk
dokumentation
Torkel Richert, Malmö högskola
Bakgrund






Andelen unga som prövar narkotika har ökat
MOB – trestadssatsning (2000-2005)
Projektmedel till tidiga insatser i öppenvård för
unga med riskbruk eller missbruk
Nya mottagningar och nya projekt
Behov av utvärdering/erfarenhetsutbyte
Projektgrupp tillsätts
Trestadsprojektet

Jämförande studie

Erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling

Dokumentationssystem
Mottagningar och huvudrepresentanter
Mottagning
Representant
Maria Ungdomsenhet
Annica Hammarstrand
Viveca Feldt, Kamilla Asp,
Johan Dyberg
Puman
Margareta Alm
Från
Göteborg
Mini-Maria Hisingen
Mini-Maria Nordost
Mini-Maria Väster
Mini-Maria Centrum
Ingegerd Nilsson
Chatarina Davidsson
Karin Patriksson
Per-Ola Tjäder
Från
Malmö
Maria Malmö
Måns Wretblad
Från
Stockholm
Jämförande studie

Beskriva och jämföra de deltagande
mottagningarna
- Hur är mottagningarna i de tre städerna organiserade?
- Vilka metoder används?
- Vilka insatser erbjuder man?

Beskriva och jämföra mottagningarnas besökare
- Vilka vänder sig till de olika mottagningarna?
- Finns skillnader vad gäller ålder, etnicitet, kön, drogbild mm?
Mottagningarna, skillnader och likheter

Inledningsvis stora skillnader

Utveckling i liknande riktning

Vissa skillnader kvarstår
Maria
Stockholm
PUMAN
Mini-Maria
Hisingen
Mini-Maria
Nordost
Mini-Maria
Väster
Mini-Maria
Centrum
Maria
Malmö
Startår
1966
2001
2003
1999
2002/2003
1995
2005
Huvudmannaskap
Socialtjänst/
Beroendev.
Socialtjänst
Socialtjänst/
Beroendev.
Socialtjänst/
Beroendev.
Socialtjänst/
Beroendev.
Socialtjänst/
Beroendev.
Socialtjänst/
Beroendev.
Samlokalisering
Akutmottagningen
Alk. & Nark.
Rådgivning
Götateamet
RUG
BUP (del av
Beroendev.)
Ålder
Upp till 20 år
18-28 år
Upp till 21 år
Upp till 21 år
Upp till 21 år
Upp till 21 år
Upp till 25 år
Insatser
Info/råd/stöd
Samtalsbeh.
Familje- och
nätverksarb.
Cannabispro.
Droganalys
Med.Bedöm.
---------------Prev.prog.
BSFT
----------------
Info/råd/stöd
Samtalsbeh.
Familje- och
nätverksarb.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Info/råd/stöd
Samtalsbeh.
Familje- och
nätverksarb.
Cannabispro.
Droganalys
Med.Bedöm.
Akupunktur
----------------------------------------------
Info/råd/stöd
Samtalsbeh.
Familje- och
nätverksarb.
Cannabispro.
Droganalys
Med.Bedöm.
Akupunktur
Info/råd/stöd
Samtalsbeh.
Familje- och
nätverksarb.
Cannabispro.
Droganalys
Med.Bedöm.
Akupunktur
----------------------------------------------
----------------------------------------------
Info/råd/stöd
Samtalsbeh.
Familje- och
nätverksarb.
Cannabispro.
Droganalys
Med.Bedöm.
Akupunktur
-------------------------------------------
Info/råd/stöd
Samtalsbeh.
Familje- och
nätverksarb.
Cannabispro.
Droganalys
Med.Bedöm.
Akupunktur
----------------------------Avgiftning
Dokumentation
UngDOK
Journaler
Eget formul.
Journaler
UngDOK
Journaler
UngDOK
Journaler
UngDOK
Journaler
UngDOK
Journaler
UngDOK
Besök /år
400
65
120
100
100
120
350-400
Personal
23
1,5
6
6
6
7
6
Ungdomsmottagnin.
Jämförande studie kring besökarna
Ta fram och testa ett gemensamt
inskrivningsformulär
 Jämföra målgrupper mellan mottagningarna
 Jämföra mottagningarnas målgrupp med andra
ungdomar

Materialets fördelning
Stadstillhörighet
Stockholm
Göteborg
Malmö
Total
Frequency
122
139
134
395
Valid Percent
30,9
35,2
33,9
100,0
Narkotikaanvändning
Droger
Inga droger
Cannabis
Amfetamin
MDMMA/Ecstacy
Bensodiazepiner
Kokain
LSD/hallucinogener
Heroin
GHB
Metadon/Subutex
Andra droger
Vilken stad tillhör ungdomen?
Stockholm
Göteborg
Malmö
43 (37%)
19 (14%)
16 (12%)
72 (62%)
106 (77%)
107 (81%)
28 (24%)
42 (31%)
46 (35%)
15 (13%)
37 (27%)
45 (34%)
15 (13%)
37 (27%)
27 (20%)
15 (13%)
26 (19%)
31 (23%)
8 (7%)
13 (10%)
16 (12%)
2 (2%)
6 (4%)
19 (14%)
1 (1%)
16 (12%)
1 (1%)
3 (3%)
2 (2%)
5 (4%)
7 (6%)
10 (7%)
8 (6%)
78
285
116
97
79
72
37
27
18
10
25
Total
(20%)
(74%)
(30%)
(25%)
(20%)
(19%)
(10%)
(7%)
(5%)
(3%)
(7%)
Primärdrog
Primär
drog
Total
Cannabis
Amfetamin
Kokain
Heroin
Övriga
droger
Vilken stad tillhör ungdomen?
Stockholm
Göteborg
Malmö
60 (81%)
81 (72%)
92 (78%)
7 (10%)
14 (12%)
7 (6%)
3 (4%)
2 (2%)
6 (5%)
0 (0%)
4 (4%)
6 (5%)
4 (5%)
12 (11%)
7 (6%)
74 (100%)
113 (100%) 118 (100%)
Total
233 (76%)
28 (9%)
11 (4%)
10 (3%)
23 (8%)
305 (100%)
Frekvens av bruk (primärdrog)
Frekvens senaste 6 mån
Valid
Missing
Total
Ej bruk
Enstaka tillfälle
1 dag/ vecka eller mindre
2-3 dagar/ vecka
4-6 dagar/ vecka
Dagligen
Total
System
Frequency
26
62
39
65
48
69
309
86
395
Percent
6,6
15,7
9,9
16,5
12,2
17,5
78,2
21,8
100,0
Valid Percent
8,4
20,1
12,6
21,0
15,5
22,3
100,0
Narkotikadebut
Kön
Man
Kvinna
Total
Under 13
9
4,7%
7
6,7%
16
5,4%
Narkotikadebut
13-15
16-18
19-21
135
42
3
70,7%
22,0%
1,6%
68
22
6
65,4%
21,2%
5,8%
203
64
9
68,8%
21,7%
3,1%
22-24
2
1,0%
1
1,0%
3
1,0%
Total
191
100,0%
104
100,0%
295
100,0%
Första berusning
Kön
Man
Kvinna
Total
Ålder vid första berusningen
Under 13
13-15
16-18
38
155
18
18,0%
73,5%
8,5%
25
100
9
18,7%
74,6%
6,7%
63
255
27
18,3%
73,9%
7,8%
Total
211
100,0%
134
100,0%
345
100,0%
Uppväxt och uppväxtmiljö

Knappt hälften har vuxit upp med både sin
biologiska mor och far

Vanligt med våld, missbruk och psykiska
problem i uppväxtmiljön
Förekomst under
uppväxten
Kvinna (%)
Man (%)
Totalt (%)
Missbruk
38
30
33
Psykiska problem
38
20
27
Våld
21
27
25
Psykisk hälsa
Kön
Man
Kvinna
Total
Har du några problem
med din ps ykis ka
hälsa?
Nej
Ja
105
57
64,8%
35,2%
37
50
42,5%
57,5%
142
107
57,0%
43,0%
Total
162
100,0%
87
100,0%
249
100,0%
Psykisk ohälsa, förekomst av problem under
en längre period i livet
Problematik
Kvinna
(%)
Man
(%)
Totalt
(%)
Sömnstörningar
70
60
64
Allvarligt deprimerad
60
39
47
Allvarlig ångest eller spänningstillstånd
71
44
54
Svårt med förståelse, minne, koncentration
63
65
64
Ätstörningar
35
11
20
Svårt att kontrollera våldsamt beteende
31
43
39
Allvarligt menade självmordstankar
40
20
27
Medvetet försökt att skada dig själv
43
12
23
Självmordsförsök
24
6
13
Utbildning och försörjning

Av ungdomar 20-24 år, hade bara hälften fullföljt
gymnasieutbildning

De ungdomar över 18 år uppgav förälder eller
socialbidrag som de vanligaste försörjningskällorna de
senaste halvåret
Tidigare behandling för missbruk
Har du tidigare behandlats för
alk ohol eller drogproblem?
Ja
Nej
Kön
Man
Kvinna
Total
Total
71
(28,9% )
175
(71,1%) 246 (100, 0%)
44
(29,9%)
103
(70,1%) 147 (100, 0%)
115 (29,3%)
278
(70,7%) 393 (100, 0%)
Dömd för brottslighet
Har du blivit dömd för något/
några brott?
Ja
Nej
Kön
Man
Kvinna
Total
Total
114 (46,5%)
131 (53,5%)
245 (100,0%)
19
(12,9%)
128 (87,1%)
147 (100,0%)
133 (33,9%)
259 (66,1%)
392 (100,0%)
Jämförelser med motsvarande
åldersgrupp i ”normalbefolkningen”







Ett betydligt mer frekvent alkoholbruk
En mer omfattande narkotikaanvändning
Mer otrygga uppväxtförhållanden
Betydligt större psykisk ohälsa
Betydligt lägre utbildningsnivå
Är i mindre utsträckning självförsörjande
Har i större utsträckning blivit dömda för brott
Jämförelser med ungdomar placerade
inom SiS
Stora likheter i alkoholbruk
 Likheter i vilka narkotiska preparat man använt
 Likheter i erfarenhet av tidigare behandling
 Likheter i andelen dömda för brottslighet

En senare alkohol och narkotikadebut men ett
mer frekvent narkotikabruk
 En högre utbildningsnivå
 ”Stabilare” uppväxtförhållanden

Erfarenhetsutbyte och
kunskapsutveckling





Professionell dialog
Jämföra arbetssätt, insatser och metoder
Utbyta positiva och negativa erfarenheter
Diskuterat kvalitetsproblem
Hitta och testa metoder för utvärdering och
verksamhetsutveckling
Erfarenhetsutbyte och
kunskapsutveckling

Arbetsprocess och metoder
- 4-5 träffar per år
- Fokusgrupp
- Kvalitetscirkel
- Studiebesök
- Föreläsningar
- Diskussioner
- Pilotprojekt (tex ORS/SRS)
Erfarenhetsutbyte och
kunskapsutveckling

-
Centrala teman (utifrån fokusgrupp)
Service/bemötande
Samverkan/organisering
Kunskap
Marknadsföring/utåtriktat arbete
Dokumentation/utvärdering
Erfarenhetsutbyte och
kunskapsutveckling
”Det har ju varit en väldigt rolig gemensam process
med ett gemensamt lärande. Läroprocessen i
erfarenhetsutbytet har varit fantastisk…Hade vi
bara suttit och pratat statistik, formulär och
UngDOK så hade det inte blivit så intressant och
givande”
Erfarenhetsutbyte och
kunskapsutveckling
”Det mest givande med erfarenhetsutbytet tycker jag
var att träffa andra professionella, som arbetar med
ungefär samma jobb och få utrymme, viktigt eftersom
det är så svårt när vardagen rullar på, att reflektera över
det vi gör och fundera på vad vi kan göra annorlunda
och bättre”
Dokumentation

Dokumentation en svår men viktig fråga
- Vård i form av service innebär speciella förutsättningar
- Ej formellt krav på dokumentation
- Mål om en attraktiv och lättillgänglig behandlinsform
- Systematisk dokumentation, en förutsättning för en
professionell och kunskapsbaserad praktik
Dokumentation

Dokumentation vid inledningen av
projektet
- Olika strategier
- Missnöje på samtliga mottagningar
Dokumentation

Att använda ett befintligt system eller
utveckla ett nytt?
- ASI, DOK, ADAD, EUROADAD
- För omfattande, ej inriktat på öppenvård, ej anpassat för
ungdomar
- Beslut: att skapa ett nytt gemensamt system (UngDOK)
Dokumentation

Vilka risker ser man med en utökad
dokumentation?
- ”Mindre tid för klientarbete”
- ”En mindre attraktiv mottagning”
- ”Ett mer mekaniserat arbete och en försämrad
behandlingsrelation”
Dokumentation
”Det är ju ett växande problem inom hela socialtjänsten att man
dokumenterar nästan ner sig och har mindre och mindre tid för
det direkta klientarbetet. Där måste man vara väldigt vaksam på
det så att dokumentationen inte tar över”
”Man måste också tänka på det primära syftet med våra
verksamheter, det är ingen utredningsverksamhet utan det är
en insatsverksamhet. Det är det vi är ålagda att göra.
Dokumentationen är tydligast kopplad till utredningsarbete…
…Viss dokumentation måste vi göra, men vi måste prioritera
intervention och inte dokumentation”
Dokumentation
”Det är skillnad mellan att komma till ett socialkontor och
söka hjälp, att vara i upptakten av en institutionsvistelse
och att komma till en öppenvårdsmottagning. Många av
våra klienters motivation är mycket skör. Klienten är ofta
mycket ambivalent till att träffa oss. Om vi inte verkligen
lyckas att möta dom där dom är kommer de inte tillbaka.
En inte helt ovanlig situation är att en klient kommer och
säger att flickvännen eller mamma tycker att han
behöver söka hjälp. Troligen finns det då åtminstone en
skärva av motivation att arbete med. Att i det läget
plocka fram ASI- eller DOK -formuläret skulle kunna vara
förödande”
(Liljegren 2004).
Dokumentation
”Det får inte verka avskräckande så att det upplevs som
ett förhör, så att man inte vill komma tillbaka. Det har
jag varit med om att ungdomar har reagerat på att det
blir som ett förhör och då får man ju bryta och ställa
andra typer av frågor, så att det mer blir ett öppet samtal. Det har jag fått göra ibland. Sen kan man återgå
till formuläret senare eller försöka täcka in frågorna
allteftersom i samtalet. Det måste också bli tydligt att
det är en form av omsorg och inte ett polisförhör”
UngDOK, gemensamma
utgångspunkter





Intervjuformulären skall vara kortfattade och lätta att
använda
Frågorna måste vara anpassade till målgruppen
Dokumentationen måste ge information som kan vara till
hjälp i behandlingsarbetet, fungera som underlag för
beskrivning av mottagningarnas målgrupper och insatser
Datamaterialet måste ge möjlighet till uppföljning och
enkel ”utvärdering” av insatser
Det måste vara lätt att få ut statistik/data
Utvecklingen av UngDOK









2005-2006: Den jämförande studien planeras och genomförs
2006: Arbetet med att utveckla ett gemensamt system påbörjas
2006: Ulla Jergeby (IMS) Bert gren (IKMdok) deltar i möten
2007: Första version av ett gemensamt inskrivningsformulär
2008: Arbete med utskrivningsformulär och manual
2009: Ledningsbeslut om att UngDOK skall användas
2009: Kontrakt med IKMdok, Databas skapas
2009: Implementering av UngDOk påbörjas
2010: UngDok används i samtliga tre städer
Utvecklingen av UngDOK

Formulären tenderar att växa

För vem ställer vi frågan?

Hur skall informationen användas?
Utvecklingen av UngDOK

En kompromiss mellan olika perspektiv
Forskarperspektivet
 Ledningsperspektiv
 Behandlarperspektiv
 Klientperspektiv
 Professionsperspektiv

Utvecklingen av UngDOK

Behovet av en intervjumanual blir tydligt

Olika begreppsanvändning

Olika tillvägagångssätt att genomföra intervjun
Implementering av UngDOK




Olika förutsättningar – olika processer
Viktiga aktörer: Projektdeltagarna, Cheferna, IKMdok
Att visa på vinster med systematisk dokumentation
En naturlig del i det dagliga arbetet
De första erfarenheterna av UngDOK




Brukar- och användarvänligt
Fungera som ett stöd i behandlingsarbetet
Ge underlag för kartläggning av målgrupp och insatser
Ge underlag för utvärdering och verksamhetsutveckling
Brukar- och användarvänligt
”Jag tycker inte att besökarna upplever intervjun som
jobbig. Många upplever snarare den som positiv och
intressant och känner att de blir tagna på allvar. Det
beror nog på att intervjun är lagom omfattande och på
att frågorna inte är alltför tunga, avklädande eller
blottande … även personalen upplever många gånger
intervjun som ett stöd i samtalet”
Stöd i behandlingsarbetet
”Det (UngDOK) kan vara ett bra stöd i behandlingsarbetet
eftersom vi tidigare ser vilka behov ungdomarna har. Eftersom
vi ställer alla frågor senaste vid tredje besöket så får vi ganska
tidigt en bra bild av deras situation och behov. Genom att
använda UngDOK får vi reda på sådant som vi tidigare kanske
aldrig hade fått reda på…”
”Ja det är ju olika hur bra ungdomarna är på att signalera hur
de har det, hur det egentligen är, men de flesta är ganska bra
på att svara på direkta frågor, bara man vågar ställa dem. Här
fyller UngDOK en viktig funktion”
Kartläggning av målgrupp och insatser
”Jag tycker att för våran del i Stockholm, vi ser det
framförallt som en kartläggning. Det är viktigt för oss
att säkerhetsställa att alla ungdomar som vi möter får
de här frågorna, vi kollar med alla hur det ser ut med
droger, psykisk hälsa, koncentrationssvårigheter mm.
Det är en kvalitetssäkring. Sen vi började med det här
så säger många kollegor att vi har öppnat upp för
andra typer av insatser och behandlingar och sett att vi
behöver lite mer kunskap kring vissa områden. Vi ser
det i och med att vi ställer andra frågor”
Stöd för verksamhetsutveckling och
utvärdering
”Jag tänker att det är också viktigt att vi nu på ett bra
sätt kan beskriva våra insatser. Det kan hjälpa oss att
på sikt utveckla mottagningarna och utveckla vårat
arbetssätt. Att vi blir bättre på att förstå vilka behov som
finns i den här gruppen och får en bild av vilka insatser
de får och resultatet av dessa insatser. Vi är inte riktigt
där ännu, men det är ju nästa steg, när man tänker
utvärdering och utvecklingsarbete”
UngDOK idag, en översikt
Målgrupp: Ett dokumentationssystem för mottagningar som
möter unga med missbruk i öppenvård
Syfte: Kartläggning av målgrupp och insatser, hjälp i
behandlingsarbetet, underlag för utvärdering och
verksamhetsutveckling
Innehåll: Inskrivningsformulär, utskrivingsformulär och
intervjumanual, databas
Organisation: Styrgrupp, referensgrupp, förvaltare,
UngDOK idag, en översikt
Frågeområden i senaste versionen av
inskrivningsformuläret (2011)
Sociodemografiska
uppgifter
 Familj och umgänge
 Behandlingskontakt
 Sysselsättning
 Uppväxtmiljö
 Boende
 Utbildning

Försörjning
 Utsatthet för våld
 Psykisk hälsa
 Alkohol, narkotika, tobak
 Behandlingshistoria
 Kriminalitet
 Skattning av hälsa
 Skattning av livssituation

UngDOK idag, en översikt
Frågeområden i utskrivningsformuläret
Form för avslut (planerat, oplanerat, remiss mm)
 Sysselsättning (senaste 30 dagar, 6 månader)
 Försörjning (senaste 30 dagar, 6 månader)
 Droger (senaste 30 dagar)
 Insatser (psykosociala, medicinska)
 Skattning av livssituation (relationer, skola/arbete, livet i
allmänhet)

UngDOK på sikt, ett nationellt system?

Ökade krav på dokumentation (t ex nationella riktlinjer)

Stort intresse från öppenvårdsmottagningar att utveckla
dokumentationsarbetet

Ett gemensamt dokumentationssystem och en
gemensam forskningsdatabas skapar många möjligheter
Mot en mer kunskapsbaserad
öppenvård för unga med missbruk

Stort behov av kunskapsutveckling inom
missbruksvården

Ökade krav på kvalitet, kontroll, dokumentation,
systematisk uppföljning, utvärdering, evidens

Problem: Litet intresse och dålig kunskap kring
verksamhetsutveckling/utvärdering, knappa
resurser, distans mellan forskning och praktik,
avsaknad av systematiskt dokumentationsarbete
Mot en mer kunskapsbaserad
öppenvård för unga med missbruk
Ökad kunskap kring metoder för utvärdering och
verksamhetsutveckling
 Ett gemensamt dokumentationssystem och en
gemensam databas
 En plattform för professionell dialog
 Ett samarbete mellan praktik och forskning

Framtida utmaningar
Att skapa ett större professionellt nätverk och en större
databas (inkludera fler mottagningar)
 Att säkerställa att datamaterialet kommer till så stor
användning som möjligt
 Att hitta en rimlig nivå/ambition i dokumentationsarbetet
 Kvalitetsäkring/validering av UngDOK
 Att utvärdera insatser och metoder
 Att upprätthålla motivation och engagemang för
verksamhetsutveckling
 Når man rätt målgrupp? Mer uppsökande arbete?
 Utveckla samverkan mellan beroendevård och
socialtjänst
