Redovisning och Kalkylering Vad är en investering?

2014-12-16
Redovisning och Kalkylering
Föreläsning 20
Investeringsbedömning 1
Kapitel 10 ES
Jonas Råsbrant
[email protected]
Vad är en investering?
Kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser på lång sikt.
• Materiella anläggningstillgångar (reala tillgångar)
– Maskiner
– Inventarier
– Fastigheter
• Finansiella anläggningstillgångar
– Aktier
– Obligationer
• Immateriella anläggningstillgångar
– Licenser
– Varumärken
1
2014-12-16
Typer av investeringar
• Ersättningsinvesteringar (återinvesteringar)
– Ersätter befintliga resurser med nya.
• Expansionsinvesteringar (nyinvesteringar)
– Ökar kapaciteten.
• Rationaliseringsinvesteringar
– Investeringar för att öka effektiviteten i företaget.
• Kvalitetsförbättrande investeringar
– Investeringar för att förbättra produkternas kvalitet.
• Miljö- och säkerhetsinvesteringar
– Förbättrar miljön och säkerheten.
– Ekonomiska faktorer är oftast inte det primära.
Exempel på beslutssituationer
vid investeringar
•
•
•
•
•
•
Ska vi utöka kapaciteten?
Vilken maskin ska vi köpa?
När ska vi byta ut maskinen?
Ska vi automatisera?
Ska vi köpa eller hyra utrustning?
Ska vi outsourca?
2
2014-12-16
Viktigt vid
investeringsbedömning
• Fokusera på in- och utbetalningar till följd av
investeringsbeslutet.
• Uppskatta betalningarnas förväntade belopp.
• Beakta tidpunkten för framtida betalningar.
• Göra betalningar vid olika tidpunkter jämförbara
(nuvärdeberäkna framtida betalningar).
Grundbegrepp
investeringskalkyler
•
G: Grundinvestering
– Utbetalning till följd av
grundinvesteringen.
– Utbetalning år 0.
•
R
a: Inbetalningsöverskott
– Inbetalningar (I) minus
utbetalningar (U).
•
R: Restvärde
– Värdet vid slutet av den
ekonomiska livslängden.
•
n: Ekonomisk livslängd
– Tiden då det är ekonomiskt
meningsfullt att använda
investeringen (tekniska
livslängden kan ej vara kortare).
•
r: Kalkylränta
– Avkastningskravet på
investeringen.
Ofta antas att årets in- och utbetalningar
inträffar i slutet av året.
3
2014-12-16
Avkastningskrav
• Avkastningskravet som en investerare kräver för att
investera i en tillgång kan delas upp i tre delar:
1. Kompensation för framflyttad konsumtion.
2. Kompensation för risken/osäkerheten i investeringens
framtida förväntade kassaflöden.
3. Kompensation för förlorad köpkraft pga inflation.
Avkastningskrav, risk
och kalkylränta
• Avkastningskravet på en investering är beroende av
risken på investeringens framtida förväntade
kassaflöden. Avkastningskravet på en investering med
relativt hög risk är högre än avkastningskravet på en
investering med relativt låg risk.
• Räntan som används i kalkylen (kalkylräntan)
återspeglar investerarnas avkastningskrav.
8
4
2014-12-16
Slutvärdeberäkning
(Kapitalisering)
Slutvärdet (SV) om t år av ett belopp (NV)
som placeras i dag till räntan r.
𝑆𝑉 = 𝑁𝑉 × (1 + 𝑟)𝑡
Slutvärdefaktor
Exempel
Slutvärdet av 1 kr som placeras i dag till en ränta om 10 % under 10 år
respektive 20 år.
𝑆𝑉 = 1 𝑘𝑟 × 1,1010 = 1 𝑘𝑟 × 2,5937 = 2,59 𝑘𝑟
𝑆𝑉 = 1 𝑘𝑟 × 1,1020 = 1 𝑘𝑟 × 6,7275 = 6,73 𝑘𝑟
9
Slutvärde av 1 kr för olika
placeringshorisonter och räntor
8 kr
SV (r=1%)
7 kr
SV (r=5%)
SV (r=10%)
6 kr
5 kr
4 kr
3 kr
2 kr
1 kr
0 kr
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
Placeringshorisont (år)
10
5
2014-12-16
Nuvärdeberäkning
(Diskontering)
Nuvärdet (NV) av en betalning (a) som erhålls om t år då
räntan är r?
𝑁𝑉 = 𝑎 ×
1
(1 + 𝑟)𝑡
Nuvärdefaktor
Exempel
Vad är nuvärdet av 1 kr som erhålls om 10 respektive 20 år
om räntan är 10 %?
1
= 1 𝑘𝑟 × 0,3855 = 0,39 𝑘𝑟
1,1010
1
𝑁𝑉 = 1 𝑘𝑟 ×
= 1 𝑘𝑟 × 0,1486 = 0,15 𝑘𝑟
1,1020
𝑁𝑉 = 1 𝑘𝑟 ×
Nuvärdet av 1 kr vid olika
tidpunkter och räntor
kr1,20
NV (r=1%)
NV (r=5%)
kr1,00
NV (r=10%)
kr0,80
kr0,60
kr0,40
kr0,20
kr0,00
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
År
12
6
2014-12-16
Nuvärdet av flera betalningar
Nuvärdet av flera framtida betalningar är summan av de
enskilda nuvärdeberäknade betalningarna.
Exempel
Nuvärdet av 100 kr år 1, 200 kr år 2 och 150 kr år 3 om kalkylräntan är 10 %.
200
150
100
1
𝑁𝑉 = 100 ×
2
3
1
1
1
+ 200 ×
+ 150 ×
= 369 𝑘𝑟
1,10
1,102
1,103
13
Nuvärdet av flera lika
stora betalningar
Nuvärdet av flera lika stora betalningar kan enkelt
beräknas med en nusummefaktor från räntetabell.
Exempel
Nuvärdet av 100 kr varje år under de nästkommande tre åren om räntan är 10 %.
100
1
2
3
1
1
1
+ 100 ×
+ 100 ×
= 249 𝑘𝑟
1,10
1,102
1,103
1
1
1
𝑁𝑉 = 100 ×
+
+
= 249 𝑘𝑟
1,10 1,102 1,103
𝑁𝑉 = 100 × 𝑛𝑠𝑓310%
å𝑟 = 100 × 2,4869 = 249 𝑘𝑟
𝑁𝑉 = 100 ×
14
7
2014-12-16
Nusummefaktor (nsf)
Nusummefaktor
Nuvärdet av årliga inbetalningsöverskott på 1 250 kr under 8 år när räntan är 15% blir 1250 x
4,4873 = 5 609 kr
Nuvärdesummefaktor: 1 - (1 + 0,15)-8 = 4,4873. Nuvärdet = 1250 x 4,4873 = 5 609 kr
0,15
Nuvärdeberäkningar
Exempel
• Värdering och prissättning av finansiella och reala
tillgångar
– Aktier (finansiell tillgång)
– Obligationer (finansiell tillgång)
– Fastigheter (real tillgång)
• Företagsvärdering
• Investeringsbedömning (bedömning av
investeringars lönsamhet)
16
8
2014-12-16
Annuiteter
Annuitet förekommer ofta vid långivning där det innebär
att den periodvisa betalningen (amortering + ränta) görs
lika stora under lånets löptid (annuitetslån). För att erhålla
annuiteten divideras lånebeloppet med nusummefaktorn
eller så multipliceras lånebeloppet med annuitetsfaktorn.
Exempel
Årskostnaden (årsvisa betalningar) för ett annuitetslån på 10 000 kr med en
löptid på 5 år och räntan 3 %.
10 000 𝑘𝑟
=
= 2 184 𝑘𝑟
4,5797
𝑛𝑠𝑓53%
å𝑟
𝐴𝑛𝑛𝑢𝑖𝑡𝑒𝑡 = 10 000 𝑘𝑟 × 𝑎𝑛𝑛𝑓53%
å𝑟 = 10 000 𝑘𝑟 × 0,2184 = 2 184 𝑘𝑟
𝐴𝑛𝑛𝑢𝑖𝑡𝑒𝑡 =
10 000 𝑘𝑟
Exempel på slutvärdeberäkning
Om du varje år sätter in 10 000 kr på ett bankkonto som ger 3 % i
ränta per år efter skatt hur mycket har du på kontot om tio år?
Du gör den första insättningen i dag och den sista om nio år.
18
9