Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 FINANSIELLA FORMLER SUPPONERA FINANS OCH KALKYL AB Innehåll Inledning ........................................................................................................................................................ 1 Konkreta tips om hur man använder formler ............................................................................................... 2 Dubbelräkna .............................................................................................................................................. 2 Visualisera kassaflöden.............................................................................................................................. 2 Osäkerhet .................................................................................................................................................. 3 Var inte rädd .............................................................................................................................................. 3 Ha inte bråttom ......................................................................................................................................... 4 Parametrar, konstanter ................................................................................................................................. 5 Finansiella definitioner .................................................................................................................................. 5 Finansiella formler ......................................................................................................................................... 6 Företagsekonomiska definitioner................................................................................................................ 13 Företagsekonomiska formler ...................................................................................................................... 13 Statistiska definitioner................................................................................................................................. 14 Statistiska formler........................................................................................................................................ 15 Definitioner av skattebegrepp ..................................................................................................................... 19 Skatteformler............................................................................................................................................... 19 Inledning De flesta beslut innehåller mått av osäkerhet. Osäkerheten ger finansiella konsekvenser. Att räkna ut finansiella konsekvenser av osäkerhet är därför viktigt för att nå mål. Det gäller oavsett om man beslutar som enskild person, är CFO i ett marknadsnoterat bolag, bestämmer i en kommun eller i staten. Här följer frågor med osäkerhet och finansiella dimensioner: Hur mycket ska jag spara per månad för att kunna gå i pension vid X års ålder? Vad är nuvärdet av en ny bil givet billånets räntekostnader, värdeminskning, bränsleförbrukning och framtida andrahandsvärde? Vilka alternativ till bilen blir därmed realistiska? Givet förväntad lön efter studier och sannolikheten att få jobb, är utebliven lön under studieåren och räntekostnader på studielån värt studierna? Vilken typ av boendeform, hyresrätt, bostadsrätt eller villa blir billigast i ett livscykelperspektiv? Vilken utlåningsränta måste en bank kräva för att ränteinkomster ska överstiga räntekostnader, lönekostnader, övriga utgifter, förväntade kreditförluster, skatter och aktieägares avkastningskrav? Ska företaget investera i en ny anläggning givet förväntad efterfrågan och konkurrens? 1 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 Vad är kostnaden för att anställa personal jämfört med att hyra in konsulter? Blir ett fritidshus i eurozonen billigare jämfört med ett i Sverige? Är det lönsamt att flytta produktionsanläggningen från Sverige till ett grannland? Vilka blir de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av att bosätta sig i olika kommuner? Hur mycket måste man tjäna före inkomstskatt för att få ut X kronor om man inte betalar statlig inkomstskatt, om man betalar statlig inkomstskatt, om man betalar statlig värnskatt? Hur påverkas sökaktiviteten av en arbetslös om a-kassan är låg och avtrappas, samtidigt som skatten är låg på förvärvsinkomster? Hur hög är bankers alternativkostnad vid tvingande likviditetskrav (LCR)? Ska företaget emittera en företagsobligation istället för att låna av en bank? Vad blir nuvärdet av 0,01 procents avtalade högre löneökningar i en bransch för arbetsgivare? Alla frågor visar att ekonomi, finans och statistik har praktiska tillämpningar inom många områden. Alla har behov av finansiella, ekonomiska och statistiska formler för utvärdera kort- och långsiktiga konsekvenser av beslut. För hushåll leder det till större frihet. För företag leder det till lägre kostnader och bättre investeringar. För offentliga myndigheter blir det mer välfärd för skattepengarna. Denna formelsamling delar in formlerna i finansiella, företagsekonomiska, statistiska och skatteformler. Det är ett sätta att kategorisera formlerna, men i praktiken väver formlerna in i varandra. En skatteförändring får till exempel finansiella konsekvenser. Då måste man först beräkna skatteformelns resultat och sedan stoppa in detta resultat i en finansiell formel. Konkreta tips om hur man använder formler För många är formler något skrämmande. Här kommer några konkreta tips om hur man kan resonera med formlerna som hjälp. Dubbelräkna Om man vill beräkna skillnaden i utfall av två olika alternativ, använd samma formel två gånger. Den första gången använder man formeln med alternativ 1:s indata. Den andra gången använder man samma formel med alternativ 2:s indata. Sen jämför man resultaten. Man kan dubbelräkna, trippelräkna, kvadrupelräkna, …, och jämföra hur många alternativ som helst. Det är lite tidskrävande, men inte svårt och kan vara värt tiden. Visualisera kassaflöden Att tänka på framtida kassaflöden som strömmar in och ut och med osäkerhet underlättas om man visualiserar kassaflödena i ett stapeldiagram. Här syns ett exempel på hur oregelbundna kassaflöden in och ut kan visualiseras. 2 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 Positiva inflöden Tid Negativa utflöden Osäkerhet Att tänka på osäkerhet kräver sannolikheter och sannolikhetsfördelningar. En sannolikhetsfördelning som man bör ha kunskap om är normalfördelningen. Normalfördelningen är en sannolikhetsfördelning där sannolikheten att en variabels utfall har en spridning kring ett förväntat värde. Det unika med normalfördelningen är att den är symmetrisk kring det förväntade värdet. Det förväntade värdet mäts med medelvärde och spridningen med standardavvikelse. Har man medelvärde och standardavvikelse för en variabel är det bara att stoppa in dessa i normalfördelningsformeln och räkna. Här visas normalfördelningen med medelvärde 0 och standardavvikelse 1 (N(0,1)). Var inte rädd Många är rädda för formler och siffror. Den rädslan är obefogad. Vad kan en formel orsaka för skada? Ingen alls. Det är farligare att gå på en gata än att pröva en formel. 3 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 Ha inte bråttom Många tror att ekonomiska och finansiella beslut måste fattas fort. ”Om jag inte köper aktier nu kommer jag att gå miste om aktieuppgången!!!”. Ta det lugnt. Så fungerar det inte. Viktigare än snabbhet är grundligt funderande och sedan beslut. Om du har frågor kring någon formel, kontakta mig. Jag garanterar inte att alla formler eller resonemang är korrekta. Du som använder dig av formelsamlingen är själv ansvarig för formlernas resultat. Formelsamlingen är ett pågående arbete och uppdateras regelbundet. Andreas Vedung 4 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 Parametrar, konstanter Parameter Faktisk inflation Inflationsmål Förväntad avkastning svenska aktier Förväntad avkastning utländska aktier Värde Datum 2013-03-31 2 procent 6,2 procent Källa www.scb.se www.riksbank.se www.minpension.se 6,2 procent www.minpension.se Finansiella definitioner Ct = Kassaflöde period t DIVt = Utdelning period t D = Marknadsvärde av företags/hushålls skulder DFt = Diskonteringsfaktor för kassaflöde period t E = Marknadsvärde av företags kapital EPSt = Utdelning per aktie period t EX = Lösenpris för en option ft = Förväntad avkastning på termin … fSEK/X = Terminsvalutakursen mellan SEK och X g = Tillväxttakt it = Förväntad inflation i period t IRR = Internränta LCFt = NPV = Nettonuvärde Pt = Pris vid tidpunkten t PV = Nuvärde rreal = Real avkastning rt = Förväntad nominell avkastning i period t R rD = Räntan på ett lån, D rE = Förväntad avkastning på ett företags kapital rf = Riskfri avkastning rm =Förväntad avkastning på marknadsportföljen rSEK = Ränta i SEK r* = Justerad kapitalkostnad k = kapitalkrav 𝜌12 = Rho = Korrelationskoefficient mellan investering 1 och 2 𝜎 = Sigma = standardavvikelse 𝜎𝑖𝑗 = Sigma = kovarians mellan i och j 𝜎 2 = Varians rUTL = ränta i utlandet t = tid Tc = Bolagsskatt Tcap = Ägarskatt Tp = Förvärvsinkomstskatt V = Värde av ett företag = D + E 𝛽 = Beta = Ett mått på marknadsrisk 𝛿 =Delta = riskkvot 𝑟 −𝑟 𝜆 = Lambda = marknadsrisk = 𝑚𝜎2 𝑓 𝑚 a = tillgång (”asset”) FV = Framtida värde et = växelkurs (”exchange rate”) vid tidpunkt t et+1= växelkurs vid tidpunkt t+1 = terminsväxelkurs vid tidpunkt t+1 5 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 Finansiella formler Nuvärdet av en evig årlig betalning om C kronor diskonterad med r är: 𝐶 𝑃𝑉 = 𝑟 Exempel: Nuvärdet av 100 000 kronor per år i evighet om diskonteringsräntan r är 5 procent = 100 000 kronor/0,05 = 2 000 000 kronor. En evig tillgång kallas för ”perpetuity” på engelska. Det kan likställas med en långlivad tillgång, t.ex. ett hus eller ett universitet. Nedanstående formel ger det årliga betalningen (=kupong) av en evig tillgång. 𝑟 × 𝑃𝑉 = 𝐶 Exempel: En stiftelse vill dela ut 10 mkr per i prispengar. Om räntan är 5 procent måste stiftelsens förmögenhet idag vara 0,05 x 2 mdr = 10 mkr. Antal år det tar för att dubblera ett sparkapital om avkastningen är r (”dubbleringsregeln”): 72 100 × 𝑟 Exempel: Om avkastningen på en väl diversifierad aktieportfölj är 6,2 procent tar det knappt 72 / (100 x 0,062) = 11,6 år att dubblera ett kapital. Om den reala avkastningen är 3,5 procent tar det 20,6 år för att dubblera ett kapital. Exempel: Om BNP växer med 2,5 procent per år tar det 20,6 år att fördubbla BNP. Nuvärdet av en annuitet om C kronor under t antal år är: 𝐶 𝐶 𝑃𝑉 = − 𝑟 𝑟(1 + 𝑟)𝑡 Exempel: Nuvärdet av 100 000 kronor per år i 15 år med en diskonteringsränta om 5 procent = (100 000 kronor/0,05) – (100 000 kronor)/(0,05x(1,05)^15) = 1 037 966 kronor. En annuitet är ett fast belopp varje år. Man kan se på en annuitet som en kupongobligation utan en principal vid slutet av annuitetens livslängd. Exempel på annuitet är ett bostadslån med fast belopp som består av räntekostnad och amortering. Ett annat exempel på annuitet är ett konsumtionslån. En variant av annuitet är en livsvarig pension. Livsvarig pension kräver livslängdsantaganden. Exempel: Ett försäkringsbolag säljer annuiteter till män. Den förväntade återstående livslängden för män som fyllt 65 år 18 år. Om diskonteringsräntan är 5 procent och en man har 2 mkr i kapital kan han erbjudas en livsvarig årlig betalning om 171 100 kronor. Nuvärdet av en evig årlig betalning om C kronor som växer med g vart år och som diskonteras med r (”growing perpetuity”): 𝐶 𝑃𝑉 = 𝑟−𝑔 Exempel: Om utdelningen för en aktie är 5 kronor, diskonteringsräntan är 6,2 procent och utdelningen förväntas växa med 2 procent så är nuvärdet 5 / (0,062 – 0,02) = 119 kronor. Även om det finns enstaka bolag som aldrig delar ut pengar så vore det ett allvarligt systemfel om inte noterade bolag som en helhet inte skulle dela ut mer pengar än centralbankernas inflationsmål. Exempel: Om inflationen är 2 procent per år halveras det reala värdet av en skuld på 36 år. Dubbleringsregeln är en finansiell tumregel. Om r är den kontinuerliga kapitaliseringsräntan är nuvärdet av C kronor erhållen år t: 𝐶 𝑃𝑉 = 𝑟𝑡 𝑒 Nuvärdet av en serie årliga betalningsströmmar C under n antal år diskonterade med räntan r: 6 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 Exempel: Nuvärdet av 1 000 000 kronor erhållna om 15 år givet kontinuerlig kapitalisering med en ränta om 6 procent är 1 000 000 /2,71…^(0,06x15) = 406 570 kronor. Man kan disponera om formeln: 𝑃𝑉 × 𝑒 𝑟𝑡 = 𝐶 Exempel: Om 100 000 kronor kapitaliseras kontinuerligt i fem år till räntan 3 procent har man ett belopp om 116 183 kronor vid periodens slut (100 000 kronor)xe^(3/100x5). Kontinuerlig kapitalisering ger högre förräntning än om kapitalisering sker månatligen eller kvartalsvis. Växelkursen, e, är bytesförhållandet mellan två valutor: 𝑆𝐸𝐾 𝑒= 𝑈𝑡𝑙ä𝑛𝑑𝑠𝑘 𝑣𝑎𝑙𝑢𝑡𝑎 En växelkurs är ett relativpris. I ovanstående formel får man svar på frågan ”hur många SEK får man betala per 1 utländsk valuta”?. Exempel: Hur många svenska kronor får man betala för 1 euro? Om e = 8,3734 innebär det att man måste betala 8,3734 svenska kronor för en euro. Samma sak kan också uttryckas annorlunda. Hur många euros får man för en krona? 1/8,3743 = 0,1194 euros får man betala för en krona. Växelkurser, liksom alla relativpriser, ändras kontinuerligt. Om en valuta blir ”dyrare” apprecieras valutan. Om en valuta blir ”billigare” deprecieras valutan. Exempel: En svensk turist som åker till euroland får växelkursen 8,5734 kronor per euro. Skillnaden mellan 8,5743 – 8,3734 = 20 öre är en ”spread” gentemot marknadspriset. Det är en förlust för turisten och en vinst för växlingskontoret. Antag att svensken växlar över 𝑛 𝑃𝑉 = ∑ 𝑡 𝐶𝑡 (1 + 𝑟)𝑡 Exempel: Nuvärdet av 1 000 kronor i slutet av varje år i tre år diskonterade med räntan 6 procent är (1 000 /(1,06)) + (1000/(1,06^2)) + (1000/(1,06^3)) = 2 673 kronor. Värdet på ett bolag kan beräknas med ovanstående formel genom att byta ut Ct mot DIVt och ta hänsyn till ägarskatten Tcap. Om C byts ut mot årlig hyra som årligen stiger med förväntad hyreshöjning och T likställs med antal år man hyr boende får man nuvärdet av beslutet att hyra, vilket kan jämföras med ett beslut om att köpa boende. Notera att t går mot den framtida tidpunkten n. När t = 1 så befinner man sig tidsmässigt ett år från nuet. När t = n – 1 så befinner man sig ett år från den framtida tidpunkten n. När t = n så befinner man sig vid den framtida tidpunkten n. Det framtida värdet av årliga betalningar om C är 𝑛 𝐹𝑉 = ∑ 𝐶 × (1 + 𝑟)𝑡 𝑡=0 Exempel: Om räntan är 5 procent och man sparar 1 000 kronor per år i början av varje år har man 3 310 kronor efter tre år 1 000 x (1+5/100)^1 + 1 000 x (1+5/100)^2 + 1 000 x (1+5/100)^3. Exempel: En bank säljer en ”garanterad produkt”. En person som investerar 1 mkr garanteras X mkr efter 5 år och har också en ”chans” till högre avkastning. Om den 5-åriga statsobligationsräntan är 3 procent måste banken investera 0,784 mkr i statsobligationen för att vara garanterad 1 mkr om fem år. Om banken köper en köpoption för 0,1 mkr så kostar den garanterade produkten 1 mkr – 0,884 mkr = 0,116 mkr. Om det tar en timme att övertyga personen tjänar banken en timlön om 116 000 kronor per timme. Notera att t går mot framtiden n. När t = 0 så befinner man sig tidsmässigt vid framtiden n. När t = n – 1 så befinner man sig ett år från sista året n. När t = n så befinner man sig vid idag. 7 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 25 000 kronor. Då blir förlusten (25 000 kr/8,3734) – (25 000 kr/8,5743) = - 69, 64 euros eller - 583,26 kronor (=-69,34 x 8,3743). Kassaflödet C i en period för ett lån med nuvärdet PV där räntekostnaden betalas periodiskt och där perioden är n dagar: 𝑛 𝑟 (365) 𝐶 = 𝑃𝑉 × (1 + ) − 𝑃𝑉 𝑛 Exempel: Ett lån om 1 000 kronor till en ränta om 5 procent som man betalar var 30:e dag innebär en räntekostnad om 1 000 kronor x (1+5/30)^(30/365) – 1 000 kronor = 12,751 kronor. Det framtida värdet av månatliga betalningar om C är 𝑛 𝑛−𝑖 𝐹𝑉 = ∑ 𝐶 × (1 + 𝑟) 12 𝑖=0 Exempel: Barnbidraget är på 1 050 kr per månad. Föräldrar som sparar barnbidraget under 20 år till en genomsnittlig avkastning om 6,2 procent har ett sparkapital om 486 899 kronor på barnets 20-årsdag. Om man betalar räntor periodiskt, t.ex. varje månad, betalar man inte kontinuerlig ränta. Då betalar man en andel av räntan vid varje betalningstillfälle. Nettonuvärdet av en serie årliga betalningsströmmar C under n antal år diskonterade med räntan r: −𝐶1 𝐶2 𝐶𝑛 𝑁𝑃𝑉 = + + ⋯+ 0 1 (1 + 𝑟) (1 + 𝑟) (1 + 𝑟)𝑛 Exempel: Nettonuvärdet av en investering som kräver 25 000 kronor i initialt utlägg och som förväntas ge 10 000 kronor i inkomster i slutet av varje år i tre år diskonterade med räntan 6 procent är -25 000 + 10 000 / (1,06) + (10 000/(1,06^2)) + (10 000/(1,06^3)) = 1 730 kronor. Man kan se på -C1 som nuvärdet, PV, i en obligationsinvestering eller som vilken annan investering som helst, t.ex. utbildning. Formeln kan också användas vid fastighetsköp/bostadsköp där det första utflödet är priset man betalar, de nästkommande utflödena är driftskostnaderna och det sista inflödet är det förväntade försäljningspriset i framtiden. En banks riskviktade tillgångar RWA (=”risk weighted assets”) är summan av alla riskviktade tillgångar: 𝑛 𝑅𝑊𝐴 = ∑ Exponering 𝑎 × Riskvikt 𝑎 𝑎=1 Exempel: En bank har tre exponeringar: Lån till hushåll om 1 mdr, lån till företag om 2 mdr och Hävstångsformel för eget kapital som inte tar hänsyn till risk. 𝐷𝑒𝑏𝑡 𝑟𝐸𝑞𝑢𝑖𝑡𝑦 = 𝑟𝐴𝑠𝑠𝑒𝑡𝑠 + × (𝑟𝐴𝑠𝑠𝑒𝑡𝑠 − 𝑟𝑑𝑒𝑏𝑡 ) 𝐸𝑞𝑢𝑖𝑡𝑦 Ju mer tillgångar finansieras med lån desto högre blir den förväntade avkastningen på eget kapital. Dock, även risken för aktieägarna ökar när belåningsgraden ökar. Eftersom långivare tvingas bli aktieägare om företaget går i konkurs är en hög belåningsgrad även ett hot mot långivare. Exempel: Om tillgångar förväntas ge en nominell avkastning om 7,6 procent, räntan på lån är 2,0 procent och man finansierar 100 kronor med 25 kronor lånat kapital så är den förväntade avkastningen på eget kapital 7,6 + (25/75)x(7,62,0) = 9,466… procent. Internräntan IRR är den diskonteringsränta r som gör att nettonuvärdet av en serie årliga betalningsströmmar C under n antal år blir noll. −𝐶1 𝐶2 𝑁𝑃𝑉 = 0 = + +⋯ 0 (1 + 𝐼𝑅𝑅) (1 + 𝐼𝑅𝑅)1 𝐶𝑛 + (1 + 𝐼𝑅𝑅)𝑛 8 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 lån till stater om 1,5 mdr. Riskvikten för hushållslån är 15, för företagslån 50 och för statslån 5. Bankens riskviktade tillgångar, RWA, blir då 1 x (15/100) + 2 x (50/100) + 1,5 x (5/100) = 1,225 mdr. Exempel: En bank har 3 mdr i kapital och det finns 2 marknader som aktieägarna kan fokusera på: bolån eller företagslån. Riskvikten på bolån är 15 procent och riskvikten för företagslån är 50 procent. Aktieägarna vet att man kan ta ut 3,15 procent i ränta från bolåntagarna och 3,76 procent från företagarna. Samtidigt är bankens finansieringskostnad för bolån 2,25 procent och för företagslån 2,45 procent. Nu är frågan, hur ska banken välja strategi? Riskvikter anger graden av kreditsäkerhet och den bakomliggande pantens värdebeständighet. Ju lägre riskvikt desto bättre pant. Disponibel inkomst efter bolags- och ägarskatt från 1 krona i vinst före skatt är: 𝐷𝑖𝑠𝑝𝑜𝑛𝑖𝑏𝑒𝑙𝑡 = 1 × (1 − 𝑇𝑐 ) × (1 − 𝑇𝑐𝑎𝑝 ) Exempel: Ett aktiebolag gör en vinst före bolagsoch ägarskatt om 3 mdr. Om bolagsskatten är 22 procent och ägarskatten är 30 procent så är aktieägarnas disponibla inkomst 3 x 0,88 x 0,7 = 1,848 mdr. Exempel: En investering som kräver ett initialt utlägg om 25 000 kronor och som förväntas ge 10 000 kronor i inkomster i slutet av varje år i tre år har ett nuvärde noll om diskonteringsräntan är 0 = -25 000 + 10 000 / (1,09701) + (10 000/(1, 09701^2)) + (10 000/(1, 09701^3)), d.v.s. 9,701 procent. Man får iterera fram ett värde på IRR. Exempel: En affär erbjuder ”räntefria lån” vid köp av elektronik. En person köper en TV för 10 000 kronor och får en skuld till ett finansbolag. Finansbolaget betalar 8 000 kronor till affären och lånet löper i 2 år. IRR är den diskonteringsränta som gör att 0 = -8 000 / (1+IRR)^0 + 10 000 / (1+IRR)^2. IRR är cirka 11,75 procent. Ct kan ha olika tecken ”+” eller ”-” beroende på om det är inflöden (+) eller utflöden (-). IRR är ”yield to maturity” i en kupongobligation. IRR är bolåneräntan på ett bostadslån med fast ränta. IRR är kronviktad avkastning. Kapitalkravet i kronor är produkten av riskviktade tillgångar multiplicerat med kapitalkravet k i procent: Kapitalkrav i kronor = RWA × Kapitalkrav k Exempel: Om kapitalkravet är 8 procent och en bank har riskviktade tillgångar, RWA, om 1,225 mdr blir kapitalkravet i kronor = 1,225 mdr x 0,08 = 0,098 mdr. Om bankens totala exponeringar summeras till 4,5 mdr måste banken finansiera dessa utlåningar med minst 98 mkr i eget kapital. Det motsvara 2,17… procent. Ett annorlunda uttryck är att uttrycka kapitalkravet som andel av de totala tillgångarna. Vi får 4,5 mdr/98 mkr = 45,9. Detta är hävstången eller ”the leverage”. Man kan också uttrycka kvoten som hävstångskvoten eller ”leverage ratio”. Om man höjer (sänker) riskvikten så minskar (ökar) hävstången. Om man höjer (sänker) kapitalkravet k så höjer (minskar) hävstången. 9 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 Ränteparitet säger att räntan på identiska löptider i olika länder inte kan skilja sig med mindre än att skillnaden avspeglar sig i förväntad rörelse i växelkursen 𝑒𝑡 × (1 + 𝑟𝑆𝐸𝐾 ) = (1 + 𝑟𝑈𝑇𝐿 ) × 𝑒𝑡+1 Exempel: Antag den 1-åriga räntan i SEK är 0,75 procent, den 1-åriga ränta i UTL är 1 procent, samt att växelkursen vid investeringstidpunkten är 8,3. En person som har 100 kronor kan antingen få 100,75 kronor om ett år eller (100 kronor/8,3)x(1,01)=12,1686 UTL. Ränteparitet säger att växelkursen om 1 år måste vara den kurs som ger 100,75 kronor, vilket blir 100,75 = 12,1686x8,21. Den lägre svenska räntan än räntan i utlandet beror på en förväntad appreciering av kronan gentemot UTL. Det finns två versioner av ränteparitet. Säkerställd ränteparitet är när en person placerar i utlandet och köper kronor på termin för att inte göra någon valutakursförlust. Ickesäkerställd ränteparitet är när en person inte köper valuta på termin. 𝑒𝑡+1 − 𝑒𝑡 𝑟𝑆𝐸𝐾 − 𝑟𝑈𝑇𝐿 = (1 + 𝑟𝑈𝑇𝐿 ) 𝑒𝑡 Om den riskfria statsobligationsräntan med fem års löptid är r5 och den riskfria statsobligationsräntan med fyra års löptid är r4 så är den interpolerade riskfria statsobligationsräntan på 4,5 års löptid ett genomsnitt. 𝑟4 + 𝑟5 𝑟4,5 = 2 Exempel: Femårsräntan är 2,53 procent, fyraårsräntan är 2,27 procent. En person som placerar sina pengar i 4,5 år får en interpolerad ränta om (2,53+2,27)/2 = 2,4 procent. Nuvärdet av en kupongobligation som ger X kronor vid lösen: 𝐶1 𝐶2 𝐶𝑛 + 𝑋 𝑃𝑉 = + + ⋯+ 1 2 (1 + 𝑟) (1 + 𝑟) (1 + 𝑟)𝑛 Exempel: Nuvärdet av en kupongobligation som ger årliga kuponger om 50 kronor i 3 år vid marknadsränta 7 procent är 50/(1+7/100)^1 + 50/(1+7/100)^2 + 1 050/(1+7/100)^3 = 947,5 kronor. Den kontinuerliga nominella räntan rnom är produkten av den reala räntan rreal och förväntad inflation it: (1 + 𝑟𝑛𝑜𝑚 ) = (1 + 𝑟𝑟𝑒𝑎𝑙 ) × (1 + 𝑖𝑡 ) Den nominella räntan bör användas när man diskonterar nominella kronbelopp. Den reala räntan är dock helt avgörande på lång sikt. Avkastning som är helt nominell köpkraftssäkrar inte kapitalet. Genom att arrangera om ekvationen kan man lösa rreal utifrån kunskap om den nominella räntan och KPI. 𝑟𝑛𝑜𝑚 − 𝑖𝑡 𝑟𝑟𝑒𝑎𝑙 = 1 + 𝑖𝑡 Exempel: Den nominella bostadsräntan är 4,5 procent och inflationen är 1,9 procent. Då är den reala räntan (4,5 – 1,9)/(1+1,9/100) = 2,55… procent. Det är den reala avkastningen som är viktig. Att få 100 procent i avkastning när inflationen är 110 procent innebär en förlust. En centralbank kontrollerar den korta nominella räntan. Säkerställd ränteparitet (”Covered interest rate parity”) 1 × (1 + 𝑟𝑡 𝑆𝐸𝐾 ) 𝑒𝑡+1 = 1 ÷ 𝑒𝑡 (1 + 𝑅𝑡 𝑈𝑇𝐿𝐴𝑁𝐷 ) I en värld utan risk ska en investering med samma löptid ge samma avkastning i alla länder, t.ex. Sverige och utlandet. Avvikelser i räntan på en löptid bör avspegla sig i terminskursen på växelkursen vid löptidens slut. Exempel: En svensk som har 1 krona att investera i svenska säkerställda bostadsobligationer med löptid 1 år till räntan 10 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 Låneviktad kapitalkostnad r är 𝑛 𝑟 = ∑ 𝑥𝑖 × 𝑟𝑖 𝑖=1 Exempel: En bank finansierar sin utlåning med inlåning till 50 procent och säkerställda bolån till 50 procent. Räntan på inlåningen är 0,25 procent medan räntan på säkerställda bolån är 1,67 procent. Bankens låneviktade finansieringskostnad är 0,5x0,25+0,5x1,67=0,96 procent. Exempel: Ett hushåll har lån om 100 000 kronor fördelade på 70 000 kronor bolån till 3 procent, 20 000 kronor i billån till 4 procent och 10 000 kronor i konsumtionslån till 6 procent. Hushållets låneviktade kapitalkostnad är 7/10 x 3 + 2/10 x 4 + 1/10 x 6 =3,5 procent. Bostadens värde ökar med 10 000 kronor. Genom att belåna bostaden och amortera konsumtionslånet sänker hushållet kapitalkostnaden till 3,2 procent. Avkastningskurvan (”Yield curve”) 2,5 procent, kan lika gärna växla till euros och investera i en tysk säkerställd bostadsobligation med löptid 1 år till räntan 2,65 procent. De båda investeringarna bör vara identiska och skillnader i ränta bör avspegla sig i växelkursen mellan SEK och Euro om 1 år. Överlappande generationsmodell. Om man antar att mänskligheten kommer att leva oändligt länge kan man beräkna varje nu levande generations ägarandel av de totala tillgångarna. ∞ 𝐹ö𝑟𝑣ä𝑛𝑡𝑎𝑑 𝑙𝑖𝑣𝑠𝑙ä𝑛𝑔𝑑 ∑ ∑ 𝑡=0 𝑒=0 𝑇𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑡𝑒 Tillgångte representerar generation e:s andel av de nuvärdesberäknade tillångarna vid tidpunkten t. Socialförsäkringsmodell. Man kan låta Tillgång representeras av en evig tillgång, d.v.s. en ”perpetuity”. Förväntad kreditförlust kan beräknas enligt följande: 𝐸𝐿 = 𝐸𝐴𝐷 × 𝑃𝐷 × 𝐿𝐺𝐷 Där EAD = (Bankens) Exponering vid fallissemang (”exposure at default”) PD = Sannolikheten för fallissemang (”probability of default”) LGD = Förlust (för banken) givet fallissemang (”loss given default”) Exempel: Fyra stora låntagare har lånat 100 mdr vardera från tre banker, A, B och C. Banken A:s andel av lånen (”exposures at default”) är 20, 50, 60 respektive 70 procent. Sannolikheten för fallissemang (”loss given default”) är 40, 30, 20 respektive 10 procent. Banken A:s förlust givet fallissemang för den första låntagaren är därför 100 mdr x 40/100 x 20/100 = 8 mdr. 11 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 Förväntad avkastning på en portfölj är summan av exponeringsviktade förväntade avkastningarna 𝑛 𝐸[𝑟] = ∑ 𝑥𝑖 × 𝐸[𝑟𝑖 ] 𝑖=1 Exempel: En aktieportfölj innehåller 3 aktier. Förväntad avkastning och vikt i portföljen för de tre aktierna är (5, 25), (7, 45) samt (3,30). Porföljens förväntade avkastning är 5x25/100 + 7x45/100 + 3x30/100 = 5,3 eller 5,3 procent. Notera att detta är samma formel som för låneviktad kapitalkostnad, vilket inte är konstigt då någons kapitalkostnad är någon annans kapitalinkomst. Syndikalisering av lån. Hur mycket måste en person spara per år, C, om han vill ha 300 000 kronor i pension före skatt under 10 år? Personen är 45 år och har 20 år kvar till sin pensionsålder. Antag att den genomsnittliga avkastningen och diskonteringsräntan är 8 procent. Genom att beräkna det framtida värdet av sparande efter 20 år minus nuvärdet av utbetalningarna under 10 år från 65 års ålder och sätta ekvationen till noll kan man lösa ut hur mycket personen måste spara per år fram till sin pensionsålder. 0 = 𝐹𝑉65 å𝑟 − 𝑃𝑉65 å𝑟 19 29 𝑡 0 = ∑ 𝐶 × (1 + 8/100) − ∑ 𝑡=0 När man tar ett lån är långivarens helt avgörande fråga om man kan återbetala lånet. Förmågan att återbetala lånet stärks om man samtidigt pantsätter något som är värdefullt och värdebeständigt. En ta ut pantbrev på en fastighet innebär en extra säkerhet för banken. För det mesta förknippas lån med kostnader. Rent privatekonomiskt finns det en moralisk princip så säger att man ska undvika lån. Men att inte utnyttja pantmöjligheten kan också innebära en kostnad. Om man t.ex. belånar sin fastighet med pant i och placerar lånet i ett konto som omfattas av den statliga insättningsgarantin kan räntan på bostadslånet understiga räntan på det garanterade kontot. 𝑡=20 300 000 (1 + 8/100)𝑡 C blir cirka 44 000 kronor. Hur mycket måste föräldrar spara per år, C, om de vill kunna finansiera ett bolånekrav om X procents egen insats i en bostadsrätt när deras barn fyller 20 år? Anta att en bostadsrätts värde bestäms av alternativkostnaden vid hyrt boende. Anta vidare att den genomsnittliga avkastningen och diskonteringsräntan är 6 procent. Det framtida värdet av 20 års sparande ska vara lika med 15 procent av nuvärdet vid 20 års ålder av alternativkostnaden för att hyra 20 𝐹𝑉20 = 0,15 × 𝑃𝑉20 85 ∑ 𝐶 × (1 + 𝑟)𝑡 = 0,15 × ∑ 𝑡=1 𝑡=20 𝐻𝑦𝑟𝑒𝑠𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑡 (1 + 𝑟)𝑡 Förväntad framtida ränta Exempel: Om räntan på en tioårig statsobligation är 4 procent och räntan på en femårig statsobligation är 3 procent så är den förväntade framtida räntan på en femårig statsobligation om fem år 5,009 procent. Det följer av att det inte ska spela någon roll om en investerare placerar ett belopp två femårsperioder istället för en tioårsperiod. ((1,04)^10/(1,03)^5)^(1/5) – 1 = 0,05009. 12 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 Företagsekonomiska definitioner E = Marknadsvärde av företags eller hushålls kapital D = Marknadsvärde av företags eller hushålls skulder T = Totala tillgångar p = pris Företagsekonomiska formler Ett företag (eller hushåll) totala tillgångar är summan av företagets kapital och dess skulder 𝑇 =𝐸+𝐷 Exempel: Ett företags skulder är 10 och dess totala tillgångar är 50. Då är det egna kapitalet 40. Avkastning under en period 𝑝𝑡+1 − 𝑝𝑡 𝑟𝑡+1 = 𝑝𝑡 Exempel: Priset på en aktie den första januari är 38 000 kr. Ett år senare är priset 36 500 kronor. Avkastningen är -1 500 kronor/38 000 kronor = 0,0394 eller -3,9 procent. Tillgångar kan finansieras med antingen eget kapital eller skulder. Oavsett finansieringssätt är både E och D skulder. E är en skuld till företagets ägare och D är en skuld till företagets långivare. Om företagsägaren gör något som ökar nuvärdet på företagets tillgångar med 15 så ökar det egna kapitalet från 40 till 15. Om företagsägaren minskar nuvärdet av kapitalkostnaderna på företagets skulder med 5 så ökar kapitalet med 5. Med andra ord, tillgångs- och skuldförvaltning påverkar det egna kapitalet. Likviditetskvoten definieras som ett företags ∑𝑛𝑖=1 𝐿𝑖𝑘𝑣𝑖𝑑 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑖 ∑𝑛𝑖=1 𝐾𝑜𝑟𝑡 𝑠𝑘𝑢𝑙𝑑𝑖 Kvoten anger företagets förmåga att kunna betala de skulder som förfaller inom en kort period. Kvoten måste vara över 1,0. Men för att kvoten ska vara användbar måste ”kort period”, ”likvida tillgångar” samt ”korta skulder” definieras. För banker gäller att perioden är 30 dagar, att de likvida tillgångarna ska hålla en viss kvalitetet (vilket innebär att riskvikter används), samt att skulderna som förfaller måste viktas med sannolikheten att långivarna inte återfinansierar lånen. För banker är t.ex. inlåning från hushåll en kort skuld som minskar naturligt i samband med att dagarna går efter att lönen satts in på Skuldsättningsgrad definieras som ett företags ∑𝑛𝑖=1 𝑑𝑖 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑠𝑘𝑢𝑙𝑑𝑒𝑟 = 𝑛 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑎𝑟 ∑𝑖=1 𝑎𝑖 Kvoten anger företagets långsiktiga förmåga att betala sina skulder. Ju högre kvot, desto större risk för företagets långivare att tillgångarna inte räcker för att betala tillbaka lånen, men även desto större risk för företagets aktieägare att de förlorar företaget till långivare om företaget gör stora förluster och dess tillgångar faller dramatiskt i värde. Bakom kvoten ligger ett implicit katastrofscenario för företaget. I ett katastrofläge är det viktigt för långivare att veta i vilken ordning som fordringar betalas tillbaka. Långivare kan påverka ordningen genom att låna ut mot pant i vissa av företagets tillgångar. När företaget går i konkurs säljs företagets alla tillgångar och om pantbrev existerar för vissa tillgångar har pantbrevsinnehavarna rätt till 13 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 lönekonton. Vid löneutbetalning återfinansierar hushållen bankerna. Det finns alltså olika varianter på likviditetskvoten beroende på hur man definierar kvoten. Resultat före ränte- och skattekostnader genom räntekostnader 𝑅𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡 𝑓ö𝑟𝑒 𝑟ä𝑛𝑡𝑒 − 𝑜𝑐ℎ 𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡𝑒𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟 𝑅ä𝑛𝑡𝑒𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟 Kvoten anger företagets förmåga att betala räntekostnader. Notera att kvoten är helt baserad på poster i resultaträkning. Kvoten ignorerar helt balansräkningens tillgångar och skulder. Men det är ju balansräkningens tillgångar och skulder som är allt annat överskuggande. ROA = Avkastning på totalt kapital dessa tillgångars försäljningsvärden. Avkastning på totalt kapital 𝑅𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡 𝑓ö𝑟𝑒 𝑟ä𝑛𝑡𝑒𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟 𝑜𝑐ℎ 𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡𝑒𝑟 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑎𝑟 ROE = Avkastning på eget kapital (”return on equity”) är årets vinst dividerat med det egna kapitalet vid början av året. 𝑉𝑖𝑛𝑠𝑡𝑡 𝑅𝑂𝐸 = 𝐸𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙𝑡−1 Exempel: En bank lånar ut 4 mkr till en bostadsköpare. Riskvikten på bolån är 15 och kapitalkravet är 10 procent. Banken emitterar säkerställda bostadsobligationer och får betala 1,7 procent till långivarna. Om banken får 2,4 procent av bolåntagaren kommer banken att göra följande avkastning på eget kapital: Riskviktade tillgångar: 15/100 x 4 mkr = 600 tkr. Kapitalkrav: 10 procent x 600 tkr = 60 tkr. Lånat kapital: 4 mkr – 60 tkr = 3,94 mkr. Intäkter: 4 mkr x 2,4 procent = 96 tkr. Räntekostnader: 3,94 mkr x 1,7 procent = 66,98 tkr. Vinst: 29,02 tkr. ROE: 29,02 tkr/60 tkr = 0,48366… eller 48,4 procent. Statistiska definitioner µ = Förväntat värde av en variabel x = Variabel π = pi = 3,14… e = naturliga talet = 2,71… 𝜎 2 = Varians 𝜎= Standardavvikelse 14 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 z = variabel vid den normala standardavvikelsen Statistiska formler Aritmetiskt medelvärde 𝑛 𝑥̅ = ∑ 𝑡 𝑥𝑡 𝑛 Exempel: Ett aktieindex står år 1 i 100, år 2 i 115, år 3 i 107, år 4 i 103 och år 5 i 120. Medelavkastningen är (15/100 - 8/115 – 4/103 + 17/103)/4 = 0,052025 eller 5,2 procent. Vilken är den bästa gissningen för aktieindexets nivå år 6? 126,243 = 120 x (1,052). Andra exempel när man använder sig av aritmetiskt medelvärdesberäkning är när man estimerar sannolikheten att dö, att bli sjuk, att bli utsatt för brott, att råka ut för en olycka. Varians är ett mått på spridningen runt ett förväntat medelvärde ∑𝑛𝑖=1(𝑥𝑖 − 𝜇)2 𝜎2 = 𝑛 Exempel: Ett aktieindex står år 1 i 100, år 2 i 115, år 3 i 107, år 4 i 103 och år 5 i 120. Medelavkastningen är 5,2 procent (se aritmetiskt medelvärde). Variansen är ((15 – 5,2)^2 + (-7-5,2)^2+(-3,7-5,2)^2+(16,5 – 5,2)^2)/4 = 0,01128. Ju längre bort från medelvärdet desto större vikt i variansberäkningen får observationen. Det finns alltid en spridning kring ett medelvärde. Ett mått på spridningen är standardavvikelse. Förväntad avkastning på en portfölj av tillgångar: 𝑛 ∑ 𝑎𝑖 × 𝐸[𝑟𝑖 ] 𝑖=1 Exempel: En portfölj har två tillgångar. I den ena tillgången placeras 75 procent av portföljens tillgångar. I den andra placeras 25 procent. Förväntad avkastning på första tillgången är 10 procent per år. Förväntad avkastning på den andra tillgången är 5,5 procent per år. Förväntad avkastning på den totala portföljen är 8,875 procent = 0,75x10 + 0,25x5,5. Standardavvikelse är roten ur variansen. 𝜎 = √𝜎 2 Exempel: Ett aktieindex står år 1 i 100, år 2 i 115, år 3 i 107, år 4 i 103 och år 5 i 120. Medelavkastningen är 5,2 procent och variansen är 0,01128. Standardavvikelsen blir 0,1062 eller 10,62 procent. Standardavvikelse är ett mått på risk för en variabel. Det kan handla om en aktie eller en aktieportfölj. Om avkastningen är normalfördelad kan man säga att med 68 procents sannolikhet att aktieindexet år 6 är inom spannet 126 – 10,62 = Kovarians beskriver graden av samvariation eller beroende mellan två variabler ∑𝑛𝑖=1(𝑥𝑖 − 𝜇𝑥 ) × (𝑦𝑖 − 𝜇𝑦 ) 𝜎𝑥𝑦 = 𝑛 Kovariansen kan vara positiv eller negativ. En positiv kovarians innebär att variablerna rör sig upp respektive ned runt sina medelvärden samtidigt. Med andra ord, de samvarierar. Anta två aktier, X och Y som gett följande avkastningar. Kovariansen är 0,012505. Man kan använda excelformeln kovarians.p(matris x;matris y) X Y 15 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 115,6 och 126 + 10,62 = 136,8. 15% 19% -7% -3% -4% -1% 17% 24% 15% 19% Eftersom X och Y:s avkastning samvarierar positivt, men inte perfekt så kan en investerare få en lägre total portföljrisk genom att inkludera både X och Y i sin portfölj. Om X och Y är helt oberoende av varandra så är kovariansen 0. Om man t.ex. har 1 miljon kontoinnehavare kan man på goda grunder anta att ut- och insättningarna mellan kontohavarna är oberoende av varandra. Ett annat exempel är villabränder. Om man är ett stort försäkringsbolag kan man anta att bränderna i olika kommuner och bland villor inte är korrelerade med varandra. Normalfördelningen 𝑓(𝑥) = 1 𝜎 × √2 × 𝜋 × −(𝑥−𝜇)2 𝑒 2×𝜎2 där −∞ < 𝑥 < ∞ Exempel: Om den genomsnittliga avkastningen är 5,2 procent och standardavvikelsen är 10,62 procent, samt om vi antar att variabelns sannolikhetsfördelning är normalfördelad, då är sannolikheten att avkastningen överstiger + 15 procent = 1 – f(15 procent) = 0,1782 eller 17,8 procent. Man kan ifrågasätta om avkastningen på en väl diversifierad aktieportfölj är normalfördel. Sannolikhetsfördelningen kan ha ”fat tails”. I en stor portfölj av tillgångar eller risker är kovariansen det enda som betyder något. Alla de enskilda tillgångarna eller riskerna förlorar i signifikans. Kvar blir alla tillgångars eller riskers samvariation. Det är samvariationen som är viktig. Med andra ord, förvaltar man 300 mdr är kovariansen det enda som betyder något. Geometrisk avkastning är den kontinuerliga avkastningen över tidsperioden 𝑇 𝑇 √∏(1 + 𝑟𝑡 ) − 1 𝑡 Exempel: Avkastning första året var 2,5 procent, det andra året 1,5 procent och det tredje året 25 procent. Den genomsnittliga geometriska avkastningen under de tre åren är ((1,025)x(1,015)x(1,25))^(1/3)-1 = 9,1 procent. Geometrisk avkastning säger inget om hur mycket kapital som förvaltats. Exempel: Geometrisk kapitalkostnad Använd excelfunktionen 16 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 norm.förd(15;5,2;10,62,sann). Gammafördelningen är en kontinuerlig sannolikhetsfördelning som lutar år vänster. Gammafördelningens omfång är från 0 till + ∞. Betafördelningen är en kontinuerlig sannolikhetsfördelning där utfallsrummet går från värde A till värde B. Betafördelningen kan se ut som en normalfördelning, men med den skillnaden att A inte är - ∞ och B inte är + ∞. Gammafördelning brukar användas för att modellera kvoten (skadekostnader/premieintäkter). Denna kvot kan aldrig vara under 0, men teoretiskt så kan den bli hur hög som helst. Den standardiserade normalfördelningen −𝑧 2 1 𝑓(𝑧) = ×𝑒 2 √2 × 𝜋 Där det förväntade medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1. Konvertera en normalfördelad variabel till en standardiserad normalfördelad variabel 𝑥−𝜇 𝑧= 𝜎 Om förväntad avkastning på ett aktieindex är 5,2 procent och förväntad standardavvikelse är 10,62 så motsvarar en faktisk avkastning om 2 procent eller Cirka 38 procent av alla utfall ligger inom +/- 0,5 mindre en sannolikhet om 0,381 = (2 – 5,2)/10,62. standardavvikelser. Cirka 68 procent av alla utfall Med andra ord, att få en avkastning som är mindre än ligger inom +/- 1 standardavvikelse. Cirka 95 eller lika med 2 procent har en sannolikhet om 38,1 procent av alla utfall ligger inom +/- 2 procent. standardavvikelser. Varians av n variabler är 𝑛 𝜎𝑝2 ∑(𝑥𝑖 )2 𝜎𝑥2 𝑖=1 𝑛 𝑛 + 2 ∑ ∑(𝑥𝑖 )(𝑥𝑗 ) 𝜎𝑥𝑦 𝑖=1 𝑗=1 Om variablerna är olika aktiers avkastningar så är ovanstående formel variansen för en portfölj av aktierna där xi är andelen av totala portföljen Använd excelfunktionen norm.förd(2;5,2;10,62;sann) ”Stora talens lag” innebär att en variabels estimerade medelvärde konvergerar mot variabelns riktiga medelvärde ju fler observationer som ingår i medelvärdesberäkningen. Stora talens lag används inom försäkring och bank. Ju fler försäkringstagare, desto närmare populationens 17 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 som man placerat i aktie i. Av formeln framgår att en aktieportföljs risk kan minska genom att inkludera tillgångar som varierar negativt med portföljen. Exempel: Antag man placerar 0,25 procent av sitt kapital i en x-tillgång med varians 0,01128 (standardavvikelse i procent 10,6 procent) och 0,75 procent i en y-tillgång med varians 0,014004 (standardavvikelse i procent är 11,8 procent). Kovariansen mellan x och y är 0,0125. Variansen för portföljen blir 0,013. Standardavvikelsen i procent blir 11,5 procent. sanna skadekvot och dess standardavvikelse kommer man. Ju fler låntagare, desto sannare populationens sanna kreditförlust och dess standardavvikelse kommer man. Stora talens lag kan ifrågasättas om observationerna inte är oberoende av varandra. Eftersom x- och y-tillgången inte samvarierar perfekt blir portföljens standardavvikelse lite mindre än en andelsviktad standardavvikelse. Om man antar att CAPM är sann finns bara två tillgångar att bry sig om, dels den riskfria tillgången, dels marknadsportföljen. Centrala gränsvärdessatsen (CGL) säger att oavsett sannolikhetsdistribution (normal, beta, gamma, …) så är både medelvärdets och standardavvikelsens sannolikhetsdistribution normalfördelad. Korrelation Exempel: Antag att man från ett urval om 5 beräknat ett medelvärde till 4,5. Om man gör urval om 5 1 000 gånger så kommer de tusen medelvärdesestimaten att vara normalfördelade med standardavvikelsen 𝜎 √𝑛 Två viktiga koncept vid försäkring är ”moral hazard” och ”adverse selection”. Båda är marknadsmisslyckanden och kan stå i vägen för försäkring. ”Moral hazard” innebär att den försäkrade ökar sitt riskbeteende när han väl har försäkring. ”Adverse selection” innebär att de som vill ha försäkring ofta är de som man inte vill försäkra. Liv Hälsa Egendom MH Självmord Rökare Vårdslöshet AS Cancersjuka Redan Vanefortkörare skadade ”Moral hazard” och ”adverse selection” finns även inom bank. Om insättarnas pengar är försäkrade av en insättningsgaranti och banken anses vara systemviktig (som gör den svår att försätta i konkurs) har vi en situation med ”moral hazard” där bankens ägare kan ta stora risker (kredit-, marknads- och operationella risker). Går det bra tjänar bankens ägare och personal pengar, går det dåligt tar staten hand om förluster. Om ett företag vill börsnotera sig eller låna pengar för att investera kommer det att misstros av investerare. ”Varför ska vi investera i ert företag?” Ett sätt att eliminera denna ”moral hazard” risk är om företaget går genom en investment bank som gör en ordentlig analys av företaget. Eftersom investmentbanken har 18 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 sitt rykte att värna kommer analysen att vara korrekt. Investmentbanken tar hand om ”moral hazard” risken. Om det är lätt att få skuldsanering finns det en risk för att banken lånar ut pengar till människor som egentligen inte borde låna pengar. De får en anstormning av kreditovärdiga kunder. ”Adverse selection”. Definitioner av skattebegrepp BL = Bruttolön = Lön inklusive skatt men exklusive avgifter NL = Nettolön = Lön efter skatt = Disponibel lön å = år m = månad Tki = Kommunal skatt i kommun i Tll = Landstingsskatt i landsting l Tsi = Statlig inkomstskatt Tsv = Statlig värnskatt Asf = Socialförsäkringsavgifter Ak = Kollektivavtalade avgifter Tm = Marginalskatt Medelskatt Skatteformler Lön före inkomstskatt vid viss disponibel inkomst beräknas som 𝑁𝐿 𝐵𝐿 = (1 − 𝑇𝑚 ) Exempel: Om marginalskatten är 55 procent måste man tjäna 2 222 kronor före skatt för att få ut en disponibel inkomst om 1 000 kronor. 1 000 kronor / (1-0,55) = 2 222 kronor. Antag att den reala räntan är 5 procent. Antag en person som har en marginalskatt om 55 procent och som varaktigt höjer sina konsumtionsutgifter med 12 000 kronor per år. Givet dessa 12 000 kronor är en evig betalningsström är nuvärdet av konsumtionsökningen 12 000 kronor / 0,05 = 240 000 kronor (se Finansiella formler och ”perpetuity”). Om tidsperioden begränsas till 40 år kan man använda den finansiella formeln för annuitet när man beräkna nuvärdet. Vi får 205 900 kronor. Nuvärdet av arbetskraftskostnader Arbetskraftskostnad beräknas som 𝐵𝐿 × (1 + 𝐴𝑠𝑓 + 𝐴𝑘 ) Exempel: En person har en månadslön om 25 000 kronor före skatt. Bruttolönen, BL, per år är 300 000 kronor. Om socialförsäkringsavgifterna är 31 procent och de kollektivavtalade avgifterna är 12 procent är arbetskraftskostnaden 300 000 x (1+31/100+12/100) = 429 000 kronor. Exempel: I lönerörelsen stiger lönerna med 2,5 procent. Arbetskraftskostnaden för personen blir 439 725 kronor (=1,025 x 429 000 kronor). Minskad skattekostnad av ett avdrag kan beräknas som avdraget multiplicerat med 19 Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-07-03 marginalskatten 𝐴𝑣𝑑𝑟𝑎𝑔 × 𝑇𝑚 Exempel: En person som gör ett pensionsparavdrag om 12 000 kr per år och som har en marginalskatt om 55 procent sparar 6 600 kronor per år (=12 000 kr x 0,55). Om personen gör detta avdrag i 20 år och diskonteringsräntan är 3 % sparar han 98 192 kronor i minskad skatt nuvärdesberäknat. Om personen placerar 12 000 kr i en fond som ger 6,2 procents avkastning i 20 år är det framtida värdet efter 20 år 256 076 kronor. Om 256 076 kronor återförs till beskattning och marginalskatten är 32 procent får personen en disponibel inkomst om 174 131 kronor per år eller 14 500 kronor per månad under ett år. Nuvärdet av skillnad i kommunal beskattning Fordonsskatten för en tung bil är 5 900 kronor per år medan den är 2 500 kronor för en liten bil. Om bilens livslängd antas vara 20 år och fordonsskatten inflationsjusteras varje år (vilket den gör) kostar beslutet att köpa den stora bilen istället för den lilla bilen (5 900 kronor – 2 500 kronor) x 20 = 68 000 kronor. Det är inte mycket. Jobbskatteavdraget är en skattereduktion som ges till alla som förvärvsarbetar. En person som är under 65 år, som bor i Stockholms kommun och som tjänar 25 000 kr i månaden får 1 565 kr i jobbskatteavdrag per månad eller 18 780 kronor i jobbskatteavdrag per år. Om jobbskatteavdraget antas vara en permanent skattereduktion och den rörliga bolåneräntan är 2,7 procent kan personen ta ett lån som motsvara 18 780 kronor / 0,027 = 695 555 kronor. En person är 30 år, bor i Stockholm och som tjänar 25 000 kr i månaden får 18 780 kronor i jobbskatteavdrag per år. Om jobbskatteavdraget antas vara en permanent skattereduktion och personen sparar allt under 35 år med en genomsnittlig avkastning om 6,2 procent kommer att ha en fond med ett framtida värde om 2 330 542 kronor. Detta ska då kapitalbeskattas på något vis. 20