Föreläsning 4 Effektiva marknader Olika nivåer av effektivitet

Föreläsning4
Effektiva marknader
Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris
Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information
Konsekvens:
Endast ny information påverkar priser (prisjusteringar slumpmässiga)
-
Så fort ny information når marknaden påverkas priset – ett ytterst fåtal kanske hinner
göra en vinst
Priserna på marknaden är alltid rätt (i betydelsen att all information redan är inbakad i
priset)
Oerhört många köpare/säljare samt analytiker – mycket osannolikt att du känner till något de
inte gör – se dock insider affärer (ej lagligt)
Systematiska övervinster är omöjliga – tur ibland
Olika nivåer av effektivitet
-
Svag
-
Mellanstark
-
Stark
Svag effektivitet
All historisk information medräknad i priset
Prisjusteringar är slumpmässiga - Trendanalyser funkar ej
Mellanstark effektivitet
All offentlig information medräknad i priset
Fundamental analys (bokföringen mm) meningslös eftersom välanalyserade aktier snabbt
drivs mot sitt rätta värde
1
Stark form av effektivitet
även icke offentlig information inkluderad i priset
uppgifter sprids om vissa försöker använda dem
Konsekvenser:
Fokus bör vara på att välja risk/avkastningsnivå samt att planera sin portfölj så att önskad
risk/avkastning erhålles (obs! förväntad avkastning)
Riskhantering
Vad är risk?
-
Osäkerhet i utfall – vad kan inträffa?
-
Frekvenser – hur ofta inträffar olika utfall
-
Konsekvenser av utfall – vad innebär olika utfall (kostnader)?
Finansiella risker:
Större risk kräver större avkastning - riskpremie
Avvägning mellan risk och avkastning
Visa figur
Mått på avkastning och risk
Total avkastning (R) = rE 
D1 P1  P0

= direkt avkastning + indirekt avkastning
P0
P0
2
Förväntad avkastning
N
E R    pi  Ri
N = antalet möjliga utfall
i 1
Pi = sannolikheten för utfall i
Ri = avkastning vid i
Exempel:
Placering om 952 nu som om ett år ger 1500 vid högkonjunktur, 1000 om ekonomin är i
jämvikt (varken hög eller lågkonjunktur) eller 500 vid lågkonjunktur.
Antag att det är 25% chans för högkonjunktur, 25% chans för lågkonjunktur samt 50% chans
för normalkonjunktur.
Sannolikhetsfördelning
Avkastning
548 (ca 58 %)
48 (ca 5 %)
-452 (ca -47 %)
E R   0,25 
Sannolikhet
0,25
0,5
0,25
1500  952
1000  952
1500  952
 0,5 
 0,25 
952
952
952
ER   0,05
ER   48
I praktiken:
Förväntad avkastning skattas ofta med hjälp av historiska data så att:
_
R
1 T
 Rt
T t 1
T = antalet tidsperioder
Rt = avkantningen tidsperiod t
_
Obs! R är ingenting annat än medelvärdet av avkastningarna
3
Ofta används årlig avkastning d.v.s. en tidsperiod = ett år (average annual return)
Mätning av risken
Ofta används variansen eller standardavvikelsen som mått – mäter spridningen kring förväntat
värde
Förväntad kvadrerad avvikelse från förväntade värdet

Var R   E Ri  ER 
2

N
Var R    pi  Ri  ER 
2
i 1
SE R   Var R 
Riskfria placeringar har varians = 0
Ex.
Utfall
1500
1000
500
Avkastning
548 (ca 58 %)
48 (ca 5 %)
-452 (ca -47 %)
Sannolikhet
0,25
0,5
0,25
ER   0,05
ER   48
Var R   0,25  0,58  0,05  0,5  0,05  0,05  0,25   47  0,05
Var R   0,14
2
2
SE R   0,37
Standardavvikelsen är 37 %
Eller
4
2
Var R   0,25  548  48  0,5  48  48  0,25   452  48
2
2
2
Var R   125000
SE R   354
SE R  = 37 % (354/952)
I praktiken:
Historiska data används:

Var R  
_
1 T 

 Rt  R 

T  1 t 1 

2
Korrigering med T-1 då e frihetsgrad används för att räkna ut medelvärdet
Standardavvikelsen (eller variansen) är mått på volatilitet
Portföljvalsteori
Tillgångar som påverkas lika av ekonomiska händelser reducerar inte risken mycket
-
Allt sparande i aktier
-
Alla aktier i ett företag
-
Anställd i samma företag
→ Extremt riskfyllt – ingen diversifiering
Diversifiering – många olika tillgångar
-
minskar risken
-
minskar sannolikheten för extrema utfall
(finansiell ekonomi handlar mer om att skydda sig mot förluster än om genvägar till rikedom)
Portföljvalsteori:
5
ger möjlighet att välja förväntad avkastning givet viss risknivå
eller
att välja risknivå givet en viss förväntad avkastning
för att kunna konstruera en önskad portfölj – välja diversifiering måste vi ta hänsyn till:
-
förväntad avkastning
-
Volatilitet
-
Samvariation mellan olika tillgångar
Varför är graden av samvariation viktig?
Rita figurer:
Ensam tillgång med stor variation
Lägg till en med mindre variation
Visa en med två samvarierande
Visa en med två motstående
Olika typ av risk
Företagsspecifik (tillgångsspecifik) – sådant som bara påverkar det aktuella företaget (ex. nytt
läkemedel, ny bilmodell, VD skandal)
Allmän (marknadsrisk) – påverkar hela marknaden (lågkonjunktur)
Den företagsspecifika risken är diversifierbar – genom att hålla många aktier kommer de ta ut
varandra (plus på vissa minus på andra)
Med tillräckligt stor portfölj försvinner den individuella (företagsspecifika) risken
Konsekvens: riskpremie endast för allmän risk
-
Risk minskas via diversifiering
-
Enskilda aktiers risk är mindre intressant än hur de påverkar totala risken i portföljen
6
-
Enskilda aktiers bidrag till riskminskning beror på hur avkastningen samvarierar med
övriga aktier i portföljen
-
Negativ korrelation användbart – reducerar risken avsevärt
Mått på systematisk risk:
Portfölj som bara innehåller systematisk risk = effektiv portfölj
Portfölj som innehåller samtliga värdepapper på marknaden = marknadsportfölj
 = procentuell förändring i (R – rf) till följd av en procents förändring i markandsportföljens
(över) avkastning
Elasticitet
7