Hur fungerar läkemedel mot depression?
Paula Sjödin
Depression kan uppstå när vissa funktioner i hjärnan rubbas. Humöret hos den drabbade
förändras med passivitet, håglöshet, sömnsvårigheter och självmordstankar som följd.
Depression är en vida utbredd sjukdom i vårt samhälle som får allt större betydelse. Därmed
är det viktigt att förbättra de läkemedel som nu används mot depression och att finna nya
effektivare läkemedel. Funktionen hos de mediciner som används idag är ej helt klarlagd. De
verkar på vissa proteiner involverade i hjärnans signalsystem. Forskningsgrupper undersöker
hur läkemedel påverkar en cell och cellens inre, då bland annat hur transkriptionsfaktorer
påverkas. Transkriptionsfaktorer är en typ av proteiner som finns i cellens kärna och som
reglerar produktionen av sig själva och vissa andra proteiner. De binder till den del av en
individs DNA (arvsmassa) som är läsramen för ett specifikt protein, och antingen förhindrar
att det produceras eller förstärker dess produktion.
Jag undersökte hur olika läkemedel mot depression påverkade transkriptionsfaktorn ”Specific
protein 1” (Sp1) som finns i hjärnan. Jag valde Sp1 för att de proteiner den reglerar har visat
sig vara inblandade i depression. Jag delade in 25 råttor i fem grupper och injicerade varje
grupp med en typ av läkemedel. Dessa var citalopram, imipramin, litium och fenelzin. Den
femte gruppen var kontrollgrupp och injicerades med en saltlösning. Råttorna behandlades
regelbundet i 10 dagar och avlivades på den elfte dagen. Jag dissekerade fram en del av
hjärnan och extraherade proteinerna. Därefter utförde jag två olika experiment. Först
undersökte jag hur mycket av proteinerna som var Sp1. Det visade sig att mängd Sp1 protein
var signifikant lägre hos råttor behandlade med citalopram, imipramin och litium jämfört med
kontrollgruppen. Läkemedlen hade alltså påverkat råttorna så att deras produktion av Sp1
minskat. Därefter undersökte jag hur bra Sp1 kan binda till DNA. Jag undrade om
läkemedlen kunde förändra detta. Resultaten visade att Sp1s förmåga att binda till DNA inte
var förändrad hos de läkemedelsbehandlade råttorna
Sammanfattningsvis visar min undersökning att vissa läkemedel påverkar mängden Sp1, men
inte dess förmåga att binda till DNA. Därmed är det troligt att mediciner mot depression
verkar genom att bland annat påverka Sp1.
Examensarbete i biologi, 20 p, Ht 1999
Instutionen för neurovetenskap, medicinsk farmakologi
Uppsala Universitet
Handledare: Lars Oreland, Mattias Damberg
