Sinnesstimulering

Sinnesstimulering
Svåra hjärnskador
2015-05-27
Värnamo kommun
Eva Stadig, leg. arbetsterapeut,
Nadia Melkstam, leg. sjukgymnast,
Madeleine Axelsson, leg. sjukgymnast
Rehabiliteringsåtgärder för patienter med svår hjärnskada
Vid rehabilitering av patienter med svår hjärnskada används stimulering av sinnen för att öka
vakenhet och medvetandegrad. Upprepande, långsiktig, strukturerad och individanpassad
sinnesstimulering kan påvisa positiva beteendeförändringar och främja medvetandenivån för
patienter med svår hjärnskada (1). Sinnesstimulering, framförallt taktil och auditiv, bör fortgå
i minst en månad för att ge varaktig effekt på medvetandenivån. Minst 2 veckors
sinnesstimulering behövs för att ge någon betydande effekt (2).
Sinnena
Det sensoriska nervsystemets uppgift är att förmedla information om den yttre och inre miljön
till det centrala nervsystemet. Rehabilitering av svårt hjärnskadade patienter bör innehålla
stimuli som aktiverar hela det sensoriska nervsystemet. Dessa patienter har svårt att söka och
ta emot information genom sina sinnen och blir lätt trötta vilket innebär att sinnestimulering
bör vara målinriktad och även innefatta vila (3, 4).
Forskning av den mänskliga hjärnans neuroplasticitet visar att input från miljö samt träning
påverkar anatomin och fysiologin av den mänskliga hjärnan även i den kroniska fasen (5).
Syn
Synen står för 85-90% av sinnesintryck som når hjärnan. De intryck som vi får från synen har
ofta en överordnad och integrerande funktion över övriga sinneskanaler. Synen är viktig för
kommunikation, verklighetsuppfattning, motivation och vilja att förflytta sig. Hjärnskada
leder ofta till synnedsättning. Rörelsehinder kan både påverka ögonrörelser samt möjligheten
att styra huvudet mot objektet (6).
Det är viktigt att inte hindra synfältet med hjälpmedel. Anpassa föremåls placering vid brist
på ögonrörelser. Det är också viktigt att se över kontrast, anpassa ljusförhållanden, känna till
eventuellt nattblindhet eller ljuskänslighet (6).
Normalt är synen bäst rakt fram, men en skadad näthinna kan ge synbortfall. Detta kan
undersökas genom att visa saker från olika håll, och uppmärksamma om personen följer med
blicken. Tänk på att avståndet är rätt, ögats förmåga till accomodation försämras med ålder.
Undvik bländande belysning. Punktbelysning kan hjälpa personen att fokusera (6).
Lukt och smak
Smak och lukt är nära förknippade med varandra. Upplevd smak innefattar både smak och
lukt. Smak registreras av receptorer på tungan och analyseras i hjärnan på tre ställen. Med
ålder samt vid funktionsnedsättning minskar antalet receptorer (smaklökar) och kraftigare
kryddning kan behövas på maten (6).
Doftämnen når sinnesceller för lukt högt upp i näsan. Upplevelserna av doften analyseras och
jämförs med andra områden i hjärnan som är kopplade till minnen och känslor. En liten klick
Eva Stadig, leg. Arbetsterapeut
Nadia Melkstam, leg. Sjukgymnast
Madeleine Axelsson, leg. Sjukgymnast
mat på tungspetsen förbereder smaklökarna för vad som ska komma. Tungan känner smaken,
doftcellerna vad den luktar, salivavsöndringen ökar och det blir lättare att tugga och svälja.
Lukter kan påverka personer starkt individuellt. Inga vetenskapliga belägg finns för vilka
dofter som upplevs positivt eller negativt. Använd inte dofter som kan irritera samt visa stor
försiktighet i användandet av dofter från aromterapi (6).
Hörsel
Hörseln är ett viktigt informationssinne, då det talar om vad som ska hända. Hörseln ersätter
synen vid synnedsättning eller om något hinder finns för synen. Hörselnedsättning kan
uppfattas som brist i begåvning och leda till minskad auditiv stimulans. Hörselskador kan
bero på skador i ytter eller mellanörat. Åtgärda exempelvis vaxpropp. Skador i innerörat
drabbar oftast diskantljuden och påverkar individens möjlighet att uppfatta tal. Central
hörselskada innebär att hörselnerven, hjärnstammen eller hörselcentrat är skadat. Det visar sig
som svårigheter att tolka och uppfatta ljud. Detta kan bidra till att det blir för ansträngande
och personen därför slutar lyssna. Tecken på öronrelaterade problem kan vara,
beteendeförändring, personen trycker på örat eller får sämre balans. Eliminera störande ljud.
Förlängda eller upprepande ljud gör dem lättare att lokalisera. Placera ljudkällan nära
personen. Vibrationer förstärker ljudet (6).
Känsel
Känsel stimuleras genom beröring av huden men känselstimulering innefattar även förändring
av muskelspänning, ledposition och töjning av omkringliggande vävnad. Känselstimulering
används vid rehabilitering av personer med svår hjärnskada. Olika behandlingsstrategier som
innefattar rörelseuttag i leder påverkar det taktila sinnet (3). En studie på taktil
sinnesstimulering visade på positiva beteendeförändringar hos patienter med svår hjärnskada
genom mätning av hjärtrytm och andning (1). Taktil stimulering kan utövas på flera olika sätt
exempelvis genom taktil massage och Affolter konceptet (3). Stimulera hela kroppen.
I samband med förflyttningar, lägesändringar samt vid omvårdnad stimuleras känseln genom
att patientens position förändras och kroppen placeras i olika positioner. Variationen
förbättrar kroppsförnimmelser vilket är stimulerande (7). Efter en längre tid adapterar
patienten den taktila informationen vilket kan upplevas obehagligt och till följd ge ökad
muskeltonus eller motorisk oro (3). Känselstimulering skall ske i lugn takt för att patienten
ska hinna uppfatta vad som händer och successivt anpassa tonus i muskulatur (3, 4).
Det finns forskning som visar att proprioceptorisk stimulering genom elektrisk stimulering på
muskler eller senor resulterar i förbättring gällande kognitiva processer hos patienter med
hjärnskada. Mer forskning behövs dock för att bestämma frekvens och duration gällande
elektrisk stimulering som metod att använda vid kognitiv neurologisk rehabilitering (8).
Subakuta och kroniska fasen
Eva Stadig, leg. Arbetsterapeut
Nadia Melkstam, leg. Sjukgymnast
Madeleine Axelsson, leg. Sjukgymnast
Patienter med svår hjärnskada kräver livslång rehabilitering. Behandlingen ska vara
individanpassad utifrån patientens behov. Få vetenskapliga artiklar beskriver hur
rehabilitering bör utformas i den kroniska fasen för denna patientgrupp (9). Rehabiliterande
åtgärder och förhållningssätt rekommenderas att ingå i den dagliga strukturen för patienten
(10, 11).
Rehabiliteringen bör karaktäriseras av ett holistiskt behandlingssätt i omvårdnaden. Vid
rehabilitering av dessa patienter ska ett multiprofessionellt team arbeta tillsammans med
patienten och dess anhöriga. Gemensamma mål formuleras tillsammans med patienten och
anhöriga (10). Rehabiliteringen i den kroniska fasen kan utföras av olika vårdaktörer utifrån
individuella behov. Det behöver finnas ett samarbete mellan personal från olika
organisationsformer och olika vårdnivåer.
Referenser:
1.
Nilsson E. Behandlingsmetoder och dess effekter för vuxna personer med traumatisk
hjärnskada i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd – sett ur ett arbetsterapeutiskt
perspektiv. En systematisk litteraturstudie. . Örebro universitet, 2010.
2.
Oh H, Seo W. Sensory stimulation programme to improve recovery in comatose
patients. J Clin Nurs. 2003 May;12(3):394-404. PubMed PMID: 12709114. Epub 2003/04/24. eng.
3.
Rudolphi M, Strand C. Tidig stimulering i omvårdnad och behandling vid
hjärnskaderehabilitering. . [Projekt]. In press 1998.
4.
Fagius J, Aquilonius S-M. Neurologi. Ungern: Liber; 2006.
5.
Eilander HJ, Wijnen VJ, Scheirs JG, de Kort PL, Prevo AJ. Children and young adults in a
prolonged unconscious state due to severe brain injury: outcome after an early intensive
neurorehabilitation programme. Brain Inj. 2005 Jun;19(6):425-36. PubMed PMID: 16101265. Epub
2005/08/17. eng.
6.
Winlund G, Rosenström Bernhagen S. Se mig hör mig förstå mig. FUB:s
Forskningsstiftelse 2009. Stockholm. Stockholm: FUB:s Forskningsstiftelse 2009.
7.
Roethig-Johnston. J. Early rehabilitation of head-injured patients. Nurs Times.
1989;85(4):25-8.
8.
Muller SV, von Schweder AJ, Frank B, Dengler R, Munte TF, Johannes S. The effects of
proprioceptive stimulation on cognitive processes in patients after traumatic brain injury. Arch Phys
Med Rehabil. 2002 Jan;83(1):115-21. PubMed PMID: 11782841. Epub 2002/01/10. eng.
9.
Turner-Stokes L, Disler PB, Nair A, Wade DT. Multi-disciplinary rehabilitation for
acquired brain injury in adults of working age. Cochrane Database Syst Rev. 2005 (3):Cd004170.
PubMed PMID: 16034923. Epub 2005/07/22. eng.
10.
Multidisciplinary Postacute Rehabilitation for Moderate to Severe Traumatic Brain
Injury in Adults. Effective Health Care Program. Comparative Effectiveness Review. . 2012.
11.
Hellweg S, Johannes S. Physiotherapy after traumatic brain injury: a systematic review
of the literature. Brain Inj. 2008 May;22(5):365-73. PubMed PMID: 18415716. Epub 2008/04/17. eng.
Eva Stadig, leg. Arbetsterapeut
Nadia Melkstam, leg. Sjukgymnast
Madeleine Axelsson, leg. Sjukgymnast