Vibrant Soundbridge (VSB)

2009-09-10*
2011-07-27
3.6 Vibrant Soundbridge (VSB) –
Mellanöreimplantatsystem
Vibrant Soundbridge (VSB) mellanöreimplantat har använts sedan 1996 för att behandla
personer med mild till grav sensorineural hörselnedsättning, samt personer med ledningshinder och kombinerad hörselnedsättning.
Den inre implanterade delen placeras i mellanörat och överför mekaniska vibrationer. De
förstärkta vibrationerna anpassas individuellt för att kompensera optimalt för olika hörselnedsättningar. VSB är ämnat för personer som inte kan bära konventionella hörapparater
på grund av medicinska anledningar, eller som inte har erforderlig nytta av dessa. VSB
kan vara ett alternativ till konventionella hörapparater eller benförankrade hörapparater.
Den del av VSB som opereras in består av en spole med magnet för att hålla audio­
processorn på plats över implantatet, en demodulator som behandlar signalen, en ledare
för att överföra signalen och en vibratorenhet.
Den yttre delen, audioprocessorn innehåller batteri, mikrofonerna och en kvalitativ
digital signalbehandling.
Källa och bilder: Möllerström Medical/MedEl
3-6
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2011-07-27
3.7 Elektro Akustisk Stimulering Hörapparat
(EAS)
En del hörselskadade har sin hörselnedsättning i de höga frekvenserna (ljusa toner) medan
de hör lågfrekventa ljud (de mörka tonerna) bra. Personer med en grav diskanthörselnedsättning klarar ofta taltester bättre än en person som har sin hörselskada fördelad över
alla frekvenserna.
Elektroakustiska hörselimplantatsystem kan emellertid hjälpa personer med en grav
diskanthörselnedsättning att höra högfrekventa ljud bättre. Detta är viktigt för att kunna
förstå tal och kunna kommunicera.
Om du inte har tillräcklig hjälp av hörapparater utan
• störs av bakgrundsljud när du lyssnar,
• har svårt att höra ljud på långt håll,
• har svårt att följa en dialog på TV:n,
• har svårt att uppfatta i telefon,
då har du troligen en så kallad partiell hörselnedsättning (diskanthörselnedsättning) och
kan vara hjälpt av en elektroakustisk hörapparat.
3.7.1
Funktion
Elektrisk ljudväg
1.En extern ljudprocessor fångar upp ljud
och omvandlar det till digitala signaler.
2.Ljudprocessorn skickar högfrekvent ljud
med digitala signaler till implantatet.
3.Implantatet omvandlar signalerna till
elektrisk energi som skickas till eletrodraden i snäckan.
4.Hörselnervens respons, som orsakas
av elektrisk och akustisk stimulering,
skickas till hjärnan.
Akustisk ljudväg
A.Den externa ljudprocessorn skickar lågfrekventa ljud till ljudkomponenten.
B.Här förstärks de lågfrekventa ljuden och skickas vidare den normala ljudvägen.
C.Det förstärkta ljudet aktiverar hörselnerven.
D.Hörselnervens respons, som orsakas av både elektrisk och akustisk stimulering, skickas
till hjärnan som kombinerar dem till det ljud du uppfattar.
Källa och bild: Cochlear
Mer information att tillgå finns hos leverantörerna Cochlear och MedEl.
3-7
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2011-07-27
5 Tillverkare av
hörapparater, CI, Baha
och andra hörhjälpmedel
Mer information om hörhjälpmedel finner du direkt hos tillverkarna och via deras hemsidor.
5.1 Hörapparater
• GN ReSound AB, www.gnresound.se
• Oticon AB, www.oticon.se
• Widex AB, www.widex.se
5.2 Cochleaimplantat
• Cochlear Nordic AB, www.cochlear.se, www.cochlear.com
• MedEl/Möllerström Medical AB, www.medel.com, www.mollerstrommedical.com
• Advanced Bionics, www.bionicear-europe.com
5.3 Baha (Benförankrade hörselsystem)
• Cochlear Bone Anchored Solutions AB, www.cochlear.se
• Oticon Medical AB, www.oticonmedical.com
5.4 Hörhjälpmedel
• Comfort Audio AB, www.comfortaudio.se
• GN ReSound AB, www.gnresound.se
• Oticon AB, www.oticon.se
• Phonak AB, www.phonak.se
5-1
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2011-07-27
6 Vilket stöd kan
samhället erbjuda?
6.1 Försäkringskassan – ekonomiskt stöd
6.1.1
Prisbasbelopp
Prisbasbelopp är ett grundbelopp, som bestäms av regeringen för ett år i taget. Det ändras
i takt med levnadsomkostnaderna. Prisbasbeloppet ligger till grund för beräkning av vissa
bidrag och andra förmåner. År 2011 är prisbasbeloppet är 42 800 kronor.
6.1.2
Handikappersättning
Den som är funktionshindrad kan få handikappersättning från den första juli det år man
fyller 19 år. För att få handikappersättning krävs att personen är i behov av hjälp för att
studera/arbeta eller har merkostnader.
Gravt hörselskadade och döva personer kan ha rätt till ersättning med 36 % av prisbasbeloppet. Ansökan görs hos Försäkringskassan och läkarintyg krävs. Ersättningen är
skattefri. För 2011 är handikappersättningen 15 408 kronor per år.
6.1.3
Föräldrapenning
I samband med barnets födelse och upp till barnet fyllt åtta år har föräldrarna rätt till 480
dagars ersättning från föräldraförsäkringen.
6.1.3.1
Tillfällig föräldrapenning utgår när
förälder avstår från arbete för att vårda barnet
• När barnet är sjukt.
• När ordinarie vårdare är sjuk.
• Vid besök på BVC, folktandvården, habiliteringscenter, barn- och ungdomspsykiatrisk
mottagning (BUP).
Tillfällig föräldrapenning kan också betalas ut när en förälder till ett funktionshindrat barn
besöker specialskola eller deltar i en föräldrautbildning som anordnas av hörselhabiliteringen. Båda föräldrarna har möjlighet att få tillfällig föräldrapenning samtidigt i särskilda
fall. Intyg krävs från vårdgivaren. I de fall där förälder, som har vårdbidrag, ska delta i
exempelvis föräldrakurs, kontaktas Försäkringskassan som prövar om tillfällig föräldrapenning kan utgå.
6.1.3.2
6-1
Tillfällig föräldrapenning för barn från 12 år upp till 16 år
Gäller för barn med extra stort behov av vård och tillsyn. Läkarintyg behövs. Försäkringskassan kan i förväg pröva och ge förhandsbeslut för barn med långvarig sjukdom eller
funktionshinder.
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2011-07-27
6.1.3.3
Tillfällig föräldrapenning för barn som omfattas av LSS – kontaktdagar
De som omfattas av LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, får särskilda
förmåner inom föräldraförsäkringen. Förälder till barn under 16 år har rätt till 10 kontaktdagar per år. Kontaktdagar kan användas vid föräldrautbildning, invänjning eller besök i
förskola/skola. Det finns inget krav att barnet ska vara med vid besöken. Föräldrapenning
kan utgå när förälder söker psykosocialt stöd för egen del. Kontaktdagar kan sökas även
för barn som fyllt 16 men inte 21 år om barnet blir akut sjukt.
Kontaktdagar söks hos Försäkringskassan, som gör en utredning om barnet omfattas
av lagen. Barnet ska ha stora och varaktiga funktionshinder, vanligtvis döva eller gravt
hörselskadade. Begär ett skriftligt besked, annars kan du inte klaga på besluten.
6.1.4
Aktivitetsersättning
Den som fyllt 19 år, är döv eller hörselskadad och har en nedsatt arbetsförmåga kan söka
aktivitetsersättning. Man kan få 1/1, ¾, ½, eller ¼ aktivitetsersättning. För en 19-åring är
hel aktivitetsersättning 8 382 kr/månad.
Ungdomar som inte avslutat sin grundskole- eller gymnasieutbildning kan få aktivitetsersättning, dock inte vid högskolestudier. Sökes hos Försäkringskassan. Läkarintyg krävs.
För mer information se Försäkringskassans hemsida.
6.1.5
Assistansersättning
Barn som är mycket vårdkrävande, med omfattande omvårdnadsbehov och flera funktionshinder kan få assistansersättning. Gäller när behovet av personlig assistans är mer än 20
timmar per vecka. Utgår vanligtvis inte när barnet är på förskola eller skola.
6.1.6
Vårdbidrag
Vårdbidrag kan utgå till förälder som har ett barn med långvarig sjukdom eller funktionshinder. Ansökan görs av en av föräldrarna och skall kompletteras med läkarintyg. Vårdbidraget
kan delas mellan föräldrarna.
Försäkringskassan prövar barnets tillsyns- och vårdbehov och merkostnadernas storlek i
varje enskilt fall. Rätten till vårdbidrag grundar sig på de döva och hörselskadade barnens
behov av ”särskild vård och tillsyn” i form av en trygg och säker kommunikationssituation,
i form av teckenspråk, hjälpmedel och en anpassad miljö. Socialförsäkringsnämnden fattar
beslut om vårdbidrag.
6.1.6.1
Belopp per månad 2011
Helt vårdbidrag
Tre fjärdedels vårdbidrag
Halvt vårdbidrag
En fjärdedels vårdbidrag
8 917 kr
6 688 kr
4 458 kr
2 229 kr
Vårdbidrag kan utgå till 19 års ålder, men omprövas regelbundet. Vårdbidraget är skatte­
pliktig inkomst. Det kan därför påverka andra bidrag som till exempel bostadsbidrag, studie­
6-2
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2011-07-27
lån och socialbidrag. Inkomsten från vårdbidrag räknas inte in när sjukpenning bestäms
men däremot är den pensionsgrundande.
Kom ihåg att vårdbidrag kan beviljas tidigast från den månad du lämnar in ansökan.
För mer information se Försäkringskassans hemsida. Se dessutom www.barnplantorna.se.
6.1.5.2
Vad är merkostnader och hur ersätts jag för dem?
Merkostnader kan vara kostnader för hälsa, vård, tvätt och slitage av kläder. Det kan också
vara kostnader för hjälpmedel, särskild mat eller resor av olika slag.
Du kan få ersättning för merkostnader med 18, 36, 53 eller 69 procent av prisbasbeloppet.
År 2011 ger det de här beloppen:
merkostnader per år,
kronor
ersättning per år,
kronor
ersättning per månad,
kronor
7 704 – 15 407
7 704
642
15 408 – 22 684
15 408
1 284
22 685 – 29 531
22 685
1 890
29 532 eller mer
29 532
2 461
Det betyder att om dina merkostnader är lägre än 7 704 kronor per år, får du inte någon
ersättning för de merkostnader du haft.
6.2 Landstinget
6-3
6.2.1
Habilitering
Landstinget har ansvar för hälso-och sjukvård, habilitering och rehabilitering, hjälpmedel
samt tolkservice.
Hälso-och sjukvårdslagen styr landstingens arbete. Här anges:
Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela
befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den
enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård
skall ges företräde i vården. § 2 HsL
I Hälso- och sjukvårdslagen anges också att ”vården och behandlingen skall så långt
det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.” § 2a HsL
Habilitering och rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel skall planeras i
samverkan med den enskilde. Av planen skall planerade och beslutade insatser framgå.
§ 3b HsL.
6.2.2
Dövblindteam
Dövblindteamet i landstinget vänder sig till barn, ungdomar och vuxna med kombinerad
syn och hörselskada/dövhet. Teamet vänder sig även till anhöriga.
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2010-02-10*
2011-07-27
6.2.3
Dövteam
Teamet är till för vuxna döva/gravt hörselskadade personer som använder teckenspråk.
Teamet ger stöd i kontakter med myndigheter, samhällsinformation, ekonomiska frågor
etc.
6.2.4
Tolk
På tolkcentralen finns tolkar till döva, hörselskadade, dövblinda och talskadade. Tolk är
kostnadsfritt och du kan beställa teckenspråkstolk eller skrivtolk.
6.3 Kommunen
Socialtjänstens mål är att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet
i levnadsvillkor och aktiva deltagande i arbetslivet.
6.3.1
Avlösarservice
Efter behovsprövning kan föräldrar till barn med funktionshinder få hjälp av avlösare.
Regler varierar från kommun till kommun.
6.3.2
Kontaktfamilj
I vissa fall kan ett barn få stöd av en kontaktfamilj eller en kontaktperson.
6.3.3
Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade, LSS
LSS är en rättighetslag, som avser att komplettera annat stöd till personer med
omfattande och varaktiga funktionshinder. Döva och gravt hörselskadade kan omfattas
av detta. Råd och stöd ges av landstingen, övriga insatser av kommunen.
LSS insatser är:
• Rådgivning och annat personligt stöd
• Personlig assistans
• Ledsagarservice
• Kontaktperson
• Avlösarservice i hemmet
• Korttidsvistelse utanför egna hemmet
• Korttidsvistelse för skolungdom över 12 år
• Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn
• Daglig verksamhet
Beslut om LSS kan överklagas. Kontakta kurator.
6-4
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2010-02-10*
2011-07-27
6.3.4
Överklaga Försäkringskassans beslut
När du överklagar ett beslut från Försäkringskassan så riktar du överklagan till
förvaltningsrätten, men lämnar den till Försäkringskassan. Om Försäkringskassan
kommer fram till att beslutet inte ska omprövas hos dem, skickar de vidare den till
förvaltningsrätten. Det finns alltså en möjlighet att din överklagan leder direkt till att ditt
ärende omprövas av Försäkringskassan.
På www.funkaportalen.se får du hjälp med en mall hur du ska skriva en överklagan!
6.4 Högskole- och universitetsstudier
Det finns vid de flesta universitet och högskolor centrala handikappsamordnare som verkar
för att du ska få individuellt anpassat stöd under högskole- resp. universitetsstudier. Med
samordnaren kan du diskutera studieplaner, behov av pedagogiska stödåtgärder eller anpassningar av studiesituationen. Du har t.ex. rätt till skrivtolk/teckenspråkstolk eller att få
studielitteratur inläst som talbok. Du har också rätt till anteckningshjälp vid föreläsningar
eller längre tid vid tentamen.
Vid antagning till högskola/universitet kan man åberopa särskilda skäl vid intagning.
Dessa skäl måste vara dokumenterade genom medicinskt intyg och behörighetskraven
måste vara uppfyllda.
För mer information se www.studera.nu
6.4.1
Arbetslivs- och studiefrågor
Arbetsförmedlingen Unga funktionshindrade är arbetsförmedlingens särskilda resurs för
stöd till funktionshindrade ungdomar upp till 24 år, men upp till 29 år om de har aktivitets­
ersättning eller sjukpenning.
Du kan som hörselskadad få hjälp med yrkesinformation, vägledning och hjälp att finna
en praktikplats.
Du behöver ett intyg från läkare, kurator eller psykolog som styrker funktionshindret.
6.5 Fonder
Det finns stora möjligheter för dig som förälder eller för dig som funktionshindrad högskole/
universitetsstuderande att ansöka om fondmedel för aktiviteter, studier etc.
Sök på Internet eller köp/låna på bibliotek ”Stora fondboken” eller ”Alla dessa fonder
och stiftelser”.
För hjälp med sökning av lämpliga fonder (OBS kostar pengar) se
www.globalgrant.com.
6-5
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2011-07-27
6.6 Barnförsäkringar
Föräldrar bör teckna en barnförsäkring som innehåller ersättning vid sjukdom och olycksfall.
Samhällets skydd räcker inte.
Barn i förskola och skola omfattas av en olycksfallsförsäkring som kommunen tecknat.
Försäkringarna kan variera mellan kommunerna och försäkringsbolagen. Undersök hur
försäkringsskyddet ser ut i den kommun du bor i. Gäller den dygnet runt, inklusive skollov,
eller enbart under skoltid?
En skolförsäkring är inte ett tillräckligt försäkringsskydd för barn eftersom den endast
gäller vid olycksfallsskada. Barn behöver också försäkringsskydd vid sjukdom. Barnet kan
drabbas av sjukdom eller olycksfallsskada som för med sig en arbetsoförmåga som vuxen.
Försäkringsbolagen erbjuder individuella sjuk- och olycksfallsförsäkringar. När ett barn
med individuell sjuk- och olycksfallsförsäkring blir vuxen brukar det finnas möjlighet att
övergå till en vuxenförsäkring utan hälsoprövning. Detta är bra eftersom ju äldre vi blir
ökar risken för skada eller sjukdom. En barnförsäkring gäller vanligen upp till 25 års ålder,
ibland upp till 30 år. I vuxen ålder är det både svårt och dyrt att teckna en sjukförsäkring.
Individuella försäkringar är dyrare än gruppförsäkringar. Om någon i familjen har möjlighet att för sin familj teckna en gruppförsäkring via sin arbetsgivare eller fackförbund så är
det en prisvärd och bra försäkring. I gruppförsäkringen hälsoprövas inte barnen men man
kan inte heller få ersättning för sjukdom eller skada som fanns redan vid inträdet. Eftersom
alla försäkringar ser olika ut så är det viktigt att noga läsa igenom vad försäkringen omfattar.
Det är svårt att hitta en komplett försäkring för ett barn med en funktionsnedsättning.
Försäkringsbolagen bestämmer själva vilka de vill försäkra. Ge inte upp! Kontakta alla
försäkringsbolag. Vid vissa skador/sjukdomar kan försäkringsbolaget göra en begränsning
av den nuvarande funktionsnedsättningen från försäkringen. Försäkringsbolagen har blivit
hårdare både i riskbedömning och skadereglering.
• En skolförsäkring innehåller en olycksfallsdel och gäller under skoltid. Vissa skolförsäkringar täcker fritiden.
• En privat barnförsäkring innehåller både sjukdom och olycksfall och gäller dygnet runt.
• En gruppförsäkring kan tecknas via arbetet eller facket. Den har ett bra skydd till låg
kostnad. Gäller dygnet runt. Den hälsoprövar inte personerna som ingår i försäkringen,
men tidigare skador/sjukdomar ersätts ej.
Konsumenternas Försäkringsbyrå har en bra sammanställning av barnförsäkringar på webbsidan www.konsumenternasforsakringsbyra.se.
Det är viktigt att det i försäkringen ingår ersättning både för medicinsk invaliditet (nedsatt
funktionsförmåga) samt ekonomisk invaliditet (nedsatt arbetsförmåga).
Alla barnförsäkringar innehåller begränsningar för medfödda sjukdomar. Vissa försäkringsbolag har tilläggsförsäkringar som ger ett visst skydd även för dessa sjukdomar.
Mer information om försäkringsfrågor finns även på Aj Personskadors hemsida på
www.aj.se. Läs även Föräldrakrafts (www.foraldrakraft.se) guide till barnförsäkringar.
6-6
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2011-07-27
6.7 Försäkring av CI-processorer
Idag uppmanas föräldrar direkt på CI-klinikerna att tillse att barnets CI-processorer försäkras till exempel genom hemförsäkringen. Om olyckan är framme; genom att en processor
försvinner eller (inte helt ovanligt) familjens hund biter sönder den, så är det viktigt att
du känner till vad som gäller i familjens försäkringsvillkor eller att du har tecknat en til�läggsförsäkring till hemförsäkringen.
Kostnaden för detta kan du ta upp som merkostnad till vårdbidraget. Glöm inte att ange
denna kostnad i vårdbidragsansökan med andra ord.
Är olyckan framme kan det ta tid att utreda vem och hur som ska bekosta en ny processor till ditt barn. Kom ihåg att ditt barn aldrig kan förväntas att vara utan sin hörsel,
d.v.s. utan CI-processor under utredningstiden. Barnet har naturligtvis rätt till en så kallad
”låneprocessor” under tiden.
6-7
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2011-07-27
7.2.2
7.2.2.1
7.2.3
7.2.3.1
Hörselklass
En hörselklass är en liten klass som består av hörselskadade/döva (CI) elever, hörselteknisk
utrustning och hörselutbildade lärare. En hörselklass kan förekomma som en extern klass
på en skola för normalhörande.
Vanligast är emellertid hörselklasser vid ”hörselskolor”.
Följande hörselskolor finns
• Silviaskolan i Hässleholm
• Kannebäcksskolan i Göteborg
• Alviksskolan i Stockholm
• Solanderskolan i Piteå
Statlig specialskola
Vid de statliga specialskolorna sker undervisningen på teckenspråk. Viss undervisning
förekommer på talad svenska. Skolorna har en tvåspråkig profil i en teckenspråkig miljö
som målsättning.
De statliga specialskolorna har vissa anpassningar i sin läroplan som t.ex. ämnet rytm
och drama på schemat istället för musik. Vissa elever ska enligt specialskolans nya timplan
erbjudas musik på schemat. Det här gäller enligt Skolverket språkstörda elever. Möjligheter
finns att gå tio år i specialskolan. Några specialskolor har internat för elever.
Följande statliga specialskolor finns
• Östervångskolan i Lund
• Vänerskolan i Vänersborg
• Birgittaskolan i Örebro
• Manillaskolan i Stockholm
• Kristinaskolan i Härnösand
• Åsbackaskolan i Gnesta (10-årig grundskola för döva barn med tilläggshandikapp)
För mer information se Specialpedagogiska Skolmyndighetens hemsida www.spsm.se.
7-2
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2011-07-27
7.2.4
Särskolan
För hörselskadade/döva elever med behov av ytterligare stöd som av olika skäl inte kan gå
i grundskolan/specialskolan/gymnasieskolan finns den obligatoriska särskolan.
Grundsärskolan ske ge elever en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskola.
Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av
utbildningen i ämnen och därmed ej kan tillgodogöra sig utbildningen vid grundsärskolan.
Istället för enskilda ämnen rymmer träningsskolans kursplan de fem ämnesområdena; estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning.
Både grundsärskolan och träningsskolan innebär nio års skolplikt för barn och ungdomar
mellan 7 och 16 år. Därutöver har eleverna rätt till ett tionde, frivilligt år för att komplettera utbildningen.
För bedömning i grundsärskolan och träningsskolan samt kursplaner se www.skolverket.se.
7.3 Gymnasieskolan
Inför val av gymnasieskola är det viktigt att få stöd av hörselhabiliteringens specialpedagog
och hörselingenjör för dialog med gymnasieskolor på hemorten.
Riksgymnasiet för hörselskadade och döva RGH/RGD i Örebro tar emot döva och hörsel­
skadade elever från hela landet. Utbildningstid är 3–4 år.
I Göteborg finns hörselgymnasium på Katrinelundsgymnasiet.
Mer information se webbadressen: www.goteborg.se/wps/portal/katrinelund.
7-3
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2011-07-27
8 Styrdokument för
förskola och skola
Förskoleverksamhet och skolbarnomsorgen ingår i ett målstyrt system med stort lokalt
ansvar. Huvudansvaret ligger hos kommunerna.
Det finns olika styrdokument som utarbetats på olika nivåer; Skollagen (riksdagen),
Grundskoleförordningen, Specialskoleförordningen (regeringen) samt föreskrifter och råd
från Skolverket.
I egenskap av förälder bör du vara åtminstone delvis insatt i dessa styrdokument för
att kunna tillvarata ditt barns intressen vid dialog med ansvariga inom förskola och skola.
För mer information se www.skolverket.se.
Regler för målstyrning avseende grundskola resp. gymnasieskola gällande skollagen,
grundskoleförordningen, läroplaner, kursplaner och betygskriterier bör du införskaffa för
att under ditt barns hela skolgång kunna vara en aktiv part vid dialog/samtal med rektorer,
lärare och andra berörda. Du kan beställa Regler för målstyrning genom Svensk Facklitteratur
AB tel. 08-38 89 00 eller via Internet, webbadress: www.svenskfacklitt.se.
Läroplan för förskolan Lpfö 98 samt nya skollagen bör du införskaffa för att under ditt
barns skolgång vara en aktiv part vid dialog/samtal med rektorer, lärare och andra berörda.
Du kan beställa Lpfö 98 (reviderad 2010) samt skollagen via www.fritzes.se eller ladda
ned dem från www.skolverket.se.
8.1 Förskolans värdegrund och uppdrag
Enligt Läroplanen för förskolan (reviderad 2010) ska förskolan ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap. Förskolan ska uppmuntra
och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Inget barn i
förskolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion,
sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning.
Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets hem som möjligt. Skälig
hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål. (Skollagen kap 8, 15§)
Varje barn ska ges möjlighet att göra val utifrån de egna förutsättningarna. Hänsyn ska
tas till barnens olika förutsättningar och behov.
Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande. I samarbete med hemmen ska
barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Förskolan ska också vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling
och växande. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn
som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med
hänsyn till egna behov och förutsättningar.
Förskolan ska främja lärande, vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget om innebörden i begreppen kunskap och lärande. Stor vikt ska också läggas vid att stimulera varje
barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnens nyfikenhet och intresse för
skriftspråket.
8-1
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2011-07-27
8.1.2
Mål och riktlinjer
De mål som anges i förskolans läroplan är att förskolan ska sträva efter att varje barn
utvecklar:
• Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
• Förmåga till att ta hänsyn till andra samt vilja att hjälpa andra.
• Sin förmåga att upptäcka, reflektera över olika livsfrågor i vardagen.
• Förståelse för att alla människor har lika värde.
• Respekt för allt levande och omsorg om närmiljön.
Förskolan ska ansvara för att:
• Varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda.
• Förskolan erbjuder ett demokratiskt arbetssätt där barnen deltar.
• Utveckla normer för arbetet och samvaron i den egna arbetsgruppen.
Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna
utvecklas.
Förskolan ska
• Ge föräldrar möjlighet till delaktighet i verksamheten.
• Ansvara för utvecklingssamtalens innehåll, utformning och genomförande.
• Beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.
När det gäller övergång till skolan är det förskolans uppgift att avrunda och avsluta förskole­
perioden. Vid övergången till ny verksamhet (skola) ska särskild uppmärksamhet ägnas de
barn som behöver särskilt stöd.
8.1.3
8-2
Förskolechefernas ansvar
Som pedagogisk ledare och chef för all personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och
uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har därmed bland annat ett ansvar för:
• Att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten.
• Att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs i samverkan med personal på förskolan
samt att barnens vårdnadshavare får möjlighet att delta i kvalitetsarbetet.
• Att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och
material för utveckling och lärande.
• Att verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och utmaningar de behöver.
• Att formerna för samverkan mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrar
får information om förskolans mål och sätt att arbeta.
• Att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska
kunna utföra sina uppgifter.
Mer information www.skolverket.se Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010)
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2011-07-27
8.2 Skollagen
Den nya skollagen (2010:800) börjar tillämpas på utbildningar och annan verksamhet från
och med den 1 juli 2011.
8-3
8.2.1
Viktiga förändringar i skollagen
• Förskolan blir en egen skolform.
• Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland annat att
friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta
betyg.
• Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar.
Det gäller även elever som lätt uppnår kunskapsmålen.
• I dag finns ett individuellt program för elever som inte är behöriga till något nationellt
gymnasieprogram. Detta program ersätts med fem introduktionsprogram.
• Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever ha tillgång till skolbibliotek.
Detta gäller även för fristående skolor.
• Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Bland annat ska beslut om åtgärdsprogram och beslut om rätt till skolskjuts
kunna överklagas.
• Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska
kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder.
• Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av
trygghet och studiero.
• I enstaka fall är det tillåtet att ta ut frivilliga avgifter för skolresor och liknande.
• Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig.
8.2.2
Kapitel 1 – Inledande bestämmelser
I utbildningen ska (§ 4) hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska
ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att
uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
8.2.3
Kapitel 2 – Huvudmän och ansvarsfördelning
Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som
ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. (§ 2)
Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan samt förskoleklass och fritidshem
vid en skolenhet med specialskola eller sameskola. (§ 4)
Huvudmän ska för undervisning använda lärare eller förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva. Det
betyder att vederbörande måste ha någon typ av lärarexamen eller förskollärarexamen
samt ha fått ett behörighetsbevis. (§ 13, § 20)
För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan,
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2011-07-27
medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det ska därmed
finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas
tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska
insatser kan tillgodoses. (§ 25)
8-4
8.2.4
Kapitel 3 – Barns och elevers utveckling mot målen
Om det genom resultat på ett nationellt prov, genom undervisningen eller genom uppgifter
från lärare, övrig skolpersonal, elev eller vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer
att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås,
ska detta anmälas till rektor. Rektorn ska skyndsamt tillse att elevens behov av särskilt
stöd utreds. Samråd ska ske med elevhälsan. Om en utredning visar att eleven är i behov
av särskilt stöd ska hon eller han ges sådant stöd. (§ 8)
8.2.4.1
Åtgärdsprogram
Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Där ska det framgå
vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.
Eleven och dess vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utformas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor. (§ 9)
8.2.5
Kapitel 6 – Åtgärder mot kränkande behandling
En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha
blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla
detta till huvudmannen. (§ 10)
Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter ska huvudmannen
betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning det innebär. (§ 12)
8.2.6
Kapitel 7 – Skolplikt och rätt till utbildning
Barn som på grund av sin funktionsnedsättning inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de
• är dövblinda eller synskadade med ytterligare funktionsnedsättning,
• är döva eller hörselskadade,
• har en grav språkstörning.
Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en
pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning.
8.2.7
Kapitel 26 – Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning
och nationell uppföljning och utvärdering
Med tillsyn avses i skollagen en självständig granskning som har till syfte att kontrollera
om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. (§ 2)
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2011-07-27
8.2.7.1
Tillsynens omfattning
Statens skolinspektion har tillsyn över:
• skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet,
• hur en kommun uppfyller sina skyldigheter,
• hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar.
En kommun har tillsyn över:
• förskola och fritidshem vars huvudman kommunen godkänt,
• pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag enligt
25:e kapitlet 10 § i skollagen.
Socialstyrelsen har tillsyn över
• elevhemsboende vid Rh-anpassad utbildning
• specialskolan
• viss utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs enligt avtal med staten
Ytterligare information om uppföljning och konsekvenser se skollagen kapitel 26.
8.2.8
Kapitlen 27 och 28 – Skolväsendets överklagandenämnd
För prövning av överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område ska det finnas en
särskild nämnd, Skolväsendets överklagandenämnd.
Beslut av en kommun eller ett landsting kan, till exempel enligt kapitel 28 § 5 rörande
skolskjuts, överklagas hos allmän författningsdomstol.
Några av de beslut av en kommun eller landsting som kan överklagas hos Skolväsendets
överklagandenämnd är:
• barns mottagande i grundsärskolan,
• placering vid annan skolenhet än den som vårdnadshavare önskar.
Beslut av rektor får överklagas i fråga om:
• åtgärdsprogram (enligt skollagen kap 3, 9 §),
• särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt (enligt skollagen kapitel 3,
11 §),
• anpassad studiegång.
Om du anser att ett beslut i en skolfråga är felaktigt så ska du vända dig till Skolväsendets
övarklagandenämnd. Gör en skriftlig överklagan. Tala om vilket beslut som du överklagar
och vilken ändring du begär. Motivera!
På www.funkaportalen.se får du hjälp med hur du utformar en överklagan.
Skollagen (2010:800) träder i kraft den 1 augusti 2010. Tillämpning på utbildning och
annan verksamhet sker från den 1 juli 2011.
8-5
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2011-07-27
8.3 Specialpedagogiska Skolmyndigheten
(SPSM)
SPSM ger råd och stöd i frågor som rör pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar
till personal inom det offentliga skolväsendet och friskolor som står under statlig tillsyn. Inom
några funktionsnedsättningsområden ger SPSM utbildning för föräldrar/vårdnadshavare.
Stödet ges på individ-, grupp- och organisationsnivå. SPSM finns att kontakta i hela landet.
8.3.1
8-6
I SPSM:s uppdrag ingår att:
• erbjuda specialpedagogisk rådgivning kring enskild elev och elevgrupper.
• erbjuda utredningar kring dövhet/hörselskada i kombination med utvecklingsstörning,
dövblindhet, syn samt tal och språk.
• främja och informera om tillgång till anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna
med funktionsnedsättning.
• anordna och medverka i kompetensutveckling.
• sprida information till skolhuvudmän och föräldrar.
• bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet.
För mer information se www.spsm.se.
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
2009-09-10*
2011-07-27
11.2 Läromedel
Genom Barnplantornas hemsida får du up-to-date-information antingen du är förälder
eller personal som vill förkovra dig och hänga med i utvecklingen.
Du kan också beställa våra broschyrer eller köpa läromedel. Nedan har du ett axplock
av läromedel. Mer information finns på www.barnplantorna.se.
11.3 Informationsbroschyrer
Några exempel på våra informationsbroschyrer nedan.
BARNPLANTORNA
Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat
Information om Baha®
– ett benförankrat hörselsystem
Baha – en svensk
uppfinning
Intresseorganisation för
familjer med barn som
har hörselnedsättning
Brist på
information
om Baha
Vi påverkar beslut,
sprider information
samt stödjer föräldrar
Vi följer utvecklingen
och informerar om
hörhjälpmedel
Kurser för både föräldrar
och professionella
Filippa fick höra vid
tre månaders ålder
1
11-2
Hörselhabilitering för barn och ungdomar