Innehållsförteckning - Bockstensskolan

Likabehandlingsplan
2012 – 2013
Bockstensskolan
1
Likabehandlingsplan för Bockstensskolan läsåret
2012/2013
1.Vision......................................................................................................................sid.4
2. Förord................................................................................................................... .sid.4
2.1 Definition..............................................................................................................sid.5
2.2 Samverkan och delaktighet……………………..……………………………………sid.6
2.3 Resurser.................................................................................................................sid.7
2.4 Ansvarsfördelning.................................................................................................sid.7
3. Främjande, förebyggande och förhindrande arbete...................................................sid.8
3.1Kartläggning och nulägesanalys..............................................................................sid.9
3.2 Planering inför läsåret och kompetensutveckling…………..………………………..sid.9
3.3 Bockstensskolans regler och förhållningssätt………………………………………….sid. 9
4. Mål och konkreta åtgärder.......................................................................................sid.9
5. Handlingsplan vid upptäckt av kränkande behandling…………..……………………sid.9
6. Att förankra likabehandlingsplanen……………………………………………….....sid.12
7. Kvalitetssäkring…………………………………………………………………........sid.12
8. Anmälan…………………………………………………………………..................sid.14
Bilaga 1 Att granska en likabehandlingsplan…………………………………….………sid.15
Bilaga 2 Exempel på litteratur till skolornas likabehandlingsarbete…………………......sid.16
Bilaga 3 Exempel på kränkande behandling, direkt och indirekt diskriminering…….….sid.17
Bilaga 4 Exempel på trakasserier och sexuella trakasserier………………………….…..sid.18
Bilaga 5 Trivselenkät ………………………………………………………………….…sid. 21
Bilaga 6 Sammanställning av Mums-enkät för Bockstensskolan 2012……………….....sid. 25
2
1. Vision:
På Bockstensskolan vill vi skapa en miljö som präglas av respekt för sig själv och varandra.
En vänlig varm miljö där glädjen genomsyrar vår arbetsplats.
Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier
eller kränkningar.
Vår arbetsplats skall präglas av att varje individ är unik och har mycket att tillföra. Vi arbetar
med att tillämpa demokrati, dess värde och former såsom: delaktighet, solidaritet, jämlikhet,
ansvar och tolerans. Detta är allas vårt ansvar.
Vi som arbetar på skolan har skyldighet och rätt att leda eleverna. Vi gör det med respekt för
individen och med kunskap om allas olika behov i en stödjande och uppmuntrande
arbetsmiljö.
Bockstensskolans värdegrund
Respektera dig själv
 Gör bara det som hjälper dig att uppnå en
hälsosam och framgångsrik framtid.
Respektera dina kamrater
 Behandla dina medmänniskor med
artighet, rättvisa och tillit.
Respektera egendom
 Ta vara på det som är ditt och ta vara på
det som vi alla delar på.
3
2. Förord
Likabehandlingsplanen skall grunda sig på bestämmelserna i skollagen (2010:800) och
Diskrimineringslagen (2008:567).
Enligt Skollagen ska en plan mot kränkande behandling upprättas. Skollagen har till ändamål
att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på
utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.
Enligt Diskrimineringslagen skall utbildningsanordnaren varje år upprätta en plan med en
översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de
barn/elever som deltar eller söker till verksamheten, dels ska planen innehålla en redogörelse
för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under
det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts skall tas in
i efterföljande års plan.
Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och främja lika rättigheter
och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
På Bockstensskolan har vi valt att föra samman de båda lagarna/planerna i ett gemensamt
dokument. Planen är upprättad enligt Varbergs Kommuns riktlinjer för framtagande av
planen, Skolverkets allmänna råd 2009 och En handledning för att utforma
likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i skolan.
Planen gäller också Bockstensskolans skolbarnsomsorg.
I läroplanen, LGR 11, beskrivs skolans uppdrag kring diskriminering och kränkande
behandling:
”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den
enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas
för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning
eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva
insatser.”
2.1 Definitioner
Enligt skollagen (2010:800)
Elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag,
Barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt denna
lag,
Personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag,
Huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag,
Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet.
I skollagen, läroplanerna och förarbetena till dessa används begreppet ”kränkande
behandling” som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Mobbning och
rasistiska beteenden är exempel på kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är
att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde.
4
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande
behandling kan äga rum i alla miljöer. En kränkande behandling kan äga rum vid enstaka
tillfällen eller vara systematisk och återkommande.
Kränkningarna kan vara:
– fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar),
– verbala (t.ex. att bli kallad hora eller bög),
– psykosociala (t.ex. att bli utfryst, ryktesspridning),
– text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms)
Enligt diskrimineringslagen (2008:567)
Kön: att någon är kvinna eller man. Även den som avser att ändra sin könstillhörighet
omfattas av diskrimineringsgrunden kön,
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon identifierar sig som kvinna eller man
eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att tillhöra ett annat kön,
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande,
Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har
uppstått därefter eller kan förväntans uppstå,
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell, eller heterosexuell läggning,
Ålder: uppnådd levnadslängd.
2.2 Samverkan och delaktighet
Eleverna blir delaktiga genom










Klassråd
Temadagar
Elevrådet
Skolans värdegrundsarbete
Livskunskap
Enkätundersökningar
Implementering av förhållningssätt vid varje terminsuppstart
Dialog i olika sammanhang
Skolans kamratstödjare
Elevskyddsombuden
Föräldrarna blir delaktiga genom




Föräldramöten
Hemsidan
Öppet hus/föräldrasamverkan
Föräldraenkäter/
Personalen blir delaktiga genom

Skolans värdegrundsarbete
5




Vid arbetet med att upprätta planen
Mumsteamet
Temadagar
Dialog och reflektion
2.3 Resurser
På skolan finns ett stödteam kallat MUMS (mobbning utrotas med samarbete) för F-9, som
arbetar med frågor som gäller diskriminering och kränkande behandling.
Stödteamet behöver:
 Tid avsatt för träffar varannan vecka.
 Träffar med kamratstödjarna var tredje vecka.
 Resurser för inköp av litteratur/material.
 Resurser för aktiviteter med kamratstödjarna.
2.4 Ansvarsfördelning
Rektor
Det är rektors ansvar att:
 all personal, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling inte är tillåten på skolan.
 det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter.
 motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder.
 årligen, följa upp och upprätta en ny likabehandlingsplan i samarbete med personal
och elever.
 genomförande av planerade åtgärder redovisas i planen.
 att en utvärdering görs av föregående års plan.
 ansvara för att utredning görs och att åtgärder vidtas när/om skolan får kännedom
om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer.
 ansvara för att det finns ett system för hur dokumentationen ska skötas.
Personal
Det är all personals ansvar att:
 följa skolans likabehandlingsplan.
 ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar
genom sin undervisning/uppdrag och sträva efter likabehandling.
 vara vaksam för att upptäcka det som lagarna föreskriver d.v.s., kränkning,
diskriminering, trakasserier och repressalier.
 ingripa när situationer uppstår.
 anmäla händelser till stödteamet.
6
Kontaktlärare
Det är kontaktlärares ansvar att:




informera vårdnadshavare om planen vid första föräldramötet på höstterminen.
se till att åtgärder vidtas då diskriminering och kränkande behandling
misstänks/anmäls/upptäcks.
dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och kränkande behandling
och de åtgärder som vidtas.
bevaka att utredda fall av diskriminering och kränkande behandling följs upp.
Elever
Det är alla elevers gemensamma ansvar att:
 påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på
skolan.
 bemöta elever, lärare och annan personal på ett respektfullt sätt.
Föräldrar
För att ges möjlighet till inflytande måste föräldrar informeras om syfte och innehåll i planen.
Detta sker vid:
 remissförfarande till öppet hus/föräldrasamverkan.
 föräldramöten.
 Bockstensskolans hemsida.
3. Främjande, förebyggande och förhindrande arbete







Alla klasser ska regelbundet arbeta med värderingsövningar i någon form. Detta kan
vara drama, etiska samtal etc.
Personalen ska väva in värderingsfrågor på regelbundna klassråd och fritidshemmets
samlingar.
Varje elev som börjar förskoleklass ska få en fadder i år 2.
Det ska alltid finnas rastvakter som är väl synliga i gula reflexvästar.
Sträva efter att alla ska få lika talutrymme och behandlas lika i klassrummet.
I den fria leken ska vi hjälpa barnen så att alla kan vara med och inte fastna i
könsroller.
All personal ska ingripa omgående för att stoppa en pågående kränkning.
3.1 Kartläggning och nylägesanalys
För att få kunskap om förekomsten av diskrimminering, trakasserier och kränkande
behandling använder vi oss av följande:
 En gemensam trivselenkät för F-9 som genomfördes på skolan i mars 2012(bilaga 7).
Enkäten återkommer regelbundet varje år och är en nulägesanalys. Vi har
sammanställt årets enkät och funnit att de flesta av våra elever trivs och har det bra,
men att en del svar ger tecken på områden som måste åtgärdas(bilaga 8). Det
förekommer kränkningar i form av retningar, öknamn och fula ord. Trakasserier sker
både verbalt och via sms m.m. Det förekommer också fysiska kränkningar så som
slag, knuffar och sparkar. Eleverna nämner otrygga platser var av tre sticker ut:
utanför matsalen, kapprum och fotbollsplanen.
7



Vi har regelbundna med samtal med elevråd och klassråd samt i elevvårdsteam,
arbetslag och arbetsplatsträffar.
Hälsosamtal med uppföljning sker enskilt med samtliga elever under elevens
skolgång.
Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras och rapporteras till
elevens vårdnadshavare och till rektor.
3.2 Planering inför läsåret och kompetensutveckling
Här på Bockstensskolan planerar vi följande med utgångspunkt och koppling till vad
kartläggningen visade.
 Att vid terminsstarten har vi fokus på skolans värdegrundsfrågor, först med enbart
personal och sedan två intensivveckor med eleverna.
 Att ha återkommande samtal med barn/elever och vårdnadshavare.
 Att ha ökade observationer vid olika tillfällen.
 Att se över lokalernas funktioner och utnyttjande.
 Att se över rutinerna i samband med raster.
 Att informera eleverna hur samhället i övrigt ser på brott mot dess bestämmelser,
kanske i samverkan med polisen.
 Att arbeta med likabehandling mellan pojkar och flickor.
 Att arbeta med elevernas möjligheter att vara som de vill, utan att diskrimineras,
trakasseras eller på annat sätt behandlas kränkande.
 Att arbeta med schema så att t.ex. transporter till och från lokaler kan ske utan att icke
önskvärda situationer uppstår.
 Att arbeta aktivt tillsammans hem och skola.
 Att arbeta aktivt med värdegrundsfrågor.
 Att fortbilda personal i de tekniker och umgängesformer vår tids barn möter.
3.3 Bockstensskolans regler och förhållningssätt
För att nå målet med vår värdegrund…
Respektera dig själv!
Respektera dina kamrater!
Respektera vår egendom!
har vi, på Bockstensskolan, följande regler där syftet är en bra arbetsmiljö för alla:





Kom i tid till lektionerna.
Häng ytterkläder och mössor på anvisad plats.
Tag med allt material som behövs till lektionen och gå lugnt in i klassrummet till din
arbetsplats och följ instruktionerna.
Gör dina läxor.
Fusk är oacceptabelt.
8



Skolan är vår arbetsplats, håll den ren och snygg.
Uppträd artigt och använd ett vårdat språk.
I matsalen tar vi det lugnt och håller en låg ljudvolym.
Bockstensskolans tillämpning av gällande lagstiftning:






Vid utflykter under skoltid får ingen elev cykla utan hjälm. Elev som saknar hjälm får
inte deltaga i utflykten.
Mobiltelefoner/MP3-spelare, kameror med mera får ej användas under lektionstid.
Vid störande användning omhändertages föremålet och hämtas vid skoldagens slut hos
rektor.
Förstörelse av skolans material ersätts av eleven. Kostnaden meddelas av rektor.
Vi polisanmäler lagöverträdelser och har anmälningsplikt till Socialtjänsten.
Märken och symboler för narkotika och rasism är ej tillåten. Målsman kontaktas.
4. Mål och konkreta åtgärder
Kön
Mål
På Bockstensskolan har alla elever samma rättigheter och möjligheter oavsett kön. Skolan
förebygger och förhindrar trakasserier som har samband med kön.
Åtgärder
 Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett könsperspektiv på skolans
organisation och verksamhet. Det gör vi genom att beakta könsaspekten i alla beslut, i
organiseringen av skolans arbete samt i kvalitetsredovisningar och i uppföljningar av
skolans likabehandlingsplan.
Tidpunkt: Kontinuerligt samt vid årets slut när vi gör kvalitetsredovisningen.
Ansvar: Rektor

På Bockstensskolan arbetar vi för att ingen ska behöva känna sig kränkt verbalt med
anspelning på kön. Vi är alla uppmärksamma på olämpligt tilltal, diskuterar och
motarbetar dessa.
Tidpunkt: Kontinuerligt samt på kontaktlärartid/klassråd.
Ansvar: Alla som arbetar i verksamheten.
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Mål
På Bockstensskolan har alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, samma rättigheter och möjligheter. Inga elever känner sig utsatta för
diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning.
Åtgärder
 Under året kommer vi på klassrådstid att resonera och diskutera kring
värdegrundsfrågor. Här kommer bland annat värderingsövningar kring ämnen som
rasism och främlingsfientlighet att hållas.
Tidpunkt: Kontinuerligt samt på kontaktlärartid/klassråd.
Ansvar: Skolledning, stödteamet/kontaktlärare

Arbeta med att få alla vårdnadshavare mer delaktiga i skolans verksamhet, för att få
djupare förståelse för varandra. Det gör vi bl.a. genom att engagera tolkar vid behov.
Tidpunkt: Kontinuerligt under läsåret.
9
Ansvar: Alla som arbetar i verksamheten.
Funktionshinder
Mål
På Bockstensskolan har alla elever samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder.
Inga elever känner sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av
funktionshinder.
Åtgärder
 På Bockstensskolan arbetar vi för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i
skolans verksamhet, oavsett funktionshinder. Vid planering av skolans verksamhet ska
konsekvenserna för elever med olika funktionshinder beaktas. Detta beaktas genom
läsårsplanering, schemaplanering, speciella hjälpmedel och dylikt.
Tidpunkt: Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under läsåret.
Ansvar: Alla som arbetar i verksamheten.
Sexuell läggning
Mål
Bockstensskolan förebygger och förhindrar diskriminering och trakasserier på grund av
sexuell läggning. Inga elever skall känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på
grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning.
Åtgärder
 Frågor om sexualitet och sexuell läggning tas upp i undervisningen.
Tidpunkt: Under läsåret
Ansvarig: Arbetslaget
Kränkande behandling
Mål
Inga elever på Bockstensskolan känner sig utsatta för kränkande behandling.
Åtgärder
 Medvetandegöra all personal och elever kring likabehandlingsfrågor, så att alla
vet/kan agera utifrån de anvisningar som finns i skolans likabehandlingsplan.
 Kamratstödjare
Tidpunkt: Kontinuerligt under läsåret.
Ansvarig: Alla som arbetar i verksamheten.
5. Bockstensskolans handlingsplan vid upptäckt av
kränkande behandling
5.1 Åtgärder vid akuta situationer
Om elev utsätts för trakasserier eller annan form av kränkande behandling av en annan elev
följs nedanstående plan:
1. Den vuxne som upptäcker kränkningar ska genast ingripa. Då den akuta
situationen åtgärdats, meddelas MUMS-representanterna och vidare
planering fortsätter.
2. MUMS-representanterna talar med den som utsatts för kränkningen för att
klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklarar att kränkningar ej
10
3.
4.
5.
6.
7.
8.
får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Dokumentera
händelsen.
Två MUMS-representanter talar sedan med den/de som utfört kränkningen.
Om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. De förklarar
att kränkningar inte accepteras, och inte heller får förekomma enligt lag, och
att de genast ska upphöra. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare.
Dokumentera samtalet. Dokumentationen sätts i pärm märkt MUMS-ärende
och förvaras hos kurator.
A. Kontaktläraren kontaktar föräldrar till den som blivit utsatt och berättar
om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen och sätt
dokumentationen i avsedd pärm, ”Märkt MUMS-ärenden” hos kuratorn.
B. MUMS-representanterna kontaktar vårdnadshavare till den som kränkt.
Dokumentera samtalen och sätt dokumentationen i avsedd pärm, ”Märkt
MUMS-ärenden” hos kuratorn.
C. Meddela rektor.
Eleverna hålls under uppsikt.
Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som
mobbar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor, representant
för MUMS och kontaktlärare, en så kallad elevkonferens (EK). En
handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet
dokumenteras i EK-protokoll.
Handlingsplan följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor
och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras i EK-protokoll.
Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare
åtgärder, t.ex. kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis.
Rektor har också enl. Skollagen kap. 5 möjlighet till disciplinära åtgärder
t.ex. tillfällig omplacering eller avstängning.
5.2 Om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller
annan form av kränkande behandling av en vuxen följs
nedanstående plan:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Händelsen anmäls till rektor som snarast kontaktar den vuxne.
Vårdnadshavare informeras.
Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs.
Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes föräldrar.
Rektor träffar regelbundet den person som kränkt eleven och samtalar om
hur undervisningen med berörd elev fungerar.
Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med rektors chef. Eleven kan
även vända sig till Barn- och elevombudsmannen
(www.skolinspektionen.se/beo).
5.3Övergripande åtgärder
En övergripande åtgärd för att skapa en trygg skola, där likabehandling främjas och
kränkningar, trakasserier och diskriminering motverkas är arbetet med Kamratstödjare och
MUMS-gruppen.
Kamratstödjare finns i varje klass från år 3, och de utbildas av MUMS-gruppens vuxna
medlemmar. De utses i samråd mellan vuxna och elever och de arbetar sedan med sitt
uppdrag under hela läsåret. Utbildningen av kamratstödjare sker dels på de regelbundna
11
mötena var tredje vecka, dels vid vårt årliga MUMS-läger under två dagar tidigt varje
hösttermin.
Deras uppdrag är att uppmärksamma hur elever behandlar varandra, att se elever som är
ensamma eller utsätts för kränkningar, trakasserier eller diskriminering och i så fall göra
vuxna uppmärksamma på detta.
För att klara sitt uppdrag träffar de regelbundet vuxna ifrån skolans MUMS-grupp och får
handledning av dessa.
MUMS-gruppen står för Mobbning utrotas med samarbete och är skolans trygghetsteam.
MUMS-gruppen består av representanter från varje arbetslag och skolkurator.
MUMS-gruppen träffas två gånger i månaden och diskuterar då övergripande frågor gällande
likabehandling och arbetet mot kränkningar, diskriminering och trakasserier. De diskuterar
och hanterar aktuella problem och händelser de fått kännedom om i sina möten med elever i
sin dagliga verksamhet och men inte minst de rapporter och frågor de fått ifrån
kamratstödjarna.
Mellan mötena har MUMS-representanterna ansvar för att ingripa i akuta kränkningsärenden
tillsammans med övrig personal, hålla samtal och dokumentera. Fyra av dess medlemmar har
i uppdrag att föra s.k. allvarssamtal då kränkning skett.
Skolans kurator är sammankallande och ansvarar för dokumentation och information till
rektor. Rektor deltar regelbundet i MUMS gruppens arbete.
Alla arbetslag ser till att Likabehandlingsplanen och vårt värdegrundsarbete förankras hos
elever och vårdnadshavare. Klimatet i klassen följs upp fortlöpande. Inflyttade nya elever och
deras vårdnadshavare informeras av kontaktlärare.
Ansvarig: kontaktlärare
Tidpunkt: fortlöpande samtal i klassen och vid utvecklingssamtal under läsåret.
6. Att förankra likabehandlingsplanen
När likabehandlingsplanen är fastställd presenteras den för barnen/eleverna. På
Bockstensskolan presenteras planen för vårdnadshavarna. Planen hålls aktuell på skolan
genom återkommande diskussioner vid arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar. I
vikariepärmen finns skolans likabehandlingsplan.
7. Kvalitetssäkring
Uppföljningen svarar på frågan: Vad har hänt, vad har gjorts? Man följer upp en
verksamhet genom att dokumentera insatserna. Uppföljningen ska också se till att när man
fattat ett beslut så ska det genomföras.
Utvärderingen svarar på frågan: Varför har det hänt? Har insatsen haft någon effekt? Vad
är det som har fungerat respektive inte fungerat? Vad kan göras bättre? Utvärderingen är en
process för att mäta, analysera och värdera en verksamhet för en slutredovisning i avsikt att
kunna förbättra verksamheten. En utvärdering innebär både en systematisk dokumentation av
aktiviteter och en kritisk granskning av den utförda verksamheten i förhållande till
formulerade mål. Utvärderingen ska generera ny kunskap och ge feed-back för att
konstruktivt stötta pågående verksamhet.
Det är viktigt att utvärderingen präglas av delaktighet från alla grupper på skolan. Tydliggör
vem/vilka som har ansvar för att sammanställa utvärderingen och ta med in i efterföljande års
plan. Utvärderingen ska redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen som görs i
verksamheten. Likabehandlingsplanen skall innehålla rutiner för den årliga utvärderingen.
 Resultat?
 Vilka insatser har gjorts?
12

Vilka blev effekterna?
Rutiner för hur planen årligen följs upp och utvärderas.
 Tala om vilka som ska ingå i uppföljning och utvärdering.
 Barns/elevers och vårdnadshavares delaktighet.
 Tydlig ansvarsfördelning.
 Vilka insatser har gjorts? Vilka effekter?
 Hur förankras utvärderingen bland all personal?
8. Anmälan
Om jag som elev/barn och vårdnadshavare upplever att skolan/fritidshemmet inte har uppfyllt dessa
krav kan jag vända mig till diskrimineringsombudsmannen eller barnombudsmannen som utövar
tillsyn över att lagen följs. Om förskolan/skolan/fritidshemmet inte gör tillräckligt för att förhindra att
en elev fortsätter att kränka en annan elev, kan förskolan/skolan/fritidshemmet bli skadeståndsskyldig
gentemot den utsatte eleven. När personal diskriminerar, trakasserar eller kränker en elev bryter
förskolan/skolan/fritidshemmet mot förbudet att utsätta eleverna för diskriminering, trakasseri eller
kränkande behandling. Förskolans/skolans/fritidshemmets huvudman kan därför bli skyldig att betala
skadestånd. www.do.se www.skolinspektionen.se
13
Bilaga 1
Att granska en likabehandlingsplan
Innehåll
• På vilket sätt är planen anpassad efter just den verksamheten den gäller för? En
likabehandlingsplan måste vara anpassad till varje enskild verksamhet och dess
årskurser/grupper och utgå ifrån en kartläggning/nulägesanalys.
• Hur har den aktuella kartläggningen och nulägesanalysen av verksamheten gjorts?
Vad visar den?
• Är målen som anges i planen möjliga att konkretisera och utvärdera samt kopplade till
nulägesanalysen?
• Hur ser arbetet ut för att främja, förebygga och förhindra olika typer av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Nämns alla
diskrimineringsgrunderna? Är det tydligt hur arbetet för att motverka diskriminering
och trakasserier inom de olika diskrimineringsgrunderna sker? kränkande behandling?
• Vilka konkreta planerade aktiviteter för det kommande året finns? Motivera varför just
dessa skall göras, tala också om hur och när.
• Hur ser rutiner för akuta åtgärder och uppföljning ut? Vad skall göras? Vem ska utföra
dem? När skall det ske? Hur ser dokumentationssystemet ut? Var förvaras
dokumentationen?
• Hur ser ansvarsfördelningen ut för a) akuta situationer? b)förebyggande arbetet? Vem
skall göra vad? När skall det göras? (rektor/lärare och annan personal/elever)
• På vilket sätt är barn/elever och vårdnadshavare delaktiga i planens a) upprättande b)
uppföljning c) utvärdering? Hur anpassas detta efter barnens/elevernas ålder och
mognad?
• På vilket sätt ingår planen i det systematiska arbetsmiljöarbetet i verksamheten?
• Vilka resurser i verksamhetens budget används för likabehandlingsarbetet?
• Finns en redovisning med av hur det föregående årets planerade åtgärder har
genomförts?
Den röda tråden i Likabehandlingsplanen:
• Förord och definition – Lagens innehåll och begrepp. Vad betyder det
för oss?
• Samverkan/ delaktighet - Med barn/elever (förordningen) – på vilket
sätt? Ålder mognad.
• Resurser och ansvar – Koppla åtgärder till budget. Vem ansvarar för
vad?
14
Bilaga 2
Exempel på litteratur till skolornas likabehandlingsarbete
*Ingen får veta. Marie Lousie Wallin (lättläst tonårsbok - sexuell läggning).
*Malins mamma gifter sig med Lisa. Annette Lundborg och Mimmi Tollerup - Grkovic (barnbok –
sexuell läggning).
*Värsta prutten Lolly. Åsa Karsin och Frida Arvidsson (från 3 år - sexuell läggning).
*Baddräkt. Åsa Storck och Gitte Spee (barnbok - religion).
*Milos flykt. Åsa Storck (lättläst barnbok-etnicitet).
*Kort kjol. Christina Wahldén (tonårsbok - kön).
*Ingen behöver veta. Christina Wahldén (tonårsbok - kön).
*Heder. Christina Wahldén (tonårsbok - religion).
*Eskort. Christina Wahldén (tonårsbok - kränkande behandling).
*Pojke flicka. Terence Blacker (tonårsbok - könsöverskridande identitet).
*Katitzi böckerna. Katarina Taikon (barn och tonårsböcker - etnicitet).
*Nej lägg av. Siv Widerberg (barn och ungdomsbok - kränkande behandling).
*Kränkta människor samarbetar inte. Lena Nevander Friström (ungdom/vuxen - kränkningar).
*Dumma mygga. Helen Rundgren och Anna Lindqvist (barnbok - olikheter).
*Kenta och barbisarna. Pija Lindenbaum (barnbok - genus).
*Lill - Zlatan och morbror raring. Pija Lindenbaum (barnbok - sexuell läggning).
*Flickors vrede. Rachel Simmons (relationer flickors mobbning med subtila medel som blickar,
viskningar och ryktesspridning - relation).
*Kurragömma med Julia. Ida Claesson och Magdalena Nergården. ( för barn– flera olika
diskrimineringsgrunder).
*När skolan gör skillnad - skola, etnicitet och institutionell praktik. S. Gruber (för vuxna - etnicitet).
*Vi är alla unika och ändå mer lika än vi tror. En bok om funktionshinder, etnicitet och bemötande
(för vuxna)
*Respekt - serietidning mot diskriminering och kränkande behandling i skolan (vänder sig till elever i
åldern 12-16 år). Beställs via www.skolverket.se
*Handboken ”reagera mot kränkningar i skolan” (målgrupp elever som vill påverka skolans
likabehandlingsarbetet, t ex genom elevrådet). www.skolverket.se
*Informationsbroschyr för ökad jämställdhet i skolan ”tjej eller kille – spelar roll?”
*JämO:s handbok mot könsmobbning i skolan (målgrupp personal i skolan).
*Bamse och Kalle Svartskalle. Rune Andreasson. Statens invandrarverk (målgrupp yngre barn och
elever - etnicitet).
*Lika som bär. Utbildningsdepartementet - utgår ifrån FN:s Barnkonvention (målgrupp 5- 9 år).
Finns även som barnbok avPernilla Stalfelt
*Jag och jag. Utbildningsdepartementet - utgår ifrån FN:s Barnkonvention (målgrupp 10-14 år
etnicitet).
*Du! Vem! Jag! Utbildningsdepartementet - utgår ifrån FN:s Barnkonvention (målgrupp 15-19 år).
*Värdegrund Skurt. Barn och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun ( målgrupp förskola - 5 arbetsmaterial runt värdegrund ).
*Äppelhyllan på biblioteket i Varberg har litteratur kring olika funktionshinder.
15
Exempel på Kränkande behandling
Bilaga 3
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår
emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat att fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva
höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han
tycker om det. ”Han är en ensamvarg” säger klassläraren Oliver orkar inte förklara hur det egentligen
ligger till.
Exempel på Direkt diskriminering
Diskriminering pga. kön
En pojke nekas tillträde till ett gymnasieprogram med motivering att det redan går så många pojkar
där.
Diskriminering pga. funktionshinder
Johanna får inte vara med på skolans friluftsdag för att hon använder rullstol. Hon får åka till badhuset
med en vuxen medan resten av klassen har friluftsdag.
Diskriminering pga. sexuell läggning
På skolan anordnas en avslutningsbal. Elin och Anna som är ett par får inte dansa den första
uppvisningsdansen tillsammans.
Exempel på Indirekt diskriminering
Diskriminering pga. religion
Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan/skolan indirekt de barn som till
exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Diskriminering pga. religion
En regel som säger att man inte får ha huvudbonad tex. keps eller mössa på sig inne. Men det finns
elever som täcker håret och huvudet av religiösa skäl. Det är diskriminerande för dem om skolan har
en regel som förbjuder alla huvudbonader.
Diskriminering pga. etnisk tillhörighet
En förskola/skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt
svenskt barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp.
16
Bilaga 4
Exempel på Trakasserier
Trakasserier pga. kön
När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd
mössa som Fatima. Han tycker den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande
”Då kanske vi ska kalla dig för Petra”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt
Peter.
Trakasserier pga. etnisk tillhörighet
En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt
barn som tar illa vid sig. Trakasserier pga. religion eller annan trosuppfattning Salima blir ledsen
eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när
hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder.
Trakasserier pga. sexuell läggning
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast
kallar de henne ”äckliga lebb” och säger att hon har killkläder.
Exempel på Sexuella trakasserier:
Varenda gång Mia möter sin mattelärare i korridoren säger han något om hennes
utseende
Hello sexy! Eller -Wow vilken kropp.
17
Hur har du det i skolan?
Bilaga 5
Frågorna besvaras anonymt. Ingen vet vem du är, när du svarar. Var snäll och svara ärligt och
ta frågorna på allvar.
Grundskolan:
 År 3
År 9
 År 4
 År 5
 År 6
 Ett
Gymnasiet: Sektor
 År 7
 Två
 År 1
 År 8

 Tre
 År 2
 År 3
1. Hur är det att gå
Dåligt
på skolan?
 Mycket bra
 Bra
 Mindre bra

2. Hur trivs du i din
Dåligt
klass?
 Mycket bra
 Bra
 Mindre bra

3. Hur är sammanDåligt
hållningen i din klass?
 Mycket bra
 Bra
 Mindre bra

4. Känner du dig
Nej
trygg i klassen?
 Ja
 Ofta
 Ibland

Ojusta beteende som kan förekomma i klassen:

ord

Öknamn
Annat
 Retningar
 Utfrysning
 Hot
 Våld
 Fula
___________________________
5. Får Du arbetsro
Nej
på lektionerna?
 Ja
 Ofta
 Ibland

6. Hur är klassrummen
Dåliga
 Mycket bra
 Bra
 Mindre bra

18
du undervisas i?
7. Hur är skolans
 Mycket bra
Dålig
läromedel och utrustning?
 Bra
 Mindre bra

8. Lyssnar de vuxna på
 Ja
Nej
dig när du har synpunkter
om skolan?
 Ofta
 Ibland

 Ja
 Ofta
 Ibland

9. Känner du dig
Nej
trygg på rasterna?
Ojusta beteende som kan förekomma på rasterna:
 Öknamn
 Retningar
 Utfrysning
 Hot
 Våld
 Fula ord
 Annat ________________________________________
10. Hur är rastutrymmena
 Mycket bra
Dåliga inne i skolan?
11. Har du någon att
Aldrig
vara tillsammans med
på rasterna?
 Varje dag
12. Hur är skolgårdsmiljön?  Mycket bra
Dålig
13. Finns det platser på skolan
som känns otrygga?
 Bra
 Mindre bra

 Ofta
 Ibland

 Bra
 Mindre bra

 Nej
 Ja
Om Ja
vilka:__________________________________________________________________
14. Hur är det i
Dåligt
omklädningsrummen?
 Mycket bra
 Bra
 Mindre bra

19
Ojusta beteende som kan förekomma i omklädningsrummen:
 Öknamn
ord
 Retningar
 Utfrysning
 Hot
 Våld
 Fula
 Annat ________________________________________
15. Hur trivs du i matsalen?  Mycket bra
Dåligt
 Bra
 Mindre bra

16. Blir du kränkt
 Aldrig
Varje dag
eller dåligt behandlad
av andra elever i skolan?
 Ibland
 Ofta

17. Utsätter du någon
 Aldrig
Varje dag
för kränkningar
eller uppträder dåligt mot
andra i skolan?
 Ibland
 Ofta

Vi har en ny lag från den 1 jan 2009 ”Diskrimineringslagen”. Denna lag gäller för
alla; alltså även i skolan. Ingen skall diskrimineras utifrån kön, etniskt ursprung,
religion, sexuell läggning eller funktionshinder
 Ja
 Oftast
 Ibland

19. Behandlas du respektfullt
 Ja
Nej
utifrån etnisk bakgrund (t.ex.
svensk, utländsk, somalisk,
kurdisk och/eller minoritetsgrupp
i det svenska samhället som
t.ex. rom eller same) i skolan?
 Oftast
 Ibland

 Ja
 Oftast
 Ibland

18. Behandlas du respektfullt
Nej
utifrån ditt kön (pojke/flicka)
i skolan?
20. Behandlas du respektfullt
Nej
utifrån religion (t.ex. buddism,
20
kristendom, ateism – dvs. att
man inte har någon tro) i skolan?
21. Behandlas du respektfullt
 Ja
Nej
utifrån sexuell läggning
dvs. om du är homosexuell/
bisexuell/heterosexuell i skolan?
 Oftast
 Ibland

 Oftast
 Ibland

Svara på frågan om den handlar om dig:
22. Behandlas du respektfullt
 Ja
Nej
utifrån funktionshinder (fysiskt,
psykiskt eller mentalt) i skolan?
En del syns, som att man använder
rullstol, medan andra är mer osynlig
och märks inte lika lätt, som
exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
Och så
Vet du vem du vänder dig till:
om något händer på vägen till och från skolan
 Nej
 Ja till _____________________
om något händer på rasten
 Nej
 Ja till _____________________
om någon kränks
 Nej
 Ja till _____________________
om det händer en olycka
 Nej
 Ja till _____________________
om du har synpunkter på säkerheten i skolan
 Nej
 Ja till _____________________
Till sist två frågor som man skall svara på separat, det betyder
att du lossar papperet och lämna in denna sidan för sig själv,
detta för att övriga svar skall vara anonyma.
23. Är du utsatt för kränkande behandling?
21
 Ja
 Nej
Om Ja
24. På vilket sätt utsätts du för kränkande behandling?
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
____________________________
Namn:________________________________________________________________
_______
OBS! Glöm ej att lossa papperet och lämna in
separat.
TACK FÖR HJÄLPEN
22
1.Är på väg till skolan



2. Är lektionerna



3 Är med klasskamraterna



4. Har rast



5. Är på idrottlektionerna



23
6. Är i matsalen



7. Läser högt



8 Är hemma



24
Bilaga 6
Sammanställning av MUMS-enkät 2012
År F-2
År 3-9
25
26