Skolan består av elever från sex till tolv år. Här arbetar sexton

KVALITETSREDOVISNING
Vindängens skola/
Grundskola/grundsärskola inkl. förskoleklass / inom
enhet
Läsår
2008/2009
Eva Carlander Odebäck, Lisa Johansson
Rektor
Insändes till BU-kontoret senast den 31augusti 2009
Kommuner och dess skolor, förskolor och fritidshem är enligt
Förordning om kvalitetsredovisning, (1997:702) skyldiga att årligen
upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den
kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.
Kvalitets- och förbättringsarbete är ett medvetet skolutvecklingsarbete
som bygger på att
 fokusera på mål och resultat
 skapa delaktighet
 arbeta långsiktigt och uthålligt
Under åren har det också framgått att det är viktigt att göra arbetet så
enkelt och tydligt som möjligt. En bild av målstyrningsprocessen har
här varit till god hjälp i att synliggöra och skapa gemensamma bilder
av kvalitetsarbetet på olika nivåer.
Innehållsförteckning
Del 1
Beskrivning av verksamheten
Enhetens/skolans rutiner för
kvalitetsarbete
Del 2
Läroplanens och kommunens
prioriterade områden:
Redovisning av arbetsmetoder och
måluppfyllelse inom:
 Normer och värden
 Elevernas ansvar och inflytande
 Skola och hem
 Skolan och omvärlden, VISA
 Betyg och bedömning
 Kunskaper
 Hälsa och livsstil
Prioriterat av Barn- och utbildningsnämnden
Skolans utvecklingsområde:

Del 3
Resultatöversikt




Del 4
Redovisning av arbetsmetoder och
måluppfyllelse inom skolans valda
utvecklingsområde
Nationella prov
Måluppfyllelse år 5
Betyg
Meritvärde
Förutsättningar/Nyckeltal



Barngrupp
Personal
Materiella resurser
Del 1.
Beskrivning av verksamheten
Skolan består av elever från sex till tolv år. Här arbetar sexton pedagoger med
resurs från fritidshemsavdelningarna. Tillsammans har vi 243 elever.
Vi arbetar aktivt med att skapa en lugn och trygg miljö där varje elev ska känna
”Jag duger som jag är”. Vi sätter eleven i centrum.
Miljön är förberedd för eleverna, det är en tillåtande och hemlik miljö.
Vi arbetar för att eleverna ska ta ansvar för sitt eget lärande. Vi tydliggör målen
för eleverna för att de ska bli medvetna om de mål de strävar mot. Eleverna får
tidigt möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt eget lärande. Vi arbetar för
att eleverna ska ta ansvar för sitt eget lärande. Arbetslaget arbetar aktivt med
IUP. I vissa klasser har eleverna fått leda sitt eget utvecklingssamtal.
Arbetslaget har en stark gemensam grundsyn där glädje och trygghet är viktiga
faktorer.
EQ och massage ingår i det vardagliga arbetet. Vårt mobbingförebyggande
arbete med ”Friends” fortgår. Vi prioriterar ett gott samarbete med föräldrarna
och vi vill att de ska känna sig delaktiga och vara välinformerade om vår
verksamhet. Föräldrarna är alltid välkomna.
Under året har vi arbetat aktivt med miljö och återvinning som resulterat i att vi
nått vårt mål med att få Grön flagg.
Rutiner för kvalitetsarbete
Rutiner för kvalitetsarbete
I de olika arbetslagen på skolan arbetar vi aktivt med kvalitetsarbete vilket vi ser
olika exempel på här nedan.
I början av varje läsår får många elever på sitt sätt skriva och berätta om varför
de är i skolan och vad de ska göra här.
Eleverna utvärderar själva sitt arbetsschema.
Inför ett temaarbete tar vi reda på elevernas förkunskaper. Genom att ställa
samma frågor före och efter temats slut kan eleverna själva se sitt lärande.
Eleverna har också möjlighet att påverka delar av arbetet genom att berätta vad
de önskar fördjupa sig i eller vill veta mer om. Eleverna kan även påverka
redovisningssättet.
Efter olika arbetsområden utvärderar vuxna och elever arbetet.
Vi förankrar målen i det dagliga arbetet genom att relatera till dem vid
genomgångar mm. Vid varje utvecklingssamtal får eleverna delmål att arbeta
med på vägen. Eleverna har sina egna mål synliga för sig själva och är
medvetna om vad de behöver träna på. Eleverna utvärderar kontinuerligt sitt
arbete.
Även uppnåendemålen för varje årskurs finns uppsatta.
Inför varje läsår får även föräldrarna, i en del klasser, skriva ner sina
förväntningar.Dessa har föräldrarna möjlighet att utvärdera vid årets slut. Flera
av föräldrarna tar detta tillfälle i akt.
Vid första föräldramötet varje läsår får föräldrarna målen som gäller för barnet
det läsåret.
Inför varje utvecklingssamtal får eleverna själva utvärdera sin skolsituation
genom samtal.
I samband med utvecklingssamtalen får föräldrarna hem IUP blanketten där de
tillsammans med sitt barn får utvärdera sin situation.
Även föräldrarna får utvärdera utvecklingssamtalen.
På skolans och klassernas hemsidor eller i hembrev sker fortlöpande
dokumentation i bild, text och film.
Gemensamma aktiviteter dokumenteras och förevisas på rullande bildspel i
gemensamma utrymmen.
Regelbunden information till hemmet t.ex. veckobrev, hemsidor och klassidor.
Elevarbeten presenteras på klasshemsidan.
I klassråd och elevråd har eleverna möjlighet att framföra sina åsikter.
Vi arbetar med portfolio och olika typer av läsutvecklingsscheman.
I de olika arbetslagen på skolan arbetar vi aktivt med kvalitetsarbete.
Vid varje konferens har vi elevvård som stående punkt. Genom detta blir alla
elever gemensamt ansvar för pedagogerna i arbetslaget.
Del 2. Läroplansområden
Normer och värden
Läroplanens strävansmål:
Skolan skall sträva efter att varje elev
 utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska
ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter
 respekterar andra människors egenvärde
 tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande
behandling, samt medverkar till att bistå andra människor
 kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklat en
vilja att handla också med deras bästa för ögonen och
 visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare
perspektiv
Skolplanens önskvärda resultat:
Barn och elever ska trivas och känna trygghet i förskole- och skolmiljön
Alla medarbetare ska vara goda förebilder
Genusperspektivet ska beaktas inom alla verksamheter
Skolans Strategier / Metoder: Gemensamma klassrumsregler har tagits fram
på ett demokratiskt sätt och har förankrats i klasserna. Likabehandlingsplanens
intentioner efterlevs. Se bilaga sist under normer och värden.
EQ arbete fortgår i klasserna kontinuerlig. Vi arbetar med kompisberättelser
och värdegrundsberättelse med följande diskussion.
Skolans Friendsarbete löper under hela läsåret. I maj månad hade vi en
Friendsdag där vi arbetade i åldersblandade grupper kring dessa frågor.
Vi bearbetar aktivt konflikter allt eftersom de dyker upp. Vid behov aktiveras
Friendsteamet.
Vi har elevvårdsgenomgångar i arbetslaget som stående punkt på arbetslagskonferenser. Det är viktigt att vi ser till alla elevers skolsituation och lyfter både
stora och små incidenter.
Lyfta värdegrundsfrågor på t.ex. APT.
Vi önskar att samarbetet utvecklas ytterligare mellan klasserna.
Fadderverksamhet skapar trygghet och kan utvecklas.
Resultat: Resultat:
Resultatet är bra. EQ- och Friends-arbetet har gjort eleverna mer medvetna om
värdegrundsfrågor på elevnivå.Vi ser en ökad förståelse och ansvarstagande
efter ålder och mognad. Vi upplever att eleverna får en större förmåga att förstå
andra barn och utvecklar ett språk för att kunna beskriva sina egna känslor.
Analys: Mycket tid läggs på EQ-arbete varje dag. En viktig faktor till att det
fungerat bra tror vi är att vi stävjat och bearbetat konflikter direkt. Friendsarbetet
genomsyrar all verksamhet på skolan. Elever, personal och föräldrar är
delaktiga /medvetna.
Vid behov tar vi hjälp av skolans elevvårdsteam, vilket vi upplever positivt.
Arbetslagen har fungerat bra. Vi har haft ett bra samarbete och tydlig
arbetsfördelning. Rastvakter och temadagar av olika slag är värdefulla för
samtliga pedagoger. Då ges vi möjlighet att observera och lära känna eleverna.
Eleverna träffar också oss under andra former.
Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens
strävansmål:
Ej godtagbar
Mindre god
God
X
Mycket god
Motivering och grund för bedömning:
Vi diskuterar och stöttar eleverna i deras vardagliga arbete och i de konflikter
som ev uppstår. Vi arbetar mycket förebyggande genom friends och EQ.
Observationer och samtal mellan elever och pedagoger. Föräldrarna skriver i
sin utvärdering av läsåret att de är nöjda med arbetet i skolan, vi ger eleverna
trygghet, struktur och kärlek. Föräldrarna skriver vidare att vi ger eleverna
mycket kunskap, skaparglädje och nyfikenhet. Bra med egna mål som de
arbetar mot. Eleverna får vara delaktiga i processen bland annat genom
utvärderningar.
Vi gör ett bra arbete och arbetar medvetet med normer och värden. Majoriteten
av våra elever uppfyller målen. Vid utvecklingssamtalen har vi IUP:n som grund
för våra samtal.
Personalen diskuterar regelbundet vid arbetslagsmöten om normer och värden.
Förslag till åtgärder
på verksamhetsnivå:
Vi arbetar för att utveckla samarbetet F-1-2. Förskoleklasserna utvecklar sitt
samarbete.
Vi strävar efter att arbeta med ett åldersintegrerat tema per termin.
Vi återinför elevvård som en stående punkt på våra arbetslagskonferenser.
på enhetsnivå:
Vi strävar efter att utveckla en fadderverksamhet.
Vi arbetar för att ha en åldersintegrerad aktivitet per termin.
Likabehandlingsplan för Vindängens skola HT 2008/VT 2009
I april 2006 trädde lagen mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever i kraft (SFS 2006:67). Lagen säger att varje
förskola och skola ska ha en likabehandlingsplan vars syfte är att främja barns
och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och
förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Skollagen (SFS 1985:1100, SFS 1999:886 )säger att: Verksamheten i skolan ska
utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var
och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde
och respekt för vår gemensamma miljö.
Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt
aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska
beteende.
Lagens syfte är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla
barns och elevers trygghet i skolan. Syftet med det förebyggande arbetet är att
minimera risken för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling,
samt att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för att alla barn ska ha
lika rättigheter.
Definitioner
Direkt diskriminering: Skolan behandlar på osakliga grunder ett barn
sämre än andra barn ex genom skolans regler, pedagogiska verksamhet eller
anställdas förhållningssätt.
Indirekt diskriminering: Alla barn behandlas lika ex alla barn serveras samma mat
oavsett religionstillhörighet.
Trakasserier: En behandling som kränker barns värdighet och som har koppling till
någon av de skyddande diskrimineringsgrunderna
 Kön
 Etnisk tillhörighet
 Religion eller annan trosuppfattning
 Funktionshinder
 Sexuell läggning
Kränkande behandling: Ett uppträdande som kränker barns värdighet. Kränkningar
kan vara
 Fysiska ( slag, knuffar )
 Verbala ( hot, svordomar, öknamn )
 Psykosociala ( utfrysning, grimaser, alla går när man kommer )
 Texter och bilder ( teckningar, lappar och fotografier, IT och SMS )
Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet,
men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund.
Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte
tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även
om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande.
Syftet med det förebyggande arbetet är att minimera risken för diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling, samt att hitta och stärka de
positiva förutsättningarna för att alla barn ska ha lika rättigheter.
Vision
Vi vill att Vindängen ska vara en skola där alla trivs, mår bra och känner sig trygga
Mål
Läroplanens strävansmål:
Skolan och fritidshemmet skall sträva efter att varje elev
 utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska
ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter
 respekterar andra människors egenvärde
 tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande
behandling, samt medverkar till att bistå andra människor
 kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en
vilja att handla också med deras bästa för ögonen och
 visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare
perspektiv
Nulägesanalys:
Mycket tid läggs på EQ-arbete varje dag. Vi använder oss av flera olika material
och uppdaterar oss regelbundet. Vi stävjar och bearbetar konflikter direkt.
Elever, personal och föräldrar är delaktiga/medvetna.
Vid behov aktiveras Friendsteamet. Vi tar också hjälp av kurator, elevvårdsteam
och socialtjänst.
Vid flera tillfällen varje år umgås barnen i åldersblandade tvärgrupper för att lära
känna samt få förståelse för varandra. Vi har många gemensamma tema- och
friluftsdagar, gemensamt födelsedagsfirande, städdagar, miljödagar, julbasar,
maskerad, innebandyturnering och andra aktiviteter tillsammans för att förbättra
gemenskapen mellan barnen.
Friendsarna har spelat in en forumsteater utifrån aktuella problemsituationer.
Denna film har visats och diskuterats i klasserna.
Arbetet med värdegrundsfrågorna sker regelbundet under läsåret.
Klassrumsregler har tagits fram på ett demokratiskt sätt och har förankrats i
klasserna.
Skolans Friendsarbete löper under hela läsåret. I maj månad hade vi en
Friendsdag där vi arbetade extra kring att lära känna varandra över
klassgränserna.
Likabehandlingsplanens intentioner efterlevs.
Skolans strategier för måluppfyllelse:
Eleverna tränas i konflikthantering.
Dramaövningar genomförs.
Gemensamma regler efterföljs.
Friendsarbetet fortgår kontinuerligt.
(EQ vidareutvecklas genom att använda nytt material från tex EQ-verkstaden.) Vi
fortsätter att arbeta med materialet från EQ-verkstaden.
Elevvårdsgenomgångar i arbetslagen som stående punkt på arbetslagets
konferenser. Minnesanteckningar under arbetslagskonferenser förs och
vidarebefodras till övriga arbetslag.
Lyfta värdegrundsfrågor på APT
Samverkan mellan klasserna. Fadderverksamhet skapar trygghet och kan
utvecklas.
Minnesanteckningar förs vid alla möten och händelser. Berörd pedagog ansvarar.
Rastvaktsschema upprättas centralt. Rastvakterna ska ha överblick över de
platser barnen tycker är otrygga, se bilaga.
Utvärdering:
Vi anser inte att punkten ”alla barn är allas barn” går att utvärdera.
Vi använder oss av EQ-material för att förebygga och träna eleverna i
konflikthantering. Det genomförs bland annat dramaövningar och
diskussionsövningar.
Vi behöver bli bättre på att tydliggöra skolans regler. Reglerna bör revideras. All
pedagogisk personal ansvarar för att regler efterföljs hela dagen.
Vi är mycket nöjda med det EQ-material som vi har arbetat med under året.
Vi har inte haft så mycket elevvårdsgenomgångar i arbetslagen, detta kan vi bli
bättre på.
Vi kan bli bättre på att lyfta gemensamma värdegrundsfrågor under APT:n, t.ex.
gå igenom skolans regler vid terminsstart.
Vi har utvecklat vår fadderverksamhet och ska fortsätta med detta.
Minnesanteckningar förs vid möten och händelser.
Rastvaktsschema finns, men det vore bra om rastvakten bar en väst för att synas.
Det är viktigt att man uppmärksammar t.ex. ensamma barn eller barn som ofta
hamnar i konflikter.
Plan för uppföljning och utvärdering:
Värdegrundsfrågor diskuteras på APT minst en gång/termin
EQ-arbetet utvärderas genom samtal med eleverna vid varje terminsslut
Enkät till föräldrar om skolans arbete med normer och värden.
Trivselenkät – Friendsgruppen ansvarar.
Vid utvecklingssamtal tas frågan om barnens trivsel upp.
Vid utvecklingssamtal med personal tas frågan om trivsel upp.
Medarbetarenkät skickas ut centralt.
Likabehandlingsplanen utvärderas varje år i kvalitetsredovisningen.
Arbetsgång för att utreda och åtgärda trakasserier och
annan kränkande behandling
Som avser elev/elev
1. Stoppa handlingen direkt
Ansvarig: Den som uppmärksammat händelsen
2. Prata med den utsatte och ge stöd.
Ansvarig: Den som uppmärksammat händelsen
3. Informera mentor som samlar fakta
Ansvarig: Den som uppmärksammat händelsen
4. Friendsgruppen informeras.
Ansvarig; Mentor
5. Samtal med den utsatte.
Ansvarig: Friendsgruppen /mentor
6. Samtal med mobbaren/mobbarna och medlöparna.
Ansvarig: Friendsgruppen/mentor
7. Kontakt med vårdnadshavare till inblandade elever
Ansvarig: Friendsgruppen i samverkan med mentor
8. Handlingsplan upprättas. I handlingsplanen ska det framgå hur uppföljning
ska ske och vem som ansvarar för den.
Ansvarig: Friendsgruppen/mentor
9. Skolan ger stöd till den som är mobbad, mobbaren, medlöparna och andra
inblandade. Kontakt och hjälp erbjuds även från skolsköterska,
skolpsykolog, kurator, socialtjänst och polis.
Ansvarig: Friendsgrupp, mentor i samverkan med elevvårdsgrupp.
10. Vid behov kallas till EVK.
Ansvarig: Elevvårdsgruppen
11. Minnesanteckningar förs vid alla möten och händelser.
Ansvarig: Berörd personal
12. Uppföljning och utvärdering görs
Ansvariga: Inblandade parter
Som avser elev/vuxen
1. Stoppa handlingen direkt. Samtal och tillsägelse till eleven
Ansvarig: Den som uppmärksammat händelsen
2. Information till mentor
Ansvarig: Den som uppmärksammat händelsen
3. Information till rektor/biträdande rektor
Ansvarig: Mentor
4. Information till vårdnadshavare
Ansvarig: Mentor
5. Kallelse till elevvårdskonferens om handlingen betecknas som grov eller
upprepas. Åtgärdsprogram upprättas.
Ansvarig: Rektor
Som avser vuxen/elev
1. Stoppa handlingen direkt
Ansvarig: Den som uppmärksammar situationen.
2. Samtal med berörd vuxen när kollega, elev eller förälder anser att
kränkning skett.
Ansvarig: Rektor/Bitr rektor
3. Dokumentation
Ansvarig: Rektor/Bitr rektor
4. Uppföljningssamtal efter en vecka
Ansvarig: Rektor/Bitr rektor
5. Vid behov kontaktas polis
Ansvarig: Rektor/Bitr rektor
Som avser vuxen/vuxen
1. Misstanke om att kränkande behandling förekommer anmäls till skolledning
och/eller facklig företrädare eller annan personal som anmälaren har
förtroende för.
Ansvar: Den som uppmärksammar situationen
2. Skolledare gör en bedömning av anmälan snarast och träffar berörda
parter tillsammans med facklig företrädare för att utreda och upprätta en
strategi för hanterande av situationen.
Ansvar: Rektor/Bitr rektor
3. Vid behov kopplas företagshälsovården, personalplanerare och
personalavdelning in.
Ansvar: Rektor/Bitr rektor
4. Vid behov kontaktas polis och arbetsmiljöverk.
Ansvar: Rektor/Bitr rektor
Elevernas ansvar och inflytande
Läroplanens strävansmål:
Skolan skall sträva efter att varje elev
 Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö
 Successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre
arbetet i skolan och
 Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att
arbeta i demokratiska former.
Skolans Strategier / Metoder:
Vi arbetar aktivt med trivselregler, klassråd och elevråd. Vi har klassvärdar och
de äldre eleverna har olika ansvarsområden.
Det förekommer ofta samtal med eleverna om skolans mål, tidsanvändning
och varför vi är i skolan, IUP:n är ett levande dokument, de mål som formuleras
i IUP:n synliggörs för eleverna och används i det dagliga arbetet, varje barn
arbetar efter sin planering.
Vi har tydliga mål så att eleverna vet vad de skall arbeta med. Kursplanens mål
finns dokumenterade i klassrummet. Eleverna utvärderar kontinuerligt sitt
arbete.
Alla elever får vara med och påverka innehållet och arbetssätt inom vissa
arbetsområden.
I temaarbeten utgår vi från elevernas förkunskaper och tankar.
I EQ arbetet och det dagliga arbetet tränas eleverna i att stå för sina egna
åsikter.
Eleverna i förskoleklassen har varit med och påverkat sina lekmiljöer.
Resultat:
Eleverna är väl insatta i målen. Eleverna har blivit mer medvetna om att de har
en viss tid för arbeten, eleverna vet vad de behöver träna och ger förslag till
mål som skrivs in i IUP:n
Helheten är bra. Eleverna har utifrån mognad möjlighet att påverka sin
skolsituation.
Ju äldre eleven är desto mer delaktig blir han/ hon i utformandet av det extra
stöd som Rabatten kan erbjuda.
Analys:
Vi har tydliggjort målen för eleverna och vi arbetar dagligen med dem så
eleverna är väl förtrogna med dem.
Vi har strävat efter att eleverna ska ha möjlighet att öka sitt ansvar. Vi har hittat
en bra balans mellan elevs ansvar/frihet och lärarstyrning. Vi har varit tydliga
med IUP-målen, i och med att de följer eleverna i deras dagliga arbete.
I vissa klasser har eleverna förberett och hållt i sitt eget utvecklingssamtal vilket
ger eleven en mer aktiv roll. Föräldrar och elever ges möjlighet / deltar i
utformandet av åtgärdsprogram.
Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens
strävansmål:
Ej godtagbar
Mindre god
God
Mycket god
x
Motivering och grund för bedömning:
Eleverna är duktiga att utvärdera sina egna arbeten. Utvärderingar utförs både
skriftligt och muntligt. Vi har diskussioner med elever och föräldrar vid
utvecklingssamtal. Positiv respons på arbetet i skolan från föräldrar. I elevernas
utvärderingar framkommer att de upplever att skolan är viktig för att lära sig
saker samtidigt som man har roligt. Föräldrarna skriver att vi ger eleverna
mycket kunskap, skaparglädje och nyfikenhet. Läs och skriv har varit toppen.
Bra med egna mål som de arbetar mot, de får vara delaktiga i processen.
Föräldrars utvärdering visar att de ifrågasätter om det är riktigt att bedöma
eleverna i de lägre åldrarna utifrån målen i år tre/ fem.
Förslag till åtgärder
på verksamhetsnivå:
Vi strävar mot att bli bättre på att berätta för eleverna att de varit med och
påverkat undervisningen. Vi ska klargöra för eleverna att det är deras förslag vi
utgått från när undervisningen planerats. Ex. genom MI och Elevens val.
Vi behöver ha ständigt levande diskussioner med eleverna om deras ansvar för
studier och arbetsmiljö.
på enhetsnivå:
Vi arbetar för att få en återkoppling mot de nationella proven i år tre och fem.
Skola och hem
Läroplanens Riktlinje:
Alla som arbetar i skolan skall
 Samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan
utveckla skolans innehåll och verksamhet
 Se även läraren skall
Skolans Strategier / Metoder:
Föräldrar är alltid välkomna till skolan. Vi har föräldrarmöte en gång per läsår,
läskväll - information om hur vi arbetar med läs-skriv och kommunikation och
föräldramöte med blivande förskolebarn. Förskoleklassen har
inskolningssamtal. Alla har utvecklingssamtal i enlighet med IUP:n en gång per
termin.
Information ges via hembrev eller hemsida samt i vissa fall med sms.
Föräldrarna ges möjlighet att skriva förväntningar inför kommande läsår samt
utvärdera vid läsårets slut.
Under året har flera föräldrar varit och berättat om sina yrken.
Resultat:
Vi har fått positiv respons från föräldrar och elever genom samtal,
utvecklingssamtal, föräldramöte och övriga möten. Skolan tillhandahåller
mycket information genom hembrev, men även presentation av elevarbeten
samt verksamhet genom webbsidor.
Vi upplever att föräldrarna känner sig trygga med den information som de får
från respektive mentor. Föräldrar visar stort engagemang vid olika aktiviteter.
Analys:
Vi har framförhållning med planering och ger tydlig information. Föräldrarna vet
vad som kommer att hända. Vi har tagit snabb kontakt med föräldrar vid behov,
via lappar, mail, telefon och SMS. Under läsåret får föräldrarna möjlighet att
utvärdera sina förväntningar. Resultatet av utvärderingen använder vi i vårt
fortsatta arbete.
Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens
strävansmål:
Ej godtagbar
Mindre god
God
Mycket god
x
Motivering och grund för bedömning:
Föräldrar skriver i sina utvärderingar att de tycker att många av förväntningarna
har infriats. Föräldrar har även givit tips om förbättringar.
Vi har haft föräldramöten och utvecklingssamtal
Vi har en god föräldrakontakt. Föräldrarna har lätt att få tag på information,
genom veckobrev och hemsidor. Utvecklingssamtalen är genomförda och nya
mål har skrivits i samråd mellan elev-lärare-föräldrar. Åtgärdsprogram har
upprättats efter behov.
Förslag till åtgärder
på verksamhetsnivå:
Ta tillvara föräldrarnas tips, få föräldrarna mer medvetna om att de har
möjlighet att påverka sitt barns skolarbete genom att fylla i och utvärdera
förväntningar, målet är att alla ska ta tillvara detta erbjudande.
Göra åtgärdsprogrammet till ett levande dokument både i hemmet och i skolan.
på enhetsnivå:
Vi fortsätter att göra en gemensam utvärdering för hela skolan.
Skolan och omvärlden, VISA
Läroplanens strävansmål:
Skolan skall sträva efter att varje elev
 Inhämtar tilläckliga kunskaper och erfarenheter för att
 Kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den
egna framtiden,
 Få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och
 Få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra
länder.
Skolplanens önskvärda resultat:
Barn och elever ska känna nyfi kenhet och ges möjlighet att utveckla
entreprenöriellt lärande under hela skoltiden.
Alla medarbetare har ett gemensamt ansvar för att vägleda barn och
elever inför fortsatta studier och arbetsliv.
Alla verksamheter ska ha en VISA-plan (vägledning inför studier och
arbetsliv) som följs upp årligen.
Skolans Strategier / Metoder: Skolan har en VISA-plan som vi arbetar efter. Vi
har haft besök av föräldrar och andra representanter som berättat om olika
yrken. Studiebesök har genomförts.
Flera av pedagogerna har gått utbildning ”Snilleblixtarna” samt arbetat efter
deras koncept. Eleverna har jobbat med Teknikspanarna. Eleverna har
arrangerat föräldrakvällar där musikaler och utställningar visats.
I EQ-arbetet har vi arbetat med frågor där eleverna har övat sig på att ta
ställning för något och att våga stå för detta. De har även arbetat med att visa
hänsyn till andras ställningstagande.
Diskussioner förs löpande om vad eleverna önskar bli när de blir stora samt vad
som kan vara bra att kunna i olika yrken. Detta för att förstå att olika yrken
kräver olika kunskaper.
Resultat:
Eleverna har fått inblick i olika yrkeskategorier. Vi upplever att elever
respekterar varandras olikheter och tankar inför framtiden.
Analys:
Alla har medvetet jobbat mot målen och eleverna har varit engagerade och
tyckt att det varit roligt. Eleverna har känt att de arbetat mot en reell mottagare.
Föräldrar har bjudits in för att se elevernas arbeten. Snilleblixtarna har gett oss
verktyg att arbeta på ett bra sätt.
Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens
strävansmål:
Ej godtagbar
Mindre god
God
Mycket god
x
Motivering och grund för bedömning:
Alla har medvetet jobbat mot målen och eleverna har varit engagerade och
tyckt att det varit roligt.
Förslag till åtgärder
på verksamhetsnivå:
Vi vill göra eleverna medvetna om varför man behöver ha ett arbete.
Vi vill ge eleverna redskap för att kunna göra kloka val nu och i framtiden.
Vi vill få eleverna medvetna om att vi har olika förutsättningar och möjligheter
samt respektera varandra utifrån detta.
på enhetsnivå:
Vi arbetar med entreprenöriellt lärande.
Betyg och bedömning
Läroplanens strävansmål:
Skolan skall sträva efter att varje elev
 Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och
 Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och
andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och
förutsättningarna
Skolans Strategier / Metoder:
Vi arbetar med individuell planering.
Inför varje utvecklingssamtal får eleverna själva utvärdera sin skolsituation. Vid
samtalet får eleverna delmål att arbeta med på vägen. De mål som formuleras i
IUP:n synliggörs för eleverna och används i den dagliga verksamheten. Vi
lägger stor vikt vid direkt återkoppling på genomförda uppgifter.Verksamheten
utvärderas kontinuerligt .Utvärderingen sker dels genom att läraren utvärderar
med varje elev dels genom att eleverna utvärderar själva.
Eleverna har avstämningspunkter som ska finnas i deras elevportfolio där de
kan se sin egen utveckling.
Vi låter läroplanen vara ett levande dokument i klassrummen.
Kontinuerligt genomför vi lektioner där var och en arbetar med sina respektive
mål.
Resultat:
Vi är tydliga med att informera elever och föräldrar om målen samt att stämma
av hur det går för den enskilde eleven. Detta görs under utvecklingssamtalet
genom att diskutera IUP:n. Eleverna lyfter fram sina arbeten i
sin elevportfolio. Eftersom vi tydliggjort målen för eleverna är de medvetna om
vad och varför de ska utföra sina uppgifter. Vid föräldrars utvärdering av
utvecklingssamtalet så har det framkommit att föräldrar ifrågasätter att man
redan i år 1 och 2 bedömer elevens förmåga utifrån målen i år 3 och 5.
Analys:
Eleverna själva påpekar att de vill visa då de nått ett mål.Vi har sett att tydlighet
och direkt återkoppling har varit gynnsamt när det gäller läxor och arbeten i
skolan. Vi tar med oss erfarenheten till kommande arbetslag.
Under lektionerna ser eleverna tydligt hela processen fram till måluppfyllelse.
De kan själva se sina framsteg.
Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens
strävansmål:
Ej godtagbar
Mindre god
God
X
Mycket god
Motivering och grund för bedömning:
Eleverna visar medvetenhet. Föräldrar skriver i utvärderingar att de upplever att
både de och eleverna är medvetna och kan vara med och påverka målen för
sitt barn.Eleverna har sina mål i sin IUP och / eller åtgärdsprogram som
levande dokument
Förslag till åtgärder
på verksamhetsnivå:
Tydliggöra avstämningspunkterna i de olika ämnena utifrån målen i
kursplanerna för alla elever.
på enhetsnivå:
Återkoppla och analysera resultaten av de nationella proven i år 3 och 5.
Kunskaper
Läroplanens strävansmål:
Skolan skall sträva efter att varje elev
 Utvecklar nyfikenhet och lust att lära,
 Utvecklar sitt eget sätt att lära
 Utvecklar tillit till sin egen förmåga
 Känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med
andra
 Lär sig utforska, lära sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra
 Befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på
såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden
 Tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden,
för att bilda sig och få beredskap för livet
 Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att
vårda sitt språk,
 Lär sig kommunicera på främmande språk
 Lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som
redskap för att
 - formulera och pröva antaganden och lösa problem
 - reflektera över erfarenheter och
 - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden,
 inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl
underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning
Skolplanens önskvärda resultat:
Språk-, läs- och skrivutveckling samt matematik ska fokuseras för att öka
barns och elevers måluppfyllelse. Biblioteken är en viktig resurs i detta
arbete.
Informations- och kommunikationsteknik ska ses som naturliga verktyg
för alla elever
Gymnasieskolan ska utvecklas och i samarbete med Gymnasium Skaraborg
erbjuda ett attraktivt utbud för våra elever.
Alla barn och elever ska få grundläggande kunskap om betydelsen av
hållbar utveckling.
Skolans strategier / Metoder:
Vi har en arbetsmiljö och ett arbetssätt som stimulerar eleverna till självständigt
arbete och arbete i grupp. Eleverna arbetar utifrån sin inviduella
utvecklingsplan.
Miljön är positiv och tillåtande. Eleverna reflekterar över sitt arbete i sina
utvärderingar. I samlingar lär sig eleverna argumentera, diskutera och lyssna på
varandra. Eleverna får vid olika tillfällen framföra sina arbeten inför klassen.
Viktigt att eleverna får uppleva att de kan.
Några klasser arbetar med MI, där eleverna får använda alla sina intelligenser
och en del andra arbetar med eTwinning och har samarbetspartners utanför
Sveriges gränser.Eleverna är delaktiga i planering av temaarbeten.
Vi förtydligar läroplanens mål för eleverna, så att de vet vad de jobbar mot.
Under läsåret har vi upplevt att resurserna har varierat pga
personalförändringar (personalbyte, färre resurser).
Resultat:
Genom att eleverna känner trygghet i gruppen vågar alla framföra något inför
sin klass. Det är naturligt för eleverna att ta hjälp av varandra.
Vi har haft en bra arbetsmoral bland eleverna.
De elever som har åtgärdsprogram är vi bra på att följa upp med nya mål.
De flesta elever tar stort ansvar för sin egen inlärning. Vi har ett tillåtande klimat
där elever känner sig trygga och vågar utveckla sin inlärningspotential till fullo.
Analys:
Under läsåret har eleverna utvecklats. Vi har använt våra resurser på ett bra
sätt. Eleverna har känt sig trygga och visar större intresse för sitt arbete då de
själva är aktiva i planeringen. Eleverna har tränat på att framföra och redovisa
olika arbeten. Vid personalförändringar påverkas både elevgrupper och övrig
personal. Kontinuitet är eftersträvansvärt.
Eleverna har haft ämnesutbildade lärare.
Vi har en mycket god IKT kompetens.
Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens
strävansmål:
Ej godtagbar
Mindre god
God
x
Mycket god
Motivering och grund för bedömning:
Glada och positiva barn som är nöjda med det de gör. De upplever att de kan
och att de duger. Vi ser diagnoser och arbeten som eleverna gör.
Muntliga och skriftliga utvärderingar. Föräldrar har gett positiva omdömen vid
utvärderingar.
Regelbundna prov både muntligt och skriftligt samt NP i åk3 och 5.
Förslag till åtgärder
på verksamhetsnivå:
Att medvetandegöra eleverna än mer att de påverkar det vi gör i skolan.
på enhetsnivå:
En förstärkning av resurser satsas hos de yngre eleverna. Samma spec. resurs
arbetar i parallellerna.
Hälsa och Livsstil
Skolplanens önskvärda resultat:
Barn och elever ska ges möjlighet att utveckla ett gott välbefi nnande och
en god psykosocial och fysisk hälsa.
Alla medarbetare ska arbeta för en hälsofrämjande skola.
Cittaslow-andan ska genomsyra förvaltningens verksamheter
Lokala Mål:
Skolan skall sträva efter att varje elev
 behärska olika motoriska grundformer


Skolans strategier / Metoder:
Vi uppmuntrar till utelek. Vi promenerar till och från aktiviteter utanför skolan.
Vid utflykter vid matsäck gäller smörgås, frukt och dryck (ej sötsaker). EQ,
kompissamtal och massage är naturliga inslag i undervisningen.
Samtliga klasser har idrott. År 2 har simundervisning. Tandvårdsbesök i
Förskoleklassen samt i år 2. Vi vandrar till Ålleberg varje år med alla barn i år Fklass- år 2.
Vi har Friendsaktiviteter för att främja det sociala klimatet.
Det är ett stort deltagande i klsaafotbollen och energikicken.
Vi har haft mycket engagerade lärare och elever i Grön flaggarbetet.
Det råder en god psykosocial miljö på skolan, då vi har anpassat arbetssätt
och metoder utifrån varje elevs behov.
Resultat:
Vi upplever att eleverna känner rörelseglädje. Alla är positiva till den sockerfria
matsäcken. Vi ser att flera elever behöver träna på att promenera och röra sig i
skog och mark.
Analys:
Eleverna uppmärksammar själva om föräldrar lagt ner en matsäck med
sockerinnehåll. Eleverna uppskattar att få leka och upptäcka skogens material
under fria former.
Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse:
Ej godtagbar
Mindre god
God
x
Mycket god
Motivering och grund för bedömning:
Vi upplever det svårt att ta oss till naturområden i den utsträckning vi skulle
önska.
Förslag till åtgärder
på verksamhetsnivå:
Vi skulle kunna organisera fler lektioner utomhus.
på enhetsnivå:
Samordna gemensamma aktivitetsdagar utomhus.
Redovisning av föräldraenkät
Sammanställning av enkätfrågor till Föräldrar på Vindängens skola vt-0
Totalt fick vi in 94st enkätsvar, dock har inte alla svarat på alla frågor.
1 står för instämmer inte alls och 4 står för instämmer helt.
Vi är nöjda med den information vi får från
lärarpersonalen?
60
50
40
Serie2
30
20
10
0
1
2
3
4
Kommentarer: Bra med information, lite rörigt med informationen ibland, brukar få
informationen i tid
Vi är nöjda med den information som skolans hemsida
ger.
40
35
30
25
20
Serie1
15
10
5
0
1
2
3
4
vet ej
Kommentarer: använder den inte så ofta, jättebra, 5:ornas hemsida-superbra, kollar
nästan aldrig på den, klassernas hemsidor är mycket bra. Man får följa deras
skolarbete och även all planering och läxor. Saknar blanketter, läsårsdata och tider
på skolans hemsida. Saknar information och dokumentation från förskoleklasserna,
svår att hitta rätt på. Synd att inte fler klasser lägger ut mer arbeten. Hemsidan är
uppdaterad och det finns lättillgänglig information.
Det är enkelt att kontakta lärare/fritidspersonal via
telefon eller e-post under dagtid.
45
40
35
30
25
Serie1
20
15
10
5
0
1
2
3
4
vet ej
Kommentarer: svårt att nå fritidspersonal på telefon, särskilt vid fint väder. Det är
lätt att lämna meddelande på telefonsvararen. Svårt att nå fritids under
förmiddagen. Bättre bärbara telefoner till fritids. Använder oftast e-post för att
komma i kontakt med lärarna. Lättare att få kontakt med telefon än e-post.
Använder e-post och
får alltid snabba svar.
Vi känner till skolans likabehandlingsplan.
40
35
30
25
20
Serie2
15
10
5
0
1
2
3
4
Kommentarer: Friends?? Fin information på hemsidan om likabehandlingsplanen
vilket gör det möjligt för mig som förälder att kunna uppdatera mig. Vad är detta?
Har läst den, men den har inte lyfts särskilt mycket.
Vi upplever att skolan tar problem på allvar och agerar
i ett tidigt skede mot mobbing och kränkande
behandling.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Serie1
1
2
3
4
vet ej
Kommentarer: Agerandet mot mobbing är jättebra – har själv sett exempel på detta.
Personalen är väldigt duktiga på att ta tag i mobbing.
Vi upplever att vårt barn känner sig trygg under
skoltid.
80
70
60
50
40
Serie2
30
20
10
0
1
2
3
4
Kommentarer: För få lärare ute på rasterna, för stor klass.
Vi upplever att barnen har en god arbetsmiljö.
60
50
40
30
Serie2
20
10
0
1
2
3
4
Kommentarer: För stor klass, lärare och fritidspersonal gör det bästa av situationen
med arbetsmiljön. Dåligt med torkmöjligheter för blöta kläder.
Allt mer trångbodda på skolan. För hög ljudnivå i matsalen. Röriga kapprum. Dålig
venilation. För dålig lekhall, bör byggas ut. Ingen slöjdlokal.
Vi upplever att utvecklingssamtalet är ett trepartssamtal
där vi får information om vårt barns kunskapsutveckling,
sociala mål och samspel i gruppen.
80
70
60
50
40
Serie2
30
20
10
0
1
2
3
4
Kommentarer: Det är svårt för oss att prata svenska med personalen. Bra
information. Ärlighet från lärarna. Utvecklingssamtalet är lite forcerat, kort om tid.
Vi vet vilka mål i skola som vårt barn arbetar mot.
80
70
60
50
40
Serie2
30
20
10
0
1
2
3
4
Kommentarer: Målen kan bli tydligare under hela läsåret, mer information. Sätt
betyg från år 1, målet måste vara högsta betyg för eleven.
Vi upplever att vi som föräldrar har inflytande på
verksamheten om vi så önskar.
50
45
40
35
30
25
Serie2
20
15
10
5
0
1
2
3
4
Kommentarer: Man får gärna ha en åsikt, men någon inflytande har man inte.
Personalen är oerhört lyhörd för önskemål från oss föräldrar. Tror vi har väldigt
svårt att påverka.
Vi upplever att eleverna har inflytande på
verksamheten.
60
50
40
30
Serie2
20
10
0
1
2
3
4
Kommentarer: Elevinflytandet blir nog större när barnen blir äldre.
Vi upplever att vårt barns skolväg är säker.
45
40
35
30
25
Serie2
20
15
10
5
0
1
2
3
4
Kommentarer: Övergångslinjerna behöver fyllas i. Saknar cykelväg till skolan.
Flytta parkeringen till det stora grönområdet mitt emot skolan. Ta bort rondellen,
och gör ex. en basketplan. Förflyttning till idrott och slöjd drar ner betyget angående
trafikmiljön. Mörkt vid cykelparkering och rondell vintertid. Många bilar som
parkerar i rondellen. Dålig infart till skolan. Alltför stort trafiktryck på morgonen.
Inte avgränsad skolgård/avstigningsplats.
Möjlighet till ytterligare kommentarer:
Ni är otroliga och gör ett toppenjobb! Bra och utbildad personal som verkar trivas
och ställer upp på varandra. Upplevs att bestämma fritt under ansvar, förmodligen
sånt som barnen märker, och tar det då för givet. Tack till en fantastisk skola!
Jättebra personal. Synd att behöva byta lärare varje klassuppflyttning, annars
positiv personal som för det mesta är tillmötesgående. Vi är mycket tacksamma att
ha vårt barn på Vindängen. Alltid lika engagerade lärare och personal. Alla gör ett
kanonjobb. Det diskuteras för mycket mellan eleverna - behöver hjälp med
konflikthantering.Ohyggligt dåligt av skolans ledning att agera peronalpolitiskt så
inte lärare kan följa klass med kontinuitet, utan bryta mitt under pågående
lågstadium. Rektor ska inte underskatta relationen som byggts upp under lång tid
mellan lärare – elev – förälder.