Det snackas inte om muslim eller jude, utan

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
”Det snackas inte om muslim eller jude,
utan utlänning eller blatte”
En attitydundersökning på två högstadieskolor med svag mångkulturell prägel
“It’s no talk about muslim or jew, it’s rather about foreigner
and blatte”
A study about attitudes on two highschools whith a low impression of
multiculture
Anna-Karin Lindblom
Mia Pålsson
Lärarexamen 270 hp
Religionsvetenskap och lärande
Slutseminarium 2010-01-13
Examinator: Bodil Liljefors Persson
Handledare: Torsten Janson
Sammanfattning
I samhället har Sverigedemokraterna (SD) växt starkare de senaste åren. Om vi gick till val
idag skulle SD komma in i riksdagen. Nyligen publicerade Aftonbladet en politisk artikel
skriven av Jimmie Åkesson, ordförande för SD, där muslimerna utpekades som Sveriges
största hot. Är detta ett bevis på vilka attityder som är på frammarsch i Sverige? Vår studie
undersöker vilka attityder om muslimer och i förlängningen mot andra kulturer, några
högstadieelever har på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög
mångkulturell karaktär. Vi diskuterar utifrån svaren vilka didaktiska överväganden vi bör ta
som lärare utifrån undersökningens svar. Hur ska vi nå upp till läraruppdraget? Vår undersökning är kvalitativ och utgår från åtta stycken semistrukturerade intervjuer gjorda på två
olika skolor, det vill säga fyra stycken elever på respektive skola. Vår studie ska inte ses som
en representation av hur läget ser ut i Sverige eller Skåne utan snarare en fingervisning om
vilka attityder som kan råda på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun
med hög mångkulturell karaktär. Vi valde att ställa frågor där informanterna skulle berätta om
vilka attityder som visade sig på skolan och inte direkt deras egna åsikter. Studien visar att
samtliga elever vittnar om att det finns negativa attityder om muslimer på skolorna men att
sex av informanterna samtidigt påstår att muslimerna ändå behandlas bra. Vi har sett ordval
och berättelser hos majoriteten av eleverna som visar på en etnocentrerad världsbild. I studien
har vi kommit fram till att för att kunna förebygga och motverka negativa attityder om andra
kulturer i allmänhet och muslimska kulturer i synnerhet behöver dessa skolor fokusera på att
skapa ett interkulturellt perspektiv och interkulturellt kompetenta lärare.
Nyckelord: Attityder, etnocentrism, interkulturell, muslim, mångkulturell, religionsdidaktik
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ......................................................................................................................... 2
1. Inledning................................................................................................................................. 5
1.1 Syfte ................................................................................................................................. 8
1.2 Frågeställning ................................................................................................................... 8
1.3 Avgränsningar .................................................................................................................. 8
2. Tidigare forskning ................................................................................................................ 10
3. Litteraturöversikt .................................................................................................................. 12
3.1 Sverige i förändring, från homogent till mångreligiöst .................................................. 12
3.2 Sverigedemokraternas framväxt i mångkulturella Sverige ............................................ 14
3.3 Kulturmöten ................................................................................................................... 16
3.4 Skolan som en interkulturell plats .................................................................................. 17
3.5 Interkulturell kompetens och läraruppdraget ................................................................. 19
4. Metod ................................................................................................................................... 21
4.1 Urval ............................................................................................................................... 21
4.2 Insamling och analys av data.......................................................................................... 22
4.3 Forskningsetiska övervägande ....................................................................................... 23
5. Resultat ................................................................................................................................. 24
5.1 ”Men folk ser ju på dem på ett konstigt sätt” ................................................................. 24
5.2 ”Han är väl rädd för dem” .............................................................................................. 24
5.3 ”Jag tänker inte på att de spränger” ................................................................................ 25
5.4 ”Det är nog fler som inte vill ha dem i vårt land, än de som vill ha dem här” ............... 25
5.5 ”Jag tycker de ska lära sig språket i alla fall”................................................................. 26
5.6 ”Det är löjligt att de inte äter kött” ................................................................................. 27
5.7 ”Uppåt landet skulle de kanske liksom kolla lite snett på dem” .................................... 30
6. Analys................................................................................................................................... 32
6.1 Etnocentrism................................................................................................................... 32
6.2 Vi och de andra .............................................................................................................. 33
6.3 Kunskap och attityd ........................................................................................................ 35
6.4 Muslim = invandrare? .................................................................................................... 36
7. Diskussion ............................................................................................................................ 38
3
7.1. Metoddiskussion............................................................................................................ 38
7.2 Skolan som mötesplats ................................................................................................... 39
7.3 Interkulturella perspektiv i skolan .................................................................................. 40
7.4 Att bryta ett främlingsfientligt förhållningsätt ............................................................... 41
7.5 Läromedelsstoffs påverkan på interkulturell medvetenhet ............................................ 41
7.6 Olika interkulturella utgångspunkter .............................................................................. 42
8. Slutsats ................................................................................................................................. 43
9. Framtida forskning ............................................................................................................... 45
10. Referenslista ....................................................................................................................... 46
10.1 Elektroniska källor ....................................................................................................... 46
10.2 Tryckta källor ............................................................................................................... 47
10.3 Opublicerade källor ...................................................................................................... 48
Bilaga 1 .................................................................................................................................... 49
4
1. Inledning
”Skolan är en spegling av omgivningen den är placerad i”. Detta sade en av uppsatsförfattarnas vän i en diskussion om varför en del elever på vissa skolor har främlingsfientliga
tendenser mot muslimer och islam. Samma författare fick följande skrivna frågor om islam
och muslimer inför en undervisningsperiod om just islam. ”Varför slår muslimska män sina
kvinnor?”, ”Varför lär vi oss om islam, det är ju helt onödigt?”, ”Blir muslimska kvinnor
förtryckta?”
I samhället har Sverigedemokraterna växt starkare de senaste åren. I valet 2006 fick SD 2,9
procent och i valbarometern 2009 för november låg SD på 5,8 procent (www.tns-sifo.se,
2009-12-06). Nyligen publicerade Aftonbladet en politisk artikel skriven av Jimmie Åkesson,
ordförande för SD där muslimerna utpekades som Sveriges största hot. Vi frågar oss hur vi
som lärare ska förhålla oss till islamofobi och orättfärdig kritik mot just muslimer i samhället
och i skolan. Vilket ansvar har vi som lärare gentemot vårt läraruppdrag?
Sverige är ett land som har genomgått stora förändringar de senaste åren vad det gäller invandring och ökningen av utlandsfödda medborgare. Sverige som har varit en av få nationer
som under lång tid varit etniskt och religiöst homogent, står nu inför nya utmaningar
(Andersson & Sander, 2005: 9). 13 procent av Sveriges medborgare är födda utomlands,
vilket resulterar i att vi numera är en mångkulturell nation (www.immi.se, 2009-12-11). Men
integrationen har inte skett successivt och segregation är vanligt förekommande när det till
exempel gäller bostadssituationen. Vi ställer oss frågan om förmågan att navigera i en
mångkulturell omgivning är något man måste lära sig? Hur mångkulturellt Sverige är i de
områden där representationen av andra kulturer inte är särskilt stor?
Till Sverige pågår en invasion av främmande människor. På sikt hotas det svenska folket
att utrotas till följd av rasblandning, lågt barnafödande, ökade aborter och andra inslag
som drabbar vårt folk (www.dn.se, 2009-12-06).
Ovanstående citat är ett uttalande av Samuel Älgemalm som är en aktiv medlem i SD. Citatet
visar den rädsla som förnyelser i samhället kan föda samt vilka strömningar som finns i
media. Detta och liknande citat påvisar misstänksamhet och främlingsfientlighet speciellt mot
vissa minoritetsgrupper. Historiskt sett har judarna framställts som ett hot mot den religiösa,
5
politiska eller sociala grunden i väst (Ouis & Roald, 2003: 35). Kan det vara så att muslimer
idag har fått ta över denna hotfulla roll? Anders Malm (2009) hävdar i sin bok Hatet mot
muslimerna att ”invandraren” blev det nya hotet i slutet på 1970-talet. Av vissa fascistiska
partier ansågs invandrarna som en homogen grupp som skulle blanda ut svenskheten och den
svenska kulturen skulle gå om intet. Efter år 2000 övergick denna hotbild att övervägande
handla om muslimer. Nu ansågs muslimer vara den nya ockupationsmakten som enligt Sverigedemokraterna kommer överta Europa med stora och rapidartade befolkningsökningar
(Malm, 2009: 68f, 76, 106). Även om dessa åsikter kanske inte är rumsrena i samhällsdiskussionen så florerar dessa enligt författarnas egna erfarenheter även i skolans värld.
Dessa åsikter kan enligt Ouis och Roald (2003) ha sina rötter i att folks lojalitet till den egna
gruppen ofta stärks under perioder som upplevs hotfulla som till exempel ekonomiska kriser
eller andra sociala situationer (Ouis & Roald, 2003: 35). Behovet att vilja förenkla kulturer för
att hitta syndabockar i samhället blir här påtagligt, vilket i sin tur möjligtvis kan ha lett till att
muslimer allt för ofta uppfattas som en etnisk enhetlig grupp med en homogen kultur
(Larsson, 2006: 15). Larsson (2006) menar att västvärldens sätt att bemöta muslimer med
rädsla och förakt inte är ett nytt fenomen, utan kan härledas till den kristna världssynen och
västvärlden som normgivare under kolonialismen och imperialismen (Larsson, 2006: 11f).
I media och då särskilt på internet finns det stora möjligheter att sprida främlingsfientliga
åsikter om islam och muslimer. Ett exempel på ett sådant påstående kan vara:
Jag tror att imamerna sår hat och förakt mot väst i sina muslimsmurfar, och det tror jag att
de lyckas med. Vi kommer att ha mångdubbelt fler potentiella terrorister mitt i bland oss i
en snar framtid, många fler än vad vi har redan idag. (www.flashback.info, 2009-12-02)
… islam är en böld på europas kropp, muslimer i hela europa är missnöjda med sin tillvaro, på många håll hatiska mot majoritetssamhället, varför inte flytta till Sudan eller Jemen , (Saudiarabien tar inte emot muslimska flyktingar...av rädsla för uppror mot kungafamiljen) (www.sdkuriren.se, 2009-12-12).
Det blir genom dessa uttalanden tydligt att muslimer anses av vissa människor som ett hot
mot den egna kulturen. Första citatet är hämtat från en diskussion om skapandet av en muslimsk scoutkår och andra citatet är hämtat från SD-Kurirens hemsida där de uppmärksammar
förbudet mot minareter i Schweiz. Kanske är det så att vi i skolan måste ta en del av ansvaret
för vilka åsikter som får fäste i samhället?
6
Ett annat uttalande i samma genre var Jimmy Åkessons (SD) artikel i Aftonbladet 19 oktober
2009: ”Muslimerna är Sveriges största utländska hot” (www.aftonbladet.se, 2009-11-11).
Detta uttalande samt hans artikel kan vara i linje med det som den Ouis & Roald (2003) tar
upp när de presenterar den tyske sociologen Norbert Elias teori. Han menar att det kan
uppfattas som att majoritetsbefolkningen lätt väljer att se samhällets nykomlingar i ljuset av
de mest extrema ställföreträdarna i gruppen som dessutom representerar de sämsta
egenskaperna (Ouis & Roald, 2003: 20) Ett behov av att särskilja sig blir tydligt. Som vi
nämnt ovan har Sverigedemokraterna, om vi går till val idag, en given plats i riksdagen. Vi
frågar oss varför främlingsfientligheten har ökat de senaste åren? Artikeln och
Sverigedemokraternas frammarsch väckte debatt och diskussion i svensk media och även vårt
intresse om hur vi ska bemöta liknande uttalanden som blivande lärare. Vilka attityder råder
kring islam och muslimer bland elever och hur påverkar det vårt uppdrag som lärare? Var ska
fokuset ligga vad gäller val av stoff? Som blivande lärare i ämnet religionskunskap kan denna
debatt vara högst aktuell att granska med syftet att funderar på vad det har för betydelse för
vårt uppdrag som lärare. Vi frågar oss vilka åsikter och attityder som faktiskt finns i en skola
med en mindre mångkulturell prägel. Kan det vara så att elever på en skola med en mindre
kvot elever och lärare med muslimsk bakgrund eller annan kulturell bakgrund visar på
negativa attityder mot dessa? Vad behövs i så fall för att stävja dessa attityder?
I februari 1985 fastslog regeringen en lag om att all undervisning i alla skolformer skulle
formas av ett interkulturellt förhållningssätt. Begreppet mångkultur är här ett tillstånd medan
interkulturellt förhållningssätt eller interkulturell kompetens är verktyget (Skolverkets rapport
194, 2001: 18). Interkulturell kompetens avser en förmåga att genom en ömsesidig process
skapa de färdigheter och kunskaper som behövs föra att kunna fungera i ett kulturmöte. Interkulturell kompetens innebär att ett möte med andra kulturer kan ske utan större missförstånd
eller konflikter (Stier, 2009: 151). Hur ska vi då få detta till stånd i den svenska skolan? Ett
stort problem på många skolor är bristen på elever och lärare med annan kulturell bakgrund än
svensk. Hur kan ett interkulturellt möte ske om det inte finns någon annan kultur att interagera
med? Hur ska lärare frambringa interkulturellt medvetna elever?
7
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att genom intervjuer ta reda på vilka attityder som kan florera på
två skolor i två olika stadsdelar med en liten mångkulturell prägel i en kommun med stor
mångkulturell karaktär. Vi vill koppla dessa svar till läroplanens värderingar samt skolans
uppdrag att ha ett interkulturellt förhållningssätt. Vi vill ta reda på om det finns
främlingsfientliga åsikter på de båda skolorna och hur ser det i så fall ut. Vi frågar oss även
hur vi som lärare i så fall bör bemöta detta? Vad behöver en skola med mindre mångkulturell
prägel tänka på för att ge en interkulturell medvetenhet till eleverna? Vi vill utifrån svaren på
intervjuerna diskutera och problematisera avsaknaden av mångkulturalitet på vissa skolor i en
kommun med en stor mångkulturell karaktär. Vilka didaktiska överväganden bör vi som
lärare ta utifrån studiens resultat för att uppnå en interkulturell medvetenhet bland elever?
1.2 Frågeställning
Vilka attityder har ett antal elever på två skolor med en mindre mångkulturell prägel gentemot
islam och muslimer?
Vilka attityder anser ett antal elever på två skolor med en mindre mångkulturell prägel att
omgivningen har om muslimer och islam?
1.3 Avgränsningar
Vi har valt att undersöka attityder kring islam och muslimer bland skolelever som lever i en
stadsdel med mindre mångkulturell karaktär. För att få en helomfattande studie med hög
validitet skulle vi behöva undersöka flertalet skolor med en mindre mångkulturell prägel. I
förhållande till studiens omfattning så skulle inte tiden räcka till för en sådan undersökning.
Vi har valt att fokusera på attityder gentemot muslimer då vi reagerade starkt på Jimmie
Åkessons debattartikel som vi hänvisar till i inledningen. Där kan ni även läsa att Malm
(2009) anser att muslimerna nu mer betraktas som det stora hotet av vissa svenskar. Därför
har vi valt att fokusera på vilka åsikter och attityder om muslimer som kan florera på två
skolor i en stadsdel med mindre mångkulturell prägel men i en kommun med hög
mångkulturell karaktär. Vi menar att vår undersökning trots avgränsningen är intressant för
oss som lärare. Det är viktigt för vårt läraruppdrag att veta vilka åsikter som kan finnas på en
skola med mindre mångkulturell prägel i ett samhälle där mångkulturalitet har en hög
8
diskussionsfaktor. Det är dessutom viktigt eftersom riksdagen slagit fast att all undervisning
ska genomsyras av ett interkulturellt förhållningssätt (Bredänge, 2000: 2).
9
2. Tidigare forskning
För att belysa tidigare forskning om attityder bland ungdomar och vuxna om muslimer och
islam kommer vi här att presentera tre undersökningar som gjorts kring ämnet.
SOM-institutet (Samhälle, Opinion och Massmedia) gör varje år sedan 1986 en rikstäckande
undersökning i form av en postenkät men även på senare tid via Internet. Håkan Hvitfelt,
professor i journalistik, gjorde den första enkätundersökningen om svenskarnas inställning till
islam via SOM-institutet år 1990. Hvitfelts undersökning har inte publicerats, utan vi har
delgivits denna direkt från SOM-institutet. Vi använder oss av rapporten då den innehåller
data som är intressanta för vårt syfte med denna studie. De resultat han kom fram till var att
88 procent av de svarande menade att religionen islam inte gick att förena med svensk
demokrati, 62 procent av de svarande menade att islam medförde kvinnoförtryck och 65
procent var negativt inställda till islam. Det fanns ett stort motstånd mot byggandet av
moskéer, då hela 75 procent satte sig emot detta och 75 procent av de svarande vill dessutom
stoppa invandringen av muslimer (Hvitfelt, 1991).
Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådets (BRÅ) gjorde en undersökning
2004 vid namn Intoleransrapporten för att undersöka ungdomar i åldern 14-19 års, attityder i
frågor som gäller islamofobi, homofobi, antisemitism och främlingsfientlighet. Deras slutsats
är att det är övervägande toleranta attityder mot dessa minoritetsgrupper bland deras informanter. Cirka 8 procent har en hög grad av intolerans mot muslimer, 6 procent när det gäller
judar och 7 procent angående homosexuella. Andelen som var mycket toleranta mot muslimer
utgjorde 14 procent. Gruppen som var osäkra och tvekande kring sina åsikter om minoritetsgrupperna utgör 24 procent, alltså var fjärde informant. Det framgick också enligt undersökningen att tjejer har en större tolerans än killar och bor man i en liten stad eller på landet har
man större intolerans. De elever där båda föräldrarna är svenskfödda visade större intolerans
mot muslimer än de eleverna med immigrantbakgrund (http://intolerans.levandehistoria.se,
2009-12-07).
Integrationsverket redovisade Integrationsbarometer 2007 sina opinions- analyser kring människors inställningar till samhällsinstitutionernas integrationspolitik och arbete. Vid denna
undersökning hade det kommit nya frågor till allmänheten om islam och muslimer. Det har i
10
deras tidigare undersökningar framkommit utbredda negativa attityder mot muslimer. På
frågan om muslimer skapar främlingskänslor har det skett en ökning bland de som håller med
om påståendet. Det är 40 procent som uppfattar muslimer med misstänksamhet och 55
procent skulle med ovilja flytta till bostadsområden med ett stort antal muslimer. Lite mindre
än 40 procent anser att man bör hålla nere invandringen av muslimer. Icke-religiösa personer
var mer toleranta i denna fråga till skillnad mot de som ansåg sig religiösa. De tar upp i undersökningen att de som oftare vill begränsa invandringen av muslimer är lågutbildade, män och
över 65 år. Störst tolerans hade högutbildade, kvinnor, storstadsbor, personer upp till 49 år
och höginkomsttagare (www.temaasyl.se, 2009-12-11).
11
3. Litteraturöversikt
3.1 Sverige i förändring, från homogent till mångreligiöst
Daniel Andersson och Åke Sander (2005) har i sin bok Det mångreligiösa Sverige. Ett landskap i förändring, samlat ett antal artiklar från sju svenska forskare om hur Sverige förändrats
när det gäller religiositet och presenterat hur ett antal religiösa grupper och samfund lever i
Sverige idag. Andersson och Sander (2005) tar upp i sin artikel att om man tittar på Sverige
historiskt sätt har Sverige jämfört med många andra länder, varit en homogen nation när det
gäller religion och etnicitet. År 1900 var 0.7 procent av den svenska befolkningen födda
utomlands och under de närmaste femtio åren ökade denna siffra endast till 2.9 procent
(Andersson & Sander, 2005: 9) Författarna menar att dessa låga siffror leder till att
svenskarna har en näst inpå obefintlig historisk erfarenhet av att hantera religiösa och etniska
förändringar (Andersson & Sander, 2005: 25f). Under 2000-talet har antalet utlandsfödda
personer ökat markant och siffran är uppe i 20 procent av befolkningen. Ett samhälle som
förändrats tydligt både religiöst, kulturellt och etniskt står inför nya utmaningar (Andersson &
Sander, 2005: 9f). Det är inte bara Sverige som står inför denna förändring, utan flertalet
länder i Europa måste ta ställning till hur de ska integrera sina religiösa minoriteter samt strida
mot främlingsfientliga attityder. Detta kommer att behandlas närmare när Andreas Malms bok
Hatet mot muslimer presenteras. När det gäller diskussionen om majoritets - och minoritetsgrupper så finns det teorier som bekräftar dessa utmaningar. Pernilla Ouis och Ann-Sofie
Roald (2003) skriver i sin bok Muslimer i Sverige att i diskussionen om majoritetsgrupper och
minoritetsgrupper, menar sociologen Norbert Elias att:
…den etablerade gruppen ser nykomlingar i samhället i ljuset av de sämsta karaktärsdragen bland de mesta extrema representanterna av gruppen (Ouis & Roald, 2003: 20)
Författarna skriver vidare inom samma tema, att man uppfattar sig själv och den egna gruppen
i ljuset av de bästa egenskaperna och normer medan man generaliserar ”den Andra” i ljuset av
dess sämsta sidor. Det råder även en obalans när det gäller makt, mellan majoritetssamhället
kontra minoritetsgruppen. Författarna anser att majoritetssamhället hävdar att de funnit den
universella sanningen och att minoritetsgruppen ska anpassa sig efter de rätta idealen och får i
sin tur representera det underliga och märkliga (Ouis & Roald, 2003: 20f).
12
Göran Larsson (2005) tar också upp ”den Andra” i sin artikel Muslimer i Sverige. Mellan
tolerans och islamofobi. Han tar upp att islams framställning som någonting annorlunda som
man ska akta sig för, går enda tillbaks till trettioåriga kriget i Sverige. Larsson skriver vidare
att enligt Edward Said skapade västvärlden sin uppfattning av islam och muslimer i slutet av
1700-talet. Med Europas ekonomiska maktövertag fanns det anledningar och ett behov att ha
”den Andre” som representant det farliga (Larsson, 2005: 462). Ett aktuellt omdiskuterat
begrepp som är inne på samma linje som Edward Said men med fokus på islam, är
islamofobi.
Begreppet islamofobi tas upp i Göran Larssons bok Muslimerna kommer! Tankar om islamofobi (2006) och i Jonas Otterbecks & Pieter Bevelanders (2006) Islamofobi- en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet. Larsson (2006), som är religionsvetare skriver att begreppet islamofobi syftar till ”rädslor inför, hat mot och diskriminering av
muslimer”. Han tar upp att ett islamofobiskt tänkesätt kan ha sin grund i skilda motiv, till
exempel en upplevd hotfullhet från den ”muslimska kulturen”, religionen islam eller biologiska och ekonomiska förklaringar (Larsson, 2006: 11f).
I Islamofobi –en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet av
Otterbeck & Bevelander (2006) använder de sig av rapporten Islamophobia –a challenge to us
all, från den brittiska tankesmedjan Runnymede Trust när de förklarar islamofobi; ”termen
islamofobi avser ogrundad fientlighet gentemot islam” (Otterbeck & Bevelander, 2006: 9).
Det finns tre olika synsätt som har uppmärksammats i diskussionen om begreppet islamofobi
och det är: de som bejakar, de som är tvivlande och de som är motståndare. Kritiken som riktats mot begreppet och exempel på motståndarnas åsikter, är att de anser att det är en överdrift
att muslimer blir negativt särbehandlade och att begreppet används som ett skydd mot kritik
gentemot islam (Otterbeck & Bevelander, 2006: 9).
Otterbeck & Bevelander (2006) tar upp att kulturrasism är den framträdande formen av rasism
när man diskuterar inom rasismforskningen. Anhängare till kulturrasistiska åsikter anser att
olika kulturer är värda olika mycket och överst på rangordningslistan står ”västerländsk
kultur” och längst ner hittar man islam. Det finns även forskare som tror att religion kommer
ta över platsen som ordet kultur har idag i de sammanhang som kulturrasistiska åsikter
florerar (Otterbeck & Bevelander, 2006: 10).
13
Larsson (2006) tar upp problematiken med att betrakta muslimer som en homogen grupp utan
variationer, vilket ofta händer i media och i folkmun (Larsson, 2006: 15). Det finns också
teorier att stereotypiseringen av muslimer sker för att förenkla dem och deras påstådda gemensamma kultur, för att kunna bedriva koloniala idéer. Dessa idéer grundar sig i att muslimerna behöver upplysas och bli en del i den moderna världen med hjälp utav västvärlden.
Larsson (2006) presenterar den nederländske arabisten Rudolph Peters som menar att det
finns åsikter som tyder på att muslimer har missförstått sin egen kultur och måste upplysas
eftersom de inte vet sitt eget bästa (Larsson, 2006: 16). Sociologen Jonas Stier (2009) tar i sin
bok Kulturmöten – En introduktion till interkulturella studier upp olika förhållningssätt en
person från majoritetskulturen kan ha gentemot nya kulturer. Han nämner tycka-synd-omfällan där personer ur majoritetskulturen visar genom en oreflekterad kultursyn en högfärdig
och nedlåtande hjälpsamhet. Grundsynen hos dessa personer är att deras kultur är överlägsen.
En annan typisk utgångspunkt är problemfällan. Här menar Stier (2009) att personen i denna
kategori antar och tror sig veta att nya kulturer kommer medföra problem. Till exempel så
klumpas alla muslimer eller invandrare ihop till en homogen grupp som automatiskt antas
bete sig annorlunda (Stier, 2009: 159f). Personer i denna kategori kan se de andra som ett hot.
Om detta skriver Andreas Malm (2009) i sin bok, Hatet mot muslimer. Författaren beskriver
rädslan över att Europa ska bli ett Eurabia där de vänsterländska lagarna och den
västerländska kulturen inte längre är rådande. Malm (2009) radar upp citat efter citat som
påvisar en inneboende rädsla för att den muslimska kulturen ska överta och förstöra den
svenska och västerländska kulturen.
3.2 Sverigedemokraternas framväxt i mångkulturella Sverige
Andreas Malm (2009) beskriver hur denna rädsla gentemot muslimer som grupp även genomsyrat svenska främlingsfientliga organisationer och den rörelse (Bevara Sverige Svenskt) som
så småningom blev partiet Sverigedemokraterna (SD). Han påvisar deras framgångar och
motgångar, deras början och dess förändring. SD fick inte sitt nuvarande namn förrän 1988
och då var partiet starkt färgat av antingen nazistsympatisörer eller personer som var aktiva
inom nazistiska organisationer. Malm (2009) beskriver vidare hur den fascistiska organisationen, den nationella rörelsen, på 1970-talet utsåg invandraren till en farlig ockupationsmakt.
Invandraren skulle blanda ut svenskheten och småningom göra så att svenskheten skulle gå
under. Fokus på muslimer som kultur fanns alltså inte då utan detta var något som skulle
komma senare även om SD från början aktivt motsatt sig moskébyggande i Sverige. Till en
14
början fick inte SD många röster, de var fortfarande starkt förknippade med nazistiska åsikter
och beteenden men på 1990-talets mitt skedde en förändring. Partiet började städa bort termer,
symboler och personer som förknippade partiet med främlingsfientlighet för att på så sätt nå
fram till fler människor i Sverige. Invandraren var inte längre den stora faran utan nu preciserades hotet till muslimer (Malm, 2009: 69f).
I Riksdagsvalet 2002 finns det på Sifo:s hemsida inga uppgifter på vilka procent SD hade vid
den tidspunkten. Däremot kan det utläsas att SD:s röster har ökat dramatiskt de sista sju åren.
År 2006 den 13-14 september så hade SD ökat från noll procentenheter till 2,5 enligt valbarometern (www.tns-sifo.se, 2009-12-06). Valet 2006 ökade på så sätt SD sina kommunala
mandat från 49 till 281 utspridda på nästan varannan kommun i Sverige (Malm, 2009: 68) I
Malmö kommun har SD ökat från 0.7 procent 1998 till 7,5 procent 2006 (www.malmo.se,
2009-12-08). I skrivande stund så har SD enligt Sifo:s senaste valbarometer 5,8 procent, det
vill säga en garanterad plats i riksdagen (www.tns-sifo.se, 2009-12-06).
SD skriver på partiets hemsida under idédokument om demokratins utveckling att
mångkulturalismen hämmar den demokratiska utvecklingen i Sverige, att Sverige splittras. De
skriver vidare att vissa invandrargrupper blir positivt särbehandlade på svenskars bekostnad
och att detta måste stoppas. Sverige är svenskarnas land och alla ska vara lika inför lagen. De
skriver även i deras invandringspolitiska program:
Sverige har tagit emot alltför många invandrare på för kort tid, och endast en
bråkdel av dessa har haft något egentligt skyddsbehov. Massinvandringen, tillsammans med den höga nativiteten hos vissa invandrargrupper och frånvaron av
en assimileringspolitik, innebär att svenskarna inom några decennier riskerar att
bli en minoritet i det egna landet. Denna utveckling kommer att påverka alla
aspekter av samhällslivet och förvandla vårt land till oigenkännlighet.
(http://sverigedemokraterna.se, 2009-12-11)
Malm (2009) beskriver just denna rädsla som bland annat SD partiledare Jimmie Åkesson
uttrycker om muslimer då han menar att muslimer genom höga födelsetal ska kunna överta
Sverige och skapa ett muslimskt land. Denna oro för att bli i minoritet gentemot muslimer
menar Malm (2009) är en mycket återkommande diskussion, närmast en ideologisk manifestation hos SD (Malm, 2009: 76ff).
15
3.3 Kulturmöten
Skolan är en mötesplats. Olika människor med olika attityder, värderingar, politiska åsikter
och kulturella erfarenheter möts här. Religionsvetarna Ruth Illman och Peter Nynäs (2005)
diskuterar i sin bok, Kultur människa möte – Ett humanistiskt perspektiv, kulturmötet och dess
natur. De har valt att se kulturmötet ur ett humanistiskt förhållningssätt. Med det menas att
människan uppfattas som en person som tolkar och reflekterar över sin omgivning. En person
är komplex och föränderlig, därför kan inte heller kulturmöten ses som statiska företeelser
utan de är också mångfacetterade fenomen. Illman och Nynäs (2005) menar att människan
alltid påverkas av sin omgivning, att hon är en del av ett sammanhang samt en produkt av sin
uppväxt men att detta på samma gång inte gör att hon endast är ett oföränderligt resultat av
andra. Människor gör egna individuella val som leder till erfarenheter. Dessa erfarenheter
sättes i olika sammanhang vilket leder till nya perspektiv som behövs behandlas och som i sin
tur formar personen i fråga (Illman & Nynäs, 2005: 38f, 63). Kultur är ett flytande begrepp,
en komplex sammansättning av flera olika komponenter. Kultur hjälper människan att
identifiera sig själv samt skapa meningsfullhet och samhörighet med sin omgivning.
Människor i samma kultur kan dock uppfatta sig själva, sin omgivning och sin situation på
väldigt olika sätt (Illman & Nynäs, 2005: 40-43).
I alla kulturmöten sker en identifikations- och tolkningsprocess mellan de berörda parterna.
Illman och Nynäs (2005) tar upp Martin Bubers teori om jag-det och jag-du bemötande.
Enligt Illman och Nynäs menar Buber att i ett jag-det bemötande ses personen som ett objekt
utan egen personlighet. Personen kategoriseras och typbestäms. Det handlar om att sätta upp
barriärer och regler för hur denna person beter sig och hur den är, men även då hur det egna
jaget är gentemot denna anonyma person. I jag-du mötet sätts inte sådana regler upp utan
personen ses som ett subjekt, som en unik person med personlighet. Mötet sker omedelbart
och barriärer mellan parterna sätts inte upp. Buber menar vidare att båda förhållningssätten
behövs för att kunna förhålla sig till sin omvärld. I Jag-det världen kategoriserar vi. Vi vet hur
vi ska agera och reagera på omvärlden omkring oss och skapar på så sätt en trygghet i
vardagen. Det är i jag-det världen som det ges möjlighet att reflektera över de saker som
händer i det omedelbara mötet, i jag-du världen. Buber menar att båda världarna behövs för
att vi ska kunna förstå vår omvärld (Illman & Nynäs, 2005: 48f).
16
Jonas Stier (2009) menar att människan delar in personer i vi och de-grupper. Vi-gruppen
representerar allt det vi är vana vid och sådant vi känner oss hemma med. Detta återspeglas
för dem inom gruppen som något positivt och det leder till att vi-gruppen ses som bättre och
värderas högre än andra kulturer. Stier (2009) menar vidare att personer i de-gruppen alltid
förväntas bete sig på ett annorlunda sätt gentemot hur personer i vi-gruppen förhåller sig.
Människan tenderar att vara mer vänligt inställda mot de som passar in i vi-gruppen. Degruppen antas vara annorlunda vilket kan skapa obehagskänslor och rädslor (Stier, 2009:
106f).
Kunskap spelar en viktig roll i kulturmötet. Kunskap kan hjälpa till att skapa mindre missförstånd mellan de båda parterna, men viktigt att påpeka är också att kunskap även kan skapa
större barriärer. Illman och Nynäs (2005) menar att kunskap, värderingar och attityder aldrig
kan separeras utan att de hänger ihop. Den kunskap vi tar till oss är det vi anser verkar mest
trovärdig utifrån våra inneboende attityder och värderingar. Den fakta vi tillförskaffar oss
värderas alltid utifrån de emotionella åsikter, värderingar och attityder som vi fått med oss
från vår uppväxt och från vår omgivning (Illman & Nynäs, 2005: 61f). Det är svårt att ändra
på en negativ attityd. Stier (2009) påstår att mer och riktig kunskap inte räcker för att förändra
främlingsfientliga attityder eller beteenden. För att kunna ändra dessa beteenden måste åtgärder sättas in på de tankemässiga, känslomässiga, beteendemässiga och de motivationsmässiga
planen samtidigt (Stier, 2009: 141).
3.4 Skolan som en interkulturell plats
”Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att
stärka denna förmåga (förmåga syftar här på: att leva sig in i andras villkor och värderingar.
Författarnas anm.) hos alla som arbetar där” (Utbildningsdepartementet, 1994: 3f). I Lpo 94
nämns också att eleverna ska förstå värdet i en kulturell mångfald (Utbildningsdepartementet,
1994: 3). Skolan anses idag vara en mångkulturell plats där många kulturella möten, både
problematiska och oproblematiska, sker. Bredänge (2000) nämner i sin bok problemet i att
bara konstatera att vi lever i ett mångkulturellt samhälle men samtidigt inte tar hänsyn till
mångfalden vad gäller mål och innehåll i skolan. Hon menar att vi behöver tydliga mål för att
uppnå interkulturell kompetens i skolan (Bredänge, 2000: 2, 4).
17
Lorentz (2006) presenterar i artikeln Interkulturella perspektiv – Pedagogik i mångkulturella
lärande miljöer att svenska skolan historiskt sett inte haft någon särskild mångkulturell prägel
utan har snarare största delen av 1900-talet för det mesta utbildat medborgare till att bli en del
av en enhetlig kultur, ett folk, ett språk, ett land och en religion (Lorentz, 2006: 109).
Begreppet interkulturell började diskuteras i Sverige på 1980-talets början. I Statens
offentliga utredningar, SOU, 1983 lades förslaget att all undervisning i skolan skulle ha en
interkulturell prägel. Denna utredning ledde så småningom fram till att regeringen 1985 beslutade att ett interkulturellt perspektiv skulle råda i alla utbildningsenheter i Sverige (Lorentz
& Bergstedt, 2006: 15: Bredänge, 2000: 2). Lorentz och Bergstedt (2006) menar att
begreppen interkulturell och mångkulturell är snarlika men att mångkulturell är själva situationen och att interkulturell betecknar en handling, en interaktion mellan individer med olika
kulturella bakgrunder (Lorentz & Bergstedt , 2006: 16).
Lorentz (2006) menar vidare att den interkulturella kommunikationen i skolan inte fungerar
som den ska. Han påvisar att den interkulturella kompetensen är ett medel för att få en positiv
interkulturell kommunikation till stånd (Lorentz, 2006: 109). Stier (2009) definierar
interkulturell kompetens på följande vis. Han menar att Interkulturell kompetens avser de:
färdigheter och kunskaper som en individ sannolikt behöver för att kunna fungera i och
för att kunna bemästra ett kulturmöte. En interkulturellt kompetent person är, med andra
ord, en som lyckas undvika alltför stora missförstånd eller konflikter i möte med
människor från andra kulturer (Stier, 2009: 151)
Alltså är syftet att skapa en förståelse mellan människor i olika kulturer. Lorentz (2006) framställer en modell som beskriver hur en person kan skaffa sig interkulturell kompetens. Han
menar att det finns en gradering på sex steg indelat i två stadier. Första stadiet är det
etnocentriska stadiet (Lorentz, 2006: 123). Med etnocentrism menas att se sin egen kultur
som överlägsen andra kulturer samt bedöma dessa andra kulturer utifrån sin egen kulturs
värderingar (www.ne.se, 2009-12-27). I detta stadium är kulturförnekande den lägsta nivån av
tre, andra nivån är försvar och tredje acceptans. Andra stadiet är det etnorelativa stadiet där
bildning – integration är den högsta nivån vilket leder till interkulturell kompetens. Med
kulturförnekelse menas att personen till exempel inte anser att det finns någon svensk kultur
eller att personen i fråga inte har något behov av att möta andra med annan kulturell bakgrund
utan trivs bra med att endast umgås med sina egna. Med bildning – integration menas att
personen i fråga har blivit integrerad. Hon behåller sin personliga särart men har en stor interkulturell medvetenhet vad gäller sin egen och andras kulturella prägel. Denna person kan utan
18
större svårigheter eller missförstånd förflytta sig mellan olika kulturella sammanhang. I det
etnorelativa stadiet ökar den interkulturella medvetenheten successivt. Lorentz (2006) menar
att du aldrig blir färdig i din interkulturella kompetens utan att det är en fortlöpande process
(Lorentz, 2006: 123f, 129ff).
3.5 Interkulturell kompetens och läraruppdraget
Gunlög Bredänge (2000) påvisar som nämnt ovan i sin rapport Interkulturell kompetens i
skolan att 1985 togs ett beslut i riksdagen att all utbildning i Sverige skall utgå från ett interkulturellt förhållningssätt (Bredänge, 2000: 2). I Lpo94 som är läroplaner för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet benämns inte begreppet interkulturell eller
interkulturell kompetens men det kan ändå anas intentioner av ett interkulturellt tankesätt i
följande citat:
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över gränserna
ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en
kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att
förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell
mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna f örmåga hos
alla som arbetar där (Utbildningsdepartementet, 1994: 3).
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt
sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle
med täta kontakter över kultur och nationsgränser. Det internationella perspektivet
innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.
(Utbildningsdepartementet, 1994: 6)
Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade
om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.
(Utbildningsdepartementet, 1994: 4)
Bredänge betonar i sin rapport att det interkulturella synsättet angår alla lärare och elever och
att det bör sätta sin prägel på hela skolans verksamhet. Hon menar vidare att interkulturell
kompetens har sin grund i en medvetenhet om likheter och olikheter och en medvetenhet om
varför dessa olikheter och likheter finns. Bredänge (2000) säger att undervisningen ska ta avstamp i elevernas tidigare upplevelser och erfarenheter (Bredänge, 2000: 4).
19
Skolan ska enligt Lpo94 utgå från vissa universella värden. Det fastställs i läroplanen att
skolan ska arbeta för att värdena ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
med svaga” följs. Detta ska aktivt främjas genom fostran till rättskänsla, generositet, tolerans
och ansvarstagande. I Lpo94 nämns det vidare att ”undervisningen i skolan skall vara ickekonfessionell” och att ”skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart
och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”
(Utbildningsdepartementet, 1994:3).
20
4. Metod
Då vårt syfte är att undersöka vilka attityder det finns bland elever om muslimer och islam har
vi valt att använda oss av intervjuer. Undersökningen är kvalitativ med en semistrukturerad
intervjumetod. Med semistrukturerad intervjumetod menar vi att vi har valt vissa teman som
vi vill avhandla och skapat frågor utifrån dessa. Frågorna är inte strukturerade utan vi kan
ställa följdfrågor och följa informantens utsvävningar. (Kvale, 2009: 51) Viktigt är då att vi
som intervjuare kan styra tillbaks till de fenomen vi vill avhandla. Vi valde intervju istället för
enkät för att intervju var fördelaktig för undersökningen då vi får en öppning till att ställa
följdfrågor som uppkommer i mötet med informanten. Dessutom bidrar intervjuformen till
fylligare och mer uttömmande svar, mindre påverkan av omgivningens åsikter, minskning av
bortfall samt möjlighet att omgående klara upp eventuella missförstånd (Ejvegård, 2003: 61).
4.1 Urval
Vi har medvetet valt att inte ha personliga relationer med våra informanter, detta för att så
mycket som möjligt minminera den eventuella skevhet i svar som kan uppstå när informanten
är i en beroendeställning, vilket kan leda till att informanten, medvetet eller omedvetet,
försöker ge svar som de vet stämmer överens med intervjuarens värderingar. Med skevhet
menas att inte svara helt sanningsenligt utan svara på så sätt som man tror att det förväntas av
en. Att helt komma ifrån skevhet är näst intill en omöjlighet men genom att medvetet kritisera
och analysera sina frågor kan man komma bort från de uppenbara ledande frågorna (Bell,
2000: 123). Valet av skolorna där intervjuerna skedde grundades på kontakter men utan
personliga relationer till vare sig elever, rektor eller skolpersonal med undantag från en lärare
på den ena skola. De båda stadsdelarna där skolorna är belägna är två av de stadsdelarna med
minst andel invånare med utländsk bakgrund (www.malmo.se, 2009-12-08), vilket leder till
att eleverna med svensk bakgrund är i majoritet. Vi valde dessa två skolor i dessa två
stadsdelarna eftersom studien syftar till att granska attityder om muslimer och islam hos
elever med mindre tillgänglig kontakt med personer som har en annan kulturell bakgrund än
svensk. Vi har på grund av vårt syfte valt att intervjua totalt åtta elever som går i åk 9 på dessa
två skolor. Undersökningen ska inte ses som ett underlag för hur situationen ser ut i Sverige
eller i Skåne utan snarare ett exempel på vilka åsikter och attityder som kan florera på en
skola med mindre mångkulturell prägel. Informanter har blivit tillfrågade av skolornas
21
respektive SO-lärare om de ville bli intervjuade. På den ena skolan tillfrågade läraren eleverna
om de ville ställa upp och på den andra skolan fick eleverna anmäla intresse genom
handuppräckning. Urvalet av informanterna utgick därmed från frivillighet. Informationen vi
gav SO-lärarna var syftet med undersökningen, hur många informanter som behövdes och
önskan om ålder
4.2 Insamling och analys av data
Intervjuerna skedde på två skolor och vi kommer presentera dem som skola A och B i löpande
text. Informanterna kommer benämnas som koder, till exempel betyder A2 att eleven går på
skola A och fått löpnumret 2, det vill säga att B3 betyder att informanten går på skola B och
fått löpnumret 3. Insamlingen av data skedde via diktafon som sedan transkriberades. Vi valde
diktafon för att aktivt kunna lyssna på informanten, följa med i samtalet under intervjutillfället
och inte störa tankegångar genom avbrott med anteckningar. Dessutom är det positivt att
använda diktafon eftersom intervjuaren kan komma ifrån spontantolkning i stunden och
istället i lugn och ro se vad informanten faktiskt sagt (Ejvegård, 2003: 50). På så sätt kan
intervjuaren välja ut för undersökningen, lämplig och relevant information utan allt för stor
tolkning. Nackdelen med användandet av diktafon är att den kan för vissa personer utgöra en
nervositet som kan ge en dämpande effekt på deras uttalande (Ejvegård, 2003: 50). Alla informanter intervjuades enskilt av en intervjuare och dessa skedde parallellt i två av respektive
skolas grupprum. Kvale (2009) nämner i sin bok att de första minuterarna är avgörande för
hur informanten väljer att dela med sig av sina tankar och åsikter. Han menar vidare att för att
skapa en avslappnad och öppen miljö är det viktigt att intervjuaren visar intresse för informanten som person. Därför valde vi medvetet att innan intervjun småprata om olika saker för
att försöka skapa denna avslappnade miljö. Vi ville hitta minsta gemensamma nämnare för att
skapa ett förtroende mellan oss och informanterna (Thomsson, 2002: 95). I grupprummet fick
eleverna själva välja placering och utefter det satte vi oss i en vinkelrät position, detta för att
få undan känslan av att bli förhörd och istället skapa ett samtal där eleven kan låta blicken
röra sig i rummet (Thomsson, 2002: 88f).
Innan intervjun sattes igång presenterade vi oss och berättade hur intervjun skulle gå till.
Frågorna var indelade i inlednings och bakgrundsfrågor för att sen smalna in på det specifika
ämnesområdet. Transkriberingar och annat råmaterial finns hos författarna av denna studie.
22
4.3 Forskningsetiska övervägande
Innan intervjutillfället var vi kontakt med informanternas SO-lärare och informerade dem om
vårt fullständiga syfte med undersökningen och dess värde. Vi presenterade undersökningens
generella syfte för informanterna och hur deras medverkan påverkar positivt till vårt blivande
läraruppdrag och även framtida läsare av uppsatsen. Vi presenterade även vad som
förväntades av informanten och hur lång tid det skulle ta. Detta för att informanten skulle
kunna avgöra om hon/han ville delta eller inte med tanke på att intervjun var frivilligt. Vi
informerade även hur informationen skulle användas och vem som skulle lyssna på
diktafonerna under transkriberingsperioden (Bell, 2000: 38)
Vi informerade att svaren kommer hanteras konfidentiellt genom att all data som kan härledas
till informanten kommer ändras till avidentifierade namn på personer och platser (Kvale,
2007: 24). Vi ville uppnå en känsla av trygghet från informanterna i intervjusituationen för att
deras svar skulle vara så sanningsenliga som möjligt. Den skriva texten i studien är könsneutral eftersom vi har valt att utelämna genus i denna undersökning.
23
5. Resultat
Vi har valt att presentera intervjuernas resultat i sammanhängande text, våra informanters citat
kommer att markeras med kursiv text. Detta för att läsaren inte ska blanda ihop litteraturcitat
med våra informanters olika svar. Alla informanter har inte fått alla frågor och i de fallen
skrivs det ut. Eftersom frågeställningarna flyter samman i informanternas svar kommer vi
inte dela upp resultatdelen utefter frågeställningen. Vi kommer istället att använda citat till de
olika rubrikerna.
5.1 ”Men folk ser ju på dem på ett konstigt sätt”
På frågan om det finns skillnader mellan muslimer och icke-muslimer så tog fem av åtta informanter upp något exempel på skillnader. Informant B3 säger: … vi får ju helt annorlunda
uppväxt. De lever ju med bönen (B3). A4 tar upp ett liknande exempel när denne säger: … att
skillnaden är att de ber rätt många gånger om dagen (A4). B2 har en annan tankegång kring
skillnaderna. ... ja, alltså stereotypen i alla fall, alla är ju inte så, men de är lite mer instängda och kanske inte lika öppna om saker, de håller sig mer för sig själva (B2). A3 tar upp
uppfostran som en bidragande faktor till eventuella skillnader. … har de blivit uppfostrade
med att tro och tänka som sina föräldrar, så ja. Men har de en vanlig svensk uppfostran fast
de har religionen, så är det ingen skillnad (A3). A1 säger: … hmm… nä.. inte direkt alltså.
Nä, det tror jag inte (A1). Informanten syftar till att denne inte uppfattar några direkta
skillnader mellan muslimer och icke-muslimer. B4 säger: … ja, alltså jag gör inte det. Men
folk ser ju på dem på ett konstigt sätt (B4). Informanten nämner samtidigt att … jag tycker
själv att det är konstigt att de inte får umgås med killar på det sättet som vi får (B4). Två av
åtta informanterna fick inte frågan.
5.2 ”Han är väl rädd för dem”
Frågan ställdes kring vad informanterna hade för tankar om Jimmie Åkessons uttalande i
Aftonbladet om att muslimerna är Sveriges största utländska hot. Ingen av de åtta informanterna höll direkt med Jimmie Åkesson om uttalandet. A2 säger:
Jag får bara lust att skratta för det är bara så korkat skrivet […] det är mänskligt att peka
sin .. alltså sin känsla emot någonting. […] så han måste vara rädd för något. Alltså han
har tagit muslimerna att vara rädd för istället för att säga – Jag är rädd för terrorister, terrorister är vårt största hot (A2).
24
A2 nämner i ovanstående citat, rädsla. Det gör även informant B4 när denne säger: … det
låter nästan lite rasistiskt. Han är väl rädd för dem (B4). Informant A4 kritiserar honom och
uttalandet. … jag tycker att han resonerar väldigt konstigt och att han är dum (A4). B3 problematiserar den typen av åsikter och tar upp medias roll och påverkan när de lyfter upp
negativa saker som en minoritet av muslimerna orsakar. B3 säger vidare: … muslimerna är ju
lika mycket människor som vi. De ska ju ha samma chans att få ett jobb som vi (B3). B2 tar
upp att denne inte anser muslimerna som någon typ av hot så länge de anpassar sig till
Sverige. A1 menade att han fel naturligtvis (A1) och då syftar informanten på Jimmie
Åkesson. Informant B1 säger:
… det är ju ändå 400 000 muslimer så han [Jimmie Åkesson] kanske vill skära ner på det
så det inte blir så många […] alltså blir det för många så kanske de börjar alltså göra mer
så att det blir som deras egna land, eller jag vet inte (B1).
B1 tolkar Jimmie Åkessons uttalande utifrån att hotet han nämner, kan bero på att han
[Jimmie Åkesson] inte vill att det ska bli för många muslimer, för om de blir för många så
finns det risk för att muslimerna gör Sverige till sitt eget land.
5.3 ”Jag tänker inte på att de spränger”
På frågan om vad de första informanterna tänkte på när de hörde ordet muslim svarade fyra av
sju med olika ordval, slöjan (B2, A1, A3 och B4). Exempel på ordval från informanterna förutom slöjan, var huvan och huckle. Tre av sju informanter svarade att tänkte på restriktioner
kring maten (B1, B3 & B2). Informant B3 svarade även att den tänkte på en moské. B2 som
även tänkte på slöjan, associerade ordet muslim med beteende: … de uppför sig på ett väldigt
speciellt sätt […] att de är instängda och pratar inte öppet om saker (B2). A3 tänkte på att de
var mörka till utseendet och nämner även: Jag tänker inte på att de spränger (A3). Alla utom
en informant fick frågan. Tre av informanterna gav två svar kring vad de tänkte på när det
hörde ordet muslim.
5.4 ”Det är nog fler som inte vill ha dem i vårt land, än de som vill ha dem
här”
På frågan om informanterna kan uppfatta några svårigheter med att leva som muslim i
Sverige, tog alla åtta upp någon slags svårighet. Två av åtta informanter tog upp slöjan som en
svårighet. A1 tog upp slöjan i samband med anställning och säger även: … man blir säkert
25
bemött av vissa på ett konstigt sätt (A1). B2 pratar om slöjan från ett annat perspektiv då
denne tar upp det mer som en kulturkrock när man kommer till ett nytt samhälle där majoritetssamhället inte bär slöja och eventuella tvångskänslor från familjen. Informanten säger …
man kanske vill passa in men har svårt för att göra det. För att de känner att de måste bete
sig på det sättet som deras familj gör (B2).
Tre av åtta informanter tog upp negativa attityder mot muslimer som en svårighet. A3 svarar:
Många grupper som är emot dem, typ Sverigedemokraterna. A4 svarade: … på denna skolan
har folk förutfattade meningar om muslimer, att de är dåliga på olika sätt. Då kan det vara
svårt att inte få en chans att förklara att så här är det inte alls (A4). B4 tar upp att människor
i Sverige är rasistiska och att Sverige inte är ett särskilt välkomnande land. Informanten säger
även: … det är nog fler som inte vill ha dem i vårt land, än de som vill ha dem här (B4). A2
tar upp sitt bostadsområde när hon säger:
.. om jag var muslim som bodde här ute, muslimer som bor här ute måste ha det väldigt
tufft […] alltså det känns som om folk inte vill ha någon annan etniskt bakgrund […] jag
vet inte riktigt men det är en konstig atmosfär här ute. Ingen säger det men alla tänker det
(A2).
Informanten reflekterar här över hur det skulle kännas att bo i ett visst område som muslim
och kring det klimat denne uppfattar att det råder. Informanten ser svårigheter med att bo där
som muslim.
5.5 ”Jag tycker de ska lära sig språket i alla fall”
På frågan om muslimer ska anpassa sig till den svenska kulturen svarade fem informanter
både och. Fyra svarade att de redan anpassar sig bra. B3 säger Både och. Jag vet inte… Jag
tycker de ska vara muslimer fortfarande. B4 påpekar att man inte ska glömma var man
kommer ifrån. A4 tycker att man ska anpassa sig: Men de ska inte ändra hela sitt liv för att de
flyttar till Sverige. A2 säger om man kommer till ett annat land tycker jag att man ska försöka
anpassa sig efter det landets lagar. […] men kanske lite grann efter kulturen också (A2).
Informanten säger också Man behöver ju inte ändra sin religion eller sin egen kultur för att
anpassa sig men man måste nog… Alltså lagarna måste man anpassa sig efter(A2). A2
menar vidare att alla inte respekterar detta och att det är dem som syns i media. Att det finns
uppfattningen att alla muslimer inte respekterar Sveriges lagar tar även B4 upp: Jag vet
många muslimer som tycker alla kristna är konstiga. Jag tycker det är lite fel. Om man är här
ska, så ska man respektera våra regler (B4).
26
A3 svarar på frågan om anpassning ska ske: Ja […]Om en invandrare kommer hit, ska han
åtminstone uppföra sig. Annars har han inget här att göra egentligen. Jag tycker de ska lära
sig språket i all fall (A3). Här menar informanten att invandrare inte bör vara kvar i Sverige
om de inte uppför sig samt att språket är viktigt. Även informant A1 tar up vikten av språk
som en del i att anpassa sig till svenska kulturen. Denne svarar att de flesta muslimer anpassar
sig till Sverige men säger också att de finns de som lever i sin egen lilla värld. Informanten
säger vidare: Det skulle vara bättre om regeringen placerade ut olika invandrare till olika
delar av landet. Då skulle de tvingas att anpassa sig till svenska språket och lära sig det
svenska språket(A1).
5.6 ”Det är löjligt att de inte äter kött”
Samtliga informanter uppger att det finns muslimer på skolan. Fyra informanter menar att
muslimer blir väl bemötta på skolan. Två uttrycker att det finns negativa åsikter om muslimer
och att det finns tillfällen då elever med muslimsk bakgrund blir dåligt bemötta. Två uppger
att det finns negativa åsikter om elever som har muslimsk bakgrund på skolan men att de ändå
blir bemötta bra. Samtliga elever påstår att de hört negativa åsikter om muslimer eller invandrare.
Tre av våra informanter menar att elever på deras skola inte talar illa om just muslimer i sig
utan invandrare i allmänhet. B4 säger t e x att muslimer på skolan blir behandlade helt okej
(B4) samtidigt som informanten säger att det är mycket rasism på skolan. Så fort något
händer, så säger folk att det var någon utlänning. Det snackas inte om muslim eller jude, utan
utlänning eller blatte (B4). A3 säger: Vår skola är inte fientlig mot just muslimer. De har lite
skämt som är rasistiska men de har inget emot folk som inte kommer ifrån Sverige. informanten menar vidare Afrikanska brukar de ha någonting emot. Men jag tror att det är mest
skämt (A3). Informant B4 menar att det finns allmän rasism på skolan och att om man har
utländskt ursprung blir man lättare beskylld för saker som har hänt medan informant A3
påstår att det inte finns någon direkt fientlighet men att det skämtas om ickesvenskar och då
speciellt om afrikaner. A1 svarar på frågan om det finns dåliga attityder på skolan … inte så
mycket om just muslimer… det är mest invandrare, tycker jag (A1). Samtidigt vittnar
informanten om vilka åsikter om just muslimer som denne hör på skolan. Jag vet att många
27
anser att muslimer är farliga och sånt (A1). På frågan om vart informanten hört detta nämner
denne att man hör det indirekt i media, internet och skolan
… alltså de säger kanske inte det i media det, men alltså de säger kanske det lite indirekt
så och vissa program och så. Och så finns det de på youtube som påstår det också, och en
del i skolan också… skulle jag tro. Eller det finns dom som säger det. (A1).
A1 berättar även om hur denne själv reagerar när det pratas nedvärderande om invandrare och
muslimer … jag vet ju att det inte stämmer men man reagerar ju mycket som mängden oftast.
Skulle jag tro.[… ] … skrattar kanske till när de säger något om de här invandrarna då (A1).
A1 anser alltså att dåliga attityder inte sker mot just muslimer utan mot invandrare i allmänhet
samtidigt som informanten beskriver dåliga attityder gentemot just muslimer. A1 beskriver
vidare att stora massan inte sätter sig upp mot dessa åsikter. Detta är något som också A4
vittnar om. Jag har ofta blivit nedtryckt för jag är nästan den enda som säger emot (A4).
Tre informanter anser att muslimer blir dåligt bemötta av andra elever på skolan. En informant menar att det är en minoritet som har en dålig attityd gentemot muslimer: där är några
enstaka som kanske säger någonting ibland (B1). En informant missförstår och svarar inte på
frågan utan säger Han är min kompis, han är allas kompis. Riktigt schysst (B3). Informanten
syftar här på en viss person som går på skolan och inte muslimer på skolan i allmänhet.
B2 har hört åsikter om att kvinnor är mer förtryckta, att de inte får säga vad de vill och att
männen är lite hårdare och våldsammare (B2). Informanten menar trots detta att på dennes
skola behandlas muslimer bra men att det finns problem på andra skolor:
Jag tycker alla är kompisar med alla, iallafall på denna skolan. Sen har man hört från
andra skolor att det kanske varit mycket så här gäng och så. Att de håller sig för sig själva
och att de inte vill prata med varandra.
A4 säger att dennes klass är väldigt hårda mot judar och muslimer. På frågan vad de säger om
muslimer svarar informanten: Att det är löjligt att de inte äter kött och att de ska ha slöja
(A4). Informanten menar att det blivit bättre
… ett tag så var det så att vissa killar och tjejer var på henne hela tiden för att hon hade
slöja och varför hon inte åt griskött och så. Men vi gick till rektorn båda två och sa - att
nu får det vara slut! Det blev stort av det. Men nu är det bra (A4).
Alltså har det enligt A4 blivit en bättre miljö för muslimer i klassen på den senaste tiden. A1
säger att det finns en muslim med slöja i dennes klass:
I min klass blir hon bemött bra. Hon blir bemött liksom ansikte mot ansikte bra av alla
hon är ju trots allt den enda som liksom bär slöja på skolan. Så hon bemöts bra, man
pratar med henne. Men de finns de som kanske när man inte pratar med henne slänger
28
kanske nåt glopord nån gång när de liksom inte hör det och så. Det kan hända men inte
så mycket ändå. Men man hör det (A1)
A1 svarar på frågan om den kvinnliga muslimen märker av det: Det vet jag faktiskt inte… hon
märker säkert av att hon blir bemött så, men hon har det nog bra ändå, förhållandevis, när
hon är ensam med att ha slöja på skolan (A1). Informanten menar alltså att det finns en dålig
attityd gentemot den muslimska eleven men att dessa attityder inte sägs rakt ut till henne utan
snarare visas när hon inte är närvarande eller bakom ryggen på henne. Informanten menar
även att den muslimska tjejen kan märka av den dåliga attityden men att hon ändå bemöts bra
trots att hon har slöja.
A2 har personliga erfarenheter av diskriminering mot muslimer trots att informanten själv inte
är muslim. Informanten har en muslimsk pappa från Turkiet. A2 menar när eleverna får reda
på att dennes pappa är turk så bemöter de informanten på ett annorlunda sätt:
De åsikterna de är nog, att folk tror att om jag säger att min förälder är muslim att - åh då
är han terrorist, frågar de […] Alltså innan när jag var yngre så när jag pratade ganska
snabbt med folk och så. [...] Då sa jag - Ja men jag är halvturk. Men nu här ute, när vi
flyttade här till då är det inte det första jag säger, jag berättar inte att jag är halvturk, för
då kommer dem… Så snart vi har pratat i fem minuter och jag berättat att jag är turk då
börjar de uppföra sig annorlunda gentemot mig. För det är – Oh jaha hon är turk men då.
Jaha okej - då uppför man sig annorlunda […]Alltså de börjar prata mer hånligt till en,
nästan som om man är dummare än dem. De tar liksom avstånd från en (A2).
Samma informant berättar om att denne hört följande åsikter om muslimer:
Att muslimer är dummare. Varför äter inte muslimer svinkött, det är ju inget fel med det,
det gör vi andra ju. Att muslimer är självmordsbombare. Muslimer är terrorister. Att
muslimer inte fattar. Muslimer är kon… (intervjuarens kommentar: tänkte säga konstiga)
alltså muslimer borde ut ur Sverige. Muslimer borde inte få lov att komma in i Sverige.
Alltså alla invandrare är muslimer. Alltså t e x jag är invandrare, jag är ingen muslim, jag
är inte troende på nåt sätt men… (A2).
Informanten menar att dessa åsikter är något denne mestadels hört på skolan. På frågan om
hur muslimer på skolan bemöts så tar A2 upp en elev i klassen: Alltså ingen säger något
taskigt direkt till henne men man märker när man går i korridoren att folk tar avstånd ifrån
henne (A2). Alltså så menar informanten att det finns en dålig attityd mot elever med
muslimsk bakgrund men att den hålls i det dolda. Informanten säger även: Jag vet inte riktigt
men det är en konstig atmosfär här ute. Ingen säger det direkt men alla tänker det (A2). Detta
citat syftar både på skolan och stadsdelen informanten bor i.
29
5.7 ”Uppåt landet skulle de kanske liksom kolla lite snett på dem”
Förutom negativa attityder på skolan så vittnar fem informanter om åsikter och attityder ute i
samhället. En informant är lite osäker men menar att den kanske hört något negativt och då
speciellt om Rosengård. Två informanter diskuterar endast åsikter och attityder på skolan och
inte i samhället i stort.
B1 berättar att denne inte letar eller läser särskilt mycket. Informanten menar ändå att denne
hört om självmordsbombare: Jag vet faktiskt inte… Jag är inte sån som läser så bara… Men
det är ju mycket så här, man hör ju mycket självmordsbombare och så här. Och de gör det ju
för sin religion, eller så, vad jag förstår (B1). Han syftar här på religionen Islam. A3 menar
att det finns många som är emot muslimer: Många grupper som är emot dem, typ Sverigepartiet (A3). Informant B2 menar att i den staden hon bor så är folk vana vid muslimer och
därför så behandlas de bra men uppåt landet så kanske de bli sämre bemötta:
… skulle man komma ut till en liten stad, kanske uppåt i landet och det skulle komma att
flytta in en arabisk familj, muslimer. Då kanske man skulle liksom kolla lite snett på dem
och tycka de var lite konstiga och vem är de liksom (B2).
Samtidigt vittnar B2 om att denne har hört att kvinnor är förtryckta och männen mer våldsamma:
… det är väl i så fall att kvinnorna är förtryckta att de kanske inte får göra vad de vill och
inte säga vad de vill och så. […]det man hör alltså fördomar och sånt e ju ja att kvinnorna
inte… ja, får göra som de vill och kanske att männen är lite hårdare och våldsammare
(B2).
Alltså påvisar Informanten att muslimer inte blir dåligt bemötta i den stad hon bor i men att
det ändå florerar åsikter om att kvinnor blir förtryckta och att männen är mer våldsamma.
A1 berättar varför informanten anser att det är viktigt med religionsämnet:
…speciellt om vissa religioner som kanske uppfattas som våldsamma eller så. […]
Kanske speciellt då det finns mycket invandrare i XXX. Och en del fördomar om
muslimer och så. Det kan ju bli ganska dåligt om man inte tar tag i det (A1).
Informanten menar att det finns problem med negativa åsikter om muslimer i samhället och
att religionsämnet är ett bra forum för att stävja dessa fördomar. A1 menar vidare att folk drar
alla över ett sträck (A1). Informanten säger även att denne vet att många tycker att muslimer
är farliga och det skulle inte förvåna informanten om någon konfronterade en muslim i slöja
genom att säga ”jävla muslim”. Det skulle inte förvåna mig om människor bara kommer fram
30
och säger liksom ”jävla muslim” då till personen i fråga. Liksom bara så, utan någon
anledning (A1).
A2 menar också att det finns dåliga attityder och åsikter i samhället. Informanten berättar om
forum på nätet: Det finns öppna forum bara för att diskutera sitt hat mot islam och invandrare
till Sverige (A2). A2 tar upp medias roll och dess ansvar för de åsikter som florerar och sprids:
Mycket av de nyare information om världen kommer ju från internettet särskilt och TV
också om de säger nåt på nyheterna och det har ju en stor roll men på TV tycker jag ofta
och särskilt på nyheterna visar de bara de dåliga grejerna… Ehm som bombattacker och
så. Då säger man, ja men det hände i Afghanistan, där bor bara muslimer. Då antar vi att
det bara är muslimerna som gör dessa bombattackerna… jaha okej då är alla muslimer
sådana som terrorister. Ja och så kopplar, så tror jag många kopplar här på skolan (A2).
31
6. Analys
6.1 Etnocentrism
Otterbeck och Bevelander (2006) tar upp att i diskussionen om rasism, är det kulturrasism
som är det mest dominerande exemplet. Inom kulturrasism handlar det om att rangordna kulturerna utefter hur mycket de är värda. I den rangordningen ligger islam långt ner medan den
västerländska kulturen toppar listan. Författarna skriver ”Det annorlunda och det underlägsna
associeras ofta till determinerade egenskaper som den enskilde besitter på grund av en s.k.
folkmentalitet, kultur eller religion” (Otterbeck & Bevelander, 2006: 10). Begreppet etnocentrism följer en liknande tanke, men här handlar det om att se sin egen kultur som överlägsen andra kulturer samt bedöma dessa andra kulturer utifrån sin egen kulturs värderingar
(www.ne.se, 2009-12-27). Några av informanterna uttrycker en del uttalande som påvisar
tendenser att dra åt det hållet som ovan nämnt. Informant A4 tar upp på frågan om på vad
denne har hört om muslimer på skolan Att det är löjligt att de inte äter kött och att de ska ha
slöja (A4). B4 säger … jag tycker själv att det är konstigt att de inte får umgås med killar på
det sättet som vi får (B4). Informant A4 lyfter upp andras kulturrasistiska uppfattningar som
bygger på en etnocentrism, då det är löjligt att muslimerna är avvikande enligt normen när de
inte äter griskött och bär slöja. Informant B4 är inne på samma etnocentriska spår i sitt
uttalande och menar att denne tycker att det är konstigt att de inte får göra som vi andra gör.
Informant B4 utgår här ifrån att vi (icke-muslimer) har funnit ett rätt sätt att umgås med
exempelvis killar och dennes kultur utgör i detta fall, normen. Informant A4 säger i en
diskussion om en muslimsk tjej som gift sig vid 17 års ålder att Det är väldigt stor skillnad
om man jämför med Sverige. De är ju som Sverige var förr. De är typ 100 år tillbaka (A4).
Informant A4 lyfter här upp att dennes kultur är mer utvecklad än i detta fall, muslimernas
och tankegången har en etnocentristisk utgångspunkt. En annan informant sa … men de är lite
mer instängda och kanske inte lika öppna om saker, de håller sig mer för sig själva (B2).
Denne informant, precis som de ovanstående informanterna gör sin egen kultur och dess
beteende till normen. När informanten väljer ordet instängda, avslöjas dennes uppfattning om
att detta beteende är negativt och denne anser alltså att den egna kulturen är mer öppen än vad
muslimers är. Stier (2009) tar upp ”tycka-synd-om-fällan” i diskussionen om kulturmöten.
Denna fälla har alla de tre informanter på ett annat sätt gått i, genom ovanstående citat. Den
bygger på en inställning om man har ett övertag över människor som har en annan kultur eller
32
nationalitet än svensk (Stier, 2009: 159). Larsson (2006) tar också upp detta fenomen som
Stier lyfter, när han skriver:
Ambitionen är att civilisera och upplysa muslimer. Precis på samma sätt som koloniernas
invånare var tvungna att genomgå en upplysningsprocess, tvingas muslimerna idag till en
liknande transformering eller modernisering. Muslimerna vet inte sitt eget bästa. De har
misstolkat sin egen tradition och måste därför upplysas (Larsson, 2006: 16).
Larssons citat är inte hans personliga åsikter utan ett exempel på tankar och fördomar som
grundar sig i etnocentrismen. Det är ett citat av spetsig karaktär men ringar in problemområdet på att talande sätt. Vi fann från ovanstående citat av informanterna, att attityder med
tendenser från Larssons citat råder bland en del av dem som medverkade i studien.
6.2 Vi och de andra
Skolan är som vi tidigare nämnt en kulturell mötesplats. På en svensk skola går det oftast
elever med olika kulturella bakgrunder. Alla våra informanter vittnar om att det finns elever
med annan bakgrund än svensk och då även elever med muslimsk bakgrund på deras skola.
Utifrån citaten vi presenterade i resultatavsnittet kan vi märka en tendens att prata om
muslimer i ett vi och dem perspektiv. Uttalanden som vi nämnt ovan jag tycker själv att det är
konstigt att de inte får umgås med killar på det sättet som vi får (B4) eller de uppför sig på ett
väldigt speciellt sätt och att de är instängda och pratar inte öppet om saker (B2) yrkar på
detta. Illman och Nynäs (2005) menar att det alltid sker en tolkning i ett kulturmöte och att
denna tolkning sker genom erfarenheter vi får med oss i livet (Illman & Nynäs, 2005: 51f,
63). Utifrån dessa argument så har dessa elever antingen upplevt det de säger själva eller så är
det något de hört och tagit som sanningar. Både Illman och Nynäs (2005) samt Stier (2009)
menar att det är allmänmänskligt att kategorisera och analysera andra människor. Stier (2009)
menar att vi-gruppen har en benägenhet att vara mer välvilligt inställda till den egna gruppen
och att de som inte är lika oss frambringar en obehagskänsla. Denna obehagskänsla kan ge
uttryck i ett avståndstagande samt att negativa känslor gentemot de-gruppen kan bli uttryckta
(Stier, 2009: 107, 115). Flera informanter vittnar om att muslimer av andra anses farliga och
annorlunda. Två exempel på att dessa avståndstaganden sker är följande uttalanden av informant B4 och A1: Men folk ser ju på dem på ett konstigt sätt (B4) och Det finns öppna forum
bara för att diskutera sitt hat mot islam och invandrare till Sverige (A2).
33
Stier (2009) menar vidare att detta är ett fenomen som går långt tillbaka i historien inom alla
kulturer. Vi får redan i vår socialisations- och identifikationsprocess som barn lära oss vad
som är vi och vad som är dem. När man möter en de-grupp så stärks automatiskt vi-känslan,
gruppens identitet och man värderar sin egen kultur högre än de-gruppens. En av fallgroparna
med detta tankesätt, är att grupperna antas vara mer homogena än vad de i verklighet är (Stier,
2009: 105ff). I inledningen och litteraturöversikten lyftes Elias teori upp, i diskussionen om
majoritetssamhället kontra minoritetsgrupper. Han menade att majoritetsbefolkningen lätt
väljer att se samhällets nykomlingar i ljuset av de mest extrema ställföreträdarna i gruppen
som dessutom representerar de sämsta egenskaperna. Han hävdar även att man uppfattar den
egna gruppen i ljuset av de bästa egenskaperna och normer medan man generaliserar ”den
Andra” i ljuset av dess sämsta sidor (Ouis & Roald, 2003: 20). Ett exempel på detta är när
informant B2 påstår att muslimer är mer stängda och vi är mer öppna om saker och ting. Två
informanter (A1 & A3) vittnar om hur skämt används för att nedvärdera samt lyfta sämre
egenskaper hos den andra gruppen. Informant A2 vittnar om hur denne står på minoritetsgruppens sida. A2 säger: … folk tror att om jag säger att min förälder är muslim att – åh
då är han terrorist, frågar de (A2). Detta visar på tendenser från människor i informantens
omgivning som påminner om Elias teori. Informanten tar upp hur denne uppfattar att
människor i dennes omgivning generaliserar muslimer i en negativ och kontroversiell form,
det vill säga terrorismen. Informant B3 tar också upp negativ generalisering av muslimer när
denne säger … det är ju en liten minoritet som förstör och då lyfter media fram det och alla
pratar om det (B3). De båda informanterna har fått syn på hur människor precis som Elias
påstår, att minoritetsgruppen snabbt blir misstolkad i egenskap av deras sämsta sidor (Ouis &
Roald, 2003: 20). Ouis & Roald (2003) lyfter samma problematik som B3 när de skriver
”Vidare finns det en tendens att generalisera enskilda fall att omfatta alla muslimer” (Ouis &
Roald, 2003: 36). Larsson (2006) knyter sig samman med föregående författare och speciellt
informant B3 och A2, när han skriver om att muslimer ofta betraktas som en homogen grupp i
till exempel media. A2 förtydligar det ytterligare när denne säger:
… på TV tycker jag ofta och särskilt på nyheterna [så] visar de bara de dåliga grejerna
[…] Då säger man, ja men det hände i Afghanistan, där bor bara muslimer. Då antar vi att
det bara är muslimerna som gör dessa bombattackerna… jaha okej då är alla muslimer
sådana som terrorister. Ja och så kopplar, så tror jag många kopplar här på skolan (A2).
Vissa av våra informanter menar alltså på att denna typ av generalisering sker och att det finns
en tendens att tolkningen hos elever på skolan blir att muslimer är annorlunda på ett negativt
sätt.
34
6.3 Kunskap och attityd
Enligt Illman och Nynäs (2005) så väljer vi vilken information vi tar till oss utifrån hur informationen, eller kunskapen om man så vill, överensstämmer med de attityder och värderingar
vi har. Illman och Nynäs (2005) menar på att attityder skapas av vår uppväxt. Det är där vi
skolas in i våra tankemönster och värderingar. De menar vidare att kulturmöten alltid är tolkningar av den andre. Kunskap spelar därför endast en liten roll vad gäller bemötandet av andra
kulturer och kan aldrig separeras från de värderingar vi bär med oss från vår uppväxt och de
intryck vi får då (Illman & Nynäs, 2005: 62). Detta är något som vi författare kan utläsa när
informant A1 berättar hur denne reagerar på nedlåtande kommentarer: … jag vet ju att det
inte stämmer men man reagerar ju mycket som mängden oftast. Skulle jag tro.[… ] …
skrattar kanske till när de säger något om de här invandrarna då (A1). Informanten uttrycker
här precis det som Illman och Nynäs (2005) tar upp att denne har kunskapen om att det som
sägs på ett nedvärderande sätt inte stämmer men skrattar ändå med och blir då en del av den
gruppen som visar på negativa attityder gentemot andra kulturer. Alltså så reagerar inte informanten efter den kunskap denne har utan efter vilka värderingar som råder i informantens
närhet och som denne tagit till sig. Samma informant berättar att den kvinnliga muslimen i
dennes klass blir skämtad om bakom hennes rygg och att hon säkerligen märker av det. Informanten säger:
Men de finns de som kanske när man inte pratar med henne slänger kanske nåt glopord
nån gång när de liksom inte hör det och så. Det kan hända men inte så mycket ändå. Men
man hör det. […] … hon märker säkert av att hon blir bemött så, men hon har det nog bra
ändå, förhållandevis, när hon är ensam med att ha slöja på skolan (A1).
Informanten visar här på en attityd att det är förståligt att den kvinnliga muslimen som bär
slöja blir hackad på eftersom hon är ensam om att bära slöja på skolan. Informanten betraktar
den muslimska tjejen som ett objekt. Informant A1 har ett jag-det perspektiv i bemötandet av
den muslimska tjejen. Informanten är inte engagerad i hur den muslimska tjejen reagerar utan
menar på att hon blir bemött förhållandevis bra. Att dessa attityder råder på skola A vittnar
både A2 och A4 om. Informant A4 har ett jag-du perspektiv gentemot denna muslimska tjej
som nämnts innan. Informant A4 säger: Jag har ofta blivit nedtryckt för jag är nästan den
enda som säger emot (A4). Informant A4 berättar också att de gått till rektorn på grund av
negativa attityder gentemot den kvinnliga muslimen. På skola A verkar det utifrån informanternas svar, vara jag-det perspektivet som är rådande. På skola B finns också detta synsätt
men inte lika starkt betonat av informanterna. De vittnar om att det finns dåliga attityder på
skolan gentemot muslimer men ger inte lika tydliga exempel. Skillnaden på de båda skolorna
35
är att eleverna på skola B inte berättar om enskilda fall där elever blir utsatta utan mer pratar
generellt om problemet. Vi som författare tycker alltså oss se en lite mindre tendens av detta
perspektiv på skola B.
Ett bevis på objektifiering av muslimer och invandrare på skola A är det som informant A2
berättar:
De åsikterna de är nog, att folk tror att om jag säger att min förälder är muslim att - åh då
är han terrorist, frågar de […] Så snart vi har pratat i fem minuter och jag berättat att jag
är turk då börjar de uppföra sig annorlunda gentemot mig. För det är – Oh jaha hon är
turk men då. Jaha okej - då uppför man sig annorlunda […]Alltså de börjar prata mer
hånligt till en, nästan som om man är dummare än dem. De tar liksom avstånd från en
(A2).
Informant A2 berättar vidare vilka attityder som råder om muslimer. Informanten menar att
denne hört dessa åsikter mestadels på skolan:
Att muslimer är dummare. Varför äter inte muslimer svinkött, det är ju inget fel med det,
det gör vi andra ju. Att muslimer är självmordsbombare. Muslimer är terrorister. Att
muslimer inte fattar. Muslimer är kon… (intervjuarens kommentar: tänkte säga konstiga)
alltså muslimer borde ut ur Sverige. Muslimer borde inte få lov att komma in i Sverige.
Alltså alla invandrare är muslimer (A2)
Informanten visar i det första citatet att den blir annorlunda bemött så fort informanten
berättar att denne är halvturk. Elever på skolan ändrar attityd och informanten sätts i ett detfack och behandlas som ett objekt. Informanten berättar i det andra citatet hur elever på skolan
väljer att ta avstånd från muslimer genom kulturrasistiska uttryck samt ta att de tar fasta på
sådana saker de menar är annorlunda och konstiga. Stier (2009) menar att detta är ett vanligt
sätt att särskilja vi-gruppen från främlingen, de-gruppen. För att göra detta måste vi-gruppen
ha någon så när kunskap om främlingen. Om ingen kunskap finns kan inte heller främlingen
kategoriseras och uppfattas som annorlunda (Stier, 2009: 115). Alltså har eleverna på skolan
fått sin kunskap någonstans ifrån.
6.4 Muslim = invandrare?
En intressant aspekt på diskussionen om muslimer som vi funnit både i litteratur och bland
svaren från våra informanter, är att ljuset lätt faller över från muslimer till invandrare. Ett
exempel på detta är när informant A2 berättar om att andra på skolan påstår att: Alltså alla
invandrare är muslimer (A2). När vi ställde frågan om vilka attityder som rådde på skolan kring
muslimer svarade tre av våra informanter att elever inte talar illa om just muslimer i sig utan
invandrare i allmänhet. Informant B4 säger Så fort något händer, så säger folk att det var
36
någon utlänning. Det snackas inte om muslim eller jude, utan utlänning eller blatte (B4). Ouis
och Roald (2003) nämner ett liknade spår när de skriver ”I svenska samhället är
>>invandrarna<< per definition muslimer” (Ouis & Roald, 2003: 36).
37
7. Diskussion
I inledningen frågar vi författare oss hur vi som lärare ska förhålla oss till islamofobi och
orättfärdig kritik mot just muslimer i samhället och i skolan. Vi undrade vilket ansvar vi har
som lärare i denna fråga gentemot vårt läraruppdrag. Det är en omfattande fråga men
definitivt viktig för oss blivande lärare i religionskunskap men också som lärare i övrigt. Efter
transkriberingen och analysens avslutande, sitter vi nu med viktig och aktuell information om
åtta elevers uppfattningar, attityder och åsikter om muslimer och islam. Det visade sig att det
finns negativa attityder på båda skolorna men att majoriteten menar att muslimer på deras
skola behandlas bra. Ordval och berättelser om bemötande visar ändå på att muslimer blir
mötta och förväntas bete sig på ett annorlunda sätt. Vi kan också se att flera av våra
informanter har vänner som har muslimsk bakgrund och som även tar dem i försvar om det så
behövs. Tre informanter menade att det framförallt var invandrare i allmänhet det talades illa
om och att personer med muslimsk bakgrund var en del av denna grupp. Vi kan tyda ett
etnocentriskt förhållningssätt hos eleverna oavsett vilket förhållningssätt de har gentemot
muslimer.
7.1. Metoddiskussion
För att visa på ett så rättvist resultat som möjligt vill vi nedan problematisera den metod vi
använde oss av. Vi valde intervju som metod, då vi ville göra en kvalitativ undersökning. Det
var ett medvetet val för att vi ville ha personliga svar om informanternas attityder och
uppfattningar. Metoden intervju har också en del fällor, därför är det är viktigt att i efterhand,
reflektera över de svar vi fick och över hur sanningsenliga de är. Bell (2000) tar upp den
skevhet som uppstår när informanten är i beroendeställning och då omedvetet eller medvetet,
försöker ge svar som de vet stämmer överens med intervjuarens värderingar (Bell, 2000: 123).
Informanten vill alltså svara rätt. Detta måste tas i beaktning då det ämne vi valt att intervjua
om är kontroversiellt att ha åsikter om särskilt om det är negativa sådana. Ett exempel på detta
är när informant A3 svarade på frågan vad denne associerade till ordet muslim så svarade
denne, jag tänker inte på spränga (A3). Han vill svara politiskt korrekt och han är medveten
om att det inte rätt forum att svara att de spränger, så han väljer säga att han inte tänker på att
de spränger. Men det visar att han just tänkt på att de spränger men vågar inte stå för det inför
oss.
38
Vi presenterade om oss blivande lärare i Religionskunskap och frågorna vi ställde, handlade
om muslimer och islam. Detta kan bidra till att informanternas svar kan innehålla skevhet i
undersökningen, då informanten ser oss som lärare och förstår att vi har ett gediget intresse
för religion. För att aktivt motverka skevhet i största mån, valde vi att fråga om åsikter på
skolan i allmänhet och inte först och främst informanternas egna åsikter. Vi vill på sätt få fram
rådande attityder på skolan. Sju av åtta informanter svarade att det roligaste ämnet i skolan
var SO och del av dem preciserade det till just religion. Vi ställer oss frågan om det är sant
eller om de sa så för att vi skulle acceptera dem bättre? Ett annat val vi gjorde var att intervjua
på två skolor som vi inte hade haft vår verksamhetsförlagda tid. Vi tror att det skulle sänka
validiteten, då vi är eller har varit i bedömningsrelation till eleven.
På skola A känner vi elevernas SO-lärare och det kan säkert ha påverkat elevernas svar.
Läraren tillfråga några elever denne trodde skulle ge uttömmande svar till studien och det
leder till att de fyra tillfrågade eleverna inte blir riktigt representativa för sin klass då lärarens
personliga motiv kan ha styrt vilka informanter vi fick till undersökningen. Dock vill vi
påpeka att eleverna själva fick välja om de ville ställa upp eller inte. På skola B fick de elever
räcka upp handen som ville delta i undersökningen. Detta har givetvis också påverkat svaren,
då vi anar att de elever som frivilligt anmäler sig till en undersökning är till en viss grad
medvetna och diskussionsintresserade. De blir eventuellt inte fullständigt representativa för
till exempel sin klass. Vi har haft funderingar efter undersökningens avslutande, att
informanterna möjligen skulle ha valts ut slumpmässigt för att höja validiteten. Men det finns
då en risk till kortare och mindre beskrivande svar, om de deltagit mot sin vilja och det strider
mot våra forskningsetiska övervägande.
7.2 Skolan som mötesplats
Skolan är en naturlig mötesplats för barn och ungdomar med olika religiösa, sociala, etniska
och kulturella bakgrunder. Det är här samhällsförändringar på lång sikt kan ske genom att
fördomar hejdas. Vi vill också påpeka att det även är en mötesplats för föräldrar och som
Larsson (2006) skriver en naturlig mötesplats för föräldrar med annan kulturell bakgrund än
svensk (Larsson, 2006: 35). Skolans uppdrag är inte bara att ge möjligheter till ämneskunskaper utan det är även ”skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika
egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”
(Utbildningsdepartementet, 1994: 3). Skolan ska verka för att värdena ”människolivets
39
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan
kvinnor och män samt solidaritet med svaga” följs. Detta ska aktivt främjas genom fostran till
rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. I Lpo94 nämns det vidare att
”undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell” (Utbildningsdepartementet, 1994: 3).
Dessutom ska alla föräldrar ”med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan,
förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra
åskådningen” (Utbildningsdepartementet, 1994: 4). Detta är en del av vårt läraruppdrag.
7.3 Interkulturella perspektiv i skolan
Att alla föräldrar ska kunna skicka sina barn till skolan förvissade om att de inte blir ensidigt
påverkade är en stor interkulturell utmaning för hela skolväsendet. För att detta inte ska ske
måste läraren ha en god interkulturell kompetens. Detta menar vi författare är nyckeln till
förmågan att stävja de främlingsfientliga åsikter som elever kan komma i kontakt med i sin
nära omgivning men också på internet, tv eller andra medier. Vi har i litteraturöversikten visat
på Sverigedemokraternas (SD) ökning och deras etnocentriska förhållningsätt men det är med
största sannolikhet inte enbart SD som driver kulturrasistiska idéer utan även vuxna i
ungdomars närhet vilket kan leda till fördomsfulla åsikter. Utifrån Lpo94:s värden så har
lärare ett generellt uppdrag att hejda fördomar om andra kulturer och i detta fall vi som religionslärare specifikt stävja uppfattningen om att det finns en gemensam muslimsk kultur. Hur
kan vi lärare motverka dessa negativa åsikter om vi själva är interkulturellt omedvetna? Om
en lärare själv är i det etnocentriska stadiet som vi nämnde i litteraturöversikten, hur kan då
dessa negativa attityder stoppas? Lorentz (2006) menar att skolan måste börja med att utbilda
lärare till att bli interkulturellt kompetenta, han menar att genom interkulturell kompetens får
vi även en interkulturell personlighet. En interkulturell personlighet genomsyrar hela undervisningen och problematiserar och kastar om den svart-vita värld många elever skolas in i. En
interkulturell personlighet är enligt Lorentz (2006) nödvändig för att läraren ska kunna
förändra och påverka etnocentriska förhållningsätt (Lorentz, 2006: 130). Vi författare anser att
religionslärare måste våga gå utanför klassificeringsmetoden som endast spär på den svartvita världsbilden. Vi måste skapa ett jag-du perspektiv där religiösa personer lyfts upp som
subjekt och religioner som komplexa och mångfacetterade fenomen. Att navigera i ett
mångkulturellt samhälle menar vi är något man måste lära sig och eftersom riksdagen har
fastslagit att alla undervisningsformer ska genomsyras av interkulturella perspektiv så måste
interkulturell kompetens finnas på skolan. För att detta ska uppnås behöver lärarna få
40
kunskaper om kulturell mångfald, hur man kommunicerar denna mångfald samt hur man går
vidare när problem dyker upp.
7.4 Att bryta ett främlingsfientligt förhållningsätt
Frågan om val av kunskap och hur läraren väljer att upp den är viktigt för att främja den interkulturella medvetenheten hos eleverna. Om önskan att särskilja finns hos eleven så är det
troligt att det är den informationen som eleven i fråga tar fasta på. Illman och Nynäs (2005)
menar på att kunskaper och attityder följs åt. ”Våra attityder formar nämligen alltid den
kunskap vi tar till oss och finner trovärdig: fakta värderas alltid och har en värderingsmässig
klangbotten” (Illman & Nynäs, 2005: 62). Alltså bestämmer vi själva vilken kunskap som vi
väljer att tror på. Kunskapen vi tar till oss måste stämma överens med de värderingar vi har
annars avfärdar vi den. Här ligger enligt oss en stor utmaning hos lärarna. Hur ska vi nå de
elever som redan har främlingsfientliga åsikter? Illman och Nynäs (2005) menar att endast
kunskap inte biter på främlingsfientliga åsikter utan en förändring måste också ske
attitydmässigt och emotionellt (Illman & Nyman, 2005: 64). Stier (2009) menar att åtgärder
måste sättas in på flera olika plan, både tankemässiga, känslomässiga, beteendemässiga och
motivationsmässiga plan och detta måste ske samtidigt (Stier, 2009: 141). Alltså behöver
läraren och skolan för att bryta ett främlingsfientligt tankemönster hitta ett forum där dessa
ämnen kan diskuteras på ett öppet och respektfullt sätt.
7.5 Läromedelsstoffs påverkan på interkulturell medvetenhet
När vi tittar på våra informanters svar och jämför med Intoleransrapporten som gjordes 2004,
kan vi se likheter i deras svar. Intoleransrapporten visade att 24 procent av de intervjuade var
osäkra kring sina åsikter angående minoritetsgrupper, vilket ger oss som lärare en chans att
påverka dem positivt och öppna dörrar till en interkulturell medvetenhet. Precis som Intoleransrapporten, visar vår studie på att starka främlingsfientliga åsikter inte är särskilt rådande
utan att det snarare råder en ambivalens i huruvida elever väljer att bete sig i olika situationer.
Det kan också visa på att vissa av våra informanter inte har haft behovet att ta ställning i på
vilket sätt de bör bete sig i ett kulturmöte eftersom dessa möten sällan sker i deras omgivning.
Alltså överstämmer majoriteten av våra informanter med de 24 procent i Intoleransrapporten,
när vissa svarar på frågor om muslimer med frasen – Jag vet inte.
41
Vi menar att valet av stoff blir viktigt då många läromedel ute i verksamheten bekräftar
fördomar om t ex muslimer istället för att ifrågasätta. Läromedlen har ofta en förlegad och
homogen bild av islam istället för att presentera islam och andra religioner på ett
mångfacetterat sätt (Larsson, 2006: 37). För att inte reproducera den ibland negativa och
generaliserande uppfattningen som kan råda i vissa läromedel menar vi författare att lärare
medvetet och självkritiskt måste tänka över hur jag som lärare ser på kunskap. Hur min syn på
kunskap förhåller sig till de värden som ska finnas i en skola samt hur den kan presenteras på
ett interkulturellt kompetent vis.
7.6 Olika interkulturella utgångspunkter
Vi menar på att det är viktigt att ta i beaktning att interkulturell medvetenhet och interkulturell
kompetens är under konstant utveckling och att elever i klassrummet har väldigt olika utgångspunkter. En elev med till exempel föräldrar med två olika kulturer har ofta en högre interkulturell sensivitet än en elev som har mindre personlig erfarenhet av olika kulturer
(Lorentz, 2006: 126). Därför anser vi att lärare behöver jobba på flera olika plan samtidigt för
att försöka skapa möjligheter till utveckling oavsett hur långt gångna eleverna är i sin interkulturella utveckling. Ett exempel vi har från vår studie är informant A2 vars föräldrar
kommer från två olika kulturer och dessutom bor i en tredje kultur. Denna informant har en
långt mer utvecklad interkulturell medvetenhet och för en mer djupgående diskurs än de andra
informanterna. Detta blir en utmaning men också en möjlighet att försöka se elevernas olika
stadier av kulturell medvetenhet eller i vissa fall omedvetenhet. Läraren har också en
möjlighet att använda sig av elevens kompetens för att skapa lärandesituationer där eleverna
lär sig av varandra. Viktigt att tänka på är att en elev aldrig på något sätt ska känna sig utsatt
eller ofrivilligt behöva representera sin eller sina föräldrars kultur om den själv inte tar
initiativ till det.
42
8. Slutsats
Alla informanter vittnar om att det finns muslimer på skolan och majoriteten menar på att
dessa muslimer inte behandlas sämre än övriga elever. Samtidigt berättar samtliga om att det
finns negativa attityder på skolan gentemot muslimska elever. Ordval samt informanternas
berättelser om bemötande visar på att muslimer blir bemötta och förväntas bete sig på ett annorlunda sätt. Dessutom kan vi utläsa att även om vissa informanter vittnar om att de själva
aktivt arbetat för att motverka negativa attityder så visar de en form av etnocentrism där de ser
sin egen kultur som överlägsen. Vi kan även utläsa att det finns en benägenhet hos vissa
informanter samt elever på skolan att likställa alla muslimer med invandrare och tvärt om.
Viljan att kategorisera och behovet att urskilja ett ”vi och dem” blir i de flesta fall tydliga
även om det inte alltid sker i en negativ bemärkelse. Vi kan vidare se att den elev som har
föräldrar med annan kulturell bakgrund än svensk visar på en betydligt högre interkulturell
medvetenhet än övriga och även en besvikelse över situationen. Detta är ett exempel på att
alla lärare måste se eleverna som individer som befinner sig på olika stadier i sin väg mot att
bli mer interkulturellt kompetenta.
Vårt syfte med studien var att ta reda på vilka didaktiska åtgärder vi som lärare bör ta utifrån
svaren på vi fick på frågeställningarna. Eftersom våra informanter i många fall visar på ett
etnocentriskt förhållningssätt samt vittnar om att det finns kulturrasistiska uttalanden på
skolan så menar vi att det blir viktigt för skolan att ta fasta på den interkulturella
kompetensen. Kanske extra viktigt med tanke på den frammarsch som SD har gjort på den
politiska de senaste åren. Skolan har ett ansvar att förmedla de värden som Lpo94 och Lpf94
tar upp. Läraren har en avgörande roll vad gäller val av läromedel eftersom det är lärarens
egen syn på kunskap som färgar undervisningen. Vi menar därför att den interkulturella
kompetensen hos lärare är av yttersta vikt på alla skolor men kanske till och med i synnerhet
hos skolor med låg mångkulturell prägel. Detta menar vi är en kunskap som behöver läras in
alltså inte något ”man bara har”. Därför tror vi att en fortbildning och kontinuerlig diskussion
på skolorna är ett sätt att få fatt på negativa attityder gentemot till exempel muslimer. Vi anser
dessutom att om en skola ska ha hög interkulturell kompetens behöver den även vara en
mångkulturell skola. Det vill säga att det ska finnas människor med olika kulturella, sociala,
etniska och religiösa bakgrunder. På grund av bostadssegregation och ekonomiska möjligheter
så kan det ibland finnas skolor med en liten mångkulturell prägel bland eleverna. Vi har
43
tidigare frågat oss hur en interkulturell medvetenhet kan komma till stånd om representanter
från andra kulturer lyser med sin frånvaro. Vi menar att rektorn och skolans ledning står inför
en utmaning i att försöka skapa denna mångkulturella mötesplats som genomsyras av ett interkulturellt perspektiv. Kanske är det av större vikt att anställa personal av annan kulturell
bakgrund på en kulturellt homogen skola? Vår slutsats blir följande: Det finns etnocentriska
och kulturrasistiska drag på de båda skolorna och att det mynnar ut i negativa attityder
gentemot muslimska elever men även mot andra elever med annan kulturell bakgrund än
svensk. Undersökningen visar också att det finns elever som försöker motverka dåliga
attityder. Dessa elever visar på ett interkulturellt intresse och i vissa fall en högre grad av
interkulturell medvetenhet. För att få bukt med problemet med negativa attityder samt ge
möjligheten att höja sin interkulturella medvetenhet behövs interkulturellt kompetenta lärare
och övrig skolpersonal. Vi menar då att skolans rektor bör fundera på vilka kompetenser som
behövs för att erbjuda en utbildning där eleverna ska förberedas för ett mångkulturellt
samhälle. Vi anser att rektorerna bör försöka sträva efter en mångkulturell skola när de ska
anställa personal.
44
9. Framtida forskning
Unga människors attityder och uppfattningar, kommer alltid vara något som är värdefullt och
angeläget att undersöka och forska vidare om. Vi som författare till denna studie valde att
intervjua åtta stycken elever om deras och andras uppfattningar och attityder mot muslimer
och islam. Vi är övertygade att detta område går att undersöka vidare inom i största mån, då
det avslöjar saker om tiden vi lever i, vilka attityder som florerar och våra ungas tankar. Sverigedemokraternas frammarsch inom politiken i Sverige bidrar till att det blir givande att undersöka om unga människors attityder mot till exempel minoritetsgrupper. Eftersom vi lever i
samhälle som fortsätter vara under förändring etniskt, religiöst och kulturellt. Detta kan leda
till både ökad tolerans och men även ökad misstänksamhet och främlingsfientlighet.
Som blivande lärare är just de ungas tankar och funderingar viktiga. Det är deras åsikter som
pekar på vad vi som lärare, behöver fokusera på i skolan. Vi ser att det framtida forskningsläget som en dörr som står på glänt och hoppas fler studenter och forskare öppnar den dörren.
45
10. Referenslista
10.1 Elektroniska källor
Aftonbladet. (2009). Hämtad 11 november, 2009:
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article5978707.ab
Jimmie Åkesson.
Dagens Nyheter. (2009). Hämtad 6 december, 2009:
http://www.dn.se/opinion/bevara-sverige-blandat-1.500802
Flashback Forum. (2005). Hämtad 2 december, 2009:
http://www.flashback.info/archive/index.php/t-211046.html.
Integrationsverket. (2007). Hämtad 11 december, 2009:
http://www.temaasyl.se/Documents/IV/Integrationsbarometer%202007.pdf.
Levande historia. (2006). Hämtad 7 december, 2009:
www.intolerans.levandehistoria.se/default.php?id=27.
Malmö stad. (2009). Hämtad 8 december, 2009:
http://www.malmo.se/Kommun--politik/Statistik/07.-Val/Kommunfullmaktigeval-i-.html.
Migrationsverket. (2009). Hämtad 11 december, 2009:
http://www.immi.se/migration/statistik/folkmangd2000-2006.htm.
Nationalencyklopedin (2009) Hämtad 27 december, 2009:
http://www.ne.se/sok/etnocentrism?type=NE
SD-kuriren. (2009). Hämtad 12 december, 2009:
www.sdkuriren.se/blog/index.php/inrikes/2009/11/29/sverigedemokraterna_valkomnar_schw
eizisk#comments
Sifo. (2009). Hämtad 6 december, 2009:
http://www.tns-sifo.se/media/253263/vb%20nov%202009%20skd.pdf, och
http://www.tns-sifo.se/rapporter-undersokningar/valjarbarometern?year=2006
Sverigedemokraterna. (2009) Hämtad 11 december, 2009:
http://sverigedemokraterna.se
Sydsvenskan. (2009). Hämtad 11 november, 2009:
http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article435298/Stort-intresse-for-debatt-omislamofobi.html.
46
10.2 Tryckta källor
Andersson, D., & Sander, Å. (2005). ”Ingång”. Å. Sander. (Red.). Det mångreligiösa Sverige.
Ett landskap i förändring (sid. 9-22). Studentlitteratur: Lund.
Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur: Lund.
Bredänge, G. (2000). Interkulturell kompetens i skolan – utvärdering av ett EU-projekt för
invandrade personer intresserade av att arbeta med barn och ungdom.
Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Eivegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. Studentlitteratur: Lund.
Illman, R., & Nynäs, P. (2005). Kultur människa möte – Ett humanistiskt perspektiv. Studentlitteratur: Lund (Danmark).
Larsson, G. (2006). Muslimerna kommer – tankar om Islamofobi. Göteborg: Makadam förlag.
Larsson, G. (2005). ”Muslimer i Sverige. Mellan tolerans och islamofobi”. Å. Sander.(Red.).
Det mångreligiösa Sverige. Ett landskap i förändring (sid.447-490). Studentlitteratur: Lund.
Kvale, S. (2009). Doing Interviews. Sage publications Inc.: Thousands Oaks, California.
Lorentz, H. (2006). ”Interkulturell kompetens – en pedagogisk utvecklingsmodell”. B.
Bergstedt. (Red.). Interkulturella perspektiv – Pedagogik i mångkulturella lärande miljöer
(sid.109-133). Studentlitteratur: Lund.
Lorentz, H., & Bergstedt, B.(2006). ”Interkulturella perspektiv – från modern till postmodern
pedagogik”. B. Bergstedt. (Red.). Interkulturella perspektiv – Pedagogik i mångkulturella lärande miljöer (sid.13-39). Studentlitteratur: Lund
Malm, A. (2009). Hatet mot muslimer. Atlas: Falun.
Ouis, P., & Roald, A-S. (2003). Muslim i Sverige. Wahlström & Widstrand: Stockholm.
Otterbeck, J., & Bevelander, P. (2006). Islamofobi – en studie av begreppet,
ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet. Forum för levande historia: Stockholm.
Stier, J. (2009). Kulturmöten: en introduktion till interkulturella studier. Studentlitteratur:
Lund.
47
Skolverkets rapport 194. (2001). Gemensamt ansvar. S-M Ewert AB: Stockholm.
Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Studentlitteratur: Lund.
Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklass och fritidshemmet, Lpo 94. Fritzes: Stockholm.
10.3 Opublicerade källor
Hvitfelt, H. (1991). ”Svenska attityder till islam”. S. Holmberg & L. Weibull. (Red.).
Politiska opinioner (sid. 99-114). SOM-rapport nr 6. SOM-institutet, Göteborgs universitet:
Göteborg.
48
Bilaga 1
Intervjufrågor
Kursivt är exempel på följdfrågor
1. Hur gammal är du?
2. Berätta lite om din familj Var bor du? Hur länge har du bott där? Har ni bott där länge?
Har du vuxit upp där? Har dina föräldrar bott där länge? Hur stor är din familj? Vad gör
dina föräldrar? Etc…
3. Vad gillar du att göra på fritiden?
4. Vad är det roligaste med skolan? Har du alltid gått på den här skolan? Vilket ämne tycker
du mest om? Etc…
5. Tycker du att religionsundervisningen
6. Är viktigt att lära sig om religion? Varför/varför inte?är rolig? Varför/varför inte?
7. Vad ska lärarna fokusera på tycker du? T ex världsreligioner eller etik?
8. Anse du dig själv som religiös? Är du medlem i nån religion?
9. Har du blivit undervisad i islam? Av vem? I vilket sammanhang? Vad tyckte du? Varför?
10. Är det viktigt att lära sig om islam? Varför/varför inte?
11. Hur många muslimer tror du det bor i Sverige?
12. Vad tänker du på när du hör ordet muslim eller islam?
13. Vad har du sett eller hört om muslimer på internet, i tv, radio och i tidningar?
49
14. . Vad har du hört för åsikter om muslimer och islam i din omgivning? Vad tycker du om
de åsikterna?
15. Finns det någon som är muslim på skolan? Hur blir den personen behandlad?
16. Är det någon skillnad på muslimer och icke muslimer? T e x vad gäller beteende och
värderingar.
17. Kan det finnas några svårigheter med att leva som muslim i Sverige? Vilka då?
Varför/varför inte?
18. Tycker du att muslimer ska anpassa sig till den svenska kulturen? Varför/varför inte? Hur
då?
19. ”Muslimerna är vårt största utländska hot”
Jimmy Åkesson Aftonbladet 2009-10-19.
Vad tycker du om detta uttalande?
20. I Sverige råder religionsfrihet, vad innebär det för dig? Är det okej med alla typer av
religiösa symboler som t e x vissa kläder och smycken i skolan?
50