HSN:s planering och uppföljning
Specificering av uppdraget till
vårdgivare i Region Östergötland
samt privata vårdgivare.
Uppdrag beslutas av
HSN i februari.
Uppdrag
Kravspecifikation
Behovsanalyser
Överenskommelser
och avtal,
inklusive
resursfördelning
Redovisning
under hösten.
Strategisk
plan med treårsbudget
och HSN:s
verksamhetsplan
I strategiska planen anges
Region Östergötlands strategiska
mål och framgångsfaktorer, och
HSN beslutar om behovs- analyser
som ska göras.
Beslut om överenskommelser och
resursfördelning. HSN i
september. Beslut om
avtal fortlöpande i HSN.
Uppföljning
Delårsrapporter till RS/HSN.
Kunskapssammanträden RS/HSN.
Tematiska uppföljningar under året till HSN
och beredningen
Depression och ångest hos
unga vuxna
Behovsanalys och brukardialog
PV-forum, 2016-11-22, Linda Wärnelius
Disposition
• Om behovsgruppen
• Resultat av behovsanalysen
• Diskussion i smågrupper
• Återkoppling i storgrupp
3
Definition och avgränsning
4
•
Unga personer i ålder 16-29 år
•
Lindriga till svåra besvär av depression eller ångest
•
Samsjuklighet med annan psykisk sjukdom har inte uteslutits
eftersom det är vanligt med depression eller ångest vid annan
sjukdom - fokus har varit att intervjua personer med mest besvär
av depression eller ångest.
•
Psykisk ohälsa används i rapporten. Det är en samlande
beteckning för mindre allvarliga och allvarliga psykiska problem,
där depression och ångest ingår.
Syfte
• Att ge en god nulägesbild av situationen för unga vuxna
med depression och ångest.
• Att kartlägga sjukdomsgruppens behov. Behov
definieras som gapet mellan nuläget och det önskvärda
läget.
• Att ta fram utvecklingsområden som används till
uppdrag och åtaganden för vårdgivare.
5
Underlag till behovsanalysen
• För att definiera behovet görs en sammanvägning av:
- aktuell forskning och pågående nationellt arbete
- professionens bedömning
- patienters erfarenheter och upplevelser
6
Om unga med psykisk ohälsa
7
•
Den nationella folkhälsoenkäten 2015
Nedsatt psykiskt välbefinnande hos personer 16-29 år: 30 procent hos kvinnor och 18 procent
hos män
•
Den psykiatriska vårdkonsumtionen
Den har ökat betydligt mer än den självrapporterade psykiska ohälsan bland barn och
ungdomar hittills under 2000-talet
•
Dolt vårdbehov – befolkningsenkäten Östgötens psykiska hälsa 2015
En stor andel, kring hälften, av unga män och kvinnor har behov av vård för psykisk ohälsa
men har inte sökt för det. Det finns alltså ett dolt vårdbehov som inte syns i statistik över
registrerade diagnoser.
•
Kön
En viktig markör för hur unga uttrycker, förstår och förhåller sig till sin psykiska ohälsa.
•
Antal självmord bland unga
Minskar inte så som det har gjort i andra åldersgrupper.
Fler unga kvinnor än män rapporterar psykisk ohälsa och gör självmordsförsök
Betydligt fler unga män begår självmord (2015, 15-25 år: 68 män & 38 kvinnor)
Pågående nationellt arbete
8
•
När människors förmågor och krav inte stämmer överens – i
första hand anpassa situationen och inte sjukdomsförklara mer
än nödvändigt
•
Vikten av tidig upptäckt av tillstånd som kan bli svåra samt
erbjuda rätt åtgärd för eventuella bakomliggande problem
•
I många delar av landet är vård och behandling för lindrig till svår
psykiska ohälsa underdimensionerad i förhållande till behov
•
Första linjen för tidig upptäckt behöver definieras:
– skola /elevvård tillsammans med första linjens vård
Slutsatser och rekommendation
9
•
Tydliga strukturer för tidig upptäckt behöver utvecklas, både
inom skolan och sjukvården
•
Matcha behandling i större utsträckning: olika psykologiska
behandlingar och läkemedelsbehandling
•
Det är ett gap mellan tillgång och efterfrågan på psykologisk
behandling. Det rekommenderas som första behandlingsalternativ
vid de flesta lindriga och medelsvåra besvär och många patienter
önskar det som behandling.
•
En rekommendation är att göra en fördjupad analys av
efterfrågan och tillgång och utifrån det göra en strategisk
långsiktig plan för förebyggande arbete och vård som
inkluderar alla vårdnivåer
Utvecklingsområden
10
•
Vårdprocessprogram och vårdprogram
•
Medelsvår till svår psykisk ohälsa behöver få en tydlig tillhörighet
•
Ökad tillgång till psykologisk behandling för psykisk ohälsa
•
Kunskap i skolan om psykisk ohälsa och brygga mellan elevhälsan och sjukvården
•
Tydliggöra information på vårdguiden
•
Flera kontaktvägar
•
Uppföljning efter telefonkontakt eller första besök
•
Bedömning med grundlig anamnes; tidig upptäckt och rätt hjälp från början
•
Närståendes betydelsefulla roll ska tas på allvar
•
Säkerställa att alla får en vårdplan och ta fram riktlinjer för vad den ska innehålla
•
Uppföljning av läkemedelsbehandling
•
Individanpassa olika metoder för psykologisk behandling och läkemedelsbehandling
•
Tydliggöra riktlinjer för samverkan mellan sjukvårdens verksamheter
•
Uppföljning och utvärdering efter avslutad behandling
•
Likvärdigt utbud av psykologisk behandling för patienter på alla vårdcentraler i länet
•
Likvärdig vård inom Ungdomshälsan och Ungdomsmottagningen i länet
Diskussionsfrågor
• Vad bör prioriteras utifrån utvecklingsområdena?
• Vad är rimligt att primärvården får som särskilda
utvecklingsområden - Uppdrag 2018?
11
