Introduktion till
religionssociologin
Religionsbeteendevetenskap B1
Vårterminen 2009
Marta Axner
Vad är religionssociologi?
Religionssociologi = sociologi om religion
och religiöst liv
Samhällsvetenskapligt perspektiv
Religion är studieobjektet
Avgränsar sig mot andra religionsämnen
och andra samhällsvetenskaper
Sociologi – studiet av människor
tillsammans
Sociologin studerar hur människor
fungerar tillsammans på samhällsnivå
eller i grupper – från globala strukturer till
interaktion mellan individer.
Funnits som ämne i ungefär 150 år –
klassikerna fortfarande viktiga
Bredd av teorier och metoder – men
ändå en tydlig ämnestradition
Varför?
Sociologins viktigaste fråga
Sociologin söker förklaringar till varför
samhället/grupper ser ut som de gör och
varför människor beter sig som de gör.
•Egenskapsförklaringar
•Relationsförklaringar
•System/strukturförklaringar
Individer eller strukturer?
Strukturperspektiv – sociologi uppifrån
– Utgår från samhället eller större grupper som
helhet
– Söker förklaringar i strukturer – materiella,
moraliska, normativa
– Riskerar att generalisera och att underskatta
individens agens och kontext
Aktörsperspektiv – sociologi nerifrån
– Utgår från individen och de ”små” relationerna
– Söker förklaringar i hur individer agerar, betonar
människans val och rationella handlande
– Riskerar att underskatta maktperspektiv och
strukturernas betydelse
Konflikt eller konsensus?
Konfliktperspektiv
Utgår från de grundläggande konflikter som finns i
samhället mellan grupper, intressen, individer
Betonar konflikternas och maktkampers betydelse för
utvecklingen – ekonomiska intressen, kön,
etnicitet, drifter mm
Exempel: Marx, Freud, feministisk teori
Konsensusperspektiv
Utgår från det som håller samman människor och
samhällen
Betonar kohesion, sammanhållning,
sammanjämkningar för att förstå hur samhället
som helhet kan hållas samman
Exempel: Durkheim, Parsons
Socialkonstruktionism
Sociologer ser verkligheten som socialt
konstruerad
Sociala ordningar är inte naturgivna eller
eviga utan konstrueras/förhandlas av
människor tillsammans. Det innebär att
de är möjliga att förändra.
Att något är socialt konstruerat betyder
inte att det inte är verkligt!
Vad är religion?
Hur skulle du definiera eller förklara vad
religion är?
Vad menar vi med religion?
Olika typer av religionsdefinitioner
Substantiella – vad religion ÄR
Funktionella – vad religion GÖR
Vilken definition som används avgör vad
som kan och bör studeras.
Substantiella
religionsdefinitioner
En substantiell religionsdefinition avgränsar
religion utifrån vad religion är.
Inkluderar ofta trosföreställningar eller
uppfattningar, deltagande i riter/praxis eller
kontakt med något övernaturligt eller heligt.
Ligger ofta nära vardagsuppfattning om religion
och religiösa organisationers egen uppfattning.
Riskerar att bli för snäv och att bli etnocentrisk
(=utgå från den egna kulturens föreställningar).
Exempel på substantiella
religionsdefinitioner
”Tro på gudomliga väsen”
”en sondering mellan en empirisk och en
överempirisk transcendent verklighet”
”En institution som består av kulturellt
präglad interaktion med kulturellt
postulerade övermänskliga väsen”
(Furseth & Repstad s 29-30)
Exempel: Lagen om
trossamfund
”en gemenskap för religiös verksamhet, i
vilken det ingår att anordna gudstjänst”.
Lag (1998:1593) om trossamfund §2
Funktionella religionsdefinitioner
En funktionell religionsdefinition
avgränsar religion utifrån vad religion gör,
dess funktioner för individ och
samhälle/grupp.
Når ofta utanför det som traditionellt
uppfattas som religion, eller organiserad
och textuell religion.
Riskerar att bli alltför vid och i slutändan
meningslös – allting är religion.
Exempel på funktionella
religionsdefinitioner
”Den mänskliga organismens
överskridande av sin biologiska natur”
(T Luckmann)
”Religion är en uppsättning symboliska
föreställningar och handlingar genom
vilka människor får ett förhållande till sina
yttersta existensvillkor.” (R Bellah)
Exempel: Clark & Hoover
“We posit an anthropological definition of
religion: religion as the site of the synthesis and
symbolism of culturally meaningful belief
systems. /…/ Religion, we propose, is not limited
to what happens in a “sacred” realm, traditionally
conceived, but is that part of culture that
persuasively presents a plausible myth of the
ordering of existence. /…/ ‘Religion is explicitly
concerned with both ontological and experiential
dimensions of existence – with being and
meaning. Religion provides meaning for
individual existence by grounding it in a larger,
cosmic framework of significance.’” (Clark &
Hoover)
Religionens dimensioner
Olika dimensioner av religiöst liv (ex: N Smart enl
Bromander)
•Läromässig och filosofisk dimension
•Praktisk och rituell
•Narrativ och mytisk
•Erfarenhetsmässig och emotionell
•Etisk och rättslig
•Social och institutionell
•Materiell och estetisk
Vilken sorts religion undersöks?
Officiell eller icke-officiell religion?
Organiserad eller privat religion?
Textuell eller ”levd” religion?
Officiella representanter (präster,
imamer, ledare) eller ”vanliga
människors” religion?
Medier och kultur?
Några religionssociologiska
forskningsinriktningar i Uppsala
Religion, välfärd och värderingar
The impact of religion – religionen som
samhällsfaktor
Media, religion och kultur
Religion och genus – religionens politiska
betydelse
Ungdomar, identitet och religion
Snabbenkät
Skriv på ett papper några meningar om
följande ämnen. Lämna in anonymt till
Marta när du lämnar salen.
2) Det här ser jag mest fram emot att
läsa om på kursen
3) Det här verkar svårt att förstå eller
kommer att kräva mycket av mig
4) Det här verkar saknas i kursen
