Grundläggande teknik - grundläggande om teknik
Att det är ett om inskjutet är för att det kommer även handla lite om hur vi som människor
och vår hjärna förstår hur saker och ting fungerar.
Det som ligger bakom orden är viktigt för att förstå och tolka juridiska texter, såsom lagar,
myndigheters föreskrifter och olika avtal. Ord och texters betydelse tenderar att variera för
personer med olika bakgrund/utbildning/erfarenhet. Detta påverkar både hur vi förstår och
missförstår varandra.
Förståelse är som ett pussel, det är mänskligt att alltid skapa en förståelse hur olika delar
hänger ihop baserat på den information man har. Detta avspeglas i språket på det sätt orden
och deras betydelse byggs upp. Detta innebär att en så pass komplicerad och abstrakt sak
som bredband och internet kan på en hög abstraktionsnivå vara enkelt, men när man
granskar delar och detaljer så finns ofta olika förståelse om hur det fungerar och hänger ihop.
– Det finns ingen som förstår allt. Det handlar bara om att förstå tillräckligt och på det sätt
som behövs för jobbet.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
1
Instruktion till utdelat material, bilder och texter
Utbildningspasset är utformat för att kursdeltagarna ska följa med i presentationen av
föreläsaren och inte läsa bildtexterna under tiden, eftersom texterna innehåller mer
information och mer djupgående förklaringar än som kommer att tas upp under den
gemensamma genomgången.
Det utdelade materialet är till för att kunna gå tillbaka i efterhand, reflektera, fundera och få
ytterligare information.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
2
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
3
Teknik, språk och teknikkunskap
Det är helt OK att inte förstå
- för ingen kan förstå allt!
Elektronisk kommunikation är allt från att ringa samtal till
att förstå fourier-transformation som används i t.ex.
modulationstekniken OFDM, att kunna konfigurera routrar i
IP-nätverk, sköta drift och underhåll, skriva avtal om teknik
och tjänster…
Bild: Fourier transformation
- behöver man inte kunna.
Listan över forskningsområden, komplicerade tekniska
detaljer och avancerade göromål kan göras oändlig.
Det finns många olika sätt att beskriva, illustrera och förklara
komplexiteten i nät och tekniken. En viktig insikt är att det
är svårt att förenkla tekniska lösningar på ett och samma sätt
som passar olika situationer. Hur vi pratar och refererar till
tekniken på olika sätt kan vara en lika stor (om inte större)
källa till att det blir fel som själva tekniken i sig.
Syftet med detta första avsnitt är att man ska bli medveten
och reflektera över sin egen förståelse av ”hur det fungerar”
och till andras sätt att förklara ”hur det fungerar”.
Men också förstå att det är helt OK att inte förstå - för
ingen kan förstå allt.
Bild: Konfiguration IP router
- behöver man inte kunna.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
4
2016-03-23
På hög abstraktionsnivå blir det komplicerade enkelt.
Från Mars ser jorden ut som en vit prick. På lite närmare håll är den
mest ”den blå planeten”. Från månen kan man se huvudsak tre
saker: moln, vatten och land.
Är internet, bredband och fiber motsvarande de tre huvudsakliga
delarna som ger en helhetsbild inom vår bransch?
Dessa ord, rent begreppsmässigt (hur vi begriper och förstår
dem) relaterar till varandra ungefär
som illustrerats i bilden ovan.
Earth
”Fiber” har blivit ett modeord som
signalerar att bredband och internet
är snabbare och bättre än förut.
I reklamsammanhang har fiber-tv
används för att markera att det är
bättre tv än förut. Kan hända ville
reklammakarna spela på platt-tv
kontra tjock-tv?
Mars
Vi har sedan ett tag Telia Öppen
fiber som ett begrepp på marknaden.
Moon
Men vad betyder just ”öppen fiber”
för kunder, kommuner, konkurrenter,
leverantörer?
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
5
2016-03-23
…och hur hänger internet, bredband och fiber ihop med elektronisk
kommunikation?
Elektronisk kommunikation är svenska lagens mening
det korrekta ordet för det som Operatörer
och deras nätverk producerar.
Centralt för PTS eftersom allt
myndigheten gör styrs av LEK,
Lagen om Elektronisk
Kommunikation
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
6
2016-03-23
Bild: IT-avdelningens skiss över ”nätverket”.
Elektroniska kommunikationsnät kan illustreras på många olika sätt beroende på
syfte och sammanhang.
Om nätbilden ovan
Bilden visar en IT-avdelnings interna bild över sitt egna nät, huvudsakligen i sina lokaler.
Olika geografiskt placerade kontor, om sådana finns, är vanligen representerade och
förbindelsen mellan dessa är oftast bara ritade som ett streck.
Denna bild visar huvudsakligen IP (många känsliga adresser x:ade). Både kabelnätet i huset,
WiFi (dvs. radio) och fiber ritas som streck. I bilden så likställs de med varandra men att de
har lite olika nyanser (färg).
Alla bilder eller illustrationer av nät speglar någon parts perspektiv eller har ett specifikt syfte.
Samma nät eller ännu vanligare samma delar av ett nät kan beskrivas och illustreras på helt
olika sätt beroende på vem som beskriver nätet (nätägare eller köpare av tjänst) men även på
olika sätt av samma aktör (nätägaren) beroende på vad som skall visas.
Beskrivningar och illustrationer av samma sak kan därför se helt olika ut.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
7
2016-03-23
Bild: Nät enl. nätövervakningsprogramvara (HP OpenView etc) - hos operatörer och nätägare.
Elektroniska kommunikationsnät kan illustreras på många olika sätt beroende på
syfte och sammanhang.
Om nätbilderna ovan
Bara aktiv utrustning övervakas. Bryts en fysisk förbindelse (avgrävning av en kabel) så bryts
även förbindelsen på transmissionsnivå mellan de aktiva utrustningarna som går över denna
fysiskiska förbindelse. Om nätet automatiskt kopplar om (redundans i nätet) så kan
kommunikationen fortgå medan det är en annan transmissionslänk och fysisk ledning som
används. Normalt blir då något på bilderna ovan ”rött” t.ex. en linje eller en nod.
Bilderna har ingen eller på sin höjd schematisk geografisk representation eftersom det inte är
relevant i den översiktliga bilden.
Alla bilder eller illustrationer speglar någon parts perspektiv eller har ett specifikt syfte, olika
sätt att beskriva och illustrera samma sak kan därför se helt olika ut.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
8
2016-03-23
Bild: Exempel på nät, BT exchanges for RM network, Surrey School etc. network.
Elektroniska kommunikationsnät kan illustreras på många olika sätt beroende på
syfte och sammanhang.
Om nätbilden ovan
När man visar ett nät i ett större perspektiv så används inte en geografisk representation av
nätet. Här har man lagt in noderna på en karta men förbundit dem på enklaste sätt, dvs
strecken går inte där kabeln går. På samma sätt som t.ex. tunnelbanans sträckning i
Stockholm inte ritas ut geografiskt korrekt på en karta.
För den som funderat på olika nätbegrepp ett tag så kan man notera att termen ”backhaul”
(1 Gbps ”backhaul” links from Surrey network to Telehuse London) används för
förbindelserna mellan detta nät och London. Vi använder den termen ”backhaul” i Sverige
också (i sin engelska form) men inte som i denna bild. Men även engelsmännen verkar
medvetna om denna lite annorlunda användning av ordet eftersom de sätter det inom citattecken.
Termer och begrepp samt geografisk representation är inte exakta. Alla bilder eller
illustrationer speglar någon parts perspektiv eller har ett specifikt syfte, olika sätt att beskriva
och illustrera samma sak kan därför se helt olika ut.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
9
2016-03-23
Bild: Exempel på nät, SUNET, Svenska Universitets-nätverket, nätkarta med belastningsstatistik.
Elektroniska kommunikationsnät kan illustreras på många olika sätt beroende på
syfte och sammanhang.
Om nätbilden ovan
Här representerar linjernas färg belastningen. Att en linje kan ha olika färg tyder på att en
linje inte är en (1) transmissionslänk. Förmodligen. Slutsatsen är att det går inte att veta vad
detta betyder utan att få det mer förklarat.
Bilden visar nätet ur ett begränsat perspektiv för ett visst syfte. Alla bilder eller illustrationer
speglar någon parts perspektiv eller har ett specifikt syfte, olika sätt att beskriva och illustrera
samma sak kan därför se helt olika ut.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
10
2016-03-23
Bild: En visualisering av IP-routing (topologi på IP-nivå) över en del av internet.
Strecken i bilden över en del av internet ovan motsvarar förbindelser på IP-nivå. Ska detta ses
som en boll och motsvara jorden som planet? Bilden har fått en konstnärlig tankeväckande
representation i denna bild. Det påminner om en bild på hjärnans synapser eller något
”organiskt”. Gissningsvis har linjernas färger valts utifrån någon form av egenskap. Den
inzoomade bilden visar att många anslutningar går till samma punkt.
På den horisontella linjen står IP adress 207.205.230.104.
Vem har den adressen? Var i världen finns den?
IP address:
IP country:
IP latitude:
IP longitude:
ISP (Internet Service Provider):
Organization:
207.205.230.104
United States
38.0000
-97.0000
Verizon Business
Verizon Business
???
- En IP adress finns inte som på en
fysisk plats (på marken)
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
11
Grunden för vårt sätt att förstå omvärlden är att skapa en tankemässig representation av
vekligheten. Denna representation av verkligheten baseras i grunden på våra sinnesintryck
men framförallt på högre abstraktionsnivåer i form av bilder kombinerat med en språklig
representation. För att förstå någonting behöver vi ofta inte reflektera hur vi förstår det.
Detta utbildningspass lyfter lite på det locket för att skapa en insikt och perspektiv i dels sin
egen förståelse av teknik och elektronisk kommunikation, dels skapa grund för att hur andra
människor vi möter kan har annan förståelse.
Det är när termer, begrepp och hur de relaterar till varandra på likartade sätt som vi kan
börja förstå vad en person menar istället för att bara höra vad denne säger.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
12
Färg och text
Det är svårt att spontant säga färgerna på bokstäverna, vi har lättare att säga färgen som är
skriven. Det är ett exempel på hur hjärnan fungerar och det är svårt att observera
motsvarande ”fel” mellan ord och tanke som inte är så uppenbara som i detta fall med
färgerna.
Förförståelse
Det kan vara så att i en grupp kan alla ha samma förförståelse, men det betyder inte att den
är helt sann. Vem tänker på en röd majskolv?
Det vi tänker på är begreppet, och det ord vi använder är termen. Vi kan ha synonymer, dvs.
ett begrepp kan ha flera olika termer men det kan även vara det omvända att en term kan ha
många olika betydelser, dvs representera flera olika begrepp.
I kommunikation kan man således vara ”språkligt” överens, men har helt olika förståelse och
man behöver på motsvarande sätt inte vara överens språkligt, men ändå tänka på samma sak.
Detta kan leda till missförstånd. Detta exempel syftar till att kunna reflektera över varför
olika parter eventuellt pratar förbi varandra.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
13
De som har jobbat med tele- och datakommunikation känner till att termerna våglängd
och bandbredd kan ha olika betydelser, men även ”experterna” har normalt en
förstahandstolkning beroende på vilken teknik de jobbat (mest) med…
Eftersom branschfolk kan branschens språkbruk, kan de vara omedvetna om att de använder
synonymer för ett begrepp och en mindre insatt lyssnare tror att det är olika saker. Eller
tvärtom, en och samma term används, men i lite olika sammanhang och betyder då olika
saker.
Dessa språkliga barriärer gör att det kan framstå som mer komplicerat än det är. Viktigt att
vara uppmärksam på språk(miss)bruk, bättre att säga till att man inte förstår.
Men tekniken är komplex precis som världen i övrigt, vi behöver oftast bara en
sammanhållen bild av tekniken på rätt detaljeringsgrad/komplexitetsnivå för att kunna förstå
det vi behöver förstå, dvs. man behöver inte kunna allt.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
14
Poängen med dessa exempel är att visa hur tekniska ”facktermer” som blir allmängods,
brukar få förändrad betydelse.
Var därför uppmärksam på både egen och andras förförståelse (baserad på erfarenhet och
sakkunskap i ämnet) och när det finns risk att prata ”förbi varandra”:
• Samma ord (termer) men med olika syftningar (begrepp)
• Samma syftning (begrepp) men olika ord (termer)
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
15
- Elektronisk kommunikation i sig har inget värde om den inte används på något sätt?
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
16
Bild: Enkel modell över aktörerna/teknik relaterat till elektronisk kommunikation
PTS uppdrag utgår från ”elektronisk kommunikation” så som den är definierad i Lagen om
Elektronisk Kommunikation (LEK). I vardagligt sammanhang så avser elektronisk kommunikation
traditionell fast och mobil telefoni, bredband, uppkoppling till internet och berör nätägare och
operatörer, både i lokalt och nationellt perspektiv.
Bakgrund
För att få en första uppdelning av hela den digitala världen utifrån ett telekomcentrerat perspektiv,
så kan man utgå från en försörjnings-/förädlingskedja (värdekedja inom en bransch). Längst till
vänster finns informationen som är råvara och den färdiga produkten/tjänsten till kund finns till
höger. Informationsförädlingskedja tillämpad på s.k. traditionell media (tidningar/tv/musik) före
internet (1-3 motsvarar nätanslutna tjänster):
1. information samlas in och bearbetas/alt. skapas (journalister/skådespelare/musiker)
2. selekteras och förädlas till en leverans (layout/bilder etc. i artiklar, tv-program/låtar)
3. paketeras till kommersiell produkt (tidningar, tv-kanaler, ”skivbolag”)
4. som distribueras (tidningsbud , tv-utsändning, musikaffärer) och
5. för tv och musik krävs en även en ”användarutrustning” dvs en tv-apparat/skivspelare/ för att
kunden (användaren) ska kunna tillgodogöra sig produkten.
Modellen exemplifierad för bredband/internet:
Nätanslutna tjänster
”www”, tjänster på nätet
Elektronisk kommunikation internet, bredband, fiber
Användarutrustning
dator, pad, tv-box/tv-apparater, smartphone
Användare (personer)
de som använder elektroniska kommunikation
Slutkunder
de som ingår avtal om elektronisk kommunikationstjänst
Modellen beskriver de olika tekniska produktionsplattformarna (resurser) inom branschen och kan
användas för att visa hur marknadsaktörer och deras tjänster förhåller sig till dessa
produktionsresurser.
Användare relaterar till teknik/produktionsplattformar.
Slutkunder relaterar till marknadsaktörer/tjänster. En slutkund ingår avtal och betalar fakturor och
kan t.ex. vara ett företag som representerar många användare.
Notera att det är användare av elektronisk kommunikation som avses i detta fall.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
17
Bild: digital information, en signal, processas internt i mobil telefonen.
Traditionell värdekedja och internet/bredband
I en traditionell förädlingskedja inom en bransch eller industri med fysiska varor så är råvaran
minst förädlad till vänster och slutkunden får den fullt förädlade produkten längst till höger.
När traditionell informationsförädlingskedja kombineras med dubbelriktad elektronisk
kommunikation (datakommunikation/internet/bredband ) så produceras råvaran
information, den digitala versionen av den ursprungliga informationen, med en
användarutrustning av en användare. En journalist eller konsument använder vanligen
elektronisk kommunikation för att göra den tillgänglig via webbtjänst, blogg, eller via sociala
medier.
Det som skiljer från tidigare är att användarna blir både producenter och konsumenter av
information i denna uppkopplade värld.
Värdet av informationen är relaterat till antalet mottagare. Med konsument och producentdualiteten, dvs. att råvaran genereras av mottagarna, så är antalet anslutna till en tjänst
kritiskt. Över en kritisk nivå kan tillväxten av användare vara självgenererande.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
18
Bild: Telefonsamtal i modellen, själva talet görs till digital information av telefonen, vilket betraktas som signal i
elektronisk kommunikation.
Telekommunikation - överföring av tal mellan två abonnenter. Telefonin var från
början analog men började digitaliseras från slutet 70-talet. Digitalt hela vägen till abonnent
kom på 90-talet med ISDN. Telefonen omvandlar tal till digital information och
kommunikation kopplas upp från abonnent A (som ringer) till abonnent B.
Principen för kommunikationen är dock densamma sedan slutet av 1800-talet, dvs. varje
samtal var som att ha en dedicerad ledning mellan de två telefonerna.
Detta kallas kretskopplat nät. Datakommunikation skulle komma och ändra
på hur vi ser elektronisk kommunikation.
Därför översätter vi den traditionella
telefonin till den nya modellen genom
att den både den som ringer och den
som blir uppringd placeras längst till
höger i modellen.
Datakommunikation var från
början mellan många användare
(med terminaler) och en (1) stordator.
Traditionell Illustration av samtal (1 )översätts (2) till ny modell
PC, som kunde hantera program, ersatte ”dumma” terminaler. Datorer kopplades ihop i
datanätverk och en gemensam dator (server) på nätet användes för spara gemensamma filer.
Kommunikationen i datanät är ”alla till alla” och data förmedlades med ”paket” adresserat till
mottagaren som då läser av informationen från detta datapaket.
Kontorets nätverk (LAN, Local Area Network) internet och bredband är alla sådana
paketförmedlande datakommunikationsnät.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
19
Bild: Användarna skapar själva information, vilket betraktat i en förädlingskedja innebär att konsumenter
producerar sin egen råvara!
Datanät och telenät slogs samman och operatörerna började koppla ihop företagens interna
datanät. Internet var det nät som forskare inom universiteten i USA använde.
Internet blev den teknik som vann över andra kommersiella initiativ eftersom det byggde på
en ”öppen källkod”. Med operatörernas medverkan blev internet globalt och en de factostandard. ”Anslutning till internet” är en produkt som säljs till kunder, men internet inte är
ett specifikt, separat nät som frasen antyder. Internet är ett nät av flera nät, eller man säga att
internet är en del av alla operatörers nät.
Med ett publikt internet är användare ofta både konsumenter och producenter av
information. Dessa tre aktörerna i informationsförädlingskedjan har vanligen en egen
relation till användare och slutkunder.
• Operatörerna, ursprungligen via faktura för elektronisk kommunikation, själva
uppkopplingen,
• leverantörer av nätanslutna tjänster och applikationer har kundens dagliga
uppmärksamhet som ser deras webb (app) och
• leverantörer av användarutrustningen (och operativsystem) har den fysiska produkt
som kunderna måste köpa.
Detta innebär en konstant dynamik där aktörerna är beroende av varandra, men konkurrerar
om att ”äga” slutkunden och i möjligaste mån göra andra aktörer till sina underleverantörer.
Denna förändrade spelplan för aktörerna och deras affärsmodeller har vi kunnat följa i
tidnings-, tv- och musikbranschen. Men största förändringen har nog ändå sociala media stått
för, som i grunden nyttjar innehållsproducerande konsumenter. Affärslogiken bygger på
nätverkseffekten att allt fler anslutna användare producerar allt mer innehåll som är intressant
för ytterligare fler som ansluter sig (typexempel Facebook).
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
20
Bild: Sammanfattning över branschen och den elektroniska kommunikationens centrala roll
Affärsdynamiken i informationsförädlingsbranschen består i att ”värde” levereras till
slutkunder som inte är kopplade till fysiska
varor. Till skillnad från en traditionell
värdekedja för fysiska produkter (från råvara till
vänster i bild, till konsument till höger i bild) så
kan aktörer i alla de 3 stegen i denna värdekedja
ha en slutkundsrelation. Detta innebär att det är
konkurrens om kunden samtidigt som man är
ömsesidigt beroende av att varandra för att
värde ska kunna levereras.
Det finns en konfliktlinje mellan traditionella
operatörer och aktörer med nätanslutna tjänster
vilka gör dessa tillgängliga i
användarutrustningen genom en ”app”. De
benämns som ” Content Application Providers”,
CAP.
Genom att betrakta olika aktörer i denna
modell kan man se hur t.ex. operatörerna kan
bli ”klämda” av de stora internationella
aktörerna. Denna bild kan fungera som en
sammanfattning för både tekniken (prylarna)
och hur olika tjänster (och parter) förhåller sig
till varandra.
Framtid
På sikt blir allt fler saker uppkopplade (Internet
of Things, IoT) vilket är den huvudsakliga
drivkraften för utveckling av de mobila 5G
näten.
Det finns stora effektivitetsvinster i många
branscher när produkter och saker blir
uppkopplade. Stora mängder information
skapas som kan förädlas till värde.
Sätten att bygga näten blir mer flexibla,
anpassningsbara och kostnadseffektiva* för
nya behov. Motsvarande utveckling som skett
inom it inom datacenter kommer i näten:
gränserna mellan nätanslutna tjänster,
elektronisk kommunikation och
användarutrustning kommer gradvis luckras
upp. Inom allt fler sektorer i samhället kommer
nya relationer, affärsmodeller och lösningar
uppstå då värde skapas allt mer genom
informationsförädling baserat på elektronisk
kommunikation.
* Software defined networks, SDN,
Network functionality virtualisation, NFV
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
21
Bild: LEK, Lagen om Elektronisk Kommunikation; NÄT vs TJÄNST
LEK definitioner
allmänt kommunikationsnät:
elektroniskt kommunikationsnät som
helt eller huvudsakligen används för
att tillhandahålla allmänt tillgängliga
elektroniska kommunikationstjänster
och som stödjer
informationsöverföring mellan
nätanslutningspunkter,
elektronisk
kommunikationstjänst:
tjänst som vanligen tillhandahålls
mot ersättning och som helt eller
huvudsakligen utgörs av överföring
av signaler i elektroniska
kommunikationsnät,
Tillbaka till nutiden och elektronisk kommunikation
av idag.
Elektronisk kommunikation - enligt lagen om elektronisk
kommunikation, LEK gör en liten men avgörande skillnad
mellan nät och tjänst.
Detta belyses i denna kurs för att det kan lätt bli förvirring
mellan teknik, teknisk funktionalitet och tjänst. Detta låter
kanske konstigt när man tar upp det på detta sätt, men när
en operatör använder tekniska termer i varunamnet till en
tjänst blir det lätt förvirring.
- Vad är Telias ”öppen fiber” – tekniskt/ funktionellt öppet eller är
det bara ett namn på en tjänst?
elektroniskt kommunikationsnät:
system för överföring och i
tillämpliga fall utrustning för
koppling eller dirigering samt passiva
nätdelar och andra resurser som
medger överföring av signaler, via
tråd eller radiovågor, på optisk väg
eller via andra elektromagnetiska
överföringsmedier oberoende av
vilken typ av information som
överförs,
nätanslutningspunkt:
fysisk punkt vid vilken en abonnent
ansluts till ett allmänt
kommunikationsnät
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
22
Bild: Nät och tjänst är definitionsmässigt lika men förekommer i helt olika sammanhang.
Begreppen nät och tjänst är både nära varandra och långt ifrån varandra i sin betydelse. De är
som syskon, men har helt olika kompisgäng!
Om en tjänst heter ”Ethernet Sweden” (Telia) så ska man i första hand se det som ett
varunamn på en tjänst, inte som en teknisk funktion i ett nät.
En tjänst är kopplad till två parter, vanligtvis en säljare och en köpare och ytterst är en tjänst
bestämd och definierad av avtalstext och villkor, inte tekniken.
Anledningen att det ibland är svårt se skillnaden är för att marknadsföring av tjänster sker
ofta med namn och argument hämtade från tekniken.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
23
Bild: Nät och tjänst definitionsmässigt lika som syskon men förekommer i helt olika sammanhang.
Vi kommer att fördjupa oss i nät och hur dessa är funktionellt uppbyggda.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
24
Elektronisk kommunikation - nätets funktionella uppbyggnad
Vi ska skapa en mall, ett praktiskt sätt att sortera all teknik i en gemensam ordning, så vi har
en referens att tolka tekniken utifrån. Detta underlättar för förståelsen av teknik genom att
olika företeelser och teknik kan sättas i relevant relation till varandra. Det underlättar även
möjligheten att kommunicera med andra om teknik på ett bra sätt.
Denna modell utgår från datakommunikation, dvs. paketförmedlade nät såsom bredband och
internet, men är utformad generellt, så att även traditionella telenät får plats på ett logiskt sätt
i förklaringsmodellen.
Liknelse
Tänk att vi alla, var och en, ska ha sina kläder sorterade på samma sätt i samma sorts byrå där
hemma. Så att vi alla har våra strumpor i samma låda och på samma ställe i lådan. Målet är att
alla i familjen ska hålla samma ordning på kläderna.
På nästa sida så förstår du varför vi använder liknelsen med en byrå, även om det kan finnas
bättre liknelser att ta till för att belysa syftet med en modell över nätets funktionella
uppbyggnad.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
25
Bild: Funktioner i fyra olika huvudnivåer för Elektroniskt kommunikations-NÄT
När vi sorterar är det framförallt funktioner vi sorterar (inte fysiska saker). Förklaringen till det är
enkel: ett nätelement (aktiv utrustning) är en fysisk sak, men den kan fylla/innehålla/utföra flera
olika funktioner som är viktigt att hålla separerade.
Så när vi säger att allt ska sorteras är det funktionalitet sorteras in i fyra stycken olika huvudgrupper,
i fyra olika byrålådor. Varje låda har sin ”självklara” funktion och behövs för att elektronisk
kommunikation ska fungera. På samma sätt som vi vet och känner till olika klädesplagg, eller
husgeråd i ett kök, så kan vi sortera dessa på olika sätt på det sätt som de fungerar tillsammans.
Eftersom det finns flera olika konkurrerande aktörer som levererar produkter och system till
operatörer och nätverksbyggare finns det en viss kamp om att beskriva verkligheten för att
framhäva sina tekniska lösningar framför andra. Men eftersom olika tillverkares
nätverksutrustningar behöver fungera tillsammans finns det ändå en gemensam struktur för hur
saker fungerar, även om marknadsföringen och beskrivningar av hur nät bäst ska byggas skiljer sig
mellan leverantörerna av utrustning till näten såsom Cisco, Ericsson etc.
Detta innebär att de kommersiella operatörer, kommuner, stadsnät och entreprenörer som bygger
nät utgår från ”sin” verklighet. För den oinvigde är det svårt att jämföra och förstå olika parters
utsagor i förhållande till varandra.
Alla som direkt eller indirekt vill tjäna pengar kan även medvetet vilja framhäva en världsbild
framför andra. Då blir det extra viktigt att kunna förstå hur man ska sortera nya lösningar och
tekniska innovationer i förhållande till andra lösningar produkter mm. Så att man inte lägger röda
strumpor där röda mössor ska ligga, då blir det snart oreda i byrolådorna.
Låter detta som ett ”icke problem”? Bra i så fall, men det är när man behöver vara riktigt noggrann
eller i pressade situationer dessa olikheter gör sig mest gällande. Och för att slippa det så kan man
utgå från denna enkla modell.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
26
Bild: Funktioner i fyra olika huvudnivåer för elektroniskt kommunikationsnät.
Logiken är att funktionen i en överliggande låda nyttjar, eller använder funktionen i
underliggande låda. Denna förklaringsmodell kan användas för många olika ”system”.
En människa nyttjar/använder en bil, bilen nyttjar/använder en gata, gatan nyttjar/använder
marken.
Kommunikation
Styr och kontrollerar trafikflödet till användare oberoende av underliggande nivåer.
Transmission
Signalöverföring mellan aktiva utrustningar.
Ledning
Passivt ledningsmedia för elektriska, optiska eller radiosignaler.
Grundläggande Infrastruktur
Anläggningar, installationer och kanalisation mm.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
27
Bild: Funktioner i fyra olika huvudnivåer för elektroniskt kommunikations-NÄT.
Att dela upp allt i dessa fyra lådor är naturligtvis en grov förenkling av verkligheten. Men
poängen är att sortera saker som logiskt hör ihop och därför kan man sedan lättare placera
och tolka annan information man får.
Benämningarna av dessa funktionella nivåer och deras definition är inte någon standard eller
helt vedertagen bild, men den är så grundläggande generell att alla aktörer i branschen förstår
den och kan relatera till den.
Denna är modell är har använts inom PTS en längre tid, men har förtydligats för att fungera
som en brygga mellan lagar, EU-kommissionens texter och en teknisk föränderlig värld.
Detta innebär att den juridik och de lagar som styr PTS uppdrag har varit en av
utgångspunkterna för att beskriva tekniken. Modellen ska dessutom vara opartisk och ingen
specifik teknik, part eller intressent ska utgöra en referens/ utgångspunkt för andra.
Det är viktigt för en myndighet att ha ett sätt att beskriva verkligheten som inte gör att en
teknologi/teknisk standard förefaller bli favoriserad. Olika tekniska lösningars
egenskaper/funktionalitet ska ställas mot varandra på ett objektivt sätt. Det därför viktigt att
termer och begrepp är generella och att dessa har valts och definierats av PTS.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
28
Bild: Illustration av begreppet ”OTT - Over the top” i ursprunglig teknisk betydelse.
OTT, Over the top
Detta är ett begrepp refererar till något (i obestämd form) som ligger ovanför elektronisk
kommunikation. Det är något som ”nyttjar/använder” elektronisk kommunikation.
Men kom ihåg, detta är en bild av hur olika funktioner nyttjar varandra och är inte konstigare
än just hur en buss nyttjar en gata eller ett brev nyttjar en posttjänst.
Om man bara uppfattar att begreppet relaterar till att det är något som nyttjar eller använder
elektronisk kommunikation är det inte så stigmatiserat. När OTT tolkas som någon, dvs. en
”OTT-aktör”, så kan man lätt lägga en helt annan värdering på vilken aktör som nyttjar vem.
Denna typ av förskjutning av betydelsen av en term kan vara medveten eller omedveten. Med
aktörer på en konkurrensutsatt marknad, eller parter med en viss agenda, är det vanligt att
begreppsförskjutningar uppstår som en naturlig del av språkets dynamik. Det är dock oftast
mer eller mindre medvetet, eftersom varje part vill måla upp en så gynnsam bild om och för
sig själva i marknadsföring och i kontakter med sina intressenter.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
29
Bild: illustration av begreppet tillämpning i betydelsen "tillämpning av elektronisk kommunikation”.
För undvika begrepp som har använts i andra
syften än de hade från början (OTT) så kan vi
se på saken att elektronisk kommunikation kan
tillämpas på många olika sätt med nätanslutna
tjänster och användarutrustning.
Konsumenter och slutkunder köper tjänster av
någon part, medan användare är den som
brukar tjänsten, använder en tillämpning av
elektronisk kommunikation Ett företag kan
vara en slutkund av elektroniska
kommunikationstjänster men det finns många
användare (alla anställda). Eller ännu vanligare,
mamma eller pappa är kund men det är barnen
som är användare.
Kommunikation
Sammanfattningsvis kan man beskriva att
funktioner som sorteras på denna nivå ”styr
och kontrollerar trafikflödet till användare
oberoende av underliggande nivåer”. Man kan
säga att det är denna nivå som gör att
överföringen av information (signalerna)
kommer ända fram till mottagaren på andra
sidan av hela nätet.
Transmission
Funktioner som sorteras på denna nivå
”överför signaler (information) mellan aktiva
utrustningar i nätet”. Även användarutrustningen datorns och mobiltelefonens
transmissionen fungerar tillsammans med
nätet enl. aktuell standard (t.ex. LTE/ UMTS,
Ethernet)
Transmissionslänk är transmission mellan två
aktiva utrustningar. Kommunikationen är som
en kedja av tranmissionslänkar. Det finns flera
(ofta olika) transmissionslänkar för att skapa
en kommunikation mellan användarnas
utrustningar.
Transmissionen grundläggande uppgift är hur
den digitala informationen skall överföras på
en viss ledning.
Ledning
Passivt ledningsmedia för elektriska-, optiskaeller radiosignaler, dvs Kablar, sladdar och
radiofrekvensband
Grundläggande Infrastruktur
Anläggningar, installationer och kanalisation
mm. Detta är allt annat runt omkring som
behövs
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
30
Bild: Ursprunglig bild (till höger) som används som mall för modellen.
Modellens ursprung
Liknelsen med byrålådorna har syftat komma fram till denna bild (till höger). Eller rättare
sagt modellen är baserad på denna bild som kommer ursprungligen från en rapport om
datakommunikation/internet till regeringen. Denna bild har sedan länge använts inom PTS
och i flera andra sammanhang.
Den presenterade modellen har utifrån denna gjorts neutral (opartisk) och gäller både för
datakommunikation/internet/bredband och traditionell telefoni (telenät). Modellen har
anpassats och detaljerats så att olika tekniska funktioner verkligen kan sorteras i nivåer på ett
sammanhållet sätt och olika teknologiers liknande funktion samlas i samma nivå.
Syftet är att kunna förstå tekniken inom traditionell telekom och internet på ett gemensamt
och enhetligt sätt.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
31
”Så funkar det”
Här följer en beskrivning hur elektronisk kommunikation fungerar utifrån modellens
uppdelning i fyra huvudsakliga funktionella nivåer.
Denna enkla beskrivning syftar till att få en grundläggande känsla för hur det fungerar. Det
finns som vanligt en massa olika detaljer som inte kommer visas.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
32
Bild: Den grundläggande infrastrukturen, tätort.
För att illustrera hur elektronisk kommunikation fungerar behöver vi beskriva vad vi har för
komponenter och vilka funktioner de har.
Vi börjar exemplet med lite ”grundläggande infrastruktur” och vi befinner oss i ett
villaområde i utkanten av en tätort, låt oss tänka oss ett område byggt på 60-talet.
Den blå byggnaden är en telestation byggd av televerket. Infrastrukturen för telekablarna,
dvs rör och brunnar i marken, anlades i samband med att området etablerades.
Funktionsnivån ”grundläggande infrastruktur”
Infrastruktur avseende mark, byggnader och kringutrustning som behövs för att kunna dra
kabel och få antenner på plats.
Kännetecknande för grundläggande infrastruktur är att den inte direkt är en del av själva
”signalöverföringen” i ett elektroniskt kommunikationsnät.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
33
Bild: Grundläggande infrastruktur för accessnät i tätort. Aktiv utrustning för bredband via telenätet
(telejacket/ADSL).
Aktiv utrustning är den utrustning som hanterar ”signaler” i ett elektroniskt
kommunikationsnät och som behöver strömförsörjning.
Lite slarvigt benämns dessa som ”burkar” vilket relaterar till att de är fysiska saker och de kan
ha olika innehåll, och med innehåll avses olika funktioner. Dessa funktioner grupperas i
modellen i två huvudnivåer:
Transmission
Signalöverföring mellan aktiva utrustningar.
Kommunikationen
Styr och kontrollerar trafikflödet till användare oberoende av underliggande nivåer.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
34
Bild: Flera olika ledningar för bredband via telenätet (telejacket/ADSL).
En (1) ledning är det som leder en (1) signal från en plats till en annan. En kabel kan
innehålla flera ledningar… Mer om det senare.
Funktionsnivån ”ledning”
Ledning är det medium som leder ”signal”, signal är ett samlingsnamn för den information
som överförs oberoende hur den är ”modulerad” dvs. oaktat hur den är utformad av den
aktiva transmissionsutrustningen.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
35
Bild: Olika typer av transmission för bredband via telenätet (telejacket/ ADSL).
Transmission
Signalöverföring mellan aktiva utrustningar.
Fram till nu har vi pratat om passiv utrustning och modellen bygger på att även dessa nivåer
har en funktionalitet. Men när man pratar om ”så fungerar det” hamnar man tankemässigt
mer i ett händelseförlopp, dvs. mer användning av funktionaliteter. Det är just detta som gör
att ”nät” i form av funktionalitet och ”tjänster” i form av användning av nätet ligger
begreppsmässigt nära varandra. Men tjänst ska, som illustrerats tidigare, tolkas mer i
sammanhang av ett förhållande mellan två parter. Modellen bygger på att transmission är
funktionalitet som finns tillgänglig på samma sätt som en ledning finns tillgänglig i ett nät.
I datorer är transmissionsutrustningen vanligen kallad för ”nätverkskortet” och kortet
refererar till det kretskort som specifikt hanterar datakommunikationen. Även benämningen
”Ethernetkortet” är vanligt, Ethernet refererar till en familj av likartade sätt att hantera
signalen för olika typer av ledningar. Vanligast på ett kontor är ”nätverkskabeln” som kan
även kan kallas för Ethernetkabeln.
Vi har ofta även ett ”nätverkskort för trådlös uppkoppling (WiFi)” inbyggt i våra datorer.
Även detta är transmissionsutrustning. (Illustreras symboliskt som en låda med en antenn.)
Tranmissionens uppgift är just att förvandla informationen på sådant sätt att den kan
överföras på ledningen, i detta fall på radiofrekvensbandet 2,4 Ghz. Transmissions-metoden
och standarder för detta går under samlingsnamnet Wi-Fi.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
36
Bild: Kommunikation med IP mellan dator och aktiva noder vid bredband via telenätet (telejacket/ADSL).
Kommunikationen
Styr och kontrollerar trafikflödet till användare
oberoende av underliggande nivåer så att
information/data når avsedd destination.
Telefonsamtal är mellan två telefoner.
Data, eller datatrafik, kan vara mellan en dator
och en ”nätansluten tjänst” (t.ex. vilken
webbsida som helst).
För internet används IP, internetprotokoll, och
vanligen hör man talas om ip-adresser, vilket är
tilldelade nummer till både användare och till
aktiv kommunikations-utrustning i nätet.
IP Version 4 Exempel/ format:
101.108.025.100
IP v.4 adresser är idag en bristvara och olika
metoder för att använda samma adress flera
gånger finns idag, t.ex. Network Adress
Translation, NAT, översättning till s.k. privata
IP-adresser. När dessa infördes ansågs det att
de drygt 4 miljarder möjliga adresserna vara
näst in till obegränsat antal.
IP Version 6
Exempel/format:
2001 :0DB8 :AC10 :FEO1 :0000 :0000 :0000
IP v6: 57 miljarder adresser per gram av hela vår
planets massa!
Signal/Signalering
Notera begrepp: signal är all information som
överförs, signalering är när nätverkets noder
pratar internt ”med varandra” om nätverket
och hur de skall fungera tillsammans.
I datorer är ”nätverkskortet”
transmissionsutrustning och
kommunikationsfunktionen (dvs. det som
hanterar IP-adresser) en programvara som
fungerar tillsammans med nätverkskortet.
Överkurs
Det går att ta reda på vilken IP-adress sin egen
dator har, samt IP-adressen på den nod som
skickar data ut på internet, dvs. routern eller
”gateway” som den benämns i programvara/
konfigurering.
Dator med Windows kör: cmd.exe för att få
klassisk dos-promt på datorn. Skriv: ipconfig
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
37
Notera
De funktionella nivåerna är beskrivna just som nivåer, för att kunna exponera och visa upp
dessa. I verkligheten så döljs dessa snarast inuti varandra, som en rysk docka (Matrjosjka):
• Kablar/ledningar går inuti kanalisationen,
• transmissionen (t.ex. Ethernet) är inuti ledningarna (t.ex. fibern) och
• kommunikationen (IP) är inuti transmissionen…
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
38
Topologi kommer från grekiskans ”topos”(plats, ställe) och "logos”(lära).
Det är en form av geometri där endast formen på objekten, och inte några avstånd,
betraktas.
Detta är även en gren inom den moderna matematiken, vilken är relevant för hur t.ex. routrar
i ett nät räknar ut bästa vägen för signaler (data) genom ett nät.
Nättopologi är ett schematiskt sätt att visa signalöverföring och hur ett nät är
sammankopplat – men ett nät är sammankopplat på flera olika nivåer, så frågan man med
rätta kan ställa sig är: Vad visar en nättopologi egentligen?
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
39
Bild: Accessnät i tätort, bredband via telenätet (telejacket/ADSL).
Nätets topologi är ett schematiskt sätt att visa hur ett nät är sammankopplat. Topologin
ritas som geometriska figurer med linjer och punkter. För att förstå vad en schematisk och
topologisk bild på ett nät visar, är det viktigt att förstå vad dessa linjer och punkter syftar på,
vilken funktionell nivå och även vilken delnivå som åskådliggörs.
I detta exempel är det ett accessnät med kopparledningar, ursprungligen för telefoni och
ADSL för bredbandsuppkoppling, det som tidigare benämndes ”bredband via telejacket”.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
40
Bild: Schematisk illustration av ledningar i kanalisation, här som kabelrör och brunnar.
Kanalisationen förgrenar sig i respektive brunn och tjänar som framföringsväg för kablar. I
denna framföringsväg kan man således dra fiberkabeln på olika sätt, det vanligast
förekommande är att dra kablarna från punkt A (telestationen/byanoden etc.) till respektive
fastighet/byggnad.
Kanalisation (som tillhör ”grundläggande infrastruktur”) är i bilden ritat med blå nyans, och
kablarna (med ledningar inuti) rött/limegrönt.
För att göra detta lite tydligare så kan man separera dessa två funktionalitetsnivåer som
modellen och rita dem var för sig, så som modellen är uppdelad.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
41
Bild: Topologi separerad i respektive funktionell nivå.
Topologiska bilder används för att illustrera en specifik sak eller för ett specifikt syfte.
Om man vill visa hur ett nät rent signalmässigt är kopplat visar man varje unik signalledning.
Vill man ha en topologisk modell som t.ex. speglar grävkostnaderna och visar möjligheten
för samförläggning, är det mer relevant att rita hur själva kabeldiket, grävning/kanalisationen
ser ut rent geometriskt.
Notera logiken med att kablar/ledningar går inuti kanalisationen är genomgående för alla
nivåer i modellen, även på de högre nivåerna, dvs. IP-trafik (kommunikationen) finns
inbakad inuti Ethernet (transmissionen).
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
42
Bild: Relationer mellan topologiers punkter och sträckor på olika funktionella nivåer.
Topologiska bilder används för att illustrera en specifik sak eller för ett specifikt syfte.
Trots en så pass enkel sak som ovan, får man ganska snabbt väldigt många ”punkter”.
Och då pratar vi bara om punkterna på kanalisationen och punkterna för själva fibern som
leder signalen.
När man dokumenterar ett nät (anläggningsdokumentation) kan det vara 100-tals fibrer,
många anslutningspunker och olika sträckor som ska dokumenteras. Lägg där till att hålla
reda på vilket kabelrör, vilken fiber som börjar och slutar var och hur dessa är
sammankopplade i ett stort nät.
Men även i olika avtal, uppdragsbeskrivningar, beställningar mm är det viktigt att förstå vad
olika punkter och sträckor verkligen är.
Vad är AB1?
• är det ”brunnen” i sig (brunn nr AB1),
• punkten som knyter samman de tre rören (avgreningspunkt AB1) eller
• platsen (AB1 = ”orten Höghult”, eller GPS koordinater longitud /latitud)?
Sträckan AB1 – x2: Om kostnaden för sträckan anges som Höghult – Stigfors är 12,3 km: Är
det fågelvägen, är det bilvägens längd eller en detaljplanerad grävsträcka som anges?
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
43
Bild: Topologier och benämning.
Den schematiska bilden kan sedan förenklas ytterligare beroende på vad som ska framhävas
och oftast gör man detta med så enkla och tydliga geometriska former som möjligt.
Denna slutsats är speciellt bra att reflektera över när man ser skisser över nät utritat i
geografiska sammanhang.
En bra kontrollfråga till sig själv är ”vad betyder strecket” men ännu bättre ”vad är det för en
punkt”.
T.ex. anslutningspunkt, är det en
• plats, (adress, byggnad, lokal),
• punkt på kanalisationen/röret (t.ex. en brunn som i andra tillfällen kallad för
avgreningspunkt),
• en punkt på fibern, dvs fysisk kontakt med t.ex. nr 8157-21
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
44
Bild: Nät som begrepp (tankeobjekt) är en geometrisk figur som är uppbyggd av linjer och punkter.
En topologisk åskådning av elektroniska
kommunikationsnät är grundläggande för de
olika begrepp som används. Det är
grundläggande rent språkligt och
tankemässigt för vårt sätt att förstå hur det
hänger ihop och fungerar.
Det ritas gärna på whiteboard när man pratar
om nätverk av olika slag. Det kan vara svårt
att ifrågasätta en linje eller en punkt när
någon ritar en sådan skiss. Men förvånansvärt
ofta så blir det svårt att definiera vad exakt en
linje eller en punkt betyder om man ska
identifiera den rent konkret, t.ex. i en
avtalstext eller i verkligheten.
Topologi är ett sätt att åskådligöra ett specifikt
perspektiv eller funktion. Genom att
kombinera olika topologiska element
(funktioner) kan ovidkommande detaljer
utelämnas och illustrera just det som saken
gäller vid olika tillfällen. De initiala bilderna i
denna presentation är just sådana
illustrationer med ett visst syfte för en viss
målgrupp.
Varför är ordet ”nät” svårt?
Nät är ett så pass generellt begrepp
med en vid betydelse och omfattar alla
möjliga geometriska figurer som består i linjer
och punkter.
Ett komplett elektroniskt nät kan bestå av så
många olika kopplingar att dessa inte är
möjliga att illustrera i två dimensioner på ett
papper.
”Nät” som begrepp är därför inte bara
tacksamt, utan i många fall helt nödvändigt att
avgränsa genom användandet av ett prefix.
Nät kan således avgränsas eller specificeras i
vitt skilda perspektiv.
Förutom ange en utbredning, en topografi
eller en funktion så kan ordet nät knytas till en
olika parters perspektiv. En aktör som t.ex.
tillhandahåller globala
kommunikationslösningar kan ha en
”accessnod” i Sverige och alla förbindelser i
Sverige är accessförbindelser. De aktörer som
lokalt levererar denna förbindelse i Sverige
har i sitt perspektiv inte ett landsomfattande
accessnät.
Det finns helt enkelt ingen entydig
avgränsning eller tolkningar av olika typer av
nät.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
45
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
46
IT- och telekomföretagen, Begrepp och definitioner fiberbaserad infrastruktur, v.1.0, 2015-01-20.
Trots standarder på marknaden så förekommer det av hävd olika språkbruk och sätt att se på
fiberinfrastruktur. PTS har i par omgångar finansierat och medverkat till branschöverenskommelser
och till att de största operatörerna och stadsnätsföreningen kommit överens om dokumentation för
fibernät och därmed ensat betydelsen av olika begrepp/termer.
Nationella nät
Knyter samman landets olika regioner och är även anslutna till internationella nät.
Regionnät
Knyter ihop nät inom en region. Regionnät benämns även som närnät och ortsammanbindande nät.
Anslutningsnät
Nät mellan accessnod/anslutningsnod och närmast ovanliggande nodnivå. Är oftast ett nät inom en
tätort.
Accessnät
Nät mellan accessnod/anslutningsnod och slutkund. Nät för att ansluta enskilda slutkunder eller
kundgrupper. Anslutningar inom accessnät benämns även som lokalaccess.
Nod
Nod är en kopplingspunkt där trafikflöden blandas, koncentreras och fördelas. Kan vara en
kopplingspunkt för fiber eller även en kopplingspunkt där fiber kopplas mot koaxialkabelnät
Accessnod
Den nod som på ena sidan är ansluten till nät nivå 1-3 och på andra sidan är ansluten till accessnät.
Accessnod benämns även som anslutningsnod.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
47
I SSSNfs tidigare definition av nät
är anslutningsnät och accessnät
mer synonymt med varandra än i
den senaste versionen som
IT- och Telekomföretagen förvaltar.
Sett till de totala kostnaderna dvs.
både för att bygga nätet samt för löpande drift och förvaltning, är det ekonomiskt försvarbart (och
tekniskt möjligt) att bygga längre sträckor med fiber än tidigare med kopparnätet för telefoni. Det
är även ekonomiskt fördelaktigt att fördela den fasta kostnaden för en nod på så många användare
som möjligt. Med en sårbarhetsanalys, som tar hänsyn till antalet användare, ökar kravet på
robusthet ju längre in i nätet man kommer. Det mest fördelaktiga sättet att bygga är olika från fall
till fall, men en förklarande schematisk bild av olika fall kan illustreras så här:
1. Accessnät i tätort.
Anslutningsnätet finns i en del av en stad där det finns flera accessnät. Anslutningsnätet
ansluter accessnäten till en ortsnod.
2. Accessnät i landsbygd i anslutning till mindre tätort.
Site på en ort samutnyttjas för access- och ortsammanbindande förbindelser,
dvs. ortsnod och accessnoden för omgivande landsbygd är samlokaliserad i samma
lokal/byggnad. Glesare befolkning och längre sträckor i accessnätet än i tätort.
Accessnod är centraliserad, dvs. flyttad inåt i nätet jämfört med tätort.
3. Accessnät i glesbygd i anslutning till liten ort (mindre än tätort i punkt 2 ovan).
Ortsnoden är även accessnoden för omgivande glesbygd
Accessnät med längre sträckor jmf med landsbygd (punkt 2 ovan). De sträckor där många
fiber samlas för att kostnadseffektivt överbrygga längre avstånd benämnes huvudstråk, där
man förlagt huvudkablar. De delar av nätet som är användarnära kan byggas som accessnät i
tätort.
Accessnod är centraliserad, dvs flyttad inåt i nätet jämfört med tätort.
Accessnät i fall 2 och 3 ovan är utanför tätort.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
48
3. Accessnät i Glesbygd i anslutning
till liten ort.
I praktiken i mycket glest befolkade
trakter finns användare och bebyggelse
utmed en vägs sträckning.
De delar av accessnätet som är nära användarna blir då som avgreningar från huvudstråk/
huvudkabeln.
Huvudstråket /huvudkabeln och fungerar som ett ”anslutningsnät” för ”slutanvändarnära
accessnät”.
Detta sätt att se accessnät i glesbygd är utgångspunkten för fondsamordningen mellan Tillväxtverkets och
Jordbruksverkets olika fondmedel för att bygga bredband.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
49
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
50
Stödmedel
Stödmedel driver utbyggnaden av
fiber. Bilden visar fondsamordningen
för de delar i nät där båda fonderna
kan användas. Mer detaljerad
information för vad som gäller för
Regionalfonden finns i särskild
rekommendation utfärdad av Tillväxtverket.
Olika typer av nät (elektroniska kommunikationsnät)
Prefix framför ordet ”nät” avser att beskriva vilket nät som åsyftas. Nationella- respektive
regionsnät relaterar till område med relativt tydliga administrativa gränser. Redan vid
benämningen ”ortsammanbindande nät” blir det svårare att avgöra vilket faktiskt område
som avses. Man kan se det genom att prefixen har en annan syftning, syftar mer till själva
ledningarnas funktion. Ortsammanbindande nät är nät där ledningens funktion är att knyta
samman två orter. Vän av ordning kan sedan fråga sig vad en ”ort” är och var gränsen till
sådana går, men sådan filosofisk/juridisk diskussion ingår inte i denna kurs.
Däremot kan man fråga sig huruvida ett anslutningsnät och accessnät ”är en del av
regionnät” eller ”del av ortsammanbindande nät”. Här kan uppfattningarna gå isär utan att
någon har rätt eller fel, då det inte finns en gemensam absolut definition samt att de olika
prefix som används syftar till olika sorters storheter och funktionella nivåer enl. modellen.
Viktigast är att olika parter är överens och kan förstå varandra, och därför är det viktigt att se
hur olika parter tolkar begrepp på olika sätt.
Bilden ovan är baserad på IT- & Telekomföretagens gemensamt överenskomna beskrivning
av olika nät och anpassad till förutsättningarna som kommit med Fondmedlen.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
51
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
52
- Blir det inte för ”teoretiskt” att hålla på att prata modell istället för tekniken i sig?
- Varför behöver vi ytterligare dela upp saker i olika undernivåer?
Ett alternativ är att lära sig alla detaljer och sedan lista ut hur allt hänger ihop. Därefter
jämföra olika sätt att lösa tekniska utmaningar och utifrån det skapa sig förståelse för de
grundläggande principerna. Alternativt så kan man lära sig genvägen med modellen och
redan från start kunna sortera alla detaljer på rätt sätt i förhållande till varandra.
Jämför med att lära sig världen genom att ut och resa för att själv rita kartan själv, alternativt först studera en
karta och sedan ut och resa och förstå världen.
Modellen fungerar även som en checklista, för att se om man fått med allt, tänkt på allt.
Extra praktiskt för en bredbandskoordinator som möter många olika aktörer och
verklighetsbeskrivningar och sätta detta i relation till andra utsagor och om det finns något
som saknas.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
53
Bild: Grundläggande Infrastruktur. Andra förekommande benämningar är anläggningsinfrastruktur och fysisk infrastruktur
- det finns ingen enhetlig benämning.
Grundläggande infrastruktur avser den infrastruktur som inte direkt är en del av själva
signalöverföringen men behövs på de platser och sträckor där ett nät ska anläggas.
Topologi för kabeldike och kanalisation: Punkt till multipunkt, telestation till flera byggnader.
Notera att kanalisationen i sig kan ha flera topologier eftersom man använder ibland s.k. subkanalisation, dvs. rör i rör. Varje sådant mindre rör kan då vara punkt till punkt, från telestation till
en byggnad. Sub-kanalisation kan vara s.k. mikrokanalisation (t.ex. för blåsfiber) vilka läggs i
optorör, dvs. kabelrör för optofiberkabel.
Slutsats
Topologiska sträckor och punkter kan avse olika saker. En anslutningspunkt kan avse en fysisk
plats (som byggnad, t.ex. telestation), en ände av ett optorör eller ett mikrorör (subkanalisationens). Det kan även avse en kontakt för en enskild fiber, som tillhör den funktionella
nivån ledning.
Grundläggande infrastruktur har flera undernivåer som är relevanta att särskilja för att kunna
förstå om en anslutningspunkt avser kanalisationen eller om det är adressen och byggnaden där
den aktiva noden finns.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
54
Bild: Relationer och ordning mellan objekt och dess funktionalitet inom grundläggande infrastruktur.
Grundläggande infrastruktur för elektronisk kommunikation har en naturlig uppdelning mellan
det som avser sträckor och det som är hänförligt till en plats där man bygger det som i det
traditionella telenätet kallas för telestation.
Delnivå mark och miljö kan ses i två nivåer:
Geografi, område är helt avgörande för nätet. Administrativa gränser som mellan nationer är
uppenbara att det gäller olika lagar och regler, men det finns en rad andra avgränsade områden
som påverkar: kommuner, län, naturreservat och inte minst gränser mellan olika fastigheter
(markägare). *Radiovågor utbreder sig i de fysikaliska rummets tre dimensioner som
elektromagnetiska vågor. Det fysikaliska rummet är en naturresurs som kan jämförbart med
geografi. PTS har ansvar för planering och internationell harmonisering hur denna naturresurs
nyttjas inom Sveriges gränser.
Plats, sträcka anges normalt med koordinater eller adresser och är väldokumenterade i ett nät
(nätdokumentation). Objekt och dess funktion är relaterat till markarbete och sådant som
funktionellt är jämförbart för att bygga en ”site” eller förlägga kabel, t.ex. broar, tunnlar, befintliga
högspänningsstolpar.
Kanalisation, anordnad framföringsväg för kabel eller sub-kanalisation.
Sub-kanalisation rörsystem för mindre kablar eller blåsfiber.
Olika metoder att bygga nät beroende på förutsättningar. Kanalisation är rationellt för service
underhåll och framtidsäkert. Dessa nivåer kan ha olika topologi.
Site (eng: plats/byggplats, område)
En plats och topologisk punkt i ett nät i form av byggnad eller en lokal där förbindelser
sammanstrålar och är anslutna till en nod t.ex. fiber anslutna till aktiv utrustning.
Kringutrusting, installationer på site, dvs. i och direkt anslutning till byggnad/lokal finns en hel
del saker (funktioner) som inte direkt har med signalöverföringen att göra, men som ändå är
viktiga för att ett nät skall fungera: elanläggning med reservkraft, kyla, brandskydd, skalskydd (lås
och larm) etc.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
55
Bild: Fiberkabel i kanalisation mellan telestation byggnaden, en fiber ansluten till aktiv utrustning. I flerfamiljshus
tillhör själva fibern mellan källaren och lägenheten vanligtvis fastighetsägaren.
Topologisk linje
Själva ledningen, t.ex. svartfiber (oupplyst fiber, ej ansluten fiber, fiberförbindelse,
svartfiberförbindelse).
Topologisk punkt
Punkter på enskild ledare, t.ex. kontakt eller en skarvpunkt t.ex. anslutningspunkt:
• Fiberkontakt i lägenheten
• Kontakt i kopplingsskåp (ODF) på telestationen
En anslutningspunkt där en operatör ansluter till en annan operatörs nät benämns ofta som
”överlämningspunkt”.
ODF, Optical distribution frame, är en box där en fiberkabel avslutas och öppnas upp så att och
respektive fibertråd kan avslutas från insidan till en fiberoptisk ”hon”-kontakt i en panel. Denna
kontakt är vanligtvis en anslutningspunkt/överlämningspunkt till svartfiber.
En skarv, dvs. en skarvpunkt på en fiber, är vanligtvis svetsad (fibertrådarna är sammansmälta)
men en fiber kan även vara skarvad med kontakter, vilket är en dyrare och kvalitetsmässigt sämre
skarvpunkt.
Förbindelse, typiskt sett i ett accessnät är fiberförbindelsens (accessen, svartfibern,
accessförbindelsen) anslutningspunkter i var ända, dvs. i den box som fibern (fibertråden) avslutas
med en kontakt på telestationen respektive i hemmet.
Switch är en aktiv utrustning, se ”transmission”.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
56
Bild: Sändningstillståndet ger förutsättningarna för Radioanvändning detta efterföljs teknisk med
transmissionsutrustning och dess antenn.
Topologi
Radiomediet, dvs det fysikaliska rummet i sig, har ingen topologi.
Radiovågor utbreder sig i de fysikaliska rummets tre dimensioner som elektromagnetiska
vågor (eller fotoner) och är inte relaterat till ”luften” som det ibland omnämns i brist på
bättre vardagligt ord. År 1644 introducerades tanken på att rummet utgjordes av ett
medium kallat eter. På 1860-talet ansågs radiovågorna vara just vibration i denna eter. 1905
gjorde Einstein slut på denna missuppfattning om eter och introducerade den 4dimensionella rum-tiden.
I lagen (LEK) omnämns detta som ”ej särskilt anordnat ledningsmedium”. Sättet avgränsa
för att effektivt kunna utnyttja denna naturresurs är att dela upp den i frekvensband
relaterat till geografi.
Radiolicenser är den vardagliga termen för PTS sändningstillstånd, ett sändningstillstånd
för ett frekvensband som avgränsas mellan en övre och en undre frekvens. Tillståndet
vanligen kopplat till en max tillåten effekt vid sändning (transmission)samt ett eller flera
geografiskt områden, eller i vissa fall angivet som punkt och viss riktning.
Ett radiofrekvensband kan funktionellt betraktas som en ledning.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
57
Bild: funktionella nivåer inom ”ledning”.
Ledning
Ledning, syftning till Ledning av signaler omfattar passiva ledningar av olika material
(medium) inkl. avgränsat radiofrekvensband. Med ”passiva ledningar” avses att signalen
inte tillförs någon extra energi, dvs. att signalen inte aktivt förstärks eller förändras.
Ledningsnivå delas i denna modell upp i tre funktionella delnivåer:
• En ledares kapacitet och egenskaper.
• Ledare för en signal (en fiber, ett kopparpar) och ledningens kontakt.
• Kablar/ kabelnät (dels krav på kablarna men även hur nätet byggs och kopplas).
Passiva komponenter i direkt anslutning till ledningen som påverkar
signalöverföringskapacitet eller egenskaper är funktionellt en del av ledaren/ledning, t.ex.
kontakter, skarvdon, optisk splitter, frekvensfilter etc.
Ledning medger att en signal (digital information) kan transporteras mellan fysiskt och
funktionellt skilda punkter i ett elektroniskt kommunikationsnät. Ledningar som är som
är en del av, eller utgör en förlängning av en aktiv utrustning räknas inte hit, t.ex.
antennkabel/vågledare, förstärkare, RF filter och antenner, vilket ses som en funktionellt
integrerad del av en mobilbasstation (aktiv utrustning) se Transmission.
Överkurs:
Passiv ledning eller inte? Det är möjligt med optisk förstärkning av signal direkt i fibern
– s.k. erbiumdopad förstärkare (EDFA) eller distribuerad ramanförstärkare (DRA) är två
lite olika metoder för detta. Har man kommit till den sådan diskussion, så förstår redan
på det här med fiber! Denna typ av förstärkning används t.ex. i sjö- och oceankablar för
att förstärka signalen ”på vägen”.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
58
Bild: Transmission i en fiber i accessnätet.
Topologisk linje
Virtuell/logisk förbindelse, Förbindelse, Transmissionslänk, Virtuella LAN (kontorsnät),
SDH.
Topologisk punkt
Förbindelsens ändpunkt i aktiv utrustning , t.ex. Ethernetswitch, DSL-modem/ DSLAM.
Ändpunkten vanligen identifierad med en adress/ID nummer kopplat till en fysisk
komponent i en aktiv utrustning, SIM kort, nätverkskort, logisk tidlucka på ett fysiskt
interface i ett nätelement (kretskopplat nät)
En förbindelse på transmissionsnivå kan lämnas över mellan två olika nät (två olika
operatörer) via en anslutningspunkt som inte är en ändpunkt av förbindelsen. En fysisk
anslutningspunkt, en kontakt på en ledning, kan innehålla flera separata virtuella förbindelser,
Switch är en aktiv utrustning vanligen med Transmissionstekniken Ethernet som är ett
samlingsnamn för en lång rad olika varianter av denna transmissionsmetod anpassat för olika
ledningar. (finns flera varianter för fiber, koppar och radio (WiFi).
Med transmissonsmetoden Ethernet som har möjlighet att använda flera olika typer av
ledningar kan en ethernetförbindelse sträcka sig över flera aktiva noder (switchar).
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
59
Transmission
En funktion i ett elektroniskt
kommunikationsnät som överför en signal
mellan aktiva utrustningar genom att hantera
och anpassa den digital information (”signal”)
för en specifik ledning (medium) eller del
därav.
En transmissionslänk är förbindelse mellan
två aktiva transmissionsutrustningar.
Transmission tillsammans med underliggande
nivåer gör att information, i form av digitala
bitar (bit = ett tecken med värde 1 eller 0)
sänds med en viss takt och transporteras i
ledningen över en fysisk sträcka. Man mäter
denna takt som ”bitar per sekund” omnämner
det som en hastighet mätt i kilo- (tusen),
Mega- (miljoner) eller Giga- (miljarder) bitar
per sekund (Bit/s). I dagligt tal försvinner
sekunderna man pratar om bit hastigheter
som t.ex. 100Megabit.
Transmissionens bit-hastighet för en viss
ledning definieras av standarder i de tre övre
delnivåerna och takten/frekvensen styrs
ytterst av en komponent (klocka) på
hårdvaran i transmissionsutrustningen.
All aktiv utrustning som har en nätverksport
(kontakt) eller antenn/antennutgång (kontakt)
har funktionen ”transmission” även om den
har kommunikations funktionalitet. En IProuter hanterar både transmission och
kommunikationsnivån.
I nätets noder på en site (typiskt datahallmiljö) är utrustningen rackmonterad i skåp.
Den aktiva utrustningen kan dock fysiskt vara
uppbyggd så att transmissionen sköts av en
separat interfacemodul som är utbytbar för att
kunna ansluta till olika typer av ledningar.
Denna interfacemodul kan vara konstruerad
som ett instickskort i den aktiva utrustningen
och har oftast en frontpanel med
nätverksanslutningar, vanligen som ”hon”kontakter.
Även en vanlig PC är en utrustning som är
hanterar transmission, kommunikation och
olika tillämpningar/applikationer. Det som
tillhör själva transmissionsnivån på en PC är
t.ex. nätverkskortet med datakabel (LAN)
anslutningen.
Också ett mobilt 3G-modem, t.ex. en USBsticka är funktionellt hänförligt till
transmissionsnivån.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
60
Gränssnitt,
anslutning
till ledande medium
Exempel på transmission och standarder
• DSLAM; xDSL, ADSL, VDSL,
• Ethernet; Hub, switch, interface: IEEE802.3; 10/100/1000
BaseT,
• WiFi (IEEE 802.11a/b/g/n)
• Mobil(Radio): LTE(E-UTRAN), GSM/UMTS
• Optical CrossConnect, Optical Add drop Multiplexor,
WDM, DWDM, CWDM (ITU-T standarder)
• SDH, ATM,
• KabelTV: DOCSIS v.2, v.3
• Broadcasting
Anslutning till ledande medium:
Aktiv utrustning för ledningar av
metall eller optofiber har vanligen en
Honkontakt omnämns som interface
eller modul som syftar på kretskortet
med elektronik som hanterar signalen
för den aktuella ledningen (term vanligast i
tekniska sammanhang). Denna benämns även
nätverksport eller förkortat bara som port (term
vanligast i ekonomiskt-tekniskt samanhang).
Själva ledningen har motsvarande hankontakt.
Eftersom transmissionen är avpassad för
specifik ledning finns benämningar, t.ex.
Ethernet som relateras till både vissa typer av
ledningar och till själva transmissionsteknologin. Vad gäller radio ses antennen som
transmissions-utrustningens kontakt mot
aktuellt radiofrekvensband.
Radiofrekvensbandet har självfallet ingen
särskilt anordnad kontakt såsom en fiber eller
koppar baserad ledning.
Anslutning för antenn (vågledaren),
antennsignalförstärkare (TMA), filter inkl.
antennen, är en väl avstämd och integrerad del
av radioutrustningen och sorteras hit. Att dessa
komponeter ibland levereras av annan
leverantör än basstationen är inte
avgörande för denna funktionella uppdelning.
Gränssnitt: Specifikationen på signalen som
lämnar utrustningen och omfattar ofta även
själva anslutningen/kontakten. Gränssnitt är
specifikationen för en tjänst (del av avtal) som
annan juridisk part måste följa för att få en
fungerande signalöverföring,
Analog modulering
En digital signal (ström av data som binära tal,
dvs. 1:or och 0:or) modulering med en analog
signal anpassat till aktuell ledning/medium. I
rundradiosammanhang är det den analoga
bärvågen som vi ställer in på bilradion, t.ex.
93,3 MHz för att höra SR P3 i
stockholmstrakten. Även förstärkning av
antennsignalen på mottagar- och sändarsidan
räknas till analog modulering.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
61
Multiplexering
Multiplexering är att fördela ledningens
överföringskapacitet, t.ex. radiofrekvens-bandet
eller optofiberns, till olika ändamål och
användare. Detta möjliggör att olika användare
får helt separerad trafik på samma ledning. Det
finns fyra metoder finns för att dela på den
”resurs” ( ledingsens överföringskapacitet.
Jämförelse: Flera användare (personer) ska
prata med varandra i samma rum. Luften i
rummet är en ledning för ljudet. För att
liknelsen skall bli komplett så är stämband och
munnen samt örat och hörseln
”transmissionen”. Transmissionslänken är
mellan språkförståelsen i respektive persons
hjärna.
Paketmultiplexering, dvs olika användare pratar en
mening i taget (motsvarar paket) så fort den har
nått att säga och det är tyst, så ropar man förts
ut namnet på den som skall lyssna, sedan vem
man själv och därefter vad man vill säga.
Principen kommer från traditionell
kommunikationsradio som man använder till
sjöss, hos militären eller som den förr populärt
kallades ”WalkieTalkie”
- Denna transmissionsmetod användes för
datakommunikation och internet
Tidmultiplexering, motsvarar att en ordförande
fördelar ”ordet” av till olika talare enligt ett en
uppgjort metod/schema. Som en
partiledardebatt men att politiker bara pratar en
åt gången när programledaren ger dem ordet.
Normalt ska alla få lika mycket tid att prata.
- Denna metod skapades för traditionell telefoni och
genom att slå ett nummer kopplad samtalet upp och får
då en ”tidlucka” för att prata på varje ingående
transmissionslänk i kommunikationskedjan
Frekvensmultiplexering är att alla kan prata
samtidigt men på olika tonhöjder (t.ex. E, G, A).
Man kan komma överens mellan två personer
med vilken ton man skall lyssna och resp. prata.
-Detta är grundprincipen för rundradio, du ställer in
vilken frekvens du vill lyssna på.
Kod multiplexering är att alla pratar samtidigt men
använder olika koder för röstförvrängning.
Personer med samma kod kan kommunicera med
varandra.
- Denna metod användes ursprungligen av militären för att
radiokommunikation skulle vara svår att upptäcka (låter
som brus) och svår att störa ut.
Ovan metoder kan sedan teoretiskt kombineras på
många olika sätt, och hur det görs beskrivs av olika
standarder.
.
Signal
separation & formatering
När flera olika användares kommunikation , dvs
när flera separata digital signaler (benämnes ibland
som dataströmmar, bitströmmar eller datatrafik)
använder en gemensam transmissionslänk är det
viktigt för den aktiv utrustning att hålla reda på de
olika dataströmmarna på den gemensamma
ledningen. För att göra det och anpassa till
transmissionshastigheten på länken Så formateras
dessa dataströmmar så de kan hanteras av
underliggande funktioner (multiplexering och
analog modulering) och senare aven tolkas korrekt
av aktiv transmissionsutrustning i andra änden av
ledningen.
Detta är direkt kopplat till hur multiplexeringen
sker och anpassat till ledningen.
Inom radio så är radiofrekvensbandet själva
ledningen vilken är en ”trång” resurs för
kommunikationen. Dessutom är detta
transmissionsmedium mycket ”dynamiskt”, olika
antal användare från tid till annan, varierande
signalstyrka och varierande bahov av
överföringskapacitet. Därtill spelar väder och vind
samt terräng in hur väl radiovågorna sprids.
Transmission, dvs Radio för mobiltelefoni/
Mobildata är därför ytterst komplext.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
62
Bild: Kommunikation mellan användare anslutna till olika nät.
Kommunikation
Styr och kontrollerar på trafikflödet och dess kvalitativa egenskaper utifrån en adressering
som är oberoende av underliggande nivåer. Kommunikationsnät kan benämnas för logiskt
nät eftersom det är möjligt att omkonfigurera utan att påverka det fysiska nätet.
Kommunikationsnivån består av tre funktionella delnivåer. Olika typer av teknologi,
standarder, specifikationer samt utrustningar (eller del där av) är möjliga att relatera till en
eller flera av dessa delnivåer. Kommunikation inklusive med underliggande nivåer gör att
digital information dirigeras till rätt destination och med avsedd kvalitet.
Elektronisk kommunikation fungerar som en kedja av transmissionslänkar.
Topologisk punkt
Internet, bredband - kommunikation mellan IP-adresser:
•
Användare/ nätanslutna tjänsters utrustning (dator, server, datacenter)
•
Noder i nät
Topologisk linje
Förbindelse, ”uppkoppling” eller ”anslutning” till internet. Men den behöver inte vara
”uppkopplad från start” till den som man avser kommunicera, utan förbindelsen/
anslutningen kan ses som ”möjlig kommunikation med”.
Notera begrepp: med signal avses all information som överförs, signalering är när nätverkets
noder pratar internt ”med varandra” om nätverket och hur de ska fungera tillsammans.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
63
På transmissionsnivå finns det två
grundläggande olika transmissionsmetoder,
paketförmedlat och kretskopplat. Dessa två i
grunden olika sätt att överföra information
(signaler) har ursprungligen helt olika
funktioner på denna kommunikationsnivå.
Det finns likheter mellan dessa två olika typer
av nät och denna nivå är uppställd utifrån
detta.
IP-adressering av datapaket bygger på att det
är till slutmålet som adresseras och
informationen flyttas från nod till nod i nätet
baserat på denna adress. Varje nod tar ett
beslut på vilken transmissionslänk som varje
paket skall skickas (se Dijkstra's algorithm). Detta
innebär att alla noder behöver prata med
varandra för varje nod skall veta vilken väg
som ett paket alla skall skickas, oberoende av
vilken adress det är.
För att IP-nätet skall fungera effektivt finns
funktioner och andra typer av adresser som
kan användas. Systemet behöver koppla
samman olika adresser (associera dem med
varandra) eller ibland helt byta ut en adress
mot en annan (översättning). Intelligensen är i
princip distribuerad till varje nod och dessa
processas (agerar) baserat på den information
som den har avseende vilken väg som paketet
ska skickas.
Liknelse: En aktiv nod (router) är som en
fotbollspelare som agerar självständigt och
passar vidare bollen (paket) på egen hand.
men i samförstånd med de andra spelarna.
Men för att denna liknelse ska bli rätt så är det
inte en boll på planen utan en massa bollar
som kommer från alla håll hela tiden. Man
pratar därför om detta som trafik och man kan
göra jämförelsen att paket är som bilar och det
fysiska nätet är som vägar. Man använder
därför ordet ”trafik” på nätet.
Telefonummer är på samma sätt en adress till
slutmålet. Men med telefoni och kretskopplat
nät så är telefonnummer mer som en
beställning till nätets centrala kontrollfunktion
med en begäran att koppla upp förbindelsen.
Denna skickar beslut att koppla upp till
berörda televäxlar. (Detta är mer som en
organisation där det finns kundtjänst tar emot
beställningen skickar den till rätt chef som
sedan beordrar rätt personer att koppla upp
samtalet).
Utöver detta så behöver informationen i både
kretskopplat och paketförmedlat nät hanteras
av olika kvalitetsparametrar, nödsamtal 112
har prioritet framför andra samtal,
motsvarande inom nät har olika typer av paket
olika prioritering i de aktiva noderna. Men
även omsändningar och felkorrigering sker i
näten. För telefoni finns t.ex. funktion att ta
bort s.k. eko.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
64
Trafikhantering
Eftersom data hanteras som paket och
kretskopplad telefoni räknas i ”minuter” så är
det allmänt vedertaget att prata om ”trafik” i
näten. Detta är en direkt liknelse med det man
menar med trafik i dagligt tal. Detta är en
mycket relevant liknelse då det finns många
likartade problem att hantera.
Trafikdirigering/koppling
Att dirigera trafik baserat på en logisk
adressering igenom ett elektroniskt
kommunikationsnät är en form av
trafikhantering. Trafikdirigering avser att välja
vilken väg genom nätet som information skall
transporteras. Varje aktiv utrustning i nätet
som är involverad på denna nivå har en
kunskap om nätets uppbyggnad för att kunna
hantera förändringar på de lägre nivåerna, t.ex.
att styra om trafik en annan väg vid ett
kabelbrott eller om en nod (transmission) i
nätet slås ut. För att trafik dirigering skall
fungera behöver kommunikationsutrustningar kommunicera med varandra,
direkt eller indirekt, för att veta om hur trafik
ska styras över olika transmissions-länkarna.
Själva dirigering av trafiken i nätet sker dels på
enskilda adresser men även slås samman och
vägval i nätet sker för grupper av adresser,
t.ex. landsnummer och riktnummer med
telefoni.
Kvalitativ trafikhantering
Gör att kommunikationstjänsten har
kvalitetsegenskaper som möjliggör att olika
tjänster till slutkunder kan fungera som avsetts i
större utsträckning vid situationer som t.ex. hög
belastning i näten.
Grundläggande princip för kvalitativ
trafikhantering är prioritera viss typ av trafik
framför annan och sedan använda olika metoder
för att kommunikationen ska fungera så bra som
möjligt för flera olika typer av tillämpningar.
Kvalitativ trafikhantering kan vara, respektive
inte vara: diskriminerande, proportionell,
nödvändig (nätneutralitet).
Man kan dela in kvalitativ trafikhantering i att
vara tillämpningsoberoende eller tillämpningsspecifik.
Vanligtvis används kvalitativ trafikhantering för
att optimera nätets användning både kapacitetsoch säkerhetsmässigt på ett icke diskriminerande,
proportionerligt samt nödvändigt sätt genom att
vara tillämpningsoberoende.
Om en eller vissa tillämpningar hanteras särskilt
är det en tillämpningsspecifik (kvalitativ)
trafikhantering som används. Denna uppdelning
syftar till att lättare kunna avgöra om
trafikhanteringen är diskriminerande,
proportionerlig respektive nödvändig.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
65
Bild: Tillämpning av elektronisk kommunikation kopplat till användarutrustningen och nättjänsterna och ytterst det
som användare efterfrågar.
Tillämpning
PC/dator: innehåller både transmission, kommunikation, hårdvara och flera lager av
programvara. ”Gränsen” för elektronisk kommunikation är nätverkskortet (transmission)
och den programvara i datorn som hanterar IP-funktionaliteten (kommunikation) som är en
del av operativsystemet. Applikationen och dess användning, dvs. människan inbegripet en
del av tillämpningen i denna modell som utgår från elektronisk kommunikation.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
66
Sammanfattning
Funktionella nivåer i ett elektroniskt kommunikationsnät.
Signalöverföring mellan olika punkter är ”topologi” och denna är direkt relaterad till vilken
funktionell nivå som avses. Det är punkter och förbindelser som kan vara logiska eller
virtuella.
Funktionella nivåerna har flera undernivåer men dessa fyra huvudnivåer är naturliga och även
bra att kunna hålla isär när teknik diskuteras. Passiv och aktiv utrustning avser den
utrustning som överför signaler. All utrustning är fysisk, men dessa kan hantera logiska och
virtuella förbindelser.
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
67
Frågor om kursen, synpunkter på dess innehåll mm: [email protected]
68
