medicinsk kommentar
Läs mer Fullständig referenslista
http://ltarkiv.lakartidningen.se
Samband hungersnöd–schizofreni
Det ofödda barnets sjukdomsrisk fördubblas om modern svälter
bedöms inte som toxiska. Vintrarna var
till starkt varierande livslängd under peheller inte särskilt kalla.
rioden beräknades dödlighetsjusterad
En kvarstående möjlighet är dock att
schizofreniincidens för varje födelsekosvältsituationen kan ha bidragit till ökad
hort. Relativa risker för schizofreni beförekomst av inräknades för varje födelsekohort
fektioner. Ett anunder
svälttiden
(1959–1962)
i
CHRISTINA DALMAN, överläkare;
tal studier har förjämförelse med före och efter
båda vid Centrum för folkhälsa,
sökt utröna hurusvälten (1956–1958 respektive
Stockholms läns landsting
vida infektioner,
1963–1965). Genom att uppgift
[email protected]
som influensa och
fanns om huruvida schizofreni
röda hund, under
förekom i familjen eller inte kungraviditet
har
de de räkna ut andelen familjära
samband
med
fall för varje år.
I en klassisk artikel har Susser och Lin
schizofreni hos
Den relativa risken för schizobeskrivit hur barn födda i samband med
avkomman. Trots
freni var 2,3 för barn födda under
den holländska hungervintern 1945–
En klassiskstudie av barn födatt studierna visat
1959 och 1,9 för barn födda 1960.
1946 hade fördubblad risk för schizofreda under den holländska
något motsäganDen ökade incidensen för barn
ni jämfört med barn födda under normahungervintern
1944–1946
de resultat ger en
födda under dessa år sammanföll
la förhållanden [1]. Undernäring hos mohar nu replikerats av en studie
samlad bedöminte med en ökning av andelen fadern har varit den allmänt accepterade
av barn från den kinesiska
ning stöd för att
miljära fall.
förklaringen till detta fynd, och artikeln
svältkatastrofen 1959–1961.
virussjukdomar
blev därmed en viktig stimulans för fortResultaten kan ge implikatiounder graviditet
Den gemensamma nämnaren
satt forskning kring pre- och perinatala
ner för såväl den rika som den
kan öka risken för
Även om den tidigare holländska
faktorers betydelse för schizofreni.
fattiga världen … en plågsam
insikt är vilka följder dagens
framtida schizostudien har blivit mycket citerad
I en studie från Kina har nu St Clair och
svältkatastrofer kan ge.
freni hos barnet
och stimulerat forskning inom
medarbetare kunnat replikera Sussers
Foto: Steve Allen/Science Photo Library
[3].
området har det varit osäkert hur
och Lins studie [2]. De har följt upp barn
Det finns också
den skulle tolkas. Hungersnöden
som föddes under den kinesiska svältkavisst stöd i litteraägde rum under tyskarnas ockutastrofen 1959–1961, efter »det stora
turen för att svår stress under fostertiden
pation och dessutom under en vinter
språnget« då omfattande omflyttningar
har samband med att barnet senare i livet
med extrem kyla. I brist på mat åt man
drevs igenom på landsbygden och en hel
utvecklar schizofreni [4].
tulpanlökar, som kan vara toxiska
kontinent skulle inför fosterhjärnan, och även andra
dustrialiseras. St Clair
Likartade nivåer på riskökningen
tänkbara orsaker har nämnts som
och medarbetare hade »Färska studier
Man kan fråga sig varför det tagit mer än
för sin studie valt har dock visat att förklaring till den ökade inciden10 år innan en studie av en annan populasen schizofreni hos avkomman,
ut Wuhu-regionen i barn som växer
tion än den holländska har kunnat geexempelvis ökad förekomst av incentrala Kina, som då
nomföras för att undersöka sambandet
fektioner eller stressituationen i
hade cirka 1,5 miljoner upp i socialt utmellan svält och schizofreni. Förklaringsamband med kriget. Näringsbrist
invånare, huvudsakli- satta miljöer har
en är att det är mycket ovanligt att det
skulle också kunna samverka med
gen jordbrukare, och ökad risk för
finns tillgång till pålitliga kliniska och
genetisk predisposition, t ex vid
med försumbar indemografiska data från områden med
och utvandring. De schizofreni, även folsyrabrist. En annan möjlighet
hungersnöd. Det är nödvändigt att ha
är selektiv fruktsamhet i familjer
fick tillgång till upp- efter kontroll för
kontroll över såväl födelsetal som dödmed genetisk belastning på så sätt
gifter om alla inneligpsykisk sjukligstal liksom tillgång till populationsbaseatt dessa inte skulle följa den
gande och polikliniska
rade validerade diagnoser för att kunna
normala tendensen till lägre
patienter som från het i familjen …«
räkna ut förekomsten av schizofreni.
fruktsamhet i kristider. Antalet
1971 till 2001 varit i
I två studier från olika delar av världen,
personer med psykossjukdom var desskontakt med det enda psykiatriska sjukunder olika tid och med mycket skilda
utom litet i den holländska studien och
huset i regionen. Kliniska uppgifter, införhållanden i övrigt har man alltså funresultaten på gränsen till statistiskt sigformation om familjehistoria och socionit att svält hos den gravida kvinnan ökar
nifikanta.
ekonomiska förhållanden registrerades
den framtida risken för schizofreni hos
Flera av dessa frågetecken har rätats ut
från journaler, och diagnoser ställdes enbarnet. Nivåerna på riskökningen har vai den kinesiska studien. St Clair och medligt ICD-10.
rit likartade, och den kinesiska studien
arbetare har kunnat identifiera nästan 10
St Clair och medarbetare analyserade
har också kunnat räta ut några frågeteckgånger fler fall av schizofreni. De har tafödelsekohorterna 1956–1965, och melen som kvarstod från den holländska stugit hänsyn till ärftlighet och inte funnit
lan 200 och 800 personer i varje födelsedien.
stöd för selektiv fruktsamhet. Intag av
kohort hade fått schizofrenidiagnos unDet finns fortfarande andra tänkbara
barkmjöl och alger förekom, men dessa
der uppföljningstiden. För att ta hänsyn
PETER ALLEBECK, professor,
avdelningschef
[email protected]
läkartidningen nr 3 2006 volym103
123
medicinsk kommentar
alternativa förklaringar än en direkt effekt av näringsbrist på fosterhjärnans utveckling, t ex påverkan av infektioner
och stress. Men oavsett vilka mekanismerna är föreligger det ett samband mellan svältperioder och ökad risk för framtida schizofreni hos barnet.
Följder av dagens svältkatastrofer
Vilka är lärdomarna? En uppenbar men
plågsam insikt är att de svältkatastrofer
som fortfarande förekommer (Darfur är
ett aktuellt, tragiskt exempel) inte bara
innebär lidande och plåga för den drabbade befolkningen, utan även för den
kommande generationen. En fördubblad risk för schizofreni innebär ett betydande antal ytterligare fall i en befolkning som redan kämpar för att återhämta ekonomi och välstånd under decennierna efter en svältkatastrof.
Men även för utvecklade länder kan
frågan ha betydelse, beroende på vilka
124
mekanismer som ligger bakom riskökningen. Om det är allmän protein- och
kaloriundernäring som påverkar nervsystemets utveckling hos barnet är detta
ett tillstånd som förekommer framför
allt vid hungersnöd. Om det är stress, infektioner eller brist på något specifikt
spårämne kan det finnas grupper som är
sårbara även i utvecklade länder.
Sociala faktorers betydelse för schizofreni har länge diskuterats, och det har
ansetts att det huvudsakligen handlar om
»social drift«, dvs att personer och familjer med sjukdom får sämre social position. Färska studier har dock visat att
barn som växer upp i socialt utsatta miljöer har ökad risk för schizofreni, även efter
kontroll för psykisk sjuklighet i familjen
[5, 6]. Mekanismerna för detta är dock
oklara. Levnadsvillkoren i dessa familjer
är naturligtvis inte alls jämförbara med
de svältsituationer vi här diskuterar, men
möjligen kan lärdomarna av hungersnöd
ge ytterligare pusselbitar för att bättre
förstå orsakerna till schizofreni.
■ Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
REFERENSER
1. Susser ES, Lin SP. Schizophrenia after prenatal
exposure to the Dutch Hunger Winter of
1944–1945. Arch Gen Psychiatry 1992;49:983-8.
2. St Clair D, Xu M, Wang P, Yu Y, Fang Y, Zhang F, et
al. Rates of adult schizophrenia following prenatal exposure to the Chinese famine of 1959–61.
JAMA 2005;294:557-62.
3. Brown AS, Begg M, Gravenstein S, Schaefer C,
Wyatt R, Bresnahan M, et al. Serological evidence
of prenatal influenza in the etiology of schizophrenia. Arch Gen Psychiatry 2004;61:774-80.
4. Huttunen MO, Niskanen P. Prenatal loss of father
and psychiatric disorders. Arch Gen Psychiatry
1978;35:429-31.
6. Wicks S, Hjern A, Gunnel D, Lewis G, Dalman C.
Social adversity in childhood and the risk of
developing psychosis – a national cohort study.
Am J Psychiatry 2005;162:1652-7.
läkartidningen nr 3 2006 volym103