medicinsk kommentar Läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband hungersnöd–schizofreni Det ofödda barnets sjukdomsrisk fördubblas om modern svälter bedöms inte som toxiska. Vintrarna var till starkt varierande livslängd under peheller inte särskilt kalla. rioden beräknades dödlighetsjusterad En kvarstående möjlighet är dock att schizofreniincidens för varje födelsekosvältsituationen kan ha bidragit till ökad hort. Relativa risker för schizofreni beförekomst av inräknades för varje födelsekohort fektioner. Ett anunder svälttiden (1959–1962) i CHRISTINA DALMAN, överläkare; tal studier har förjämförelse med före och efter båda vid Centrum för folkhälsa, sökt utröna hurusvälten (1956–1958 respektive Stockholms läns landsting vida infektioner, 1963–1965). Genom att uppgift [email protected] som influensa och fanns om huruvida schizofreni röda hund, under förekom i familjen eller inte kungraviditet har de de räkna ut andelen familjära samband med fall för varje år. I en klassisk artikel har Susser och Lin schizofreni hos Den relativa risken för schizobeskrivit hur barn födda i samband med avkomman. Trots freni var 2,3 för barn födda under den holländska hungervintern 1945– En klassiskstudie av barn födatt studierna visat 1959 och 1,9 för barn födda 1960. 1946 hade fördubblad risk för schizofreda under den holländska något motsäganDen ökade incidensen för barn ni jämfört med barn födda under normahungervintern 1944–1946 de resultat ger en födda under dessa år sammanföll la förhållanden [1]. Undernäring hos mohar nu replikerats av en studie samlad bedöminte med en ökning av andelen fadern har varit den allmänt accepterade av barn från den kinesiska ning stöd för att miljära fall. förklaringen till detta fynd, och artikeln svältkatastrofen 1959–1961. virussjukdomar blev därmed en viktig stimulans för fortResultaten kan ge implikatiounder graviditet Den gemensamma nämnaren satt forskning kring pre- och perinatala ner för såväl den rika som den kan öka risken för Även om den tidigare holländska faktorers betydelse för schizofreni. fattiga världen … en plågsam insikt är vilka följder dagens framtida schizostudien har blivit mycket citerad I en studie från Kina har nu St Clair och svältkatastrofer kan ge. freni hos barnet och stimulerat forskning inom medarbetare kunnat replikera Sussers Foto: Steve Allen/Science Photo Library [3]. området har det varit osäkert hur och Lins studie [2]. De har följt upp barn Det finns också den skulle tolkas. Hungersnöden som föddes under den kinesiska svältkavisst stöd i litteraägde rum under tyskarnas ockutastrofen 1959–1961, efter »det stora turen för att svår stress under fostertiden pation och dessutom under en vinter språnget« då omfattande omflyttningar har samband med att barnet senare i livet med extrem kyla. I brist på mat åt man drevs igenom på landsbygden och en hel utvecklar schizofreni [4]. tulpanlökar, som kan vara toxiska kontinent skulle inför fosterhjärnan, och även andra dustrialiseras. St Clair Likartade nivåer på riskökningen tänkbara orsaker har nämnts som och medarbetare hade »Färska studier Man kan fråga sig varför det tagit mer än för sin studie valt har dock visat att förklaring till den ökade inciden10 år innan en studie av en annan populasen schizofreni hos avkomman, ut Wuhu-regionen i barn som växer tion än den holländska har kunnat geexempelvis ökad förekomst av incentrala Kina, som då nomföras för att undersöka sambandet fektioner eller stressituationen i hade cirka 1,5 miljoner upp i socialt utmellan svält och schizofreni. Förklaringsamband med kriget. Näringsbrist invånare, huvudsakli- satta miljöer har en är att det är mycket ovanligt att det skulle också kunna samverka med gen jordbrukare, och ökad risk för finns tillgång till pålitliga kliniska och genetisk predisposition, t ex vid med försumbar indemografiska data från områden med och utvandring. De schizofreni, även folsyrabrist. En annan möjlighet hungersnöd. Det är nödvändigt att ha är selektiv fruktsamhet i familjer fick tillgång till upp- efter kontroll för kontroll över såväl födelsetal som dödmed genetisk belastning på så sätt gifter om alla inneligpsykisk sjukligstal liksom tillgång till populationsbaseatt dessa inte skulle följa den gande och polikliniska rade validerade diagnoser för att kunna normala tendensen till lägre patienter som från het i familjen …« räkna ut förekomsten av schizofreni. fruktsamhet i kristider. Antalet 1971 till 2001 varit i I två studier från olika delar av världen, personer med psykossjukdom var desskontakt med det enda psykiatriska sjukunder olika tid och med mycket skilda utom litet i den holländska studien och huset i regionen. Kliniska uppgifter, införhållanden i övrigt har man alltså funresultaten på gränsen till statistiskt sigformation om familjehistoria och socionit att svält hos den gravida kvinnan ökar nifikanta. ekonomiska förhållanden registrerades den framtida risken för schizofreni hos Flera av dessa frågetecken har rätats ut från journaler, och diagnoser ställdes enbarnet. Nivåerna på riskökningen har vai den kinesiska studien. St Clair och medligt ICD-10. rit likartade, och den kinesiska studien arbetare har kunnat identifiera nästan 10 St Clair och medarbetare analyserade har också kunnat räta ut några frågeteckgånger fler fall av schizofreni. De har tafödelsekohorterna 1956–1965, och melen som kvarstod från den holländska stugit hänsyn till ärftlighet och inte funnit lan 200 och 800 personer i varje födelsedien. stöd för selektiv fruktsamhet. Intag av kohort hade fått schizofrenidiagnos unDet finns fortfarande andra tänkbara barkmjöl och alger förekom, men dessa der uppföljningstiden. För att ta hänsyn PETER ALLEBECK, professor, avdelningschef [email protected] läkartidningen nr 3 2006 volym103 123 medicinsk kommentar alternativa förklaringar än en direkt effekt av näringsbrist på fosterhjärnans utveckling, t ex påverkan av infektioner och stress. Men oavsett vilka mekanismerna är föreligger det ett samband mellan svältperioder och ökad risk för framtida schizofreni hos barnet. Följder av dagens svältkatastrofer Vilka är lärdomarna? En uppenbar men plågsam insikt är att de svältkatastrofer som fortfarande förekommer (Darfur är ett aktuellt, tragiskt exempel) inte bara innebär lidande och plåga för den drabbade befolkningen, utan även för den kommande generationen. En fördubblad risk för schizofreni innebär ett betydande antal ytterligare fall i en befolkning som redan kämpar för att återhämta ekonomi och välstånd under decennierna efter en svältkatastrof. Men även för utvecklade länder kan frågan ha betydelse, beroende på vilka 124 mekanismer som ligger bakom riskökningen. Om det är allmän protein- och kaloriundernäring som påverkar nervsystemets utveckling hos barnet är detta ett tillstånd som förekommer framför allt vid hungersnöd. Om det är stress, infektioner eller brist på något specifikt spårämne kan det finnas grupper som är sårbara även i utvecklade länder. Sociala faktorers betydelse för schizofreni har länge diskuterats, och det har ansetts att det huvudsakligen handlar om »social drift«, dvs att personer och familjer med sjukdom får sämre social position. Färska studier har dock visat att barn som växer upp i socialt utsatta miljöer har ökad risk för schizofreni, även efter kontroll för psykisk sjuklighet i familjen [5, 6]. Mekanismerna för detta är dock oklara. Levnadsvillkoren i dessa familjer är naturligtvis inte alls jämförbara med de svältsituationer vi här diskuterar, men möjligen kan lärdomarna av hungersnöd ge ytterligare pusselbitar för att bättre förstå orsakerna till schizofreni. ■ Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. REFERENSER 1. Susser ES, Lin SP. Schizophrenia after prenatal exposure to the Dutch Hunger Winter of 1944–1945. Arch Gen Psychiatry 1992;49:983-8. 2. St Clair D, Xu M, Wang P, Yu Y, Fang Y, Zhang F, et al. Rates of adult schizophrenia following prenatal exposure to the Chinese famine of 1959–61. JAMA 2005;294:557-62. 3. Brown AS, Begg M, Gravenstein S, Schaefer C, Wyatt R, Bresnahan M, et al. Serological evidence of prenatal influenza in the etiology of schizophrenia. Arch Gen Psychiatry 2004;61:774-80. 4. Huttunen MO, Niskanen P. Prenatal loss of father and psychiatric disorders. Arch Gen Psychiatry 1978;35:429-31. 6. Wicks S, Hjern A, Gunnel D, Lewis G, Dalman C. Social adversity in childhood and the risk of developing psychosis – a national cohort study. Am J Psychiatry 2005;162:1652-7. läkartidningen nr 3 2006 volym103