UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING
Markera verksamheter som
planen avser
Förskola
Förskoleklass
Grundskola
Grundsärskola
Fritidshem
Gymnasieskola
Gymnasiesärskola
Annan pedagogisk
verksamhet
Ansvarig för planen
Förskolechef:
Rektor:
Verksamhetschef:
Benämnd chef i planen.
Planens giltighetstid:
Myrgångens förskola
Inger Björklund – förskolechef, Peter Gustafsson –bitr. förskolechef
Ht.2015-Vt.2016
1
2 (14)
1. SYFTE OCH INNEHÅLL
Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är
att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och ha tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det
arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den
beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp.
2. UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE PLAN
Utvärderingen av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts är utgångspunkten för den nya planen.
2.1.
Föregående periods åtgärder
Det ska alltid finnas en vuxen i närheten av
barnen som är aktiv och observant för att kunna
upptäcka om någon form av oegentlighet
förekommer.
Vi ska tillsammans i arbetslagen, reflektera om
våra egna föreställningar om pojkar och flickor.
Vi ska reflektera över vår eget förhållningssätt
och hur vi uttrycker oss när vi pratar med
barnen.
Vi behöver kompetensutveckling inom området
genuspedagogik
Målet för åtgärden/önskvärd effekt
- Att alla barn ska känna sig trygga på
gården
-
Effekt/hur blev det
Vi har börjat dela upp och sprida ut oss mer,
detta har medfört ett lugnare klimat. Vi ska
utveckla detta genom att skapa ett system för att
tydliggöra vart alla ska befinna sig på gården.
Att det ska finnas aktiviteter som
lockar barnen både inne och ute
Vi vill att alla ska bli mer medvetna om att inte Vi har haft lite diskussioner kring genus i både
göra skillnader mellan pojkar och flickor.
arbetslag och i föreläsningsform. Vi försöker
tänka på att benämna barnen med namn istället
för könstillhörighet. Vi måste arbeta vidare med
detta.
Vi vill att alla ska bli mer medvetna om att inte Vi har fått lyssna på en föreläsning om genus. Vi
göra skillnader mellan pojkar och flickor.
skulle behöva komplettera med aktuell litteratur
inom ämnet.
3 (14)
Vi ska lära oss mer om barnens hemspråk, seder Att varje barn känner delaktighet i sin egen
och bruk i barnens hemländer
kultur och får kännedom om andra kulturer
Vi har intresserat oss för barnens hemspråk
genom att sjunga sånger och räknat. Vi har även
tagit reda på högtider osv vid introduktionen. Vi
har även tagit hjälp av modersmålspedagogerna
för att ta reda på enstaka ord som används i
vardagen samt siffror.
Vi har inte använt oss av almanackan i så stor
utsträckning. Vi kommer att kartlägga högtider
vid introduktionen i framtiden.
Synliggöra olika kulturer och dess högtider. Vi
har skaffat en mångkulturell almanacka till
varje avdelning.
För att vi ska få kännedom när de olika
högtiderna firas.
Vi ska verka för att modersmålspedagogerna
blir mer integrerade i vår verksamhet.
Vi vill inkludera alla barn i verksamheten. Det
ska finnas en röd tråd som genomsyrar vårt
arbete och modersmålspedagogen.
Vi ska se till att barn som behöver mer stöd än
andra får det med hänsyn till egna behov och
förutsättningar.
Alla barn ska kunna delta utifrån sina egna
förutsättningar. Vi vill ge bästa möjliga
förutsättningar för barns lärande och
utveckling
Samtala om och läsa böcker där man ser över
traditionella normer, så som olika
familjekonstellationer.
Vi vill bemöta alla familjer likvärdigt och med
respekt oavsett sexuell läggning.
Vi upplever att det är svårt att hitta bra litteratur
som är anpassad för yngre barn. Vi behöver
samarbeta mer med biblioteket.
Förskolans värdegrund ska revideras och
förankras i vårt dagliga arbete
För att vi vill att varje barn ska känna sig
sedda från att de kommer till att de lämnar
förskolan.
Värdegrunden är reviderad och synliggjord på
förskolan. Vi har belyst den vid föräldramötet.
Vi behöver tydliggöra värdegrunden ytterligare
för barnen i vårt dagliga arbete.
Årligen uppmärksammar vi barns rättigheter
genom att lyfta upp en artikel ur
Barnkonventionen och arbeta kring denna.
Vi vill att alla barn ska få insyn i
Barnkonventionen och barns rättigheter.
Enheten har påbörjat ett samarbete med
modermålspedagogerna för att verka för en
bättre insikt i vår verksamhet och vårt
projektarbete. Vi upplever större intresse för vår
verksamhet.
Vi arbetar för att förenkla vardagen för de som
behöver och använder oss av vår specialpedagog
för att få verktyg för att skapa de bästa
förutsättningarna.
Vi lyfte upp artikeln kring allas lika värde i år.
Hela förskolan arbetade med denna utifrån ålder.
Vi avslutade med en gemensam sångsamling och
utställning i dramasalen.
4 (14)
Vi ska ha kontinuerliga samtal och arbeta aktiv
med Plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
För att vi vill förhindra kränkande behandling.
Vi samtalar med barnen dagligen kring olika
kränkande situationer i barngruppen. Vi
använder oss av drama för att konkretisera
händelser för barnen som vi sedan diskuterar.
2.2. Medverkade barn/elever i arbetet och i utvärderingen av planen?
Ja ☒
Nej ☐
Om nej, varför?
Barnen har medverkat genom barnintervjuer som har genomförts tillsammans med pedagogerna. Svaren har vi sammanställt på respektive
avdelning. Vi har använt oss av svaren då vi gjort vår terminsutvärdering. Detta för att få inblick i vad barnen tycker om verksamheten och
utifrån det förbättra den.
3. FRÄMJANDE ARBETE
Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande
uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Syftet är att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten
för allas lika värde. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av något
särskilt identifierat problem i verksamheten.
3.1. Förskolans/skolans prioriterade insatser
Områden
1. Kränkande behandling
2. Kön
3. Könsidentitet eller könsuttryck
4. Etnisk tillhörighet
5. Religion eller annan trosuppfattning
6. Funktionsnedsättning
7. Sexuell läggning
5 (14)
8. Ålder
Insats
Områden som berörs av insatsen
(ange nummer)
Ansvar/person anges
Tidsplan
Uppföljning när och hur
Pedagogerna ska vara närvarande
och lyhörda och dela upp sig bland
barnen.
Tydligt budskap från alla på
förskolan att kränkningar och
diskriminering inte accepteras.
1
Alla pedagoger
Kontinuerligt
1
Alla pedagoger
Kontinuerligt
Reflektionstid på
avdelningen, blockmöten,
utvärderingen.
Reflektionstid på
avdelningen.
Vi ska undvika att gruppera barnen
efter kön.
Tilltala barnen vid namn, undvika att
generalisera barnen som tjejer och
killar.
Vi uppmärksammar individen och
erbjuder pojkar och flickor lika
möjligheter i den vardagliga
verksamheten.
Genom reflekterande samtal i
arbetslagen vill vi förbättra vårt
genusarbete i verksamheten.
2
Alla pedagoger
Kontinuerligt
2
Alla pedagoger
Kontinuerligt
2
Alla pedagoger
Kontinuerligt
2&3
Alla pedagoger
2016
Reflektionstid på
avdelningen, blockmöte och
utvecklingsgruppen.
Vi ska arbeta vidare med att följa
aktuell forskning och litteratur inom
området genuspedagogik.
Vi ska uppmärksamma och
synliggöra barns olika kulturella
bakgrund genom att visa intresse för
språk och kultur från barnens
ursprungsländer.
2&3
Förskolechef och
utvecklingsgrupp
2016
4
Alla pedagoger
Kontinuerligt
Blockmöte, APT,
utvecklingsgruppen och
studiedagar.
Reflektionstid på
avdelningen.
Reflektionstid på
avdelningen.
Reflektionstid på
avdelningen och
blockmöten.
Reflektionstid på
avdelningen och
blockmöten.
6 (14)
Vid introduktionen samtalar
pedagogerna med föräldrarna om
hemmets normer, traditioner och
högtider som sedan dokumenteras i
vårt introduktionsmaterial. Vi
använder oss sedan av en
mångkulturell almanacka där vi
markerat de högtider barnen har. Vi
uppmärksammar sedan dessa på
förskolan.
4
Alla pedagoger
Vid introduktionsperiod
Reflektionstid på
avdelningen.
Två förskollärare på förskolan har
gått kursen ”Flerspråkighet och
interkulturalitet i förskolan” med
syfte att få bättre kunskaper inom
detta område. En person går kursen
nu. Uppsatser inom ämnet finns
tillgängliga att läsa för personalen.
4&5
Alla pedagoger
2015-2016
Uppföljning på APT hösten
2015 och våren 2016.
För att få modermålspedagogerna att
känna sig inkluderade i
verksamheten ska sätta upp bild och
skriva namn på varje avdelning.
4
Varje avdelning
Våren 2016
Uppföljning på APT.
Vi ska verka för att finna vägar för
att synliggöra olika traditioner från
olika kulturer. Vi tar hjälp av
modermålspedagogerna och
föräldrarna för att få mer kunskap.
Vi har kontakt med habiliteringen
som sätter upp mål för att inkludera
barn som behöver mer stöd än andra.
Vid behov tar vi hjälp av
specialpedagog för handledning.
5
Alla pedagoger
Kontinuerligt
Reflektionstid på
avdelningen, blockmöte och
utvecklingsgrupp.
6
Ansvarig personal
Terminsvis och vid behov
Reflektion på avdelningen
och vid uppföljningssamtal
med föräldrar och
habilitering.
7 (14)
Vi ska verka för att barnen ska ha
förståelse och acceptera olikheter.
Bemöta och reflektera över sexuell
läggning och olika
familjekonstellationer
Vi anpassar miljö och material
utifrån ålder. Vi arbetar i lärgrupper
utifrån barnens intressen, behov och
mognad.
Vi betonar allas lika värde och
förmedlar detta till varandra genom
att bemöta varandra med hänsyn och
respekt
6
Alla pedagoger
Kontinuerligt
7
Alla pedagogerna
Kontinuerligt
8
Alla pedagoger
Kontinuerligt
1-8
Alla pedagoger
Kontinuerligt
Reflektionstid på
avdelningen.
Reflektionstid på
avdelningen och
blockmöten.
Reflektionstid på
avdelningen, blockmöten
och APT.
Reflektionstid på
avdelningen, kontinuerligt
under året.
8 (14)
4. KARTLÄGGNING
Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och
riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en
översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå.
4.1. Redovisning av hur periodens kartläggning har gått till och hur personalen och barnen/eleverna har medverkat
Kartläggningsmetoder:
Observationer, barnintervjuer, pedagogernas diskussioner på blockmöten, APT-möten, i förskolans utvecklingsgrupp och på avdelningsmöten.
Hur barn och föräldrar involveras i kartläggningen:
Pedagogerna genomför samtal och intervjuer med barnen gällande deras trivsel, vad de gillar att göra och var de föredrar att leka på förskolan
respektive vad de inte tycker om att göra och var de inte gillar att vara.
Pedagogerna observerar barnen i den dagliga verksamheten för att förekomma trakasserier och kränkningar.
Föräldrarna ges möjlighet att medverka via daglig kontakt, utvecklingssamtal och förskolerådet.
Hur personalen involveras i kartläggningen:
Personalen har använt sig av husmodellen, ett material från diskrimineringsombudsmannen, som är en praktisk metod för att upptäcka och förebygga
diskriminering och trakasserier i förskolan och skolan. Vi har suttit och diskuterat i tvärgrupper och i helgrupp på våra blockmöten. Vi har sedan
analyserat materialet i vår utvecklingsgrupp. Vi utför trygghetsvandringar då miljön ses över på förskolan. Avdelningarna får åtgärda de brister som
identifierats.
4.2. Områden som berörts i kartläggningen
□
□
□
□
□
□
Kränkande behandling
Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
9 (14)
□ Sexuell läggning
□ Ålder
4.3. Redovisning av kartläggningens resultat och analys
Vi har identifierat vissa platser utomhus där kränkningar skulle kunna förekomma. Genom intervjuer har det framkommit att barnen känner sig otrygga
i uteförråden och inne vid toaletterna. Det är viktigt att alla pedagoger cirkulerar på gården och är där barnen är. Inomhus är vi i möjligaste mån där
barnen är, beroende på hur många pedagoger vi är på avdelningen. Det har framkommit i intervjuerna att barnen känner sig oroliga när de befinner sig i
de rum som ligger lite avsides på avdelningen.
På Junibacken har barnen visat obehag då de åkt skötbordshissen. Det har köpts in en stege.
Genom observationer har det framkommit att flera barn använder sig av fysiskt våld som knuffningar samt elaka kommentarer vid konflikter.
5. FÖREBYGGANDE ARBETE
Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Syftet är att avvärja risker för
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De konkreta insatser som planeras utgår från den kartläggning som gjorts.
5.1. Konkreta insatser utifrån årets kartläggning och utvärderingen av föregående plan
Insats
Verksamhetsform
Mål att uppnå/önskvärd
effekt
Ansvar/person
Tidsplan
Uppföljning när och hur
Förrådet skall stängas
när barnen har valt det
material de önskar leka
med.
Skapa skyltar för de
äldre så de vet när det är
ledigt på toaletten
Förskola
Förhindra kränkning
Arbetslagen
Nov 15
Avdelnings- och
blockmöte:
kontinuerligt.
Förskola
Förhindra kränkning
Arbetslagen
Dec 15
Avdelningsmöte
10 (14)
Det förekommer
kränkande behandling i
rummen på
avdelningarna. Vi
skaffar hakar för att
förhindra att rummen
kan stängas av barnen.
Vi måste införa ett
system på hur vi ska dela
upp pedagogerna på
gården.
Förskola
Förhindra kränkning
Inköpsansvarig
2016
Avdelningsmöte
Förskola
Alla förskolans
pedagoger
2015
Avdelningsmöten,
blockmöten och APTmöten.
Köpa in litteratur med
genus
Barnen ska ha tillgång
till böcker som visar
olika
familjekonstellationer.
De visar att en familj kan
se olika ut.
Samtalar med barnen
kring konfliktlösning och
hur de känner sig då de
blir kränkta.
Vi arbetar för att skapa
ett närmare samarbete
med
modersmålspedagogerna
på förskolan. De har b.la.
bjudits in till höstens
föräldramöte. Intresset
för våra projekt har ökat.
Förskola
Att alla barnen ska känna
sig trygga ute på gården
och att de vuxna ska kunna
hjälpa/stötta barnen i deras
lekar, relationer och
samarbeten.
Öka kunskapen kring
genus
Barnen ska göras
medvetna om att det finns
olika
familjekonstellationer.
Inköpsansvarig
2016
Blockmöte
Inköpsansvarig
2016
Blockmöte
Förskola
Barnen ska göras
medvetna om hur man kan
lösa konflikter utan våld.
Alla pedagoger på Fortlöpa
förskolan
nde
Avdelningsmöte
Förskola
För att inkludera
modersmålspedagogerna
Modersmålspedag Fortlöpa
ogansvarig
nde
APT-möte
Förskola
11 (14)
Köpt in en stege till
Förskola
skötbordet på Junibacken
Barnen ska slippa känna
sig oroliga vid blöjbyten.
Pedagoger på
Junibacken
Vi ska arbeta aktiv i
barngruppen med Plan
mot diskriminering och
kränkande behandling
genom att presentera den
på barns nivå.
Förskola
Konkretisera Plan mot
diskriminering och
kränkande behandling för
barnen.
Alla pedagoger på 2016
förskolan
Utvecklingsgrupp och
APT-möte.
I vårt arbete med
värdegrunds frågor
kommer vi under våren
att lyfta upp en av
diskrimineringsgrunderna och fördjupa oss i
frågan.
Förskola
Alla pedagoger på 2016
förskolan
Utvecklingsgrupp och
APT-möte
Nov 15
Avdelningsmöte på
Junibacken
6. ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING
Se Utbildningsförvaltningens rutin för anmälan och handläggning av kränkande behandling och definitioner och begrepp ur Allmänna råd LÄNKAR
6.1. Rutiner – information till barn, elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Barn och föräldrar vänder sig till förskolans personal eller förskolechef.
12 (14)
Förskolan håller föräldramöten terminsvis där det lämnas information om hur man externt kan via kommunens och förskolans webbsida göra en
anmälan. Det finns även blanketter på respektive avdelnings anslagstavla som skickats in till Uppsala Vård och bildning. Det går även bra att vända
sig direkt till ansvarig förskolechef eller biträdande förskolechef.
6.2. Rutiner för personalens respektive chefs skyldighet att anmäla
Vid misstanke om kränkande behandling görs en anmälan till förskolans förskolechef, vilken är ytterst ansvarig för verksamheten.
Förskolechefen anmäler då internt via Uppsala kommuns interna webb ”Insidan” till huvudmannen som skyndsamt utreder omständigheterna
kring de uppgivna kränkningarna.
Huvudmannen vidtar därefter de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
6.3 Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering och kränkande behandling
Så snart förskolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har eller kan ha inträffat ska detta utredas.
Samtal med barnet/barnen sker direkt. Både med den som utsatts samt den som utfört diskriminering, trakasserier och/eller kränkande
behandling. I samtalet med utövaren görs överenskommelser för att det inträffade inte ska upprepas.
Berörda föräldrar informeras samt förskolechef. Berörda pedagoger ansvarar.
De enskilda samtalen och det inträffade dokumenteras. Berörda pedagoger ansvarar.
Uppföljning mellan pedagoger. Berörda pedagoger ansvarar.
Om personal eller föräldrar misstänks för diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling ansvarar förskolechefen för att utreda
detta.
6.4 Rutin när personal har kränkt barn/elever
Den som ser att ett barn bli kränkt av personal agerar omedelbart. Tala om för berörd personal att det är ett absolut förbud mot detta enligt
diskrimineringslagen och skollagen.
Anmälan till förskolechef/rektor direkt som ansvarar för utredning av händelsen. Information/samråd ska alltid ske med HR Center.
Förskolechef/rektor meddelar samtliga vårdnadshavare.
Förskolechef/rektor kallar till enskilt samtal med berörd personal och kallar därefter till samtal med samtliga vårdnadshavare.
6.5. Rutin för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan – datum
I början av terminen läser alla pedagoger igenom planen och diskuterar den på en arbetsplatsträff.
På höstens föräldramöte informeras föräldrarna om förskolans plan.
13 (14)
Varje avdelning har löpande diskussioner med barn och mellan pedagoger .
Under höst- samt vårtermin tas planen upp på arbetsplatsträffar, i utvecklingsgruppen och på blockmöten.
Kartläggning av risker via barnobservationer, trygghetsvandringar och diskussioner i arbetsgrupper görs i oktober.
Utifrån observationer, barnintervjuer och gruppdiskussioner revideras nuvarande plan inför nästa termin.
7. DELAKTIGHET I ÅRETS ARBETE
7.1. Beskriv hur barnen/eleverna ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet
Barnen ska vara delaktiga i det främjande arbetet som bygger på att vi skapar vår miljö tillsammans. De vuxna ska vara förebilder, vägleda barnen och
möjliggöra barnens delaktighet i många praktiska frågor. De får på så sätt träna sig i att ta ansvar för miljön men även för varandra. De kan vara
delaktiga i att hjälpa varandra, delta i rutiner, förskolans olika aktiviteter, problem och konfliktlösning osv. Vi vill skapa en vi-känsla på Myrgången.
7.2 Beskriv hur personalen ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet
Arbetet pågår under hela läsåret. Vi ska arbeta med diskrimineringsgrunderna på exempelvis arbetsplatsträffar, blockmöten samt i utvecklingsgruppen.
I vårt arbete med värdegrundsfrågor kommer vi tillsammans med barnen, att under våren att lyfta upp en av diskrimineringsgrunderna och fördjupa oss
i frågan.
Enheten har planerad fortbildning om Likabehandling där några pedagoger kommer att delta.
Vi ska kontinuerligt utföra observationer av barngruppen, samtala med barnen kring trivsel och utföra trygghetsvandringar. Uppföljning sker
fortlöpande.
Vi pedagoger ska finnas nära barnen i deras lekar och aktiviteter för att vara lyhörda för hur gruppen fungerar och hur samspelet fungerar mellan
barnen. Vi uppmuntrar goda kompishandlingar.
Vi har nolltolerans mot kränkande behandling.
14 (14)
8. ATT GÖRA PLANEN KÄND - FÖRANKRING
Barnen/eleverna
I samlingar och övrig verksamhet, när det ges tillfälle att prata om och diskutera t.ex. barnens trivsel och vilka rättigheter de har.
Barnen ska veta vem de vänder sig till om de känner sig oroliga över något.
Vårdnadshavarna
Presentera på introduktionen för nya föräldrar
Presentera på föräldramöte
Diskutera i förskolerådet
Planen finns tillgänglig på förskolans webbsida: http://www.myrgangensforskola.uppsala.se
Varje avdelning har ett exemplar uppsatt på anslagstavlan
Personalen – alla som är verksamma inom utbildningen
Vid nyanställning
Presentation på arbetsplatsträff där personalen får möjlighet att påverka dess innehåll. All personal ska sätta sig in i planen.
Övrig personal som lokalvård och kökspersonal delges planen genom eget exemplar.
