Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Med främjande, åtgärdande
och förebyggande handlingsplaner
Svensbyskola och fritidshem
INFJÄRDENS SKOLOMRÅDE
LÄSÅRET 2016/2017
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
GRUNDUPPGIFTER
2
ANSVARIGA FÖR PLANEN
VÅR VISION
VÅRT MÅL
FÖRANKRING AV PLANEN
3
ELEVERS DELAKTIGHET
VÅRDNADSHAVARNAS DELAKTIGHET
PERSONALENS DELAKTIGHET
UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN
4
FRÄMJANDE INSATSER
6
MÅL OCH UPPFÖLJNING
KONTINUERLIGT VÄRDEGRUNDSARBETE
KARTLÄGGNING
8
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
9
MÅL OCH UPPFÖLJNING
ÅTGÄRD
RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER
10
ANSVAR
12
KONTAKTUPPGIFTER
13
DEFINITIONER ENLIGT DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN
14
DISKRIMINERINGSGRUNDERNA
15
LAGAR
17
LITTERATUR
18
TILLBUDSRAPORT
19
TRIVSELREGLER
20
TRIVSEL OCH TRYGGHETSENKÄT
21
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen: F-3 samt fritidshem
Ansvariga för planen
Elisabeth Hortlund, Rektor
Anne-Christine Lundmark, Fritidspedagog
Karin Lundberg, Fritidspedagog
Mona Dahlberg, Klasslärare
Vår vision
Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår kunskaper och färdigheter, förståelse för och ett
bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar.
Alla ska behandlas med respekt och enligt principen om alla människors lika värde. Detta är en
grundläggande förutsättning för lärande och utveckling.
Vårt mål
Alla elever och vuxna på Svensbyskola ska känna glädje och trygghet, de ska trivas och känna
samhörighet med kamrater och personal. I vår skola ska ingen utsättas för diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling. Vi vill skapa goda relationer mellan alla på skolan och goda relationer
mellan hem och skola. Alla i skolan, elever och vuxna ska få möjlighet att utvecklas utifrån sin egen
personlighet och förmåga. Vi förväntar oss att lärare och elever når höga resultat i sitt arbete.
Elevinflytande är en viktig och stor del av elevernas vardag. Alla ska uppmuntras att våga prova något
nytt och alla ska våga misslyckas.
Planen gäller från
2016-10-01
Planen gäller till
2017-09-30
Förankring av planen
Innehållet i planen mot diskriminering och kränkande behandling, samt Infjärdens skolområdes
värdegrund presenteras för elever på klassråd och elevråd. Lärarna och fritidspedagogerna samtalar
med eleverna om vad planen verkligen innebär för alla i skolan. Vårdnadshavare informeras om planen
och värdegrunden på föräldramöten och en uppdaterad version av planen finns tillgänglig på respektive
enhets hemsida.
Elevernas delaktighet
Eleverna deltar i arbetet genom klassråd, elevråd och upprättande av trivselregler. Varje år görs en
kartläggning av trivsel och vilka problemområden som finns genom att eleverna besvarar en
trygghetsenkät samt genom enskilda intervjuer. Specifika frågor ställs till de elever som går på fritids.
Resultatet av trygghetsenkäten presenteras för eleverna och ligger till grund för planen mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Resultaten från trivselenkäten jämförs med föregående år och nya åtgärder formuleras tillsammans av
elever, personal och vårdnadshavare.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna informeras på föräldramöten och samrådsforum om planen mot diskriminering och
kränkande behandling. Vårdnadshavarna informeras även om trygghetsteamets arbete i skolan.
Vårdnadshavarna informeras om resultatet av enkäten och intervjuerna. Kartläggningen jämförs med
året innan och nya åtgärder utformas. Det här utgör grunden till planen mot diskriminering och
kränkande behandling.
Personalens delaktighet
En arbetsgrupp som består av trygghetsteamen från skolorna Svensbyn och Böle (Infjärdens
skolområde) samt rektor har utarbetat planen. Dessa informerar och diskuterar nuläget av klimatet med
kollegiet vid arbetsplatsträffar.
Pedagoger på respektive skola, intervjuar samtliga elever och trygghetsteamet sammanställer
trygghetsenkäterna. Svaren av enkäten och intervjuerna presenteras för den övriga personalen. Svaren
jämförs med föregående år. Utifrån resultaten formuleras eventuella nya åtgärder tillsammans med
elever och vårdnadshavare och används i det fortsatta förebyggande arbetet mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Detta utgör grunden till planen mot diskriminering och
kränkande behandling.
Utvärdering av fjolårets plan2015-2016
Hur fjolårets plan har utvärderats
Utvärdering av fjolårets plan har gjorts i Trygghetsteamet, på arbetsplatsträffar och i elevråd.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Rektor, pedagogisk personal och elever.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan 2015-2016
Arbetsron i klassrummen
Ansvariga pedagoger samtalar med eleverna om hur de ska upprätta arbetsro i klassrummen.
Otrygghet i kapprummen
Ansvariga pedagoger vistas mer i kapprummen för att ge större trygghet.
Högre närvaro av pedagoger i kapprummen har bidragit till större trygghet. Det är fortfarande lika
trångt i kapprummen.
Matro när de ska äta vid skol-och fritidsmåltider.
Ansvariga pedagoger samtalar med eleverna om hur matsituationerna kan bli lugnare, så att matro
uppnås. Pedagogerna närvarar vid alla matsituationer.
Vid förskoleklassens måltider i klassrummet visas direkt-streamad film på örnbo med ungar och
föräldrar på storbild ibland.
I åk 1 visas Mattelandet och Bokstavslandet samt örnboet på storbild några gånger i veckan.
Treornas klassrum är litet och trångt vilket gör att matron uteblir. Där visas också filmer som berör
olika ämnen under måltiderna när det passar.
I tvåan så får eleverna läsa sina skönlitterära böcker när de äter. Detta åtgärder gör att ljudet dämpas i
klassrummen då eleverna äter.
När elever själva blivit retade eller de vet någon annan som blivit retad, utstött eller illa
behandlad.
Ansvariga pedagoger samtalar omedelbart med berörda elever vid uppkomna situationer och är extra
uppmärksamma på dessa elever.
Vi fortsätter med ovanstående.
Rastvärdar har också extra tentakler ute om något barn går ensamma.
Vi har även några elever som på rasterna är ”medlare” vid enklare konflikter mellan elever.
När elever känner sig otrygga på väg till och från skolan.
Samtal genomförs i klasserna om trafikregler och hur man visar varandra respekt. Personal finns alltid
med vid av- och påstigning av buss o Taxi vid skolan.
När elever upplever att finns någon de skulle vilja leka med som de inte vågar fråga.
Faddersystem har införts där de äldre klasserna arbetar med de yngre. Detta för att alla i skolan ska lära
känna varandra och våga leka med vem som helst. Det är viktigt att faddersystemet brukas
kontinuerligt för att maximal effekt ska uppnås. Under läsåret har de träffats några gånger och läst,
pysslat tillsammans. Vi har också haft raster tillsammans för faddrarna. Tvåorna har gjort ett collage
om avfallshantering och redovisat för förskoleklassen.
Motivera åtgärd
Eleverna ska känna trygghet och trivsel på Svensbyskola och fritids.
Årets plan ska utvärderas senast:
2017-06-10
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Utvärderingen av Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska göras av trygghetsteam och
redovisas för pedagogisk personal vid en arbetsplatsträff.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor ansvarar för att planen utvärderas.
Främjande insatser
Syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Inga elever ska
känna sig utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Arbetet är kontinuerligt,
utan förekommen anledning och riktas till alla elever.
Mål och uppföljning
Alla elever ska veta vem de skall vända sig till då de själva eller någon kamrat behöver hjälp.
All pedagogisk personal ska medvetet och aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen följs.
Alla ska känna sig trygga och behandlas enligt principen om alla människors lika värde.
Ingen ska utsättas för diskriminering, mobbning eller annan kränkande behandling.
Alla vårdnadshavare ska kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att eleven får ett bra
bemötande av de andra eleverna och personal.
Kontinuerligt värdegrundsarbete
På rasterna utomhus finns en aktivitetssnurra, som lockar och inspirerar till olika aktiviteter. Varje
måndag introduceras ”Veckans lek” av pedagog utifrån elevernas förslag. Aktiviteten röstas fram i
klasserna och presenteras på en tavla i korridoren. aktiviteten följs sedan upp på Elevrådet.
Pedagogerna är rastvärdar ute på rasterna tillsammans med eleverna.
Det avsätts pengar ur budgeten för att kontinuerligt köpa in nytt lekmaterial.
All pedagogisk personal ger eleverna möjlighet att träna sin förmåga till empati och respekt för allas
lika värde oavsett exempelvis utseende, ekonomisk status, kroppsstorlek och personlig stil.
Pedagogerna lägger stor vikt vid att skapa arbetsro i elevgrupper och i klassrum.
Pedagogerna använder metoder såsom värderingsövningar och dramaövningar för att belysa olika
värdegrundsfrågor.
Förskoleklassen har lekt lekar och läst böcker där de har tagit upp olika värderingsfrågor.
I åk 1 och 2 arbetar de med samarbetsövningar, drama utifrån värdegrund, konfliktlösning och
ställningstaganden.
I åk 3 är det ett stående inslag på klassrådet.
All pedagogisk personal skapar förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen
utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på sexuell läggning eller olika etnicitet.
I början av höstterminen har vi en höstdag där eleverna i tvärgrupper har olika aktiviteter i skogen i
syfte att samarbeta och lära känna varandra.
Skoljoggen genomförs under höstterminen och Lilla Vasaloppet på vårterminen.
Fritidsavdelningarna arbetar kontinuerligt med samarbete i tvärgrupper, i syfte att eleverna ska våga
och välja att vara tillsammans.
Eleverna deltar i en Friluftseftermiddag där de tillsammans genomför olika aktiviteter, i syfte att våga
delta och stötta varandra oavsett prestation.
I årskurs 1 och 3 deltar eleverna i en äventyrsbana där de tränar samarbete och ledarskap.
Vi uppmärksammar olika högtider, FN-dagen, Barnrättsveckan och vad Barnkonventionen innebär.
I förskoleklassen visas och pratatas det om ” Sangitas klädsträck” där tar man upp om vad vi egentligen
behöver. Då pratade personalen också om alla barns rättigheter utifrån FN konventionen.
Vi satsatar på gemensamma aktiviteter. Vi har en Nobeldag med olika verkstäder och avslutar med en
fin Nobelmiddag i skolan.
En dag som uppmärksammades spontant av eleverna är ”rockasockor dagen”
Vi har även en ” Klä ut dig som du vill dag”
Vi möter våren med en gemensam städdag där vi tillsammans gör vår skolgård trevlig att vistas på.
Fritidsavdelningarna har dessutom några ”fixar eftermiddagar” då vi har städat, målat och smörjt upp
våra saker.
Rast och taxi/bussvärdar
Mål och uppföljning
Alla ska känna att de har någon att gå till under rasterna.
Eleverna ska känna trygghet när de är ute eller står och väntar på bussen.
Insats
All pedagogisk personal ska alltid finnas till hands för eleverna.
Ansvariga
All pedagogisk personal
Trygghetsteam
Mål och uppföljning
Trygghetsteamet ska arbeta med diskrimineringsgrunderna för att främja, förebygga och utveckla.
Insats
Organisera likabehandlingsarbetet så att all pedagogisk personal känner sig delaktig.
Ansvariga
All pedagogisk personal
Elevråd/Klassråd
Mål och uppföljning
Likabehandlings-och värdegrundsarbetet har en stående punkt på dessa möten.
Insats
Trygghetsteamet kan delta när behov finns.
Ansvariga
All pedagogisk personal
Kartläggning
Områden som berörs i kartläggningen är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning,
tillgänglighet och ålder.
Kommunen genomför årligen en kommunövergripande Kvalitetsenkät för elever i årskurs 3 och 5. En
utvärdering med föräldrar görs vart annat år. Den återkopplas på samrådsforum och föräldramöten.
Skolsköterskan genomför årligen hälsosamtal med barn i Förskoleklass.
På Svensbyskola har vi regelbundna klassråd och elevråd.
Årligen genomförs en Trivsel -och trygghetsenkät med alla elever, i syfte att identifiera eventuella
risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. I denna enkät finns
även frågor rörande fritidselevers trygghet och trivsel.
Trygghetsteamet har för avsikt att förbättra och utveckla enkäten så att den även innefattar
diskrimineringsgrunderna.
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna har fyllt i en trygghetsenkät.
Elevrådet har informerats om resultatet av kartläggningen och deltagit i analysen av den, samt att de har
informerat sina klasser.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen har genomfört trygghets och trivselenkäten samt deltagit vid information gällande plan för
likabehandling och mot kränkande behandling.
Resultat och analys
Förebyggande åtgärder
Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Omfattar sådant
som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker.
Mål och uppföljning
På Svensbyskola skall all personal och alla elever arbeta förebyggande mot kränkande behandling och
diskriminering. Alla ska ta del av kartläggningen och arbeta utifrån vad som framkommit i denna. För
att följa upp detta tas frågan upp på klassråden och information lämnas sedan till Trygghetsteamet.
Personalen tar upp det på arbetsplatsträffar.
Åtgärd
Arbetsron i klassrummen
Ansvariga pedagoger samtalar med eleverna om hur de ska upprätta arbetsro i klassrummen.
Otrygghet i kapprummen
Ansvariga pedagoger vistas mer i kapprummen för att ge större trygghet.
Högre närvaro av pedagoger i kapprummen har bidragit till större trygghet. Det är fortfarande lika
trångt i kapprummen.
Matro när de ska äta vid skol-och fritidsmåltider.
Ansvariga pedagoger samtalar med eleverna om hur matsituationerna kan bli lugnare, så att matro
uppnås. Pedagogerna närvarar vid alla matsituationer.
Vid förskoleklassens måltider i klassrummet visas direkt-streamad film på örnbo med ungar och
föräldrar på storbild ibland.
I åk 1 visas Mattelandet och Bokstavslandet samt örnboet på storbild några gånger i veckan.
Treornas klassrum är litet och trångt vilket gör att matron uteblir. Där visas också filmer som berör
olika ämnen under måltiderna när det passar.
I tvåan så får eleverna läsa sina skönlitterära böcker när de äter. Detta åtgärder gör att ljudet dämpas i
klassrummen då eleverna äter.
När elever själva blivit retade eller de vet någon annan som blivit retad, utstött eller illa
behandlad.
Ansvariga pedagoger samtalar omedelbart med berörda elever vid uppkomna situationer och är extra
uppmärksamma på dessa elever.
Vi fortsätter med ovanstående.
Rastvärdar har också extra tentakler ute om något barn går ensamma.
Vi har även några elever som på rasterna är ”medlare” vid enklare konflikter mellan elever.
När elever känner sig otrygga på väg till och från skolan.
Samtal genomförs i klasserna om trafikregler och hur man visar varandra respekt. Personal finns alltid
med vid av- och påstigning av buss o Taxi vid skolan.
När elever upplever att finns någon de skulle vilja leka med som de inte vågar fråga.
Faddersystem har införts där de äldre klasserna arbetar med de yngre. Detta för att alla i skolan ska lära
känna varandra och våga leka med vem som helst. Det är viktigt att faddersystemet brukas
kontinuerligt för att maximal effekt ska uppnås. Under läsåret har de träffats några gånger och läst,
pysslat tillsammans. Vi har också haft raster tillsammans för faddrarna. Tvåorna har gjort ett collage
om avfallshantering och redovisat för förskoleklassen.
Motivera åtgärd
Eleverna ska känna trygghet och trivsel på Svensbyskola och fritids.
Ansvariga
All pedagogisk personal
Datum när det ska vara klart
2017-06-10
Rutiner för akuta situationer
Arbetet kräver goda rutiner, det ska påbörjas så snart det kommit signaler om att en elev känner sig
diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Misstanke om kränkning ska tas på allvar. Arbetet ska påbörjas
så snart det kommit signaler om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Det
innebär att berörd personal måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att
detta upprepas. Elever och vårdnadshavare kan alltid vända sig till rektor, trygghetsteamet samt all
pedagogiskt personal.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
1. Trygghetsteamet och ansvarig personal tar reda på så mycket som möjligt om kränkningen och
dokumenterar
Var sker den?
När sker den?
Hur går kränkningen till?
Vem eller vilka är inblandade?
2. Trygghetsteamet informera berörd personal samt rektor.
3. Trygghetsteamet har enskilda samtal med berörda elever.
4. Vårdnadshavarna till de berörda eleverna kontaktas samma dag.
5. Dokumentation/åtgärdsplan/uppföljning
Beskrivning av händelsen dokumenteras i incidentrapport, se bilaga.
Åtgärdsplan
Uppföljning
Anmälan om kränkning, trakasserier och diskriminering skickas av rektor till huvudman.
6. Om kränkningen inte upphör
Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att förhindra kränkningen skall hjälp tas
utifrån.
Den som utför kränkningen blir informerad om vilka rättsliga åtgärder skolan kan tvingas ta till.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal.
Om personal misstänkts kränka barn/elever är det rektors ansvar att utreda, dokumentera och vidta
vidare åtgärder.
Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av annan personal.
Om personal misstänkts kränka annan personal är det rektors ansvar att utreda, dokumentera och vidta
vidare åtgärder.
Rutiner för uppföljning
Uppföljningssamtal mellan elev/elever och ansvarig pedagog görs regelbundet tills problemet är löst.
Ansvarig pedagog har kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare.
Vid varje terminsslut gör Trygghetsteamet en utvärdering och en uppföljning av akuta situationer av
trakasserier eller kränkande behandling som eventuellt inträffat.
Rutiner för dokumentation
Blanketten, Anmälan om kränkning, trakasserier och diskriminering, fylls i och skickas till rektor.
Detta görs av ansvarig pedagog.
Händelser av våld och hot dokumenteras på en för Piteå kommun särskild blankett ”Rapport om våld
och hot”. Vid trakasserier, diskriminering eller kränkning ska blankett ”Anmälan om kränkning,
trakasserier, diskriminering” användas. Detta görs av ansvarig pedagog eventuellt tillsammans med
inblandade elever.
Vårdnadshavare informeras om innehållet och bekräftar mottagen information med sin underskrift.
Blanketten skickas vidare till rektor som i sin tur vidarebefordrar blanketten till Personalavdelningen
och Barn- och utbildningsförvaltningen.
Ansvar
Ansvarsförhållande
Alla (elever och vuxna) inom Infjärdens skolområde har ett ansvar att förebygga och motverka alla
former av diskriminering, mobbing och kränkande behandling samt värna om alla människors lika
värde.
Rektorn har…
det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas, efterlevs samt årligen utvärderas och
revideras. Rektor har även ansvar för att föräldrar och elever informeras. Rektor ansvarar också för att
personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling.
Personalen har…
mycket stort ansvar för att i den dagliga verksamheten aktivt hålla värdegrundsfrågorna levande.
Personalen skall arbeta för att främja en god arbetsmiljö och vara positiva förebilder samt vid varje
misstanke om kränkning agera aktivt. Personalen har även ansvar att informera berörda föräldrar om
kränkning skett. På varje skola finns ett Trygghetsteam som leder arbetet.
Elever har…
ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både personal och andra
elever. Elever skall ta del av skolans värdegrund och handla utifrån den. Som elev på skolan förutsätts
man respektera andra och visa hänsyn och gott omdöme. Det är viktigt att man funderar på hur man
uppträder och hur andra kan tänkas uppfatta detta.
Vårdnadshavarna har…
också ett stort ansvar. Om skola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en
positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om vikten av att vara en god kamrat. Är någon i
gruppen/klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om
kränkning. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra.
Kontaktuppgifter
Har du frågor kontakta Rektor Elisabeth Hortlund
0911-69 72 42
070-690 43 90
[email protected]
Trygghetsteamet består av:
Karin Lundberg
fritidspedagog
[email protected]
Mona Dahlberg
klasslärare
[email protected]
Anne-Christine Lundmark Nina fritidspedagog
[email protected]
Du som vårdnadshavare och elev kan alltid vända dig till barn- och
elevombudet och diskrimineringsombudsmannen.
www.do.se
www.skolinspektionen.se/beo
www.friends.se
Definitioner enligt Diskrimineringsombudsmannen
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar
vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och
som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av
till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att
någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier
är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men
som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande
behandling.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad
som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar
i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck
eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en
avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell
läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i
Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera
etniska tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid
födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet
gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Tillgänglighet
Är det begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plasts
fungerar för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet kan definieras som den grund som är en
förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt,
kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där utbildning utgör en av förutsättningarna för att
möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Lagar
3 kap. 16 § Diskrimineringslagen (2008:567)
En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen ska varje år
upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och
möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels
förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder
som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning
av hur planerade åtgärder enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
En skola vars likabehandlingsplan inte lever upp till diskrimineringslagens krav riskerar en form av
böter – ett vite. DO kan enligt 4 kap. 5 § diskrimineringslag begära att Nämnden mot diskriminering
förelägger skolan att vid vite fullgöra sin skyldighet.
Årlig plan
6 kap. 8 § Skollagen (SFS 2010:800)
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs
för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en
redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande
året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Litteratur
DO, BEO & Skolinspektionen Förebygga diskriminering och kränkande behandling, Främja
likabehandling
Kajsa Svaleryd och Moa Hjertson (2012). Lika behandling i förskola & skola. Stockholm Kina.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskola, förskola och fritidshemmet. Stockholm Edita.
Skolverket (2012). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm AB Typoform.
Skolverket (2009). Skolverkets allmänna råd och kommentarer.
Svensk författningssamling (2008:567). Diskrimineringslagen.
Svensk författningssamling (2010:800). Skollag.
Tillbudsraport
KRÄNKANDE BEHANDLING – TILLBUD/HÄNDELSE
Datum_________
Närvarande
Namn
Gatuadress
Postadress
Personnummer
Tel.
Mobil
Arbetsplats/skola
Arbetsledare/mentor
Rektor
Avd/klass
Tel. arbete
Tel. Arbete
Vårdnadshavare 1
Gatuadress
Postadress
Vårdnadshavare 2
Gatuadress
Postadress
Tel. hem
Tel. arbete
Mobil
Tel. hem
Tel. arbete
Mobil
Beskrivning av tillbud/händelse
Åtgärder
Uppföljning
Trivselregler
Låt alla vara med.
Dela med dig.
Säg snälla saker.
Hjälp varandra.
Lyssna på varandra.
Det är Quintus och Lions Quest som utgör grunden för våra trivselregler.
Trivsel och trygghetsenkät Svensby skola
Klass:
Namn:
1. Hur trivs du i skolan?
2. Vem brukar du leka med och vad brukar ni leka på rasterna?
3. Finns det några plaster inom-och utomhus där det känns otryggt att vara?
(toaletter, omklädningsrum, matsalen, hallen, eller andra ställen)
4. Är du rädd för något barn eller någon vuxen på skolan?
(vem i så fall)
5. Hur tycker du att arbetsron/ljudnivån är i klassrummet?
6. Ge förslag på hur vi ska göra för att vi ska få en bättre och mer trivsam skola?
7. Känner du dig trygg på väg till och från skolan?
8. Är det något annat som du skulle vilja berätta?
Frågor till dig som går fritids
1. Hur trivs du på fritids?
2. Vem brukar du leka med och vad brukar ni göra på fritis?
3. Finns det någon på fritids som du skulle vilja leka med men som du inte vågar fråga?
4. Vad tycker du om att göra på fritids?
5. Är det något annat du skulle vilja berätta?
Elevens namn
Personalens namn
Fritidsavdelning
Datum
