NYHETER
Ny forskning mot smärta ger hopp
Under medeltiden använde läkarna eter mot smärta. På 1700-talet kom lustgas
och efter det kloroform. För ungefär 150 år sedan började vårdpersonal bedöva
med narkotiska preparat som kokain och morfin.
År 1873 gjorde forskare i Tyskland den stora upptäckten av acetylsalicylsyra som
har blivit världens mest sålda läkemedelspreparat.
– Sedan dess har det inte hänt mycket förrän alldeles nyligen när det kom nya
läkemedel, som visserligen inte är mer effektiva än acetylsalicylsyra, men saknar
dess biverkningar. Det kan få stor betydelse för patienter med smärtor i framtiden,
säger Thomas Hedner, professor i klinisk farmakologi på Sahlgrenska sjukhuset i
Göteborg.
Ibland gör läkare ett operativt ingrepp och
skär av nervtrådar för att förhindra
bestående förändringar i centrala
nervsystemet.
Kronisk smärta påverkar inte bara den
fysiska hälsan, utan också det mentala och
sociala välbefinnandet.
– Det kan resultera i en ond cirkel som
utlöser stress och depression. För tillfället
forskas det mycket kring dessa samband.
Det har visat sig att neurotransmittorer
mot smärta även har gynnsam effekt på
depression. Dessutom kan antidepressiva
läkemedel ibland hjälpa när patienter har
ont i kroppen.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Smärta är ett fenomen som orsakar stora
konsekvenser i samhället. Uppskattningsvis lider en tredjedel av befolkningen i
Sverige av kronisk smärta, tio procent har
så ont att de inte klarar av att arbeta.
Många funktionshindrade är hårt drabbade, till exempel de med reumatiska och
neurologiska sjukdomar. Andra exempel
där funktionshinder kan leda till svåra
smärtor är stroke och diabetes.
– Patienter som drabbats av en blödning i hjärnans omkopplingsstation,
thalamus, kan få nästan outhärdliga och
livslånga smärtor som är svåra att behandla, säger Zsuzsanna Wiesenfeld-Hallin,
professor i basal och klinisk fysiologi på
Karolinska Institutet när hon tillsammans
med Thomas Hedner gav en föreläsning
om olika typer av smärta och behandlingsmetoder under Medicinska forskningsrådets populärvetenskapliga temakväll i
Stockholm den 23 november.
Trots de stora konsekvenserna dröjde
det ända till för några år sedan innan
forskningen om smärta började på allvar.
Satsningen har nyligen resulterat i nya och
förhoppningsvis mer effektiva läkemedel
där biverkningarna inte är lika allvarliga. I
framtiden kan det hjälpa patienter med
till exempel reumatism, förslitna leder och
ländryggsskador att döva sina smärtor
utan att riskera magsår.
Vi kanske kan öka dosen och hitta nya mer
effektiva sätt att behandla smärtor. Det
här är den största upptäckten på över
hundra år inom smärtforskningen, säger
Thomas Hedner.
Sverige har, som första land i EU,
nyligen godkänt läkemedlet Celebra som
utan farliga biverkningar kan lindra
smärta hos reumatiker och patienter med
ledbesvär. Ett annat medel är Vioxx.
Reumatiker är en grupp av patienter
som kan få särskild stor nytta av de senaste
framstegen, menar Zsuzsanna WiesenfeldHallin.
– Det är den största patientgruppen
som drabbas av kronisk smärta. Men ur
behandlingssynpunkt är neurogena
smärtor ett större problem eftersom de är
svårare att behandla.
Neurogena smärtor uppstår när
nervsystemet blir skadat, till exempel vid
olyckor, hjärnblödningar och neurologiska
sjukdomar. Det påverkar sammansättningen av neurotransmittorer i ryggmärgen, bland annat minskar halten av
smärtlindrande opiater som påminner om
morfin. Förändringarna ger upphov till
onormal aktivitet i nervtrådarna vilket
hjärnan tolkar som smärta.
Hon betonar vikten av att behandla
smärta i ett tidigt skede. Risken för att
den blir kronisk ökar med tiden.
Biverkningar av de gamla medicinerna
– Magblödningar har varit det största
problemet när det gäller biverkningar från
anti-inflammatoriska läkemedel, till
exempel acetylsalicylsyra. De nya läkemedlen, som är på gång, är inte mer
effektiva men saknar dessa biverkningar.
Viktigt att minska smärtan tidigt
– Det är viktigt att minska smärtan så
tidigt som möjligt. Annars kan centrala
nervsystemet få bestående förändringar
som ger upphov till kronisk smärta. Det
kan ske även om det onda sitter i det
perifera nervsystemet längre ut i kroppen.
8
REUMATIKERTIDNINGEN 2 - 2000
FAKTA/ Olika sorters smärta
1. Nociceptiv smärta. Vävnadssmärta
(smärta i muskler eller organ). Ofta
orsakas den av inflammation som
uppkommer när smärtreceptorer i till
exempel hud eller inre organ aktiveras på
grund av skada eller sjukdom. Hit hör till
exempel de reumatiska sjukdomarna. Kan
behandlas med antiinflammatoriska
läkemedel som innehåller till exempel
acetylsalicylsyra eller paracetamol.
Acetylsalicylsyra finns i treo och aspirin.
Vissa vävnadssmärtor kan behandlas med
morfin.
2. Neurogen smärta. Orsakas av
skada i nervsystemet, till exempel i
hjärnan, ryggmärgen eller i nervtrådar
längre ut i kroppen (perifera nerver). Hit
hör slaganfall (stroke), ryggmärgsskador
och neurologiska sjukdomar, till exempel
multipel skleros (MS). Neurogen smärta är
betydligt svårare att behandla än smärta i
vävnader. Nervcellerna blir överkänsliga
och kan avge impulser som patienten
upplever som stickande och brännande.
Dessutom påverkar skadorna balansen
mellan olika signalämnen och deras
receptorer. Inte ens morfin är särskilt
effektivt mot den här sortens smärta.
3. Psykogen smärta. Orsakas av psykiska
sjukdomar, till exempel känner många
depressionspatienter kroppsliga smärtor.
4. Idiopatisk smärta. Smärta utan att det
finns någon känd orsak.
