Likabehandlingsplan
och
plan mot diskriminering och
kränkande behandling
2017
Lillholm/Ekholm/Österholmsskolan
127 40 Skärholmen. Besöksadress Stångholmsbacken 91-95
Fax 08-508 24 710
http://lillholmsskolan.stockholm.se/
Likabehandlingsplan/ Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Skolans namn
Lillholmsskolan/Ekholmsskolan/Österholmsskolan
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola.
Vår vision
Lillholm/Ekholm/Österholm är skolor för lust och lärande.
Lärandet skall stå i centrum. Innehållet i arbetet skall kännas
meningsfullt, utmanande och spännande. Goda relationer är en
viktig del i lärandet. Eleven skall ha tillhörighet i en grupp där varje
individ får växa och utvecklas i egen takt. Eleven skall känna
delaktighet och inflytande över vad och hur han/hon lär sig.
Flerspråkighet uppmuntras och ses som en tillgång. Alla ska känna
trygghet och få vara den de är. Alla elever och medarbetare skall
vårda miljön och arbeta för att våra lokaler skall vara ljusa, rena
och inbjuda till lärande.
Föräldrarna är de mest betydelsefulla vuxna för barnen och
skolans viktigaste samarbetspartner.
Medarbetarna är organisationens viktigaste resurs för att nå
målen. Mål och uppdrag skall vara tydliga för medarbetarna och
ledningen skall arbeta för att stödja och främja medarbetarnas
lärande och utveckling. Ledarskapet skall bygga på relationer där
ledarskapet förvärvas genom samverkan och dialog. Ledningen
skall ta ansvar för att skapa mötesplatser för reflektion och samtal.
Planen gäller från
2017-01-01
Planen gäller till
2017-12-31
Ansvariga för planen
Rektor Annika Hällsson
Kurator Malin Hambert
Kurator Eini Hellsten
Specialpedagog Malin Alfredsson
Elevernas delaktighet
Områden som berörs i kartläggningen är de olika
diskrimineringsgrunderna (se bilaga1) samt begrepp som
kränkning, diskriminering och trakasserier.
2
Förskoleklassens elever går trivselpromenader för att belysa trygga
och otrygga platser i skolans lokaler och på skolgården.
År 1-3 besvarar en särskild trivselenkät anpassad för yngre barn
med glada/neutrala/ledsna gubbar som barnen får färglägga samt
enkla frågor om diskriminering, trakasserier och kränkningar.
Fritidshemmen fyller i en liknande trivselenkät.
År 4-9 besvarar en särskild trivselenkät anpassad för de äldre
åldrarna med bifogade fält för kommentarer.
År 4-9 diskuterar frågor i gemensamma klassdiskussioner.
Skolans pedagoger återkopplar resultaten från kartläggningen för
att eleverna ständigt ska känna sig delaktiga i processen.
Samtliga klasser skapar, tillsammans med pedagog, egna
klassrumsregler i början av höstterminen.
Vårdnadshavarens delaktighet
Ambitionen är att vårdnadshavarna informeras om skolans
likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande
behandling, och dess plats på skolans hemsida, på föräldramöten
och utvecklingssamtal. Informationen om den nya
likabehandlingsplanen/ planen mot diskriminering och kränkande
behandling skickas även ut via rektorsbrev som en bilaga i
elevernas veckobrev. Skolans likabehandlingsplan/plan mot
diskriminering och kränkande behandling hänger även
lättillgänglig och synlig på anslagstavlor för vårdnadshavare och
personal. Skolan uppmuntrar vårdnadshavarna att läsa planens
innehåll och diskutera den med sina barn. Planen är upprättad i
två versioner, en förkortat med lättare svenska och en som är mer
utförlig.
Personalens delaktighet
Regelbundet under skolåret på kvällskonferenser informerar rektor
och likabehandlingsgruppen de olika arbetslagen om skolans
likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande
behandling. Likabehandlingsgruppen träffas varje vecka och
skolpersonal kan medverka vid anmält intresse.
Likabehandlingsgruppen träffas också månatligen med
representanter från alla arbetslag och diskuterar skolans
likabehandlingsarbete. Skolans personal deltar kontinuerligt i
diskussioner med både elever och kollegor som ligger till grund för
upprättandet av vår gemensamma likabehandlingsplan/plan mot
diskriminering och kränkande behandling.
Förankring av planen
Skolans likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och
kränkande behandling läggs ut på skolans hemsida. All
skolpersonal får även den nya likabehandlingsplanen/planen mot
diskriminering och kränkande behandling per mail vid årsskiftet.
Den finns även upphängd på anslagstavlor i de olika
3
verksamheterna. Elever och personal deltar ständigt i upprättandet
och upprätthållandet av skolans likabehandlingsplan/plan mot
diskriminering och kränkande behandling samt klassregler.
I vissa årskurser har vårdnadshavare fått ta del av klassregler och
skolans trivselregler.
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Fjolårets likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och
kränkande behandling har utvärderats av arbetslagen under våren
2016. Skolsköterskan har haft hälsosamtal med alla elever i
årskurs fyra och åtta. Resultatet av dessa samtal har återkopplats
till personal i respektive årskurs. Resultatet av Stockholms stads
brukarundersökning har också återgetts av rektor till all personal
på skolan.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Alla elever och all personal på skolan.
Resultat av utvärdering av fjolårets plan
Alla arbetslag satte upp egna mål för årskursen utifrån resultaten
av kartläggningen. Dessa mål utvärderades i årskursen i slutet av
vårterminen 2016. Vi kallar detta för Vad? (behöver göras i vår
årskurs)Hur? (hur ska vi gå tillväga) När? (ska detta ske).
I årets utvärdering har vi missat att träffa elevrådet för synpunkter
och utvärdering. Detta kommer vi att åtgärda i nästa
likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
Ekholm F-2:
Alla tre klasserna har arbetat med att minska konflikter. Det har
skett genom olika åtgärder såsom kompistid, tydliga rutiner,
belöningssystem, samtal med berörda elever och föräldrar.
Resultatet av åtgärderana har fungerat bra i F-1. Resultatet för åk
2 har både varit positivt och mer varierande och arbetas vidare
med.
Lillholm F-2:
Alla arbetslag är generellt positiva till utvärderingens resultat.
Arbetet med gruppstärkande lekar har stärkt grupperna. Tydliga
ramar, rutiner och genomtänkta placeringar har skapat trygghet i
grupperna och skapat arbetsro. Gemensamma raster samt
trivselledare har skapat meningsfulla raster och vänskapsrelationer
över klassgränserna.
Lillholm 3-6:
Årskurs 3-6 har resultaten varierat från positivt till mindre bra.
Även där har trivselledarnas arbete gett positiva resultat på
4
gemenskapen under rasterna. Gemensamma aktiviteter, tillfällen
att umgås och positiv feedback har skapat ökad sammanhållning.
Tydliga ramar, rutiner och genomtänkta placeringar har skapat
trygghet i grupperna och skapat arbetsro. Gruppstärkande
aktiviteter och diskussioner har förbättrat klimatet mellan
eleverna.
Gemensamma åtgärder
Alla toaletter ändrade markering från särskilda pojk-och
flicktoaletter till att markera alla toaletter med både flick-och
pojkmarkering(könsneutrala). Den åtgärden visade sig efter
utbildning från antidiskrimineringsbyrån inte var tillräcklig då
toaletter ska kunna ses som könsneutrala. Elever ska inte behöva
definiera sig i ett kön varje gång hen besöker toaletten. Denna
ändring av toalettmärkning kommer att åtgärdas under kommande
år. Trivselledarnas arbete med att anordna aktivitetet under vissa
raster har fungerat mycket bra. Eleverna har känt att de har haft
meningsfulla raster där alla har kunnat vara med. Det i sin tur har
resulterat i mindre konflikter och utanförskap under rasterna. De
gemensamma dagarna uppskattas av alla deltagande eleverna och
nya band elever emellan skapas. Skolan uppmärksammade
diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet bland annat
med en föreläsning för all personal från antidiskrimineringsbyrån.
Årets plan ska utvärderas senast
1 november 2017
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Under höstterminen 2017 sker utvärderingsdiskussioner av årets
plan tillsammans med all personal på skolan i APT, på
kvällskonferenser, likabehandlingsträffar, etc. Rektor, biträdande
rektorer och Likabehandlingsgruppen håller i diskussionerna.
Därefter lyfts frågan av Likabehandlingsgruppen i elevrådet.
Tanken är att pedagoger och elever ska diskutera planen innan
elevrådet i klasserna. Planen läggs upp på hemsidan så att alla kan
ta del av den.
Ansvariga för att årets plan utvärderas
Rektor och Likabehandlingsgruppen
5
Främja lika rättigheter och möjligheter
Definitioner av diskrimineringsgrunderna
(Se bilaga 1)
Diskrimineringsgrund: Kön, Könsidentitet och
Könsöverskridande uttryck
Mål och uppföljning
Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering
eller trakasserier på grund av sitt kön eller sin könsidentitet. Vid
kränkningar, trakasserier eller diskriminering ansvarar den
personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för
uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas
vid behov. Likabehandlingsgruppen finns till hands och rektor är
huvudansvarig.
Insats
Alla toaletter på skolan kommer att få markeringar som inte
uttrycker ett specifikt kön. Skolan arbetar för att alla elever ska få
följa med på aktiviteter och resor, oavsett kön. Detta görs genom
motivationssamtal med vårdnadshavare som känner oro för att låta
sina döttrar medverka. På skolan arbetar personalen för ett öppet
förhållningssätt gentemot eleverna oavsett kön eller könsidentitet.
Personalen är förebilder för eleverna och ska föregå med gott
exempel. Likabehandlingsgruppen finns till hands vid behov och
rektor är huvudansvarig.
Årskurs 5 kommer att ha ett temarbete kring jämställdhet och
flickors rättigheter i Sverige.
Ansvarig
All personal samt personal i åk 5
Datum när det ska vara klart
Under 2017
Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
På vår skola finns det elever och personal från all världens hörn.
Etnisk mångfald är norm. Ingen elev på skolan ska utsättas för
kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk
tillhörighet. Vid kränkningar, trakasserier eller diskriminering
ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor
kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och
vårdnadshavare kontaktas vid behov. Likabehandlingsgruppen
finns till hands och rektor är huvudansvarig.
6
Insats
På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet
förhållningssätt gentemot eleverna oavsett etnisk tillhörighet.
Personalen är förebilder för eleverna och ska föregå med ett gott
exempel. Vi arbetar aktivt för att alla elever ska delta i alla
aktiviteter oavsett etnisk tillhörighet. Likabehandlingsgruppen
finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
Löpande under året 2017
Diskrimineringsgrund: Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering
eller trakasserier på grund av sin religion eller trosuppfattning. Vid
kränkningar, trakasserier eller diskriminering ansvarar den
personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för
uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas
vid behov. Likabehandlingsgruppen finns till hands och rektor är
huvudansvarig.
Insats
På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet
förhållningssätt gentemot eleverna oavsett religion eller
trosuppfattning. Personalen är förebilder för eleverna och ska
föregå med gott exempel. Vi arbetar för att alla elever ska delta i
alla aktiviteter oavsett religion eller trosuppfattning. Vid fall där
vårdnadshavare ställer sig frågande till aktiviteter går pedagoger,
kuratorer eller rektor in för att motivera delaktighet i aktiviteten.
Likabehandlingsgruppen finns till hands vid behov och rektor är
huvudansvarig.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
Löpande under året 2017
Diskrimineringsgrund: Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering
eller trakasserier på grund av sin funktionsnedsättning. Vid
kränkningar, trakasserier eller diskriminering ansvarar den
7
personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för
uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas
vid behov. Likabehandlingsgruppen finns till hands och rektor är
huvudansvarig.
Insats
På skolan finns många specialpedagoger som arbetar aktivt för att
anpassa verksamheten och inkludera elever med
funktionsnedsättningar. Det finns Ipads, datorer, daisy-spelare,
hörselkåpor, skärmar, stressbollar, sittdynor, time-timer,
bildscheman, anpassad ljusstyrka i klassrummet, etc. Vi har också
en ramp för rullstol vid flera ingångar och nygjorda toaletter
tillgängliga för rullstolsburna och märkta med blindskrift. Vi
arbetar aktivt för att alla elever ska delta i alla aktiviteter oavsett
funktionsnedsättning. Likabehandlingsgruppen finns till hands vid
behov och rektor är huvudansvarig. Skolan har startat ett aktivt
arbete runt särskilda anpassningar för elever i behöv av särskilt
stöd med bland annat litteraturseminarium och workshops. Skolan
ansöker om delta i skolverkets utbildning specialpedagoglyftet för
alla skolans pedagoger. Kollegialt lärande för alla skolans
pedagoger kring specialpedagogik handleds av specialpedagoger på
skolan.
Ansvarig
All personal samt handledning av specialpedagoger
Datum när det ska vara klart
Löpande under året 2017
Diskrimineringsgrund: Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering
eller trakasserier på grund av sin sexuella läggning. Vid
kränkningar, trakasserier eller diskriminering ansvarar den
personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för
uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas
vid behov. Likabehandlingsgruppen finns till hands och rektor är
huvudansvarig.
Insats
På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet
förhållningssätt gentemot eleverna oavsett sexuell läggning.
Personalen är förebilder för eleverna och föregår med gott exempel.
Pedagoger och kurator samtalar till vardags med eleverna om
kärlek och sexualitet. Likabehandlingsgruppen finns till hands vid
behov och rektor är huvudansvarig.
8
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
Löpande under året 2017
Kartläggningsmetoder
Yngre åldrarna; Trivselpromenad (bilaga 2) förskoleklass och
Trivselenkät 1-3 (bilaga 3) och fritidshem (bilaga 4).
Äldre åldrarna; Klassamtal/diskussion (bilaga 5) och Trivselenkät
4-9 (bilaga 6).
Områden som berörs av kartläggningen
Kränkande behandling
Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Hur elevernas har involveras i kartläggningen
Eleverna har genomfört de olika kartläggningsmetoderna.
Personalen har efter kartläggningen redovisat resultaten för
eleverna.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen har genomfört kartläggningarna med eleverna. När
kartläggningarna var genomförda fick personalen diskutera och
analysera resultaten i sina arbetslag och lämna in förslag på
lämpliga åtgärder för sin elevgrupp.
Resultat och analys
Generellt har resultatet från kartläggningarna visat på bättre
resultat runt trygghet och minskade kränkningar. Arbetet kring
kränkningar kommer att arbetas vidare med i skolan.
I många klassrum har också studieron förbättrats men behöver
fortsätta att arbetas med.
I gemensamhetsutrymmen såsom matsalen är det tydligt när
personal inte följer de gemensamma regler och ramar som finns
gällande matsalen såsom pedagogiska måltider, släppa in sin egen
klass och inga ytterkläder i matsalen. Det arbetet kommer att
fortgå under nästa år.
9
Att skolan startar varje läsår med att arbetslagen lämnar in ett
rastvärdsschema resulterar i generellt lugnare och tryggare raster.
Det kommer att fortgå under kommande läsår.
Resultaten skiljer sig ofta i de olika klasserna/grupperna vilket gör
att vi har låtit alla arbetslag se över deras årskurs
kartläggningsresultat och utifrån det bestämma lämpliga mål och
åtgärder (Vad? Hur? När?).
Mål och åtgärder
Ekholm förskoleklass
Vad?
-skapa och stärka relationer mellan elever och eleverna och
pedagoger
-förebygga konflikter och lära sig att hantera dem
Hur?
-lekar, som stärker ”Vi” känsla
-individuella och grupp- samtal om kamratskap
(vad betyder en schysst, bra kompis) och känslor
-högläsning och samtal om bilder till böcker om kamratskap,
empati och värderingar (ex ”Snick och Snack vännerna i
Kungaskogen)
-film ”Vara vänner”- diskutera olika situationer ur filmen
-eleverna samlar gemensamt på stjärnor till en klassfest
När?
-varje dag på morgonsamlingen
-en gång i veckan tittar vi på film
-en gång i veckan ”kompis tid”
-varje dag ett kort samtal efter uterasterna för att stämma av hur
rasten har varit
-varje dag avslutar vi dagen med gemensamma lekar och kort
samtal
Ekholm årskurs 1
Vad?
Kamratskap, vara en bra kompis, kräkningar mellan elever.
Hur?
Genom samtal, hel- och halvklassdiskussioner, drama, film,
ämnesintegrering och hemlig kompis.
10
När?
En fast lektion i veckan i halvklass. Vi integrerar även detta
löpande i samlingar och lektioner.
Ekholm årskurs 2
Vad?
Många flickor uppger att de känner sig trakasserade av pojkar på
grund av deras kön. Vi vuxna har också uppmärksammat detta.
Hur?
Vi lyfte detta faktum med hela klassen när vi gick igenom
enkätsvaren med eleverna. Vi ska göra ett belöningssystem kopplat
till lekgrupper igen efter höstlovet. Vi ska även visa bilder och fakta
för att bryta könsstereotyper.
När?
Under raster och fritidstid.
Ekholm fritids
Vad?
I enkäten framkom det att en del barn känner sig trakasserade för
sin ålder.
Hur?
Vi jobbar med att blanda åldrar och kön på aktiviteterna och att
trivselledarna har även lekar på fritidstid för de yngre åldrarna.
När?
Varje dag på fritidstid.
Lillholm förskoleklass
A.
Vad?
Vi har tydliga ramar och regler. Vi har gjort upp
Klassrumsregler och gått igenom skolans trivselregler.
Vi påminner och pratar om reglerna regelbundet.
Pratar om arbetsro och vad det innebär varje dag.
Hur?
Samma rutiner och regler varje dag. Sitter på
Bestämda platser och går på bestämda platser i led.
Vi leker gruppstärkande lekar. Har ett arbetsschema
På tavlan så eleverna vet vad som ska hända varje dag.
Eleverna vet alltid vem som är rastvakt så att de vet
11
Vem de kan gå till.
När?
Under hela läsåret men mest intensivt under hösten
Särskilt de gruppstärkande lekarna. Bestämda sittplatser
Och leden håller vi på hela läsåret. Vi ändrar så lite som
möjligt. Vi har tydliga ramar och regler. Vi har gått igenom skolans
trivselregler och bestämt klassrumsregler. Vi pratar om reglerna
regelbundet.
C.
Vad?
Vi har tydliga regler och ramar. Vi har gått igenom skolans
trivselregler.
Vi har tillsammans bestämt klassrumsregler och diskuterat varför
vi har dem.
Vi påminner och pratar om dessa regelbundet. Nästan varje dag.
Hur?
Vi har samma rutiner varje dag. Bestämda platser i matsalen,
klassrummet och i ”gåledet”.
Efter rasterna pratar vi om hur rasten har varit. Vi pratar och har
tittat på program/filmer om vänskap/mobbing mm. Haft
samarbetslekar/uppgifter. Kompistema och hemliga kompisar i
klassen. Att ha en hemlig kompis har varit bra. Vi och eleverna
märkte resultat. Vi gör gemensamma lekar och har roligt. Viktigt!
Pratar och arbetar med olika känslor.
När?
Under hela året och extra mycket vid skolstart. Nästan varje dag.
Lillholm årskurs 1
A.
Vad?
I överlag trivs eleverna i sin klass och känner sig trygga men de
behöver vuxna som sätter tydliga gränser och är konsekventa.
Hur?
Vi är tydliga och bra förebilder
När?
Vi pratar om saker som inträffar kontinuerligt.
12
B.
Vad?
I resultaten kunde vi se att flera barn känner sig kränkta med slag
och ord.
Några känner att de blir retade. Men i samtal med föräldrar så
kommer det fram att alla elever upplever att de trivs i skolan. Det
är ett par elever som sporadiskt känner att det kan vara lite jobbigt
att gå till skolan.
Hur?
Vi arbetar med Stegvis och samtal kring kamratskap och pratar
med eleverna om känslor och hur man kan hantera olika
känsloladdade situationer.
När?
Vi arbetar med detta en gång i veckan under skoldagen.
Fritids årskurs 1
Vad?
Fritidshemmets Vågens barn känner sig överlag nöjda och trygga
på fritids, fåtal känner att de blir kränkta med slag och ord.
Hur?
Vi arbetar ständigt i smågrupper på fritids med varierade
aktiviteter där vi övar mycket på samspel att ta hänsyn till
varandra. I de smågrupperna underlättar de för oss pedagoger att
ha översikt över varje barn och se till deras behov.
När?
Vi arbetar med detta kontinuerligt.
Lillholm/Österholm Årskurs 2
A.
Vad?
Flera elever upplever att de har blivit kränkta med ord,
slag/knuffar samt genom blickar/kroppsspråk och att de inte har
fått vara med och leka.
Hur?
Två gånger i månaden ska vi ha klassråd där eleverna ska vara
med och utvärdera hur vi har det i skolan och vad vi kan göra för
att alla ska ha det bättre och må bra i skolan.
13
I klassrummet ska vi titta på filmer om hur en bra vän ska vara
och diskutera på vilka sätt man kan vara det.
Vi kommer att prata om olika strategier som man kan använda sig
av när konflikter uppstår och dessa strategier kommer att finnas
tillgängliga på ett dokument i och utanför klassrummet.
När?
Vi kommer att börja titta på filmen Ugglan och kompisprogrammet
denna vecka och efter höstlovet kommer vi att börja med klassråd
samt arbeta fram en lista på strategier.
B.
Vad?
Flera elever upplever ensamhet och kränkning på rasten.
Hur?
I klassrummet ska eleverna berätta för läraren om eleven upplever
att den är ensam på rasten. Läraren tar då kontakt med elever som
kan vara med den och leka. Vi utvärderar hur det har gått efter
rasten. Rastvärden ska även ha ett medvetande om vilka elever
som ofta är ensamma på rasten och få dem att vara med i leken
och se till att anordna gemensamma aktiviteter för alla eleverna.
I klassrummet ska vi ha kontinuerliga samtal om hur en bra vän
ska vara och på vilka sätt man kan vara det.
För att kunna bearbeta kränkningar som skett ska vi tala om det i
mindre grupper, spela upp korta sketcher och därefter diskutera
om känslan att bli kränkt och vad det ger för konsekvenser.
När?
Vid ett lektionspass i månaden kommer vi ha ett tillfälle där vi
kommer att diskutera ensamhet och kränkning, från och med
november 2016.
C.
Vad?
I enkäten framgår det att eleverna i relativt stor utstäckning
upplever att de blivit både kränkta och trakasserade. Där ord,
blickar, och sparkar och knuffar är den vanligaste orsakerna till
kränkningarna, den vanligaste orsaken till trakasserierna handlar
om kön.
Utöver enkätsvaren har vi pedagoger som arbetar med klassen
märkt av att eleverna blivit mer fysiska mot varandra, genom att
sparkas och slåss.
14
Hur?
Vi kommer att arbeta kring hur man är en bra vän. Detta kommer
vi att göra genom att titta på film (ugglan och kompisproblemet)
och diskutera tillsammans om vi känner igen oss och om hur vi
kan tänka för att förbättra oss.
Vi kommer också att arbeta fram ett dokument med strategier om
hur man kan agera när konflikter uppstår, så att barnen vet hur
man skulle kunna agera istället för att handla utåt med exempelvis
sparkar och knuffar, men även med ord.
Vi ska även försöka få till ett strukturerat klassråd varannan
vecka. Då får eleverna vara med och påverka, men även utvärdera
hur vi har det i skolan. Fokus kommer att ligga på hur vi kan göra
skoldagen bättre utifrån elevernas upplevelser.
När?
Vi kommer att starta igång arbetet kring hur man är en bra vän
omgående, och detta kommer att fortgå hela höstterminen. Jag
kommer att avse en lektion i veckan för detta.
Klassråden kommer att starta igång efter höstlovet, alltså v.45 och
kommer att hållas varannan vecka.
Fritids årskurs 2
Vad?
Det har framkommit att många elever har utsatts för verbala och
fysiska kränkningar.
Hur?
Vi försöker fortsätta att kartlägga barnens sociala nätverk via
framtagen mall för sociogram. Där kan vi se vilka som har svårare
att förankra kompisrelationer.
Genom månadsutvärderingarna kommer vi fråga barnen vad det är
som gör att de inte trivs på fritids eller känner sig lugna.
När?
Allt detta gör vi kontinuerligt. Vi är medvetna om att barnen
känner sig oroliga på fritids. Arbetet med listan med förslag på
strategier för konfliktlösning som pedagogen skall göra tillsammans
med barnen kommer att starta igång v.45.
15
Lillholm/Österholm Årskurs 3
A.
Vad?
När vi diskuterade i klassen framkom det att vissa elever känner
sig oroliga för att svara fel på frågor i klassrummet. Detta för att
man är rädd för att klasskamraterna ska skratta eller skrika att
man har gjort fel. En annan sak som framkom under
klassrumsdiskussionerna var att man tycker att det är jobbigt när
klasskamraterna ska komma med tillsägelser när man gör något
fel, alternativt att de ska skvallra till en vuxen för småsaker.
Hur?
Se filmer/klipp, läsa böcker och göra dramaövningar på temat.
Klassrumsdiskussioner i grupp och helklass samt enskilda samtal
lärare-elev.
När?
Fortlöpande under hela läsåret. Regelbundna uppföljningar på
klassrådet en gång/månad.
B.
Vad?
Vi vill få eleverna att försöka förstå sin del i konflikter. Att kunna
sätta sig in i hur en annan elev kan känna sig.
Få ett bra klassrumsklimat som är tillåtande och att man kan
känna sig trygg i klassen. Att det ska fungera på rasterna.
Hur?
Läser böcker som vi gemensamt diskuterar som kan handla om
olika konflikter eller problem. Pratar och diskuterar hur
klassrumsklimatet är och hur det fungerar på rasterna. Rollspel
om det som har hänt för att se hur man skulle kunna göra på ett
annat sätt. Även för att kunna sätta sig in i hur de olika rollerna
kan känna sig. Ofta pararbete och ibland även grupparbete.
Vi har gemensamma raster med 3A och 3C och det är flera elever
som börjar umgås över klassgränserna.
Elevens val alla tre klasser tillsammans.
Pratar mycket om hur en bra publik ska vara när någon ska
redovisa inför klassen.
Klassråd.
Skoldagboken där eleverna kan berätta eller fråga om olika saker
och pedagogen skriver svar till var och en.
16
När?
Vi tar upp direkt efter raster om det har hänt något. Vi pratar ofta
om våra klassrumsregler.
Elevens val en gång i veckan i olika gruppkonstellationer i
fyraveckors perioder.
C.
Vad?
Många elever blir kränkta i elevgruppen, verbalt och fysiskt. Detta
händer framförallt på rasterna och i kapphallen när vuxna inte ser
eller hör.
Hur?
Vi samarbetar med övriga klasser vid t ex biobesök, gemensam
planering mm, så att eleverna kan hitta kompisar i någon annan
grupp. Gemensamma raster i hela år 3.
Vi arbetar mycket med pararbete i klassrummet, olika par för att
de ska finna nya kamrater.
Diskussioner om hur man ska vara mot varandra så fort det
händer något. Rollspel om konflikter. Boksamtal utifrån litteratur
som tar upp kompisrelationer. Tydliga rutiner vid övergångar då
konflikter uppstår. Vi tar upp stämningen i klassen på klassrådet
varje vecka. Skriva incidentsrapport när en elev känner sig kränkt
och ha tät kontakt med föräldrarna. Inga mobiltelefoner under
skoltid för att förhindra konflikter på Internet. Trivselledare på
rasterna som ska hålla i olika lekar. Vänskapsövningar i
klassrummet, t ex ”snälla hjärtan”.
När?
Samtal/diskussioner utifrån litteratur varje vecka.
Klassråd varje vecka. Samtal med eleverna efter konflikter sker
dagligen. Eleverna arbetar dagligen med pararbete och tränar på
att samarbeta med olika kamrater. Tät kontakt med föräldrarna.
Fritids årskurs 3
Vad?
Ovårdat språk
Hur?
Genom samtal individuellt/grupp
Vi kontaktar föräldrarna
När?
Under hela läsåret
17
Lillholm Årskurs 4
Vad?
Kränkande behandling genom fula ord, knuffar och slag av andra
elever. Bristande arbetsro.
Hur?
Mer organiserade raster med trivselledarna.
Samarbetsövningar, grupparbete, strukturerade lektioner genom
gemensam start/arbetsgång av lektion/ schema för hela dagen.
Se korta filmer om hur man är mot varandra samt diskutera.
När?
Samarbetsövningar en gång per vecka, klassråd.
Start vecka 45
Lillholm årskurs 5
Vad?
Jämställdhet och flickors rättigheter i Sverige
Hur?
Lektion 1; Film; Osynliga sår - Heder, från 10år, 14min (SLI)
•
Filmen visas i flickgrupp och pojkgrupp.
•
Samtala/reflektera kring elevernas tankar från filmen.
Lektion 2: Diskussionsfrågor i respektive grupp, enligt EPA.
Hur tänker du/ni kring det som filmen handlar om?
Tror du/ni att vem som helst skulle kunna bli utsatt för
en sådan här sak?
Har du varit med om någon liknande situation?
Har du någon gång blivit utsatt för något liknande?
Känner du/ni någon som blivit utsatt för något
liknande?
Vad kan man göra för att förhindra att sådana
situationer uppstår?
Vilken hjälp kan man få om man ser eller får höra att
någon hamnat i en liknande situation eller om man hamnat i en
själv?
Lektion 3; Vi läser/lär oss om lagar kring temat – alla elever.
(Sveriges rikes lag, FN- de mänskliga rättigheterna, Skolans
likabehandlingsplan)
Lektion 4; Dramatisera händelser på temat utifrån elevernas
förslag. (Forumteater)
När?
Genomförs i nov.-16 - - jan. -17 med uppföljning i jan-feb 2017.
18
Vad?
Grupptryck, mobbing
Hur?
Film; Alla utom Laura,
Lektion 1; Diskussionsfrågor;
Hur tänker du/ni kring det som filmen handlar om?
Varför tror ni att det var just Vigge som blev utsatt?
Tror ni att vem som helst skulle kunna bli utsatt för en
sådan här sak? ( Prata om forskning)
Har du varit med om någon liknande situation?
Har du någon gång blivit utsatt för något liknande?
Har du någon gång varit den som utsatt någon för något
liknande?
Vad kan man göra för att förhindra att sådana
situationer uppstår?
Vilken hjälp kan man få om man ser att någon hamnat i
en liknande situation eller om man hamnat i en själv?
(Skolans likabehandlingsplan)
Lektion 2;
Arbetsuppgift; Dramatisera händelser där grupptryck styr.
(Elevernas förslag) (Forumteater)
Film; helklass
Diskussion, dramatisering; halvklass.
När?
Genomförs i november 2016 med uppföljning i jan-feb 2017.
Lillholm årskurs 6
Vad?
Eleverna har uttryckt en önskan om bättre studiero.
Hur?
Pedagogerna har under föräldramötet och samtalskvällarna
förklarat för både elever och föräldrar hur vi ser på vikten av
studiero. Vi har påbörjat samtal med klasserna och även med vissa
elever som har haft en negativ inverkan på studieron. Detta arbete
kommer vi att fortsätta med under terminen. Vi har också försökt
dela klassen i två rum vid eget arbete som t ex matte.
När?
Pedagogerna kommer att ha en gruppdiskussion med klasserna
innan jul för att prata om hur studieron är då.
19
Lillholm årskurs 7
Vad?
När vi har tittat igenom alla trivselanketer så visade sig att några
elever uttrycker att de är stökigt på lektionerna då de är vikarier. Vi
har också märkt att våra elever har svårt att ta tillsägelser från
andra vuxna som inte är deras mentorslärare.
För att åtgärda detta gör vi följande:
Motverka elevernas negativa beteende då de möter nya vuxna eller
vikarier.
Hur?
Vi kommer att samtala med våra elever i grupp. Vi kommer också
genomföra en fyra veckors intensiv ”drive” då vi kommer att ha
nolltolerans med våra elever. Vi kommer bl.a. samtala med våra
elever enskilt och vi kommer även ringa hem till deras föräldrar. Vi
kommer även ha tät kontakt med alla andra lärarna som har våra
elever.
När?
Under v 45-48.
Lillholm årskurs 8
Vad?
Vi behöver arbeta mer aktivt så att det inte förekommer några
kränkningar.
Hur?
-Vi kommer att diskutera och samtala kring kränkande språkbruk
samt följa upp om eleverna tagit till sig detta för att minska, helst
eliminera, kränkande språkbruk mellan och till varandra.
-Diskutera vad som kan ses som kränkande behandling.
-Föra diskussioner och samtal kring hur det kan upplevas att bli
kränkt.
-Ta upp riktiga ”fall” så eleverna kan sätta sig in i sammanhanget
och få en förståelse.
-Försöka vara ”steget före” eleverna och förhindra att de uttrycker
sig så att andra blir sårade.
-Genomtänkt fördelning av eleverna när man gör olika aktiviteter
(grupparbeten, lunchraster utflykter etc.) för att på så vis minimera
risken för kränkningar.
-Aldrig tro att det här arbetet är klart. Ständigt läsa av/lyssna in
hur det låter mellan eleverna när de umgås med varandra.
-Nätetik för alla elever i årskurs sju med kurator.
När?
-Ständigt och jämt – på daglig basis!
20
-Vid terminstart tar man upp detta område och arbetar med det i
klasserna
-När vi upptäcker att det uppstår problem kring detta måste vi
självklart agera direkt!
Gemensamma åtgärder
Vad?
1, Gemensamma aktiviteter över årskurserna så som
årskursblandad matsal, PI-dag och miljödag. Även hoppets dag
med fokus på de yngre eleverna.
2, Könsneutrala toaletter.
3, Trivselprogram (elever agerar trivselledare och stöttas av
skolpersonal). Non violence projektet för alla fritidsbarn.
4, Skolan ansöker om delta i skolverkets utbildning
specialpedagoglyftet för alla skolans pedagoger.
Hur?
1, Förskoleklass + åk 5, åk 1 + åk 6, åk 2 + åk 7, åk 3 + åk 8, åk 4
+ åk 9.
2, Ta bort könsmarkeringen på toaletterna.
3, Elevledd rastverksamhet och ickevåldslektioner.
4, Kollegialt lärande för alla skolans pedagoger kring
specialpedagogik handleds av specialpedagoger på skolan.
När?
1, Dagligen i matsalen samt två tillfällen på våren.
2, I början av vårterminen 2017 ändras alla toalettskyltar
3, Under vissa raster varje vecka och vid vissa tillfällen på fritids.
4, 2017
Policy (rutiner vid akuta situationer)
Den personal som får kännedom om kränkningar, trakasserier eller
diskriminering kontaktar berörd mentor. Samtal sker med elever,
och vårdnadshavare kontaktas vid behov. Även rektor, biträdande
rektor och Likabehandlingsgruppen kontaktas i särskilda fall. När
elever utsätts för trakasserier, kränkningar eller diskriminering
21
ifylls en incidentrapport (bilaga 7). I de flesta fall kontaktas även
föräldrar eller vårdnadshavare.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande
behandling
All personal på skolan har fokus att redan vid misstanke
uppmärksamma och agera vid trakasserier, kränkningar och
diskriminering. Arbetslagen ansvarar för att trygghet och trivsel
upprätthålls vid raster och förflyttningar mellan lektioner.
Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig tillI
första hand är det berörd personal i arbetslaget som ska kontaktas.
Även likabehandlingsgruppen och rektor finns behjälpliga.
Rektor Annika Hällsson
Kurator (F-3) Eini Hellsten
Kurator (4-9) Malin Hambert
Specialpedagog Malin Alfredsson
08-508
08-508
08-508
08-508
24
24
24
24
703
705
707
692
Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra
elever
Processen för utredning och åtgärdande;
1. Den personal som får kännedom om incidenten samtalar
med inblandade elever och fyller i en incidentrapport
2. Mentor och kurator informeras och får incidentrapporten
3. Vårdnadshavare kontaktas av berörd personal, mentor eller
kurator
4. I vissa fall informeras arbetslag och övrig personal så att de
är extra observanta
5. Rektor informeras av kurator
6. Mentor och kurator ansvarar för att följa upp incidenten med
eleverna
7. Rektor informerar huvudman
Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av
personal
1. Elever som känner sig kränkta av personal kontaktar
rektorn. Även vårdnadshavare kan kontakta rektorn i sådana
situationer. Personal som får kännedom om detta ska också
kontakta rektor.
2. Rektor ansvarar för utredning och uppföljning.
Rutiner för att utreda och åtgärda vid e-mobbing
Mentorer och kuratorer ansvarar för att uppmärksamma och agera
vid fall där elever kränks, trakasseras eller diskrimineras
22
elektroniskt via internet, chatt, sms eller mms. Vid anmälningar
om e-mobbing sparas texten om det är möjligt. Samtal sker med
inblandade elever och vårdnadshavare. Anmälan till socialtjänst
och polis görs i vissa fall och incidentrapport upprättas av skolan.
Rutiner för uppföljning
Vid fall av kränkningar, diskrimineringar eller trakasserier
ansvarar mentorer och kuratorer för att en uppföljning av läget
med inblandande elever sker genom samtal och eventuella vidare
åtgärder.
Rutiner för dokumentation om kränkning, diskriminering eller
trakasserier.
1. Vid incidenter dokumenterar den personal som fått
kännedom om incidenten och en incidentrapport ifylls.
2. Därefter följs ärendet upp och incidentrapporten
färdigställs.
3. Rektor får dokumentationen och informerar huvudman.
Ansvarsförhållande
All personal på skolan är ansvariga för att vara goda förebilder
samt att agera vid kränkningar, trakasserier och diskriminering så
att alla elever på Lillholm/Ekholm/Österholmsskolan känner sig
trygga. Likabehandlingsgruppen ansvarar för organisation vid
upprättandet av ny likabehandlingsplan/plan mot diskriminering
och kränkande behandling. Ytterst ansvarig är rektor Annika
Hällsson.
23
