Depression
Depression - symtom
• Nedstämdhet
• Ångest
• Anhedoni - anestesia dolorosa
• Depressivt tankeinnehåll
• Skuldkänslor
• Hopplöshetstankar
• Självmordstankar
• Kognitiva svårigheter
• Koncentrationsproblem
• Minnesstörningar
• Ambivalens - obeslutsamhet
• Oföretagsamhet - Psykomotorisk hämning - Stupor
• Sömnstörning, aptitförlust, viktnedgång
• Kroppslig värk
Depression
DIAGNOSTIK
bedömning av
svårighetsgrad
klassifikation
ICD-10
DSM-IV
MADRS
HAM-D
Depression
Inte en utan många olika sjukdomar
Melankoli
Egentlig depression
Dystymi
Post partum-depression
Årstidsbunden depression
DSM-systemets uppbyggnad
- operationellt
- ateoretiskt
Man
Kvinna
>180 cm
<=180 cm
Olika sorters depressioner (DSM)
Egentlig depression
Enstaka episod: (Lätt/medelsvår/svår utan eller med psykotiska drag)
Katatona drag
Melankoliska drag
Atypiska drag
Postpartum debut
•
•
•
•
Partiell eller full remission-kronisk
Recidiverande depression
Longitudinellt förlopp specificerat (full remission/partiell remission mellan episoderna)
Årstidsbunden depression
•
•
Dystymi
Lätt depression
Recidiverande kortvariga depressioner
Egentlig depression enligt DSM IV
A. Minst fem av följande symtom har förekommit under samma tvåveckorsperiod.
Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symtomen (1)
nedstämdhet eller (2) minskat intresse eller glädje måste föreligga. Obs: Inkludera ej
symtom som uppenbart beror på somatisk sjukdom/skada eller på
stämningsinkongruenta vanföreställningar eller hallucinationer.
1.
Nedstämdhet under större delen av dagen, så gott som dagligen, vilket bekräftas antingen av
personen själv (t.ex. känner sig ledsen eller t.o.m.) eller av andra (t.ex. ser ut att vilja gråta).
Obs: Hos barn och ungdomar kan irritabilitet förekomma.
2.
Klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter under större
delen av dagen, så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller av
andra).
Egentlig depression enligt DSM IV, forts
3.
Betydandeviktnedgång (utan att avsiktligt banta) eller viktuppgång (t.ex.mer än fem procentig
förändring av kropps- vikten under en månad), eller minskad alternativt ökad aptit nästan dagligen.
Obs: Ta också med i beräkningen om förväntad viktökning hos barn uteblivit.
4.
Sömnstörning (för lite eller för mycket sömn nästan varje natt)
5.
Psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen (observerbar för omgivningen och inte
enbart en subjektiv upplevelse av rastlöshet eller tröghet).
6.
Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen.
7.
Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor (vilka kan ha
vanföreställningskaraktär) nästan dagligen (inte enbart självförebråelser eller skuldkänslor över att
vara sjuk).
8.
Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet så gott som dagligen (vilket
bekräftas antingen av personen själv eller av andra).
9.
Återkommande tankar på döden (inte enbart rädsla för att dö), återkommande självmordstankar
utan någon särskild plan, gjort självmordsförsök eller har planerat för självmord.
Egentlig depression enligt DSM IV, forts
B. Symtomen uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/depression.
C. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i
arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
D. Symtomen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans
(t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller av somatisk sjukdom/skada (t.ex.
hypotyroidism).
E. Symtomen förklaras inte bättre med sorgereaktion, dvs. den depressiva
symtomatologin har varat längre än två månader efter en närståendes
bortgång eller karaktäriseras av påtaglig funktionsförsämring, sjuklig
upptagenhet av känslor av värdelöshet, självmordstankar, psykotiska symtom
eller psykomotorisk hämning.
Vitalsymtom, hypothalamiska
symtom
•
•
•
•
•
•
•
Viktförlust/Anorexi
Hyposalivation
Förstoppning
Nedsatt tårsekretion
Sexuella störningar (sänkt libido)
Sömnstörning
Dygnsvariation
Depressiv episod med melankoliska drag (DSM)
Somatiska symtom (ICD)
Endera av:
Förlust av glädje över alla eller nästan alla aktiviteter
Avsaknad av reaktion för vanligen angenäma stimuli…
•
•
Minst 3 av följande:
Distinkt kvalitet på depressionen
Depressionen regelbundet värre på morgonen
Tidigt uppvaknande (minst 2 tim tidigare än vanligt)
Markant psykomotorisk hämning/agitation
Starkt minskad aptit eller viktminskning
Starkt överdriven eller inadekvat skuldkänsla
•
•
•
•
•
•
Atypiska drag
Lättar upp vid positiva händelser
Minst två av följande:
• Signifikant viktökning ökad aptit
• Hypersomni
• "blytyngdkänsla" i armar och ben
• socialt fobiska och sensitiva drag habituellt
Postpartum-depression
•
•
Inom 4 veckor efter förlossningen
•
•
•
Suicidrisk och risk för utvidgat suicid.
Drabbar drygt 10% av nyförlösta kvinnor.
Kan även drabba fäderna.
Känslighet för växlingar i gonadhormoner?
Ej ovanligt med PMS
Dystymi
Diagnosen dystymi sätts när en patient har varit nedstämd
nästan varje dag under minst två år. Barn och ungdomar kan
istället vara irritabla och tidsgränsen för dessa grupper är ett
år.
Den drabbade personen ska dessutom ha minst två av
följande symptom:
•
•
•
•
•
•
ökad eller minskad aptit
ökat eller minskat sömnbehov
trötthet
mindervärdeskänslor
koncentrationssvårigheter och svårigheter att fatta beslut
hopplöshetskänsla
Kronisk depression
• Kriterierna för egentlig depressiv
episod har varit uppfyllda oavbrutet
under de senaste två åren.
Årstidsbunden depression
A) Regelbundet återkommande depressioner vid en
särskild tid på året.
B) Regelbundet tillfrisknande vid en särskild tid på året.
C) Två årstidsbundna depressiva episoder de senaste
två åren.
D) Under hela livet har betydligt fler årstidsbundna än
icke årstidsbunda depressiva episoder förekommit.
Depression hos äldre
Risken att insjukna ökar med ålder. •
•
•
När vi blir äldre minskar halterna av signalsubstanser i hjärnan.
•
•
•
Kroppslig sjukdom.
Vaskulär demens.
Yttre påfrestningar, till exempel när någon anhörig dör, ensamhet,
ekonomiska problem eller missbruk.
Brist på näringsämnen.
Många äldre blir utan hjälp.Viktigt att anhöriga och vårdpersonal är
uppmärksamma.
Depression hos äldre
Symtom
•
•
Samma som hos yngre
Äldre personer drabbas oftare av fler kroppsliga symtom vid
depression.
•
•
•
•
•
•
•
stark trötthet
huvudvärk
yrsel
andfåddhet
hjärtklappning
smärtor i muskler, leder, rygg, mage, tarmar och hjärta.
Vid depression och demens kan flera symtom vara lika.
Depression hos unga
Samma som hos vuxna, men
•
•
Irritabilitet räcker/räknas som nedstämdhet
Frånvaro av viktökning
Somatisk samsjuklighet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hjärt-kärlsjukdom
Cancer
Metabola syndromet
Infektioner
Malabsorbtion
Sömnapné
Parkinsons sjukdom
MS
Kroniska smärttillstånd
Steroidbehandling
P-piller
Psykiatrisk samsjuklighet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
PMS
Ångestsjukdom
Tvångsyndrom
AD/HD
Emotionellt instabil personlighetsstörning
Ätstörning
Demens
Missbruk
Psykossjukdom
Differentialdiagnostik
Diabetes
Hypotyreos-Hypertyreos,
Hypoparatyreos-Hyperparatyreos
Malignitet (t.ex. pankreastumor, lungcancer)
Vitamin B12 / folsyrebrist
Demens
Mb Parkinson (obehandlad)
Wilsons sjukdom
MS
Hjärntumör
Orsaker
hypoteser
Monoaminhypotesen
MAO-hämmare ökar mängden monoaminer
5HT och NA-återupptagshämmare ökar mängden monoaminer
Man har inte funnit något enkelt samband mellan mängderna
monoaminer och depression.
Tryptofan-depletion ger depression hos dem som svarat på serotonerga
antidepressiva
Nedbrytningsprodukt för serotonin LÅG 5-HIAA korrellerar dock till
suicidalitet - särskilt till våldsamma suicid
Inflammation i hjärnan?
”Sickness behaviour” - många likheter till depression
Koncentrationssvårigheter
Uttröttbarhet (fatigue)
Socialt undandragande
Nedstämdhet
Minskad aptit
Ökat sömnbehov
Cytokiner givna i samband med cancerbehandling ledde till depression
Förhöjda nivåer av interleukin 6 i likvor vid suicidförsök
Neurogenesis hypotheis of depression
Neurogenesis ↑
Neurogenesis ↓
Anti-depressant treatment
Pro-depressant treatment
•Electroconvulsive stimulation
•Antidepressant drugs
•Physical exercise
•Environmental enrichment
XRAYS
•Psychosocial stress
•Maternal separation
•Treatment with glucocorticoids
•Chronic alcohol
Santarelli et al, Science, 2003
Fluoxetine
- reduced latency to feed in novel environment
- stimulated neurogenesis
Localized hippocampal irradiation inhibited both
fluoxetine-inducecd neurogenesis and the
”antidepressant” effect of fluoxetine
Minskad hjärnvolym vid depression
Prefrontala
kortex
Hippokampus
Amygdala
The cortisol hypothesis
High levels of glucocorticoid
receptors in hippocampus
Steroid therapy can
induce depression
Hippocampal atrophy in depression
and in Cushing’s disease
Raised cortisol levels in many depressed
patients especially in melancholia
Stress-induced changes
Psychosocial stress
&
glucocorticoids
cause dendritic atrophies
:-(
Går depression i arv?
Studier på enäggstvillingar har visat:
Depression: 37% konkordans
63% miljö
Manodepressiv sjukdom: 85 % konkordans
Gene X Environment
5-HTT-polymorphism
Influence of life stress on depression: moderation by a
polymorphism in the 5-HTT gene.
Caspi et al, Science 2003
ression analyses estimating the association between number of
ages 21 and 26 years) and depression outcomes at age 26 as a
mong the 146 s/s homozygotes, 43 (29%), 37 (25%), 28 (19%), 15
mbers experienced zero, one, two, three, and four or more stressful
435 s/l heterozygotes, 141 (32%), 101 (23%), 76 (17%), 49 (11%),
one, two, three, and four or more stressful events. Among the 264
(28%), 57 (21%), 26 (10%), and 29 (11%) experienced zero, one,
ressful events. (A) Self-reports of depression symptoms. The main
ect not conditional on other variables) was marginally significant
6, P " 0.06), the main effect of stressful life events was significant
P # 0.001), and the interaction between 5-HT TLPR and life events
b " – 0.89, SE " 0.37, t " 2.39, P " 0.02). The interaction showed
on self-reports of depression symptoms was stronger among
b " 2.52, SE " 0.66, t " 3.82, P # 0.001 among s/s homozygotes,
" 5.02, P # 0.001 among s/l heterozygotes) than among l/l
" 0.43, t " 1.79, P " 0.08). (B) Probability of major depressive
HT TLPR was not significant (b " – 0.15, SE " 0.14, z " 1.07, P "
ents was significant (b " 0.37, SE " 0.06, z " 5.99, P # 0.001), and
direction (b " – 0.19, SE " 0.10, z " 1.91, P " 0.056). Life events
depression among s carriers (b " 0.52, SE " 0.16, z " 3.28, P "
s, and b " 0.39, SE " 0.09, z " 4.24, P # 0.001 among s/l
l/l homozygotes (b " 0.16, SE " 0.13, z " 1.18, P " 0.24). (C)
or attempt. The main effect of 5-HT TLPR was not significant (b "
0.99), the main effect of life events was significant (b " 0.51, SE "
the G ! E interaction was in the predicted direction (b " – 0.39,
). Life events predicted suicide ideation or attempt among s carriers
, P " 0.09 among s/s homozygotes, and b " 0.91, SE " 0.25, z "
erozygotes) but not among l/l homozygotes (b " 0.13, SE " 0.26,
mant reports of depression. The main effect of 5-HT TLPR was not
6, t " 0.98, P " 0.33), the main effect of life events was significant
7, P # 0.001), and the G ! E was in the predicted direction (b "
# 0.01). The effect of life events on depression was stronger among
t " 5.23, P # 0.001 among s/s homozygotes, and b " 0.17, SE "
Fig. 2. Results of regression analysis estimating
the association between childhood maltreatment (between the ages of 3 and 11 years) and
adult depression (ages 18 to 26), as a function
of 5-HT T genotype. Among the 147 s/s homozygotes, 92 (63%), 39 (27%), and 16 (11%)
study members were in the no maltreatment,
probable maltreatment, and severe maltreatment groups, respectively. Among the 435 s/l
heterozygotes, 286 (66%), 116 (27%), and 33
(8%) were in the no, probable, and severe
maltreatment groups. Among the 265 l/l homozygotes, 172 (65%), 69 (26%), and 24 (9%)
were in the no, probable, and severe maltreatment groups. The main effect of 5-HT TLPR was
not significant (b " – 0.14, SE " 0.11, z " 1.33,
P " 0.19), the main effect of childhood maltreatment was significant (b " 0.30, SE " 0.10,
z " 3.04, P " 0.002), and the G ! E interaction
was in the predicted direction (b " – 0.33, SE "
0.16, z " 2.01, P " 0.05). The interaction
showed that childhood stress predicted adult
depression only among individuals carrying an s
allele (b " 0.60, SE " 0.26, z " 2.31, P " 0.02
among s/s homozygotes, and b " 0.45, SE "
0.16, z " 2.83, P " 0.01 among s/l heterozyotes) and not among l/l homozygotes
(b " – 0.01, SE " 0.21, z " 0.01, P " 0.99).
HTTLPR and childhood maltreatment that
occurred during the first decade of life (16,
25). Consistent with the G ! E hypothesis,
the longitudinal prediction from childhood
maltreatment to adult depression was significantly moderated by 5-HTTLPR (table S3).
The interaction showed (P " 0.05) that childhood maltreatment predicted adult depression
only among individuals carrying an s allele
but not among l/l homozygotes (Fig. 2).
We previously showed that variations in
the gene encoding the neurotransmitter-metabolizing enzyme monoamine oxidase A
Downloaded from www.sciencemag.org on September 22, 2011
Avshalom Caspi
