Motivförteckning Stereoskopisk scenografi
Solkronan - efter ett fotografi ur en astronomibok, av
den totala solförmörkelsen som ägde rum 8 juni 1918.
Solförmörkelse uppstår när månen passerar mellan
solen och jorden, och helt eller delvis täcker solen
från en viss synvinkel på jorden. Det kan bara inträffa
under fullmåne, och är svårt att observera pga att total
förmörkelse bara uppkommer synligt längs en smal linje
på jordens yta.
Bokstavskvarnen - illustration ur en bok från 1943 om
glasögonens historia. Verktyget, som har rekonstruerats
ur en domstolsakt från 1791-1803, uppfanns i början
av 1600-talet i Nürnberg och användes för att valsa in
ränna och fabriksmärke i stadens trådbrillor. Linsernas
innefattning i tunn metalltråd var en viktig uppfinning,
som ersatte obekväma nitglasögon och bygelglas, och
ledde till industrialiseringen av glasögontillverkningen.
Deviation - diagram hämtat ur en optikbok som visar
hur solens strålar bryts eller avlänkas - “devieras”
- och reflekteras i krökta ytor. Här träffar ljuset en
vattendroppe, som vid regn, och bryts två gånger och
reflekteras en gång. Detta ger den färguppdelning som är
upphovet till regnbågen.
Fovean - diagram ur en optikbok över fovean (latin för
‘grop, grav’) eller centralgropen i ögat, den fördjupning
i gula fläcken på näthinnan som är platsen för ögats detaljcentrerade seende. I fovean sitter tapparna som tätast,
och fördjupningen gör också näthinnan tunnare här än i
resten av ögat.
Short-teleskopet - ett typ av teleskop uppfunnet av skotten James Short 1740. Short var matematiker, optiker
och teleskopmakare, och uppfann den första perfekta
eliptiska spegeln, som inte förvrängde bilden, och var
idealisk att använda i spegelteleskop (reflektorteleskop).
La Dioptrique - en illustration av den franske filosofen
och vetenskapsmannen Renée Descartes, eller Kartesius,
ursprungligen tryckt i hans skrift La Dioptrique från
1637. Skriften handlar om ljus, optik och seende, och
bilden visar hur en upp och nervänd bild uppkommer på
ögats bakre vägg, näthinnan, i synprocessen.
Evighetsspegeln - illustration ur en optikbok av en
“evighetsspegel”, som består av två speglar. Den främre
spegeln släpper igenom 7 % av ljuset, medan den bakre
reflekterar 100 %. En lampa mitt emellan speglarna
kommer därigenom att avbildas ett “oändligt” antal
gånger.
Hooker-teleskopet - illustration ur astronomibok som
visar ett tvärsnitt genom det äldre Mount Wilson-observatoriet, grundat 1904 nära Los Angeles i Kalifornien.
Hooker-teleskopet byggdes 1917-1918, och var det
största i världen fram till 1948 då ett 200-tums teleskop
byggdes på Mount Palomar i samma region. Teleskopet
änvändes bland annat för att 1919 mäta storleken på
avlägsna stjärnor för första gången.
Månen - fotograferad vid Lick-observatoriet på Mount
Hamilton, Kalifornien. Osäkert när just det här fotografiet togs, men den stora refraktorn vid Lick-observatoriet
användes för att fotografiskt kartlägga månen redan från
slutet av 1800-talet. 1895 publicerades tex Lick Observatory Atlas of the Moon, med fotografiskt baserade
kartor av månen.
Månlandskap - målning av en okänd konstnär, föreställande ett månlandskap, ur boken “Astronomi”, publicerad av Wahlström & Widstrand 1965.
Strålbrytning - illustration ur en optikbok från 1987,
som visar hur ljusbrytningen i en enda krökt yta kan
skapa en bild. Detta exemplifieras av ögat, där 2/3 av
brytningen av ljuset sker just genom ögats buktning, och
endast 1/3 bestäms av linsen.
Projektor - illistration ur boken “Stråloptik och fotometri” av Stig Avellén, Lars Åke Svensson och Alf Ölme,
Lund 1973, som visar principen för en filmprojektor.
Multiple Mirror Telecsope - fotografi ur en astronomibok av det arkitektoniskt och designmässigt banbrytande
Multiple Mirror-teleskopet, som var i bruk på toppen av
Mount Hopkins i Arizona 1979-1998. Det bestod av sex
speglar med en diameter på 1,8 m var, ordnade runt en
central bildkombinerare. Sedan 1998 heter observatoriet
Magnum Mirror Telescope och använder en enda 6,5 m
bred spegel.
Herschel-teleskopet - bild av William Herschels stora
spegelteleskop från sent 1700-tal, som stöddes av en
massiv pyramidformad trästruktur och kunde roteras
i olika riktningar. Engelsmannen Herschel övergav
sin karriär som professionell musiker vid 35 års ålder
(1774), och blev 1781 den förste att upptäcka planten
Uranus, den femte dittills kända planeten i solsytemet.
Vindros - reproduktion ur en navigationshandbok utarbetad i Bretagne på 1500-talet. Vindrosen är ett grafiskt
verktyg som meteorologer använder för överblick över
de vindhastigheter och vindriktningar som råder på en
given plats. En företrädare till kompassrosen, som förr
ofta ritades ut på kartor.
