INDIVIDUELLA BEHOV AV ENERGI OCH NÄRING
Din kropp behöver energi dvs bränsle för att du ska må bra. Bränslet får vi genom mat och
det gör att:
- vi håller rätt kroppstemperatur
- alla organ i kroppen som hjärta, hjärna, matsmältning och andning ska fungera
- vi orkar tänka klart och orkar röra på oss
- kroppen kan växa som den ska
Vad är energi?
Vi får energi från vår mat och den är uppdelad i fett, kolhydrater och proteiner. Även
alkohol ger energi i form av en egen sockerart.
Fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi som kolhydrater och proteiner.
Alkohol ger nästan lika mycket energi som fett.
Energin mäts i kilojoule (kJ) eller i kilocalori (kcal).
1 gram fett ger 9 kcal
1 gram kolhydrater ger 4 kcal
1 gram protein ger 4 kcal
Ålder
10-13
14-17
Pojkar
2300 kcal
2900 kcal
Flickor
2050 kcal
2300 kcal
Tabellen visar ungefär hur mycket energi du normalt behöver
Hur mycket energi behöver du?
Hur mycket energi du behöver beror på om du är kille eller tjej, hur gammal du är och hur
mycket du rör dig.
Tonårskillar och du som idrottar eller tränar mycket förbrukar förhållandevis mycket energi.
Energiintaget ska vara lika med energiförbrukningen om du vill behålla din vikt, dvs att du
kan inte äta mer än du gör av med för då går du upp i vikt och äter du mindre än vad du
gör av med går du ner i vikt. När du växer ska din vikt öka i förhållande till din nya längd.
Ät dig smart!!
Hjärnan är suger mycket energi, det är den som behöver mest energi av alla kroppsorgan.
Motionera
Alla behöver röra på sig regelbundet. Motion är som mat viktigt för att du ska må bra och
orka vardagen.
Rörelse och motion gör dig starkare och ökar möjligheten att hålla dig frisk. Det ökar även
din koncentrationsförmåga samt att du klarar stress och andra påfrestningar bättre.
Bra att veta om motion!!
- Kroppen är gjord för rörelse
- Muskler, hjärta och lungor måste få arbeta för att bli starkare. Det gör att du orkar mer
och får bättre kondition
- Ditt skelett blir starkare när du belastar det
- Ditt immunförsvar stärks och du håller dig friskare
- Du som rör dig mycket kan äta mer utan att gå upp i vikt
Ungefär så här lång tid tar det att göra av
med 100 kcal
Lätt arbete som skolarbete 40 min
Medeltungt arbete 14 min
Cykling, simning, skidåkning 10 min
Man bör röra sig minst 30 minuter om dagen men att föredra är 60 min.
Rekommendationerna säger 150 minuter i veckan som man kan fördela som man vill. Det
är bara positivt om det blir mer än 150 min i veckan.
100 kcal får du i dig genom att äta något av detta:
½ mazarin
360 g broccoli
2 ½ dl coca cola
17 g cachewnötter
14 g smör
2 små äpplen
2 små päron
6 medelstora tomater
UPPGIFT
Räkna ut hur mycket du kan äta av några andra
livsmedel för att få 100 kcal. Titta i tabellen.
NÄRINGSÄMNEN I MATEN
KOLHYDRATER
1 g kolhydrater ger 4 kcal
Kolhydrater är det gemensamma namnet för stärkelse, kostfibrer och olika sockerarter.
De flesta kolhydrater får vi genom växtriket. "Snabba" kolhydrater fås från bl.a. sockerrika
drycker, godis och marmelad. Pasta, ris och baljväxter är exempel på livsmedel med
"långsamma" kolhydrater.
Stärkelse finns mycket i mjöl, gryn, ris, pasta, bröd, potatis och grönsaker och ofta
tillsammans med fibrer.
Kostfibrer är kolhydrater som kroppen bara kan ta upp till hälften som energi, resten når
tjocktarmen opåverkade. Fibrer är bra för tarmarnas arbete och kan hjälpa till att motverka
förstoppning. För mycket fiberrik mat kan även ha motsatt effekt och göra att det blir svårt
att gå på toaletten.
Fiberrika livsmedel av grova spannmålsprodukter, frukt, grönsaker, potatis och rotfrukter
ger större mättnadskänsla än fiberfattiga livsmedel. Fiberrik mat gör att blodsockret stiger
och sjunker långsamt vilket är bra.
Sockerarter finns i mogna frukter, bär och honung. I mindre mängd i vissa grönsaker och
rotfrukter, till exempel morötter samt i mjölk. I dessa livsmedel finns sockerarter
tillsammans med andra viktiga näringsämnen.
Det ”vanliga” sockret som vi köper är framställt av sockerbetor och rörsocker. Det tillför
bara energi i form av kolhydrater och inga andra näringsämnen, så kallat tomma kalorier.
Tips på hur du väljer bra kolhydrater!
- Ät mindre godis, glass och söta bakverk
- Drick mindre läsk och saft
- Ät fiberrika livsmedel som grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt och bär
- Välj bröd, flingor, gryn, pasta och ris av fullkorn
- Välj hellre fiberrik musli än majsflingor, cornflakes. Gör egen!!
VILL DU VETA MER?
Be om en kopia om sockerarter och Glykemiskt index - GI
FETT
1 g fett ger 9 kcal
Fett är en viktig energikälla och vi behöver rätt sorts fett i rätt mängd för att vi ska må bra.
Varför behöver vi fett?
Fett lagras i fettväven som energireserv. Äter vi för mycket fett likaväl som kolhydrater går
vi upp i vikt. Men en viss fettreserv måste vi ha som skydd kring inre organ och som skydd
mot kyla.
Kroppen behöver fett för att bygga och reparera cellerna och tillverka hormoner. Fett
behövs också för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K
samt få i oss de livsnödvändiga fettsyrorna, se nedan
Olika typer av fett
Fett är uppbyggt av mättade och omättade fettsyror. Omättade fettsyror delas i sin tur in
i enkelomättade och fleromättade. Kroppen kan själv bilda de flesta fettsyrorna, däremot
kan kroppen inte bilda några av de fleromättade fettsyrorna som är livsnödvändiga för oss,
så kallade essentiella. Dessa måste vi få i oss via maten.
De viktigaste fleromättade fettsyrorna är Omega-3 och Omega-6. Det är även viktigt hur
balansen mellan dessa två är.
Omättat fett är hälsosammare än mättat fett och kan minska risken för hjärt-och kärl
sjukdomar genom att det tillsammans med bra mat för övrigt sänker de skadliga
kolesterolet i blodet.
De flesta av oss skulle må bättre av att äta mindre dåligt fett och mer nyttigt fett.
Var finns fettet?
Mättat fett finns framförallt i feta animaliska livsmedel men också i kokosfett och palmolja.
Mat som innehåller mycket mättat fett är grädde, fet mjölk och fil, smör, ost, fett kött och
charkvaror, glass, bakverk och choklad.
Enkelomättat fett finns till exempel i olivolja och rapsolja, oliver, mandel, hasselnötter,
cashewnötter och jordnötter, avokado och kyckling
Fleromättat fett finns till exempel i fet fisk som lax, makrill, sill, strömming och sardiner,
rapsolja, sesamfrö, sesamfröolja, linfrö, linfröolja och valnötter.
Tips på hur du kan välja rätt sorts fett!!
- Ät fisk tre gånger i veckan, varva fet fisk som lax tillsammans med mager fisk som torsk
- Ät bättre mättat fett och undvik charkvaror, färdiga bakverk från affären, glass som
innehåller dåligt fett och massa tillsatser.
- Ät inte light-produkter som ersatt fettet med socker. Mjölk är ok som light
- Ät mindre rött kött och mer kyckling och fisk. Välj så bra kvalité som möjligt
- Stek hellre i ugn än i stekpanna, då blir fettet mindre skadligt
- Ta bort överflödigt fett för att dra ner på kaloriintaget
VILL DU VETA MER??
Be om kopia om kolesterol och transfett
PROTEIN
1 g protein ger 4 kcal
Protein ger energi och bygger upp och reparerar kroppens celler. Hormoner, en Börja
skriv för att lägga in text zymer och delar av immunförsvaret består av proteiner.
Kroppens protein byggs upp av cirka 20 aminosyror. Kroppen kan i de flesta fall själv
omvandla en aminosyra till en annan. Men nio aminosyror kan
HORMON är ett ämne som
kroppen inte omvandla, utan de måste du få i dig genom
driver på och reglerar många
maten. De kallas livsnödvändiga (essentiella) aminosyror.
livsprocesser i kroppen
Protein finns i animaliska livsmedel som kött, fisk, ägg, mjölk
och ost. I vegetabiliska livsmedel är det baljväxter som har bäst
ENZYM är ett ämne som
aminosyror. Ärtor, bönor, linser och spannmål är viktiga för den
påskyndar kemiska reaktioner
i kroppen utan att själv
som väljer att äta vegetariskt.
förbrukas
Olika typer av protein
I animaliska livsmedel finns alla aminosyror i tillräcklig mängd för kroppens behov, medan
vegetabiliska livsmedel inte innehåller tillräcklig mängd. Vegetarianer kan genom att äta
välplanerat och varierat få tillräckligt med de livsnödvändiga aminosyrorna. Till exempel
innehåller mjöl, gryn och bröd små mängder av vissa livsnödvändiga aminosyror och i
kombination med ärtor, bönor och linser ger det tillräckligt med de nödvändiga
aminosyrorna.
TIPS!
- De flesta av oss får i oss mer protein än kroppen behöver. En varierad kost i mängder
som täcker energibehovet ger tillräckligt med protein även för den som tränar hårt.
- Byt gärna ut en köttmåltid i veckan med en måltid med ärter, bönor eller linser, det är bra
både för hälsan, miljön och ekonomin.
VATTEN
Vatten är ett mycket viktigt näringsämne och utgör ungefär 60% av kroppsvikten.
Vatten löser och transporterar näring till kroppens olika delar och för bort avfallsämnen.
Vattnet hjälper också till att reglera kroppstemperaturen.
Varje dag försvinner cirka 2 liter vatten med svett, utandningsluft, urin och avföring.
En vuxen person klarar sig bara några få dagar utan vatten. Små barn är mycket känsliga
för vätskebrist och tillståndet kan efter kort tid bli livshotande.
Vätskebalansen
Vätskebalansen är viktigt och nära knuten till saltbalansen. Vätskebrist kan man få i
samband med extrem hetta och olika sjukdomar, till exempel vid feber, diarré och
kräkningar. Många gånger kan huvudvärk och trötthet bero på vätskebrist.
Under varma perioder är det viktigt att dricka mycket. Vid extrem och långvarig hetta är det
viktigt att förutom vätska tänka på att kroppen får tillräckligt med salter. Det gäller speciellt
små barn.
TIPS!
- Drick mycket vatten
- När du idrottar och svettas förlorar kroppen salt. För att hålla saltkoncentrationen rätt kan
du dricka vatten med lite salt i - 1 krm salt/liter vatten
- Undvik energidryck när du tränar. Energidrycker ät söta läskedrycker som i de flesta fall
innehåller en ganska hög halt av koffein. Koffein är vätskedrivande och är därför inte
lämplig som vätskeersättning vid fysiskt träning eller som törstsläckare eftersom du
riskerar uttorkning.
- drick kranvatten istället för förpackat vatten! I Sverige har vi bra vatten och det
förpackade har ofta stått länge i förpackningen. Det är även mycket bättre för miljön!
VITAMINER OCH MINERALER - Se bifogade listor för varje mineral och vitamin
Vi känner till 13 vitaminer som är livsnödvändiga för människan för tillväxt och normal
utveckling. Fyra av dessa är fettlösliga (A, D, E och K) och finns mest i feta livsmedel. Nio
är vattenlösliga (Vitamin C och åtta B-vitaminer). För lite vitaminer ger olika
bristsjukdomar, men det är sällsynt i Sverige idag.
Kroppen behöver olika mineralämnen, vissa i större mängd andra i mindre mängd. Alla
måste finnas med för att kroppen ska fungera bra. Exempel på mineralämnen är kalcium,
fosfor, järn, natrium, jod, fluor, selen och zink
KOSTTILLSKOTT
Kosttillskott är vitaminer och mineraler i koncentrerad form som tabletter, kapslar, pulver
eller liknande. De flesta av oss behöver inget extra kosttillskott. Men vissa grupper kan i
vissa perioder behöva kosttillskott till exempel:
- Vitamin D till barn upp till 2 år men det diskuteras att öka det till 5 år men även vuxna i
vintertid och vuxna som inte vistas ute tillräckligt.
- Folsyra till kvinnor som funderar på att bli gravida. Folsyra / folat är olika former av
samma B-vitamin. Folat finns naturligt i mat medan folsyra är ett konstgjort framställt
folat. Folsyra används vid berikning av livsmedel och i kosttillskott. Folsyra är lättare för
kroppen att ta upp än folat. Folat finns naturligt i mörkgröna bladgrönsaker, rotfrukter,
bönor, ärter, linser, frukt och bär. Även fullkornsprodukter och fil innehåller folat. Brist på
folat / folsyra ger blodbrist (anemi). Kvinnor med låga halter folat i blodet vid graviditet
löper större risk att få barn med ryggmärgbrock. Vegetarianer löper sällan risk att få
brist på folat.
ANTIOXIDANTER kallas de skyddande ämnen som motverkar de
skadliga effekterna av syre, så kallade fria radikaler. Fria radikaler
bildas normalt i olika processer i kroppen men ökar vid stress
Minskar kosttillskott risken för sjukdomar?
Undersökningar visar att den som äter mycket frukt och grönsaker löper mindre risk att
drabbas av olika sjukdomar, främst hjärt - och kärlsjukdomar och vissa former av cancer.
Detta kan bero på att frukt och grönt innehåller skyddande ämnen, antioxidanter, som
vitamin C och E samt mineraler som selen och zink.
Däremot visar flera stora undersökningar att risken för sjukdomar inte minskar när man
äter kosttillskott. Tvärtom visar det att höga doser av vitaminer och mineraler i form av
kosttillskott till och med kan vara skadligt för kroppen.
LIVSSTIL OCH HÄLSA
VAR RÄDD OM DIN KROPP!
Hur du och din kropp mår, kan du till viss del påverka själv. Det är bland annat genom de
val du gör - till exempel när och hur du äter, hur mycket du sover och hur mycket du rör på
dig - som påverkar hur du mår.
Det är viktigt med balans för att kroppen ska må bra. Det är dina val och vardagsvanor
som lägger grunden till din livsstil.
Sömn
Sömnen är viktig för din utveckling. Under sömnen återhämtar sig kroppen och sorterar
dagen intryck, vilket också är bra dör din inlärning. Dessutom har sömnen betydelse för
tillväxten och immunförsvaret.
Du som ung behöver sova ungefär nio timmar per natt, men många sover alldeles för lite
och är därför trötta under skoldagarna. Sover du tillräckligt känner du dig utvilad när du
vaknar. Trötthet, dåligt humör och huvudvärk är ofta tecken på för lite sömn.
TIPS!
- Lägg dig samma tid varje kväll i den mån det går
- Stäng av datorn, tv och lägg undan mobilen en stund innan du ska sova
- Rör på dig under dagen, men undvik hård träning sent på kvällen
- Ät eller drick något litet om du är hungrig, men undvik stora måltider precis innan
sängdags
- Försök att få ditt sovrum mörkt, tyst och svalt
ALLERGI MOT MAT
Allergi används i dagligt tal som begrepp på allt man inte tål. Förenklat beror allergi på att
kroppens normala försvarsmekanismer mot främmande ämnen inte fungerar som de ska.
Att vara allergisk är att vara överkänslig för vissa ämnen.
Allergener
All mat innehåller proteiner som kan fungera som allergiframkallande ämnen så kallade
allergener. Allergi kan uppträda vid vilken ålder som helst, men matallergi är vanligast när
man är liten. Många barn växer ifrån sin sin matallergi som till exempel allergi mot mjölk
och ägg. Däremot är allergi mot nötter, jordnötter och fisk i de flesta fall bestående.
Många lider av björkpollenallergi och som en direkt följd av det kan de få besvär av bland
annat hasselnötter, råa äpplen och morötter.
Cirka två miljoner svenskar har någon form av allergi. Livsmedel som innehåller gluten,
mjölk, sojabönor, jordnötter, nötter, ägg, skaldjur och fisk hör till de ingredienser som alltid
måste anges i en varas innehållsdeklaration.
EXEMPEL PÅ MATALLERGIER
Celiaki - glutenintolerans
Att ha celiaki innebär att vara allergisk mot gluten. Gluten är proteiner som finns i vete, råg
och korn. Gluten orsakar skada på tarmslemhinnan och den drabbade kan inte
tillgodogöra sig maten på normalt sätt.
Exempel på glutenfria livsmedel är potatis, majs, ris, quinoa, arrowrot, bovete, hirs och
sojaprodukter. Det finns många glutenfria produkter i butikerna.
Glutenfria produkter märks med ett överkorsat ax, som är en internationell symbol.
Laktosintolerans
Laktos - mjölksocker - finns i all mjölk. Hos en del människor kan kroppen inte bryta ner
mjölksockret. Mjölksockret jäser i tjocktarmen och orsakar diarré och koliksmärtor. Den
drabbade måste då äta laktosreducerade livsmedel, till exempel mjölk som inte innehåller
laktos eller har låg halt av laktos. Havremjölk, rismjölk eller sojamjölk kan också ersätta
mjölk. Hårdost som är lagrad mer än tre månader är helt laktosfri. Smör och margarin
innehåller små mängder av laktos som de flesta laktosintoleranta klarar av.
Mesost och messmör innehåller mycket laktos och måste uteslutas.
Få skandinaver och nordeuropéer ät laktosöverkänsliga. I övriga världen är det vanligt att
vuxna är överkänsliga mot laktos.
FÖRSTOPPNING
Vanliga orsaker till förstoppning är att man:
- äter för lite fibrer
- dricker för lite
- rör sig för lite
- stressar och oroar sig
Man kan undvika förstoppning genom att äta en del fiberrik mat som fullkornsbröd, vetekli,
grova flingblandningar, rotfrukter, frukt och grönsaker, dricka mycket vatten och motionera.
DIARRÉ
Vid diarré är det viktigt att dricka mycket. Små barn kan lätt drabbas av vätskebrist i
samband med diarré och kräkningar.
Välj drycker med stoppande effekt till exempel te, morotssoppa och blåbärssoppa. Lämplig
mat när diarrén avtagit är rostat bröd, skorpor,, kokt fisk och rårivet äpple utan skal.
Kontakta läkare om den som är sjuk inte vill dricka eller om diarrén inte upphör inom några
dagar.
KROPPSIDEAL FÖRR OCH NU
Kroppsidealen har under olika tider varierat mellan att vara välnärd och mullig, tunn och
graciös, muskulös, blek eller solbränd. Under 1600-talet skulle kvinnor vara mulliga, under
1700-talet skulle männen vara feminina. Under 1700- och 1800-talen skulle kvinnorna ha
mycket smal midja. På 1920-talet skulle kvinnorna vara kortklippta och tunna och se ut
som unga pojkar.
Är det bättre idag?
Vi skrattar gärna åt forna tiders märkliga och ohälsosamma kroppsideal med hårt snörade
midjor och dylikt. Men är det verkligen bättre idag? Vi tränar, bantar och opererar oss till
den perfekta kroppen. Dessutom har många så tajta kläder att de knappast kan anses
bekväma.
Varför vill vi se ut på ett visst sätt? Varför strävar vi efter att passa in i en mall?
UPPGIFT!
Fundera själv på frågorna ovan och diskutera dem sedan i grupp
HÄSOSAMT KAN BLI TVÅNG
Att leva hälsosamt tycks för en del innebära ett ständigt bantande och tränande.
Kvällstidningarnas hälsobilagor är fyllda med artiklar om mat, olika dieter och träning. Att
leva hälsosamt, att äta allsidigt och näringsinriktat, är ofta rena motsatsen till vad
tidningarna förmedlar.
ÄTSTÖRNINGSSJUKDOMAR
Anorexia nervosa
Anorexi är en ätstörningssjukdom som drabbar cirka en procent av alla flickor i åldern 1420 år. Också pojkar drabbas, även om sjukdomen inte är lika utbredd bland pojkar.
Sjukdomen är känd sedan hundratals år tillbaka och förekommer i alla kulturer där
människor har god tillgång till mat.
Anorexia nervosa betyder nervös aptitlöshet, men det är en felaktig benämning eftersom
den som är drabbad ofta kämpar hårt för att stå emot hunger. Sjukdomen kommer
smygande och är därför svår för föräldrar och vänner att upptäcka i tid. Den inleds ofta
med bantning som av olika anledningar inte avstannar utan fortsätter och övergår i
självsvält. Den som hamnar i detta läge av självsvält blir helt upptagen av att äta så lite
som möjligt och känner ångest för att äta. Sjukdomen tar över livet och tidigare intressen
och relationer kommer i andra hand.
Anorektikern ställer ofta orimligt höga krav på sig själv, till exempel i skolarbetet. Motion
och träning blir ofta tvångsmässig.
I de flesta fall av anorexi behöver den drabbade professionell hjälp för att kunna blir frisk.
Tillfriskningsprocessen tar olika lång tid för olika personer. Hos en del går sjukdomen över
inom ett år, hos andra kan det ta flera år. I svåra fall kan sjukdomen bli livslång och till och
med leda till döden.
Bulimia nervosa - bulimi
Bulimi är en ätstörning som vanligen drabbar flickor, men även pojkar i ålderns 15-25 år.
Bulimikern är ofta normalviktig och sjukdomen är något vanligare än anorexi.
Bulimi innebär hetsätning i perioder då man känner stark längtan efter mat och godis.
Detta sker samtidigt som man försöker gå ner i vikt. För att klara av den här konflikten
framkallar man kräkningar eller använder laxermedel efter hetsätningen. Detta ger svåra
skuldkänslor.
När det gäller rädslan att bli tjock finns det likheter mellan anorexi nervosa och bulimi
nervosa. Det är inte ovanligt att anorexia nervosa övergår i bulimi nervosa. Man räknar
med att hälften av dem som haft anorexi får bulimi.
Orsaker
Man vet inte riktigt vad ätstörningssjukdomarna beoro på, förmodligen finns det flera
orsaker:
- det slanka kvinnliga skönhetsidealet som vi har i västvärlden
- svåra perioder eller händelser som puberteten, stress, dödsfall eller familjekris.
Ortorexia nervosa - Ortorexi
Ortorexi kommer från det grekiska ordet ortodox som betyder renlärig. Ortorexi har stora
likheter med den klassiska ätstörningssjukdomen anorexi. En del hävdar att det är samma
sjukdom men i en ny skepnad.
Ortorexi innebär att man fastnar i ett tvångsmässigt förhållande till mat och träning.
Samtidigt följer man olika hälsodieter på ett överdrivet sätt. Läkare som har följt dessa
personer upptäckte att de blev inte friskare utan deras hälsotillstånd försämrades, både
fysiskt och psykiskt. De dieter som de åt innehöll helt enkelt för lite energi. Många tränade
också tvångsmässigt.
RÅD VID ÄTSTÖRNING
Kontakta skolsköterskan, skolans kurator eller vänd dig till den öppna barn- och
ungdomspsykiatrin, BUP.
Anorexi, bulimi och ortorexi är allvarliga sjukdomar som man behöver hjälp för att blir frisk
ifrån.
ÖVERVIKT
Idag är hälften av alla vuxna och vart femte barn överviktiga eller feta. Det är en oroande
utveckling eftersom fetma ökar risken att drabbas av olika sjukdomar. Vissa personer har
lättare för att gå upp i vikt än andra bland annat beroende på arvsanlag. För de flesta
handlar det inte om att äta mindre utan att välja ”rätt” sorts mat.
Men det är också viktigt att röra på sig varje dag. Det handlar helt enkelt om att byta
livsstil.
Hur ska man äta?
Är regelbundet. Många som har problem med vikten äter enligt ett mönster som kallas
Night Eating Syndrom - NES. Man hoppar över frukosten, äter lite till lunch, småäter hela
eftermiddagen och äter huvudmålet på kvällen. Den som äter så får svårt att somna före
midnatt och saknar sedan aptit på morgonen.
Äter man istället regelbundet frukost, lunch, middag och några mellanmål så blir man inte
lika hungrig och det är lättare att låta bli att småäta.
Enligt livsmedelsverket dricker många unga människor alldeles för mycket läsk och äter för
mycket glass, godis, kakor och snacks som ger tomma kalorier. Nästan 1/4 av energin
kommer från denna typ av livsmedel, så kallat tomma kalorier.
TIPS!
- Ät regelbundet och varierat
- Småät inte mellan måltiderna
- Undvik snabbmat, snacks och läst
- Ugnstek maten istället för att steka i stekpannan.
- Undvik halv- och helfabrikat och charkprodukter
- Motionera varje dag och minst 150 minuter i veckan
DIABETES
Diabets är en kronisk sjukdom som innebär att sockerhalten (glukoshalten) i blodet är för
hög. Diabetes orsakas av brist på insulin som är ett hormon som behövs för att
transportera blodsockret till kroppens celler. Vanliga tecken på diabetes är ökad trötthet,
ökad törst och viktminskning. Diabetes skadar på lång sikt många av kroppens organ.
Råd som gäller mat och motion liknar dem som gäller för alla människor.
Insulinkänning kan den få som injicerat insulin och sedan ätit för lite i förhållande till
insulinmängden. Blodsockerhalten blir för låg. Insulinkänning kan stoppas med något sött
att dricka eller äta. Rent druvsocker höjer blodsockret snabbt, men vad som helst som sött
går bra.
