Lärare, elever, föräldrar och närsamhället” Laid Bouakaz Universit

Att anta utmaningen i mångkulturella
skolmiljöer
”Lärare, elever, föräldrar och
närsamhället”
Laid Bouakaz
Universitetslektor och forskare i
interkulturell
pedagogik
Malmö högskola
https://www.youtube.com/watch?v=dqTTojTija8&feature=youtu.be
Skolans utmaningar
 Pedagogiska utmaningar i klassrummet: hur undervisning bäst kan bedrivas
med fokus på språkundervisningen och bedömning samt kartläggning av
elevernas tidigare kunskaper när det gäller nyanlända elever.
 Organisatoriska utmaningar: hur undervisning ska eller bör organiseras,
d.v.s. i förberedelseklasser, med direkt integrering i klassen eller i en
mottagande skola. Hur flexibla är vi?
 Integrationsmässiga utmaningar: hur kan vi integrera nyanlända elever i det nya
samhället? Vad innebär det att ha ett interkulturellt förhållningssätt och hur ska vi
handskas med mångkulturalitet i praktiken?
 Relationella utmaningar (relationella synsättet): detta handlar om att skapa och
bygga upp relationer mellan elever och lärare samt mellan skola och hemmen.
Hur kan vi på ett bra sätt informera och involvera föräldrar i allmänhet och
nyanlända elevers föräldrar i synnerhet i skolan. Hur kan samverkan med aktörer i
närsamhället utvecklas?
Likabehandlingsarbete, värdegrundsfrågor och dess utmaningar (demokrati,
jämlikhet, jämställdhets, rasism, diskriminering, våldsbejakande extremism.
Viktiga saker att komma ihåg i mötet
med nyanlända elever och föräldrar!
 Nyanlända och lärande – Hur påverkar ”elev/läridentitet” från hemlandet
inlärningen formandet av den nya ”elev/läridentitet” i Sverige??!!!
 Den dubbla ensamheten – att få en förståelse för elevens identitetskamp bättre
tillgodogörande av undervisningen (social, kulturell, etnisk och religiös
identitet)!
 Föräldrarnas dubbla frånvaro – Hur får vi eleverna att känna att skolan och
föräldrar drar åt samma håll, talar med samma röst och har en gemensam
vision?
 Hur vi kan arbeta vi med attityder och förhållningssätt i skolan!
 Skolintegration och mångkulturalism - vad innebär dessa begrepp i praktiken
när det gäller nyanlända elever?
 Språkutveckling, studiehandlerning och modersmålslärarna roll!
Diskutera!
 På vilket sätt formandet av elevidentitet i det nya landet kan påverkas:
 I relation till elevens identitet och självbild
 I relation till skola och lärare sam övriga
 I relation till föräldrarna och det nya samhället
Kunskap om:
-Olika skolsystem påverkar formandet och
utveckling av elev/läridentitet.
 Synen på kunskap beroende på kontexten (social, kulturell, religiös och politisk)
 Undervisningsmetoder, inlärningsstratigier (självständigt lärande, grupparbete
m.m.)
 Bedömningsformer (Vad som ligger till grund för värderingen av elevernas
kunskaper kan variera mellan en mängd olika former och kan skilja sig från ett
skolsystem till ett annat)
 Likabehandlingsarbete – (demokrati, jämställdhet, rasism och diskriminering
m.m.)
Utbildning och dess uppdrag
För att förstå de olika utbildningsprocesser och nyanlända
elevers kunskapsutveckling kommer jag nedan att
tillämpa Biestas (2006, 2009, 2010) teorier om utbildningens
olika uppdrag.
Det finns tre uppdrag för utbildning som stödjer och
kompletterar varandra.
Kvalificeringsuppdraget
(Kunskapsuppdraget)
 Detta består av att ge dem de kunskaper, färdigheter och
förståelse som
behövs för att få dem att “göra något” eller ”bli någon”. Det kan sträcka sig
från det mycket specifika målet att kvalificera elever till gymnasiala studier
och/eller eftergymnasiala studier som förbereder dem inför arbetslivet.
Det kan också handla om det mer allmänna såsom utbildning i att inkludera
barn och ungdomar i modern kultur eller
västerländsk civilisation,
undervisning i livskunskap mm.
Socialiseringsuppdraget
(fostran till medborgarskap)
 Denna funktion har att göra med utbildningens varierande
sätt att förbereda barn och unga till medlemmar i ett
samhälle där de blir en del av en särskild social, kulturell och
politisk ordning. Det kan inte råda något tvivel om att detta är
en av de faktiska ”effekterna” av utbildningen, eftersom
utbildning aldrig är neutral, utan alltid representerar något
och gör det på ett speciellt sätt. Socialisering av barn och
ständigt
unga
sker
aktivt
och
inom
olika
utbildningsinstitutioner och inom frivilliga organisationer.
Socialiseringen består av överföring
av normer och
värderingar som majoritetssamhället står för, men även av
särskilda kulturella och religiösa traditioner som de olika
etniska minoritetsgrupperna försöker föra vidare till sina barn
och unga.
Subjekifieringsfunktion
(fostran till självständighet)
 Subjektifieringsfunktionen innebär att individen formas till att bli en
självständig och kritisk medborgare. Den subjektifieringsfunktionen i
skolan
kan
möjligen
bäst
förstås
som
motsatsen
till
socialiseringsfunktionen. Det handlar inte enbart om att barn och
ungdomar socialiseras till en viss social ordning, utan om ett sätt att
göra dessa till självständiga, kritiska och stolta individer som tillåts att
granska och
ifrågasätta den sociala ordningen som de blivit
insocialiserade i.
Läridentitet???
 Med tidigare kunskaper avses inte bara information förvärvad
genom undervisning, utan också de erfarenheter som har
format elevens läridentitet. Ett exempel är de rutiner och
strategier för kunskapsinhämtning och inlärning som eleverna
utvecklat i sin tidigare skola i hemlandet.
 Elevens läridentitet definieras här som de sätt på vilka eleven
förstår och de praktiker de följaktligen företar i relation till
lärandevillkor och deras styrande mekanismer i en särskild
utbildningspolitisk och socio-kulturell kontext.
 En läridentitet består av personliga, sociala, kulturella,
erfarenhetsbaserade och intellektuella dimensioner av
lärande som integreras över tid.
Läridentitet (kampen om att bli en elev) vs
andra typer av identiteter etnisk, religiös, och
kulturell.
 Unga människor i mångkulturella skolor står inför ett dilemma (en kamp) som handlar om att
komma underfund med hur de ska gå tillväga för att få ett erkännande för sin kulturella
etniska, och religiösa identitet och samtidigt hantera en tillvaro som vilken elev som helst i
skolvärlden. Elever som kämpar med sina kulturella, etniska och religiösa identiteter förväntas
precis som alla andra elever också fokusera på skola och utbildning samt utveckla en
läridentitet för att uppnå skolframgång. Nyanlända elever förväntas, med andra ord, bygga
upp en elev/läridentitet i vilken utbildning och lärande är centralt, samtidigt som de även
kan vara nya medborgare i det samhälle som de nyligen kommit till.
Det krävs ett Erkännande!!!!!
Barnens dubbla ensamhet
• Föräldrarna vill skydda barnet från skolan och skolan vill
•
•
skydda barnet från föräldrarna. Det kan handla om föräldrars
oro för att barnet ska bli ”för svenskt” eller lärarens oro för att
barnet ska utstå ett religiöst förtryck.
I skolan känner nämligen barn och ungdomar att viss
kunskap de har med sig hemifrån saknar värde och samtidigt
klarar inte en del föräldrar att hjälpa sina barn att förstå viss
kunskap som förmedlas i skolan. På det sättet kan barn och
unga känna sig ensamma med vardera typ av kunskap –
skolans och hemmets.
Oron blir mindre, och barnens ”dubbla ensamhet” skulle
minska om kommunikationen vore bättre mellan hemmet
och skolan.
Föräldrarnas dubbla frånvaron
• Invandrarnas nya livssituation präglas ofta av den så
•
kallade ”dubbla frånvaron”, dvs. en social och
identitetsmässig frånvaro i relation till såväl det nya
som det gamla samhället. Den dubbla frånvaron
påverkar och begränsar ofta personens delaktighet i
båda samhällena. I relation till skolan kan den
resultera i föräldrarnas bristande synlighet, dock inte
ointresse, i de traditionella samarbetsformerna.
Skolan och andra institutioner bör ta sitt ansvar i att
informera om och integrera föräldrarna sin dagliga
verksamhet.
Vad handlar mötet mellan skolan och
hemmen om?
 Attityder och förhållningssätt. (lärare/elever och föräldrar).
 Att arbeta med våra fördomar och öka vår kunskap om varandra.
 Strategier för utveckling av ett samarbete mellan skolan och föräldrar.
Mångkulturalitet
 Mångkulturalitet är ett tillstånd, en situation i ett samhälle eller
en skola.
 Vilket innebär att samhället eller skolan befolkas av individer
som representerar skilda kulturer, etniciteteter, religioner eller
nationalitet. Men inte nödvändigtvis samverkar med
varandra.
Vad präglar vårt pedagogiska
synssätt?
 Mångkulturell
 Monokulturell
 Interkulturell
Vad är kultur? (Lahdenperä m.fl. 2004)
Artefakter, dvs kulturella produkter som maträtter, konst, musik
etc.
Traditioner, upprepade beteendemönster som olika typer av
praktik, ritualer, hur man rutar in sin dag etc.
Kollektiva trosföreställningar, värdegrunder, religiositet, normer
och värderingar, rätt och fel etc.
Språk och sätt att tänka, begrepp, metaforer etc.
Känslor, sinnesstämningar, tillåtna/otillåtna känsloyttringar etc.
Relationer och sätt att kommunicera och relatera till sin
omgivning, släkten,familjen, mellan könen etc.
Att konstruera sig själv, personlig hållning och självuppfattning
etc.
Vad handlar mångkulturalitet om!?Hur fungerar
mångkulturalism i praktiken?!
Assimilationsmönster: eller assimilering, syftar på den process genom vilken en
minoritet, helt överger sin egen kultur, så att alla ursprungliga kulturskillnader
försvinner.
Integrationsmönster: I samhällsvetenskaper och politisk debatt användas begreppet
integration för att beteckna en förening av skilda delar till en större helhet. Ordet kan
användas för att beteckna ett önskat mål eller tillstånd av enhet som man vill nå,
men även de processer som kan leda till målet. ”… de processer och relationer
mellan olika grupper som i en funktionell samverkan skapar ett samhälle
”rätten att behålla mitt och lära mig något nytt!
Isoleringsmönster: Brukar ofta kallas segregation. Ett tillstånd där individer ställer sig
utanför majoritetssamhälles normer. Antingen tvingas de till det eller frivilligt isolerar
sig från resten av samhället. En rumslig uppdelning mellan olika befolkningsgrupper
på basis av faktorer som klass, ras, etnicitet, kön och ålder
Interkulturella läroprocesser
Utmana rådande ordning
Att problematisera, analysera och omarbeta konstruktionen av
Vi:et och De andra.
Men Hur?
Att förstår Vi och de Andra
konstruktioner.
Interkulturalitet
 Betecknar handlingar, aktioner, rörelser och processer mellan olika
individer, eller aktörer på en mångkulturell plats.
 Inom interkulturell pedagogik talar man om t.ex. en social interaktion,
interkulturell kommunikation och interkulturellt lärande
Interkulturalitet och lärande
 Med interkulturalitet menas det att utveckla ett förhållningssätt som
omfattar ömsesidig nyfikenhet och ökad förståelse för egna och andras
kunskapssyn, tänkesätt, värdegrunder, livsformar och maktbefogenheter.
Detta sker i undervisning, forskning, administration och olika social
aktiviteter.
Etnocentrism och eurocentrism
 Studier om t.ex. läroböckernas innehåll har visat att skolböcker i mer än 100
år har bidragit med etnocentriska förbilder. Det har medfört att en ensidig
världsbild och förmedlats till samtliga elever vilket på sikt har fått negativa
konsekvenser för deras lärande och världsuppfattning.
Postkoloniala tankemönster
 I den rådande ordningen lever kolonialtidens tankemönster kvar. Elever
med ursprung i ”Orienten” nedvärderas och bemöts med kolonialtidens
krav på förändring och anpassning till västvärldens civilisation. I ett
postkolonialt perspektiv betraktas eleverna som bärare av problem.
Dessa problem kopplas regelmässigt till elevernas ursprung.
Förklaringar till att elever är oroliga, har inlärningsproblem, sociala
problem osv. söks i deras ursprung. Vi ser hur mönstret upprepas varje dag
i varje utbildningssammanhang. Den rådande ordningen utgår ifrån ett
postkolonialt tänkande där problem ges stereotypa förklaringar.
 Vi möter inte längre elever vars identiteter kan fastslås på ett enkelt sätt.
Den transnationella eleven har många identiteter (hybrididentitet).
Normkritisk pedagogik
 Normkritisk pedagogik innebär att inte fokusera på dem som
uppfattas som avvikare i ett sammanhang, utan att fokusera
på de normer och maktstrukturer som gör att dessa personer
uppfattas som just avvikare och de konsekvenser som
kommer av denna obalans. Därigenom utgör normkritisk
pedagogik en del av det som kallas kritisk värdepedagogik.
Fokusområden för normkritik
 Synliggöra normer: Det viktigaste för en normkritisk pedagogik är
att synliggöra de normer som styr våra föreställningar och
värderingar. Normer påverkar vår syn på människor och bidrar ofta till
diskriminering, kränkningar och särbehandling. Men så klart kan det
vara bra med normer ibland, som visar vägen till en moralisk grund
som vi alla behöver. Det skulle inte fungera med ett normlöst
samhälle.
 Ifrågasätta normer: Steget efter att ha synliggjort normer är att
ifrågasätta dem på grund av deras konsekvenser.
 Synliggöra privilegier: Ofta är det lättare att vara medveten om
när man är underordnad eller förtryckt på något sätt i samhället än
att vara medveten om vilka privilegier man har. Det är lätt att se de
strukturer som missunnar en. Men i samma stund som någon
underordnas eller diskrimineras är det någon annan som vinner på
det.
 Granska egen position: Det är viktigt att syna och granska sig själv;
när man själv blir privilegierad och får fördelar eller när man själv blir
underordnad eller diskriminerad.
Vad som krävs???
SStudiecirklar
Vision/plan
Arabiska
Bosniska/
Pashto
Serbiska kroatiska
Svenska
Vad föräldrar/lärare ville diskutera
 Skolsystemet (läroplaner, skollagen,
kursplaner)
 Barnuppfostran ( vem uppfostrar
våra barn, barnomhändertagande)
 Samverkan skola/hemmen, aktivt
deltagande i skolan
 Att vara förälder i ett nytt land
 Modersmål/ tvåspråkighet
 Ungdomars uppväxtvillkor i det
svenska samhället
 Skolans normer och värderingar
 Föräldrarnas kultur/svensk kultur
 Integration och anpassning
 Barnkonventionen
 Droger/missbruk och ungdomar
 Barnens hälsa
 Aktuella samhällsproblem
 Sex och samlevnad
 Rasism
 Religion
 Demokrati och jämställdhet mellan
könen
 Miljö frågor
 Tonårsproblemetik
 Skolmisslyckandet