Förskolan:Sjölyckan__________________________
Förskolans främjande insatser
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde.
Förebyggande åtgärder
Närvarande pedagog.
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
Mål och uppföljning
Barnen ska få vara sitt bästa jag och få uppleva sitt eget värde.
Barnen ska få utvecklas i en trygg miljö.
Åtgärd
Närvarande pedagoger.
Tillräckligt många pedagoger i verksamheten.
Vi anpassar verksamheten efter barngruppen.
Vi skapar en lugn och trygg miljö, utan onödig stress.
Vi lyfter och stärker genom vägledning.
Motivera åtgärd
Vi observerar barnens sätt att behandla varandra.
Vi stöter på osäkra barn i vår verksamhet.
Vi vill stärka barnens självkänsla och självförtroende.
Ansvarig
Samtliga pedagoger deltar aktivt.
Datum när det ska vara klart
Utvärdering maj-juni 2013.
Målen ska vara reviderade och klara 15 september 2013.
Trakasserier och kränkande behandling
Säkra förskolan
Säkra förskolan så att barnen kan känna sig trygga. Utgå ifrån de platser som vid
kartläggningen eller i samband med trygghetsvandringen identifierats som otrygga. Det kan
dels handla om att förändra den fysiska miljön och dels om att stärka vuxennärvaron.
Agera direkt när det uppstår bråk och i situationer där kränkningar förekommer. Små barns
förmåga att överblicka en situation och att inse konsekvensen av det egna beteende är
begränsad och de behöver ofta de vuxnas stöd för att reda ut situationer.
Nolltolerans
Ha nolltolerans för nedvärderande språkbruk och tät kontakt med föräldrarna när ett barn
återkommande talar nedsättande i relation till exempelvis sexuell läggning, etnisk tillhörighet
eller funktionsnedsättning.
Empatiträning och konflikthantering
Träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Det är också viktigt att barn
lär sig att föra dialog om känslor, både med jämnåriga och med vuxna. Det ger möjlighet till
självreflektion, stärker barnets möjligheter att värna om sin integritet och att och känna empati
för andra människors behov. Ge personal och barn konkreta redskap för att lösa konflikter.
Stärka barns integritet
Stärker barnens förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn
och att stärka deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap. Personalen behöver
ha kunskap om små barns sexuella utveckling för att kunna bedöma vad som är åldersadekvat
beteende i barnens lekar.
Temakvällar för föräldrarna
Det kan vara lämpligt att genomföra en temakväll för föräldrar om kartläggningen har visat att
det förekommit en del incidenter på individnivå som rör en särskild diskrimineringsgrund.
Exempelvis kan det vara bra att arbeta med temat homo-, bi- och heterosexualitet,
främlingsfientlighet, jämställdhet mm.
Arbetssätt, rutiner och regler i verksamheten
Se till att regler och rutiner, till exempel i samband med antagningen, inte direkt eller indirekt
diskrimineras och på så vis missgynnar enskilda barn.
Planera verksamheten och olika aktiviteter så att alla barn kan delta oavsett till exempel kön,
religion eller funktionsnedsättning.
Kartläggning
Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som ni har identifierat
ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Kartläggningen bör inte bara omfatta förekomsten av trakasserier och kränkande behandling
utan även en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och
verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar,
schemaläggningar och andra inslag oavsiktligt medverka till att diskriminering uppstår.
Rutiner och regler behöver därför ses över för att minimera risken för att det uppstår
strukturer som bidrar till diskriminering.
Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. DO rekommenderar att ni
även beaktar diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller könsuttryck samt ålder vid
kartläggningen. Olika diskrimineringsgrunder kan samverka och förstärka utsatthet för
exempelvis diskriminering.
Både de anställda och barn bör involveras i kartläggningsarbetet. Med tanke på barnets ålder
är det lämpligt att även föräldrarna är med i arbetet.
Områden att se över( förklaringstext inför punkt 1)
Här ges tips på områden som kan vara relevanta att se över i samband med en kartläggning av
förskolans behov av aktiva åtgärder för att undvika eventuell diskriminering.
Trakasserier och kränkande behandling
Är alla barn inkluderade i barngruppen eller finns det enstaka barn som står utanför?
Förekommer det att ett barn blir utfryst av andra barn? Finns det någon hierarki vad gäller
barns popularitet? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna?
Trygghet
Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? Vilka platser upplever barnen som otrygga?
Tänk på inne- och utemiljöns olika skrymslen.
Finns anställda närvarande när barnen har fri lek? Är tillräckligt många vuxna ute på gården?
Förtroende
Har alla barn förtroende för förskolans personal? Vänder de sig spontant till de vuxna för att
få hjälp vid konflikter och bråk?
Diskrimineringsgrunderna
Förekommer det återkommande konflikter och bråk bland vissa barn? Finns det i så fall
samband med de olika diskrimineringsgrunderna?
Gå igenom fjolårets incidentrapporter som rör kränkande behandling. Går det att identifiera
samband med de olika diskrimineringsgrunderna?
Förekommer det att ett barn upplever sig kränkt eller orättvist behandlat av någon anställd?
Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna?
Språkbruk
Finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som kan upplevas som nedsättande
eller respektlös?
Attityder och värderingar
Relationen och interaktionen mellan personalen och barnen spelar en central roll för
likabehandlingsarbetet i förskoleverksamheten. Det är i de vardagliga mötena som värderingar
och attityder förmedlas. Det är därför viktigt att reflektera över vilka värderingar och
föreställningar som finns hos personalen och i barngruppen angående kön, könsidentitet
eller könsuttryck, sexuell läggning. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning och ålder.
Punkt 1
I detta steg ska ni utifrån resultatet i kartläggningen formulera konkreta åtgärder för att
förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det
förebyggande arbetet syftar nämligen till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling som finns er verksamhet.
Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål
som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas.
Det är viktigt att både de anställda och barn deltar i planeringen av det förebyggande arbetet.
Med tanke på barnets ålder kan det vara lämpligt att inkludera även föräldrarna.
Främjande
Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån förskolans övergripande uppdrag att verka
för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att
förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en förskolemiljö där alla
barn känner sig trygga och utvecklas.
o
o
o
o
Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde
Omfattar alla diskrimineringsgrunderna
Riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning
Är en naturlig del i det vardagliga arbetet
Exempel
Att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten
Att belysa rasismens idéhistoria
Att i förskolan använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika
minoriteter
Förebyggande
Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling som finns i er verksamhet. Riskerna kan kartläggas på olika sätt (se
mer under steget Kartlägg). Förebyggande mål och åtgärder måste motiveras av vad som
kommer fram i en kartläggning
o Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
o Omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som
riskfaktorer
Exempel
Att genom värderingsövningar utifrån identifierade behov
Att ha rastvakter/pedagoger som har uppsikt över platser som elever/barn upplever som
otrygga
Åtgärdande
o Kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling
o Ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig
diskriminerad, trakasserad eller kränkt
o Innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att
förhindra att kränkningar upprepas
Exempel
Utifrån den aktuella situationen föra samtal på individ och gruppnivå
Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande
arbetet(upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas i en plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Punkt 2
Exempel
Barnen ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika
religioner.
Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade
om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa
åskådningen.
För att säkerställa att målet är uppfyllt måste det följas upp. Ange därför också på vilket sätt
ni kommer följa upp resultatet av arbetet till exempel:
Exempel: ”På personaldagarna i augusti 2011 respektive januari 2012 presenterar arbetslagen
sina aktiviteter för varandra.”
Punkt 3
Exempel
Vi går aktivt in i situationer där flickor utesluter pojkar från sina aktiviteter med
hänvisning att de är pojkar och i situationer där pojkar utesluter flickor.
Vi ger barn som bryter könsbundna lekmönster positiv bekräftelse.
Vi möblerar om på avdelningarna så att det finns ”rum i rummen”. Vi flyttar
leksakerna från dock- respektive bygghörnet till stora lekrummet. På det viset ska det
bli lättare för barnen att kombinera olika lekar.
Vi genomför kontinuerliga observationer avseende barns fria lekar i stora rummet två
gånger/vecka.
Punkt 4
Exempel
Vi har observerat att det är mest flickor som leker i dockvrån medan pojkar har sina
”domäner” i bygghörnet. I de intervjuer som vi har genomfört uttrycker både flickor och
pojkar att de gärna är i båda utrymmen, men att de känner sig hindrade av varandra.
Punkt 5
Exempel
På varje avdelning utses två anställda som ansvarar för ommöbleringen. Arbetet ska
vara genomfört början av september.
Förskolechefen gör ett schema som ska användas vid observationerna. Varje arbetslag
upprättar en tidsplan för sina observationer för perioden september – november.
Resultaten från observationerna presenteras på personaldagen i december.
Samtliga anställda medverkar aktivt i de övriga åtgärdarna.
