Chefsöverläkaren:
Vi genomgår ett
paradigmskifte
– Det stämmer bra att vi genomfört en stor förändring här, säger chefsöverläkare Håkan Jarbin
angående situationen på BUP i Halmstad.
När han kom till BUP i Halland för tre och ett halvt år sedan
befann sig behandlingarna enligt honom i många fall långt
från aktuell vetenskap och var ineffektiva. Landstingsstyrelsen efterlyste en översyn. Därför tycker han inte att de kraftiga reaktionerna är så konstiga även om det är synd att före
detta anställda ska känna sig missnöjda.
– Det handlar om olika arbetssätt och jag tror inte alla förstår hur de diagnostiska systemen är uppbyggda. Den här
förändringen var oundviklig. På BUP är det viktigt att ha ett
psykiatriskt synsätt med sjukdomen i centrum, säger Håkan
Jarbin.
Han menar att man måste utgå från att barn också har en
hjärna och att det finns avvikelser i funktionen även hos
dem. På det sättet är barn lika vuxna då det gäller psykisk
ohälsa och ska bemötas därefter.
– Vi lyfter fram barnets symtom och låter detta styra behandlingen i stället för att till varje pris försöka ta reda på
vad det beror på. I ett första skede måste man lämna den frågan och se till att barnet får hjälp att må så bra som det går.
Att via samtal sakta läka själsliga sår och nysta upp relationer tror han inte på, när det oftast är en hjärnfunktionsstörning som ligger bakom.
förnekar inte att han anser att svåra psykiska
sjukdomar har en neurobiologisk förklaring. Det tycker han
att forskningen har ganska goda bevis för. Avvikelserna
grundläggs redan när hjärnan anläggs långt före födseln. Hur
detta sedan utvecklas har att göra med vad man utsätts för
under livets gång.
– Alla tål inte lika mycket och reagerar olika på sin om-
HÅKAN JARBIN
6
– På BUP är det
viktigt att ha ett
psykiatriskt synsätt
med sjukdomen i
centrum, säger
Håkan Jarbin.
värld. Hur man hanterar stress är ett exempel. Därför är
självklart socialt stöd och specialpedagogisk verksamhet viktig för dessa barn och ungdomar.
Håkan Jarbin liknar förändringen på BUP med ett paradigmskifte och tror att de som inte kan acceptera utvecklingen kanske gör bättre nytta någon annanstans. Att han själv
går in och erbjuder medicinering mitt i en pågående behandling utan att ha kontakta behandlaren är ovanligt. Men det
har hänt.
– I ett fall var det en pojke som i 15 månaders tid uppfyllt
diagnoskriterierna för schizofreni. Behandlaren gick inte att
nå och pojken mådde dåligt. Självklart erbjuder jag medicin
och inläggning. Allt annat vore fel. På jouren ska man undvika att påbörja långsiktig behandling och hantera det akuta
problemet genom exempelvis medicinering.
En del om det som sagts om den nya ordningen tycker han
är direkt felaktigt. Bland annat att man skulle skriva ut stora
mängder medicin. Tvärtom så behandlas mycket få barn
med centralstimulerande medel och SSRI.
– När man jämför förekomsten av ungdomsdepressioner
och diagnostiserad ADHD/damp kan man snarare tala om
en underutskrivning. Man räknar med att en procent av barnen lider av svår sådan och ändå medicineras långtifrån alla.
SAMTIDIGT TYCKER Håkan Jarbin att det är tråkigt att man
inte kan komma överens. På BUP behövs alla resurser och de
ska samverka för att uppnå bästa resultat.
– Och jag gillar inte namnet neuropsykiatriskt team som
teamen kallas i dag. Ett bättre namn vore utåtagerandeteam.
Som om denna störning endast vore biologisk, men
alla psykiatriska störningar har både biologiska, psykologiska och sociala aspekter. Därför ingår det kuratorer, psykologer såväl som pedagoger som arbetar med dessa barn. Det är
viktigt att poängtera.
isabella iverus bergman
