Stånga skolas
likabehandlingsplan
.
– för att motverka diskriminering
och kränkande behandling
Innehållsförteckning
Stånga skolas likabehandlingsplan………………………………………………...3
Kartläggning och nulägesanalys………………………………………………………3
Ansvarsfördelning…………………………………………………………………………….4
Mål och Förebyggande arbete………………………………………………………..5
Handlingsplan för att främja likabehandling…………….…………………7
Dokumentation, resurser och förankring……………………………………..8
Handlingsplan för personal när elever kränks……………………………..9
Skolverkets definition av vad kränkande behandling är……………10
Ordningsregler Stånga skola…………………………………………………………..11
Hit kan du vända dig………………………………………………………………………….14
Utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen………………..15
Bilaga: Dokumentationsblankett………………………………………………………16
2
2010-05-30
Stånga skolas likabehandlingsplan
– för att motverka diskriminering och
kränkande behandling.
Likabehandlingsplanen har som ändamål att motverka, diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling/mobbning och främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.
Vision
På vår skola vill vi att alla skall känna sig trygga och
delaktiga och att ingen skall känna sig diskriminerad
eller kränkt.
Det gäller samtliga diskrimineringsgrunder: Kön,
sexuell läggning, funktionshinder, religion, etnisk
tillhörighet och övrigt.
Kartläggning och nulägesanalys
I september och februari gör vi en kartläggning och nulägesanalys
tillsammans med eleverna. Vi använder oss av ”trivselenkäter”
anpassade för barnets ålder, skolgårdskarta och en ritning över
skolan för att ringa in var, när och hur elever känner att de själva
eller annan elev är utsatt för kränkande behandling eller
trakasserier. I årskurs tre och årskurs fem genomför kommunen en
allmän trivselenkät vars resultat följs upp med samtliga elever på
skolan Tillsammans med elever, enskilt och i grupp talar vi om hur vi
ska göra för att situationen ska bli bättre. Elev- och skolråd är
delaktiga i processen. Lärarna tar upp det som framkommit på sitt
AE-möte. (arbetsenhetsmöte) och reviderar planen. Resultatet
3
återkopplas till eleverna och vi går även igenom skolans trivsel- och
ordningsregler i början av varje termin.
Utifrån enkäter, kartor och samtal gör vi en nulägesanalys som ligger
som grund för vår handlingsplan.
Ansvarsfördelning
Rektors ansvar.
 Att en likabehandlingsplan upprättas och årligen utvärderas i
samarbete med elever och personal.
 Att personal, elever och vårdnadshavare känner till att
diskriminering och kränkande behandling inte är tillåtna på
skolan.
 Att nya elever och nyanställd personal får information om
likabehandlingsplanen.
 Att utredning, åtgärder och dokumentation sker.
 Att se till att likabehandlingsplanen följs.
Personalens ansvar:
 Att aldrig ”se mellan fingrarna” då elever utsätts för kränkningar.
 Att se till att eleverna får ett reellt inflytande på framtagandet
och uppföljningen av likabehandlingsplanen
 Att verka för att pojkar och flickor får lika stort inflytande över
utrymmet i undervisningen.
 Att hålla god uppsikt över platser där eleverna kan känna sig
hotade.
 Att sätta eleven i centrum och vara goda förebilder.
Elevernas rättigheter:
 Att bli sedda och att känna sig trygga.
 Att få stöd av vuxna att reda ut konflikter eller när man känner
sig kränkt.
 Att bli lyssnad till och få inflytande och att få ta ansvar.
Elevernas skyldigheter:
 Att följa skolans trivselregler och ta ansvar för sina studier.
4
 Påtala om man upplever diskrimineringar och kränkande
behandlingar som förekommer på skolan.
Mål
Vad vill vi?
Vi vill genom förebyggande arbete minska förekomsterna av
trakasserier och kränkningarna av olika slag på Stånga skola.
Förebyggande arbete/Hur vi gör för att vi ska nå målet?
Individnivå
 Alla vuxna på skolan ska ha ett gemensamt förhållningssätt och
gemensamma normer gentemot barnen. Personalen ska vara
positiva förebilder.
 Det är inte tillåtet att dela ut inbjudningskort på skoltid om
inte hela gruppen är inbjuden.
 Vi tillåter inte nedsättande kommentarer, svordomar,
sänkningar, kränkningar eller mobbning.
Klassnivå
 Vi arbetar aktivt med fadderverksamheten (De yngre barnen
har en ”skolfadder”) T ex ”fadderkul”, Fadderträffar,
fadderpyssel mm. Åldersblandade grupper under temadagar
med mera.
 Klasserna och personalen arbetar aktivt och förebyggande med
SET (Social Emotionell Träning) under minst en lektion per
vecka per elevgrupp.
 Vi informerar eleverna om vilka ”kontaktvägar ” som finns
tillgängliga för dem. Lärare, förälder, skolsköterska, kurator
eller annan skolpersonal om de upplever att de blir utsatta för
trakasserier eller annan kränkande behandling.
5
Skolnivå
 Elevrådet diskuterar och kommer med förslag på hur
skolklimatet kan förbättras.
 Återkommande diskussioner i arbetslaget angående elevhälsa.
 Skolan har ett rastvaktsschema. När personalen fått kännedom
om konflikter och trakasserier på rasten sätts extra rastvakt
in omgående.
 Vi tar itu med aktuella händelser direkt. Saker och ting blir
utredda direkt och det åtföljs av en konsekvens. Vi har
mobbningsteam som består av två ur personalen, som kan sätta
sig med berörda elever och anteckna det som hänt. Under
vårterminen 2010 har vi inte möjlighet att ha detta team så
istället frigör vi en lärare så snart det är möjligt. Behöver det
utredas vidare kopplar vi in elevhälsovården (kurator,
skolsköterska, rektor)
 Vid allvarligare händelser kontaktas föräldrarna omgående.
 Uppföljning sker inom en vecka. Vid upprepade tillfällen
kontaktas vårdnadshavare, rektor och elevvårdsteamet för ev.
elevvårdskonferens, se bilaga
6
Handlingsplan för att främja likabehandling
Mål:
Främja likabehandling av flickor och
pojkar
 Förebygga och förhindra
könsdisskriminering
Etnisk tillhörighet
 Förebygga och förhindra
diskriminering och
trakasserier p g a etnisk
tillhörighet.
Funktionshinder
 Förebygga och förhindra
diskriminering p g a
funktionshinder.
Religion eller annan trosuppfattning
 Förebygga och förhindra
diskriminering och
trakasserier p g a religion och
annan trosuppfattning
Sexuell läggning
 Förebygga och förhindra
diskriminering och
trakasserier p g a sexuell
läggning.
Könsöverskridande identitet
 Att förebygga och förhindra
att någon vid vår skola
diskrimineras eller kränks
-om någon genom sin klädsel
eller på annat sätt ger uttryck
för att tillhöra ett annat kön.
Metod:
- kompetensutveckling för
personalen med kommunens
genuspedagog. SET-övningar, roll och
forumspel.
- Uppmärksamma lokala och globala
aktuella händelser. Uppmärksamma
elever med annan etnisk härkomst.
- Kartlägga inre och yttre skolmiljö.
Informera elever, lärare, föräldrar
om handikappet för en ökad
förståelse. Personalen observant på
hur de bemöter elev med
funktionhinder.
- Genom kunskap öka elevernas
förståelse för religionens betydelse
för utövaren. Skolan tar hänsyn till
elever med annan trosuppfattning vid
bl a högtider, avslutningar osv.
- Förmedla samhällets gemensamma
värdegrund om alla människors lika
värde genom undervisning och
diskussion kring detta. Arbeta
aktivt mot sexuella skällsord.
– Förmedla samhällets gemensamma
värdegrund om alla människors lika
värde. Detta görs genom SETövningar, sex –och samlevnadsundervisning, arbete med
barnkonventionen. mm
7
Dokumentation/sekretess
Vi använder dokumentationsunderlag vad gäller elever som utsätts
för kränkande behandling (Se bilaga). Dokumentationen arkiveras och
lämnas till rektor då eleven lämnar skolan. Viss dokumentation kan
sekretessbeläggas.
Resurser
De resurser skolan förfogar över är: Lärare i samarbete med fritids,
kurator, skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagog och rektor.
Förankring/kommunikation
All personal ska vara väl förtrogna med likabehandlingsplanen och
delta i utvärderingen och uppdateringarna av denna.
Eleverna får tillsammans med klasskamraterna och enskilt diskutera
och kartlägga ”de områden” som behövs förbättras. Eleverna framför
sina synpunkter till lärare, klassråd och till elevrådet. Elevrådet tar i
sin tur tar upp dessa frågor på skolrådet. Likabehandlingsplanen
innehåll skall vara väl känt bland eleverna.
Föräldrarna hittar vår likabehandlingsplan på skolans hemsida. Rektor
ansvarar för att den finns att hitta där.
8
Handlingsplan för personal när elever kränks
Akuta åtgärder när en elev blir kränkt eller utsatt för
trakasserier:

Samtal med den utsatta eleven och dokumentation av det
som skett.
 Enskilt samtal med den/de som har utsatt en annan elev och
dokumentation.
 Vårdnadshavare informeras snarast och om man inte får tag i
dem, ska det ändå dokumenteras vem och när man försökt ta
kontakt.
 Uppföljningssamtal med den utsatte eleven efter ca en vecka.
Dokumentation sker även vid detta tillfälle.
 Dokumentation ska lämnas till rektor och skolan behåller en
kopia.
 Om kränkningarna inte upphör kopplas antimobbingteamet
in och har samtal med berörda elever. Åtgärderna
dokumenteras. Obs! Under vårterminen 2010 ändrades
förhållandena på skolan och ett mobbingteam kunde inte
kvarstå. Istället för detta team kopplar man in
elevhälsovården och rektor.
 Rektor och elevvårdsteamet tar över ärendet om ingen
förbättring sker.
9
Vad är kränkande behandling?
Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och
"annan kränkande behandling". Gemensamt för alla former av kränkningar är att
de strider mot principen om alla människors lika värde. En viktig utgångspunkt är
att den enskilde elevens upplevelse alltid måste tas på allvar. Text: Helena Norman
Skolverkets definition av vad kränkande behandling är:
Nedan är ett utdrag ur skolverkets definition av vad kränkande behandling är.
Skrivelsen finns i sin helhet på: http://www.skolverket.se/sb/d/2045/a/10996
Diskriminering:
När en elev blir sämre behandlad av skolan än en annan elev utifrån någon av de
fem diskrimineringsgrunderna: kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk
tillhörighet och
religion eller annan trosuppfattning. Diskriminering i skolan kan ske genom de
vuxnas beteende, regler, undervisning eller läroböcker.
Direkt diskriminering:
När en elev missgynnas och det har en direkt koppling
till någon diskrimineringsgrund.
Indirekt diskriminering:
När det finns regler på en skola som verkar rättvisa
men som missgynnar en elev på grund av någon diskrimineringsgrund. Exempelvis
om skolan serverar alla elever samma mat, diskriminerar skolan indirekt de
elever som av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier:
En behandling som kränker en elevs värdighet och som har
koppling till någon diskrimineringsgrund. Trakasserier kan ske både elever
emellan och när en vuxen i skolan utsätter
en elev.
Annan kränkande behandling:
En kränkning av en elevs värdighet som inte har koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan
vara fysiska - slag eller knuffar, verbala - hot, svordomar eller öknamn,
psykosociala - utfrysning, blickar, alla går när man kommer, eller kränkningar i
texter och bilder - sms, msn, fotografier och på olika sociala forum på nätet.
10
Mobbning:
En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt
tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Mobbning inkluderas
i begreppet "Annan kränkande behandling".
Etnisk tillhörighet:
Någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung, ras eller hudfärg.
Funktionshinder:
Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Som
funktionshinder räknas både sådana som märks, som att man använder rullstol
och sådana som inte
märks lika lätt: allergi, adhd och dyslexi.
Könsdiskriminering:
Trakasserier som har samband med kön kan vara
utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.
Sexuella trakasserier är kräkningar av sexuell natur.
Religion och annan trosuppfattning:
Annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller
samband med religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism.
Sexuell läggning:
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet
och heterosexualitet.
Ordningsregler Stånga skola
Vi har den självklara regeln att:
Jag skall inte göra något mot någon annan som jag själv
inte skulle vilja att någon gör mot mig.
De förtydligande vi har kommit överens om följer nedan:
11
Så här vill vi ha det
Hur man är mot varandra
Vi hälsar på varandra när vi träffas första gången på morgonen.
Vi är ansvariga för våra egna handlingar och står för vad vi gjort.
Vi ljuger inte eller skyller på andra.
Vi visar att vi bryr oss om ifall någon är ledsen.
Vi säger aldrig något som kan såra.
Vi är artiga mot både dem vi känner och även de vi inte känner.
Vi visar respekt för andras tankar och idéer.
Vi rotar aldrig i andras saker.
Vi hjälper den som behöver det.
Vi viskar inte för det kan göra andra ledsna.
Hur man gör i klassrummet
Vi gör vad vi kan för att skapa lugn och arbetsro.
Vi räcker upp handen när vi vill säga något,
då är det lättare att se vem som pratar och lyssna på den.
Vi pratar bara en i taget.
Efter rast sitter vi ner och väntar på instruktioner, om vi inte redan vet vad vi
skall göra.
Vi fokuserar på det arbete vi skall göra och gör vårt bästa.
Hur man gör i biblioteket
Vi är tysta och lugna i biblioteket.
Vi håller ordning i hyllorna.
Vi är rädda om våra böcker.
Vi plockar fint efter oss om vi har arbetat där.
Hur man gör ute och på skolgården
Vi är aldrig elaka mot någon av de andra.
Vi slåss naturligtvis inte och vi sparkar absolut aldrig.
Vi låter alla som vill vara med när vi leker.
Vi följer alltid lekens regler.
Vi förstör ingenting, varken på skolhuset eller saker vi leker med.
Hur man gör i matsalen.
Vi tar det lugnt och springer inte där.
Vi pratar inte för högt för då blir det så stimmigt.
12
Vi äter på ett sätt som andra kan tycka är trevligt.
Vi pratar bara om saker som de andra kan tycka är aptitligt.
Vi sitter på rumpan på stolen.
Vi tar den översta tallriken och lägger på lagom mycket mat. Vi tar hellre en gång
till.
Vi försöker äta med kniv och gaffel.
Vi pratar aldrig med mat i munnen.
Vi tuggar alltid med stängd mun
Vi tackar för maten.
Hur man använder datorn
Vi använder bara datorn i samråd med läraren.
Vi vet att man skall skriva på ett vänligt sätt om man meddelar sig med någon
Vi lämnar inte ut privata uppgifter om oss själva eller vår familj.
Allmänna regler och överenskommelser
Vi har ingen mössa eller tröjluva på oss inomhus.
Vi äter inte godis eller tuggar tuggummi.
Vi visslar inte inomhus.
Vi använder ett vårdat språk, alltså inga svordomar.
Vi lyssnar på skolans vuxna och lyder deras råd.
Vi låter helst mobiltelefonen vara kvar hemm,
Eller så lämnar den avstängd i väskan under skoldagen.
Vi kommer in direkt när det ringer.
Vi kommer alltid i tid.
Vi berättar för en vuxen om man själv eller om en kamrat blir illa behandlad.
Konsekvenser
Om man bryter mot någon av dessa regler får man vara beredd på någon form av
konsekvens.
Det första är alltid en tillsägelse eller ett samtal med någon vuxen som skall
följas upp med fler samtal.
Om det inte räcker för att rätta till problemet ber vi föräldrarna om hjälp.
För att ta igen förlorad eller bortslarvad tid får eleven avstå rast eller stanna
kvar i skolan efter dagens slut.
Vid mer omfattande problem ber vi också rektor, skolkurator, skolsyster eller
skolpsykolog om hjälp.
Stånga Skola
13
Mars 2009
Hit kan du vända dig
Elever och föräldrar kan vända sig till lärare, rektor eller skolhälsovård med sina
frågor och tankar.
Stånga skola:
Stånga förskoleklass/fritids:
Rektor Jerker Enekvist:
Skolsköterska Annika Pettersson:
Skolkurator Roland Ahlvin:
0498- 48 28 43
0498 48 25 04
0498- 20 49 52 / 070-447 68 10
0498- 204864
0498- 20 48 62
Hit kan man också vända sig.
Barn- och elevombudet, ”BEO”
www.skolinspektionen.se/BEO/
BRIS, Barnens hjälp telefon
www.bris.se
Diskrimineringsombudsmannen ”DO”
HBT –jouren
Rädda barnen
www.rb.se
Rädda barnens föräldratelefon
Anonyma föräldrar
Skolverket
www.skolverket.se
Stiftelsen FRIENDS
www.friends.se
08-586 080 00
0200-230-230
020-36 36 66
08-31 00 18
08-698 90 00
020-786 786
08-527 332 00
08-545 51 990
14
Utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen.
Utvärdering sker tillsammans med eleverna under slutet av läsåret.
Revidering av likabehandlingsplanen sker varje år i september på AEtid. Den följs upp med diskussioner i personalgruppen, elevrådet och
skolrådet.
Vid utvärderingen efter läsåret 08-09 beslutades att Stånga skolas
likabehandlingsplan behöver revideras och omarbetas då den inte
uppfyllde de krav som gäller. Därför beslutades att en lärare vid
skolan under läsåret 09-10 skall genomgå en 7,5 p
antimobbningutbildning vid Högskolan.
Bilaga:
 Dokumentationsblankett
Datum för fastställande: ________________________
Underskrift ansvarig personal:
___________________________________________________
___________________________________________________
___________________________________________________
___________________________________________________
___________________________________________________
___________________________________________________
___________________________________________________
___________________________________________________
15
Barn- och
utbildningsförvaltningen
Dokumentation utifrån
Likabehandlingsplan
Rektorsområde/skola
Ansvarig för
dokumentation
Vad har
inträffat?
Vilka är inblandade?
16
Genomförda eller planerade
Litteraturförteckning:
DO, BEO & Skolinspektionen. (2009). Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja
likabehandling. En handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling.
(DO = Diskrimineringsombudsmannen, BEO = Barn- och Elevombudet)
Dunkels, Elza.(2007). Bridging the Distance Children`s Strategies on the Internet. Doktorsavhandling i
Pedagogiskt arbete. Umeå univeritet.
Olweus, Dan. (1994). Mobbning i skolan – vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber utbildning.
(103 s).
Skolverket. (2009). ”Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar
om diskriminering och trakasserier”. Rapport nr 326
Skolverket. (2009). För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. Allmänna råd och kommentarer.
Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? (124 s.)
Arbetsmiljöenkät yngre åldrar finns på :
http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/08/55/Arbetsmilj%F6enk%E4ter_0708.pdf
Skolverkets definition av vad kränkande behandling är. Skrivelsen finns i sin helhet på:
http://www.skolverket.se/sb/d/2045/a/10996
17
18