1.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Identifikation och grundläggande uppgifter
Kurskod
Kursens namn
Historiedidaktisk introduktionskurs
Nivå
Forskarutbildning
Högskolepoäng
15
Beslutsuppgifter
Ändringsuppgifter
2.
1.
Allmänna uppgifter
Huvudområde/n, om
tillämpligt
Ämne, om tillämpligt
Typ av kurs och dess
placering i
utbildningssystemet
Undervisningsspråk
2.
3.
4.
3.
1.
2.
3.
4.
1.
Historia
Kursen ingår som obligatorisk kurs i forskarutbildning till
licentiatexamen för historielärare.
Undervisning sker på svenska.
Mål (jfr learning outcomes)
Efter avslutad kurs ska den studerande
Kunskap och förståelse
visa insiktsfull kunskap om centrala historiedidaktiska
begrepp och teorier
visa förståelse för och kunna problematisera
historiedidaktikens betydelse i relation till dagens
historieundervisning
visa djup insikt i den historiska dimensionens och
historieförmedlingens roll i samhällsutvecklingen
Färdighet och förmåga
visa förmåga att tillämpa historiedidaktiska begrepp
och teorier i operationalisering av forskning
visa förmåga att tillämpa historiedidaktiska perspektiv i
historieförmedlingens praktik
Värderingsförmåga och
visa förmåga att kritiskt granska och värdera relevansen
förhållningssätt
av olika teoretiska ansatser i historiedidaktisk
forskning.
Kursinnehåll
Kortare beskrivning av
kursen och dess
innehåll samt om
kursen är indelad i
olika delar
Kursen innehåller en grundläggande orientering om
historiedidaktikens centrala teorier och begrepp. Utifrån denna
orientering formuleras successivt ett antal möjliga
forskningsuppgifter som relateras till problem i dagens
historieundervisning.
5.
1.
2.
3.
Undervisning och examination
Tillämpade former för
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och
undervisningen, inkl.
övningar. Deltagande är obligatoriskt.
uppgift om
obligatoriska delar
Examinationsformer
Kursen examineras genom aktivt deltagande samt muntliga
och skriftliga redovisningar av uppgifter. Utkast till
forskningspromemoria redovisas och granskas vid
slutseminarium.
Ev. begränsningar av
antalet examinationstillfällen
6.
1.
Betyg
Betygsskala
2.
Grund för betyg på hel
kurs
Möjlighet till
kompletterande ECTSbetyg
Ev. olika betygsskalor
för olika delar av
kursen
3.
4.
Som betyg används något av uttrycken godkänd eller
underkänd.
En in- eller utresande student har rätt att få kompletterande
ECTS-betyg. Begäran om sådant ska göras till studierektor
eller motsvarande senast 3 veckor efter kursstart.
7.
1.
Förkunskapskrav
Särskilda
förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till
forskarutbildning.
8.
1.
Litteratur
Litteratur
För lista på litteratur och övriga läromedel, se bilaga.
9.
1.
Övrigt
Poängtalen för kursinnehåll som helt eller delvis är gemensamt med annan kurs får
endast tillgodoräknas en gång i examen. För ytterligare information hänvisas till aktuellt
anmälnings- och informationsmaterial.
Bilaga
Historiedidaktisk introduktionskurs
Lista på litteratur och övriga läromedel
Sven Sødring Jensen, Historieundervisningsteori, Köpenhamn: Christian Ejlers Forlag 1978,
170 sid.
Christer Karlegärd & Klas-Göran Karlsson (red.), Historiedidaktik, Lund: Studentlitteratur
1997, valda delar, ca 100 s.
Klas-Göran Karlsson, Historia som vapen. Historiebruk och Sovjetunionens upplösning
1985–1995, 300 s.
Klas-Göran Karlsson, Med folkmord i fokus. Förintelsens plats i den europeiska
historiekulturen, Stockholm: Forum för levande historia 2008, 100 s.
Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.), Historien är nu. En introduktion till
historiedidaktiken, 2 reviderade upplagan, Lund: Studentlitteratur 2008, 400 s.
Reinhart Koselleck, Erfarenhet, tid och historia. Om historiska tiders semantik, Göteborg:
Daidalos 2004, valda delar, ca 100 s.
Friedrich Nietzsche, Om historiens nytta och skada. En otidsenlig betraktelse, Stockholm:
Rabén Prisma 1998, 100 s.
Jörn Rüsen, Berättande och förnuft. Historieteoretiska texter, Göteborg: Daidalos 2004, valda
delar, ca 100 s.
Bengt Schüllerqvist, Svensk historiedidaktisk forskning, Stockholm: Vetenskapsrådet 2005,
90 s.
Peter Seixas (ed.), Theorizing Historical Consciousness, Toronto, Buffalo & London:
University of Toronto Press 2004, valda delar, ca 100 s.
Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (eds.), Knowing, Teaching & Learning History.
National and International Perspectives, New York & London: New York University Press
2000, valda delar, ca 250 s.
samt valfri historiedidaktisk doktorsavhandling, en av följande:
Martin Alm, Americanitis: Amerika som sjukdom eller läkemedel. Svenska berättelser om
USA åren 1900–1939, Lund: Studia Historica Lundensia 2002, 320 s.
Niklas Ammert, Den osamtidiga samtidigheten. Historiemedvetande i historieläroböcker
under hundra år, Lund: Historiska institutionen vid Lunds universitet 2008, 210 s.
Håkan Andersson, Kampen om det förflutna. Studier i historieundervisningens målfrågor i
Finland 1843–1917, Åbo: Åbo Akademi 1979, 270 s.
Göran Andolf, Historien på gymnasiet. Undervisning och läroböcker 1820–1965, Malmö:
Scandinavian University Books 1972, 320 s.
Erik Axelsson, Historien i politiken. Historieanvändning i norsk och svensk EU-debatt 1990–
1994, Uppsala: Historiska institutionen vid Uppsala universitet 2006, 300 s.
Johan Dietsch, Making Sense of Suffering. Holocaust and Holodomor in Ukrainian Historical
Culture, Lund: Historiska institutionen vid Lunds universitet 2006, 240 s.
Lotten Gustafsson, Den förtrollade zonen: lekar med tid, rum och identitet under
Medeltidsveckan på Gotland, Nora: Nya Doxa 2002, 300 s.
Hartsmar, Nanny, Historiemedvetande: elevers tidsförståelse i en skolkontext, Malmö:
Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i Malmö 2001, 250 s.
Holmén, Janne, Den politiska läroboken. Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska
och finländska läroböcker under kalla kriget, Uppsala: Historiska institutionen vid Uppsala
universitet 2006, 350 s.
Roger Johansson, Kampen om historien: Ådalen 1931 – Sociala konflikter,
historiemedvetande och historiebruk 1931–2000, Stockholm: Hjalmarson & Högberg 2001,
450 s.
Klas-Göran Karlsson, Historieundervisning i klassisk ram. En didaktisk studie av
historieämnets målfrågor i den ryska och sovjetiska skolan 1900–1940, Lund: Dialogos 1987,
250 s.
Kyrre Kverndokk, Pilegrim, turist og elev. Norske skoleturer til døds- og konsentrasjonsleier,
Linköping: Tema Kultur och Samhälle vid Linköpings universitet 2008, 250 s.
Åsa Linderborg, Socialdemokraterna skriver historia. Historieskrivningen som ideologisk
maktresurs 1892–2000, Stockholm: Atlas 2001, 470 s.
David Ludvigsson, The Historian – Filmmaker’s Dilemma. Historical Documentaries in
Sweden in the Era of Häger and Villius, Uppsala: Historiska institutionen vid Uppsala
universitet 2003, 360 s.
Lundström, Brita, Grundat 1876. Historia och företagsidentitet inom Ericsson, Stockholm:
Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH 2006, 200 s.
Carsten Tage Nielsen, Historie til aftenkaffen – en historiekulturel analyse af tvnyhedsformidlingen som historieproducerende diskurs, Roskilde: Roskilde Universitetsforlag
1996, 250 s.
Kenneth Nordgren, Vems är historien? Historia som medvetande, kultur och handling i det
mångkulturella Sverige, Karlstad: Estetisk-filosofiska fakulteten vid Karlstads universitet
2006, 270 s.
Marianne Poulsen, Historiebevidstheder – elever i 1990’ernes folkeskole og gymnasium,
Roskilde: Roskilde Universitetsforlag 1999, 200 s.
Jan Selling, Ur det förflutnas skuggor. Historiediskurs och nationalism i Tyskland 1990–
2000, Stockholm & Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion 2004, 270 s.
Ulf Zander, Fornstora dagar, moderna tider. Bruk av och debatter om svensk historia från
sekelskifte till sekelskifte, Lund: Nordic Academic Press 2001, 470 s.
