ATT SKAPA MÖJLIGHETER FÖR
LÄRANDE GENOM LEARNING STUDY
Ulla Runesson
Göteborgs Universitet
Högskolan i Skövde
Fokus i diskussionen
• Elevernas motivation,
intresse, aktivitet,
ansvar
• Organisation
• Metoder
• Medier
• Studieplaner
• Lärarrollen
Fokus i diskussionen
• Elevernas motivation,
intresse, aktivitet,
ansvar:
• Organisation
• Metoder
• Medier
• Studieplaner
• Lärarrollen
• “Bättre” kunskaper
• “Nya” kunskaper
Vad gör skillnad för elevers möjligheter att
lära?
Vanligt förekommande inslag i den goda
matematikundervisningen
•
•
•
•
•
•
•
•
Icke-rutin problem som undervisningsfokus, utan instruktion om hur
problemen ska lösas.
Anpassning av materiel och undervisning i relation till den aktuella
situationen
Lärarens kunskaper om elevernas intressen och behov.
Olika arbetsformer (individuellt arbete, smågrupper, helklass).
En ”gemensam matematikdiskurs”, med läraren som ”jämbördig deltagare”
som värdesätter och bygger på elevers lösningar och tillvägagångssätt.
Identifiering av och fokusering på väsentliga matematikidéer.
Informella utvärderingsmetoder som underlag för undervisning.
Möjligheter för eleverna att reflektera över aktiviteter och sitt lärande.
(Clarke 1997 s. 280)
Brown hävdade (1999) att
kvalitativt lärande är viktigare än
klassrumsorganisation
… det är inte om man
arbetar i helklass, små grupper eller individuellt,
utan snarare vad man lär ut och
hur man kommunicerar matematiskt med
barnen som verkar vara det som betyder
något (s 7).
Ett nytt fokus i diskussionen
• Elevernas motivation,behandling
Innehållets
• “Bättre” kunskaper
•
•
•
•
•
intresse, aktivitet,
ansvar:
Organisation
Metoder
Medier
Studieplaner
Lärarrollen
•
“Nya” kunskaper
Olika möjlighter att lära?
• ½+½=
• ½ + ¼=
• Ge flera exempel på två bråk som har
summan 2/6
Olika möjlighter att lära?
• Innehållet behandlas på olika sätt
• Olika sätt att behandla samma
undervisningsinnehåll skapar olika
möjligheter till lärande
Olika möjlighter att lära?
• ½+½=
• ½ + ¼=
• Ge flera exempel på två bråk som har
summan 2/6
Olika möjlighter att lära?
• Eleverna ges möjlighet att få syn på olika
egenskaper (drag, aspekter) av bråk
• Vissa av dessa är avgörande (kritiska) för
lärandet
Hur får vi dem att lära sig det vi hade
tänkt?
Learning study
Modell: lesson study
•Teori: variationsteori
•Kollektiv process
•Fokus på den förmåga som skall
utvecklas
•Iterativ, cyklisk
•Systematisk prövning
•Hur eleven lär/förstår det som
skall läras
•Feed-back
•Vad som är nödvändigt för att lära
detta (kritiska aspekter)
•Utvärderande
• Mönster av variation/invarians?
Learning study
•Lagarbete
•Förbättra undervisningen så att eleverna lär sig det vi har avsett
•Fokus på de förmågor, det kunnande som eleverna skall utveckla
•Pedagogisk utveckling direkt i klassrummet
•Ett specifikt teoretiskt perspektiv på lärande, vissa teoretiska
begrepp osv. används som redskap för att skapa möjligheter för
eleverna att utveckla de önskade förmågorna
1. Välj ett lärandeobjekt
2. För-test/intervju
3 Planera lektionen tillsammans
4. Genomför lektionen
5. Efter-test/intervju
6. Observera och analysera den
inspelade lektionen och testet(intervjun
Frågeställningar
i en learning study
• Vilka förmågor vill vi att eleven skall
utveckla?
• Vad innebär det att ha dessa förmågor?
• Vad är nödvändigt att eleven kan/ bör
förstå för att kunna utveckla detta?
• Vad tar vi för givet?
• Vilka är de kritiska aspekterna?
Learning study
Modell: lesson study
•Teori: variationsteori
•Kollektiv process
•Fokus på den förmåga som skall
utvecklas
•Iterativ, cyklisk
•Systematisk prövning
•Hur eleven lär/förstår det som
skall läras
•Feed-back
•Vad som är nödvändigt för att lära
detta (kritiska aspekter)
•Utvärderande
• Mönster av variation/invarians?
Vi lär oss erfara världen genom att urskilja aspekter
•Att skapa möjlighet att lära innebär då att ge möjligheter att
urskilja kritiska aspekter av det som vi vill att eleverna skall lära.
•Olika mönster av variation ger olika möjligheter för lärandet.
A
A
A
A a
A A
Erfarenheter av LS:
• “Subtila” skillnader mellan lektioner i termer av hur
innehållet behandlas får effekt på elevernas lärande
(Gustavsson, 2008; Kullberg, 2004; Lo et al., 2005; Pang,
2002; Runesson, 2007))
• Lågpresterande elever verkar att gynnas (Gaversjö & Lööf
Widing, 2008)
• Lärarna ges ett redskap att förstå, beskriva och förändra sin
undervisning (Gustavsson, 2008; Runesson, 2007;
Runesson, in press)
• Pedagogisk utveckling sker direkt i klassrummet
DECIMALTAL
hög
låg
Serie1
Serie2
90
80
73
70
Antal rätt i %
68
eftertest
förtest
61
60
50
81
78
50
51
40
30
20
10
0
33
33
28
Lektion 1
klass A
28
lektion 2
klass B
Lektion 3
klass C
63
ALGEBRA
90
80
70
80
73
69
67
68
64
61
Antal % rätt
60
51
50
54
54
39
35
30
10
0
52
Lågpresterande
40
20
58
34
29
22
Lektion 1 klass A
19
Lektion 2 klass B
Lektion 3 klassC
Högpresterande
Kännetecknande för LS är att:
• den är en form av aktionsforskning eller ”lärarforskning”
• den är en modell och ett verktyg för lärare/studenter att
bedriva kunskapsbaserad utveckling
• den tillför något till lärares yrkeskunskap, nämligen en
kunskapsproducerade kompetens
• den är forskningsliknande till sin process eftersom man
ringar in ett problem och formulerar en undersökningsbar
fråga som man systematiskt undersöker utifrån explicita
teoretiska utgångspunkter
• den resulterar i en kollektiv kunskapsprocess med ett
identifierbart resultat som leder vidare till nya frågor och
fördjupad reflektion
• verksamhetens och universitets lärare deltar på lika villkor,
men har olika roller i processen
• det är en kollektiv kunskapande process
Learning study
•Lagarbete
•Förbättra undervisningen
•Fokus på de förmågor, det kunnande som eleverna skall utveckla
•Pedagogisk utveckling direkt i klassrummet
•Ett specifikt teoretiskt perspektiv på lärande, vissa teoretiska
begrepp osv. används som redskap för att skapa möjligheter för
eleverna att utveckla de önskade förmågorna
Learning study
Exemplet decimaltal
Samma mål:
Öka förståelsen för decimaltal genom att
eleverna skall förstå att det finns oändligt
många tal mellan två decimaltal.
Uppgift (för-och
eftertest, under lektionen
Jonna påstår att det finns ett tal mellan 0,97
och 0,98. Pelle säger att det inte finns något
sådant tal. Vem har rätt och varför?
Första lektionen
Resultat uppgift ”Finns det tal mellan 0,97 och 0,98?
Klass A
Antal
elever
Förtest
”Det finns många”
”Det finns 10 tal”
Annat svar eller inget
svar
N=19
Eftertest
”Det finns många”
eller ”oändligt”
Det finns 10 tal”
Annat svar eller inget
svar
1
0
18
4
9
6
Andra och tredje lektionen
Resultat av förtest och eftertest
Uppgift
Klass A Klass B Klass C
Hur många decimaltal finns det mellan
0,97 och 0,98? Förtest Många tal/Oändligt
Ett tal
Tio tal
Inga tal
Övriga svar
Hur många decimaltal finns det mellan
0,97 och 0,98? Eftertest Många tal/Oändligt
Ett tal
Tio tal
Inga tal
Övriga svar
5% (1)
24% (4)
12% (2)
21% (4)
0% (0)
42% (8)
32% (6)
29% (5)
0% (0)
18% (3)
29% (5)
29% (5)
6% (1)
35% (6)
18% (3)
21% (4)
94% (16)
88% (15)
0% (0)
6% (1)
0% (0)
0% (0)
17
0% (0)
6% (1)
0% (0)
6% (1)
17
0% (0)
47% (9)
21% (4)
11% (2)
n
19
DECIMALTAL
hög
låg
Serie1
Serie2
90
80
73
70
Antal rätt i %
68
eftertest
förtest
61
60
50
81
78
50
51
40
30
20
10
0
33
33
28
Lektion 1
klass A
28
lektion 2
klass B
Lektion 3
klass C
63
Hur hanteras lärandets objekt?
Lektion 1
• Uppräkning av tal
mellan 0,97 och 0,98
• Tal med olika antal
decimaler jämförs
Lektion 2
• Successiv delning av
avståndet mellan t.ex. 0,97
och 0,98
• Växling del – helhet
• Siffrornas platsvärde
jämförs
• Tal med olika antal
decimaler jämförs
• Formen för ett rationellt tal
varierar (bråk-/procent/decimalform)
Hur innehållet behandlades
• 0.97, 0.98 som tal i en
talföljd
• punkt i ett intervall
med andra punkter/tal
• Detta erbjuder en viss
innebörd
• 0.97, 0.98 som en
form av ett tal
• en del - helhets
relation
• Detta erbjuder en
annan innebörd
Identifierade kritiska aspekter
• Olika former av
rationella tal
97%
0,97
• Del-helhets
förhållandet
97/100
Kritiska aspekter
Eleverna måste få erfara
• Del-helhets-aspekten
• Talet som en punkt på tallinjen
• Siffrornas platsvärde
SAMTIDIGT
Diagram 5.3.2 Resultat från förtest, eftertest inom bråk i skolår 4-5.
BRÅK
100
90
80
89
78
73
Antal rätt i %
70
69
67
60
50
86
81
eftertest 1
53
31
20
18
lektion 1
klass A
låg
hög
30
0
53
A
förtest
40
10
71
lektion 2
klass B
lektion 3
klass C
Learning study som
kompetensutveckling
• Systematisk reflektion och revidering av
lektionerna ökar möjlighten att skapa gynnsamma
förutsättningar för lärande
• Kunnandet flyttas från individ till gruppen – från
den enskilda läraren till kollektivet
• Lärarna utvecklar ett gemensamt språk för att
tala om lärandets objekt (vad eleverna skall
kunna).
Förutsättningar
• Arbetslagens sammansättning
• En Learning Study tar ca 10 veckor om man har ett möte i
veckan på ca 60-90 min. Vi gjorde en studie/termin.
• Man bör inte hålla på med andra projekt under tiden.
• 2 dagar per studie kompades ut, trots att studierna gjordes
inom den arbetsplatsförlagda tiden.
• En gruppledare behövs som filmar, hittar litteratur och
”håller i” mötena.
Tiden?
• Lärarna använde sin kompetensutvecklingstid
trots att mötena låg inom arbetstid
• 2 dagar per learning study fick kompas ut på
höstlov/efter skolavslutning
• Lärarna deltog inte i andra projekt samtidigt
• En person behöver ca 3 timmar i veckan för att
filma, testa mm
Premisser för handledaren
• Övergripande ansvar, framtagande av
litteratur, sammanhållande av möten.
• Utformning, genomförande och analys av
förtester.
• Filmning av undervisning.
• Utformning, genomförande och analys av
eftertester.
• Sammanfattande funktion.
Vision
• En Learning study på gång alltid.
• Ett ännu större fokus på undervisningens betydelse för
elevers lärande i de olika kollegierna och arbetslagen.
• Ett ännu bättre elevresultat än idag. Inga underkända
slutbetyg i något ämne.
• Learning study som en naturlig del av vår fortbildning och
verksamhet:
- ”Vilka två studier ska vi ha nästa år och vilka vill vara
handledare?”
• http://www.ied.edu.hk/wals/website/about_wals.ht
m
• http://www.ipd.gu.se/forskning/forskningsprojekt/l
earningstudy/
• http://www.hkr.se/templates/Page____2142.aspx
Tack
