Årsredovisning 2016

Årsredovisning 2016
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Årsredovisning 2016
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Innehåll
INLEDNING .....................................................................................................................................................................................................................................................................4
Återrapportering och resultatredovisning .................................................................................................................................................6
Intern styrning och kontroll ...............................................................................................................................................................................................7
RESULTATREDOVISNING
SPECIALPEDAGOGISKT STÖD..................................................................................................................................................................................................9
Strategisk samverkan med skolhuvudmän........................................................................................................................................... 11
Processen för insatser inom specialpedagogiskt stöd......................................................................................................... 13
Specialpedagogisk rådgivning.................................................................................................................................................................................. 14
Prestationer................................................................................................................................................................................................................................................ 14
Effekter............................................................................................................................................................................................................................................................. 23
Anordna och medverka i kompetensutveckling................................................................................................................... 27
Prestationer................................................................................................................................................................................................................................................ 28
Effekter............................................................................................................................................................................................................................................................. 31
Bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet........................................... 34
Sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning
som är relevant för det specialpedagogiska området............................................................................................... 36
Erbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter.................................................................................. 38
Prestationer.............................................................................................................................................................................................................................................. 38
Effekter............................................................................................................................................................................................................................................................. 40
Utbildning och information vid resurscenter.............................................................................................................................. 40
LÄROMEDEL............................................................................................................................................................................................................................................................ 41
Främjande och produktionsstödsarbete............................................................................................................................................... 43
Prestationer................................................................................................................................................................................................................................................ 43
Effekter............................................................................................................................................................................................................................................................. 43
Egen utveckling och anpassning av läromedel........................................................................................................................ 46
Prestationer................................................................................................................................................................................................................................................ 46
Effekter............................................................................................................................................................................................................................................................. 50
Läromedelsinformation........................................................................................................................................................................................................... 52
Behovskartläggningar och andra undersökningar........................................................................................................... 54
SPECIALSKOLA................................................................................................................................................................................................................................................... 55
Undervisning i specialskolan inklusive förskoleklass och fritidshem.......................................... 57
Prestationer................................................................................................................................................................................................................................................ 57
Effekter.............................................................................................................................................................................................................................................................. 62
Åtgärder som vidtagits för att fler elever ska nå kunskapskraven
och övrig kvalitetsutveckling inom specialskolan....................................................................................................................... 67
Elevutvecklingen totalt i specialskolan......................................................................................................................................................... 69
2
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Boende och fritid för specialskolans elever.................................................................................................................................... 71
Prestationer................................................................................................................................................................................................................................................ 71
Fritidsaktiviteter................................................................................................................................................................................................................................... 71
Kvalitetsutveckling inom boende och fritid......................................................................................................................................... 72
STATLIGA STÖD OCH BIDRAG........................................................................................................................................................................................... 74
Prestationer................................................................................................................................................................................................................................................ 77
Effekter............................................................................................................................................................................................................................................................. 81
Samlad redovisning av kostnader för administration
av statliga stöd och bidrag............................................................................................................................................................................................... 96
ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING............................................................................................................................................................................................ 100
Teckenspråksutbildning för syskon till döva eller hörselskadade barn
och barn till döva eller hörselskadade föräldrar.............................................................................................................. 101
Hur myndigheten sprider information om den egna verksamheten..................................... 103
European Agency for Special Needs and Inclusive Education (EA)............................................. 105
Mänskliga rättigheter, jämställdhetsperspektivet och barnkonventionen................ 107
Samverkan med berörda myndigheter och samråd med
organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning................................... 108
MOTTAGANDE AV ELEVER I SPECIALSKOLAN
OCH FÖR RH-ANPASSAD UTBILDNING...................................................................................................................................................... 111
UPPDRAG I REGLERINGSBREV OCH ANDRA REGERINGSUPPDRAG............................................. 112
Strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011–2016.................................... 112
Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2016–2018................................................................................................ 113
Övriga regeringsuppdrag............................................................................................................................................................................................... 114
KOSTNADER OCH INTÄKTER OCH TRANSFERERINGAR......................................................................................... 115
PERSONALREDOVISNING
KOMPETENSFÖRSÖRJNING................................................................................................................................................................................................ 121
SJUKFRÅNVARO......................................................................................................................................................................................................................................... 126
EKONOMISK REDOVISNING
RESULTATRÄKNING.............................................................................................................................................................................................................................. 129
BALANSRÄKNING................................................................................................................................................................................................................................... 130
ANSLAGSREDOVISNING............................................................................................................................................................................................................ 132
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER..................................................................................................................................................... 136
SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER......................................................................................................... 148
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
3
Inledning
Efterfrågan på myndighetens stöd i specialpedagogiska frågor var
under 2016 fortsatt hög, vilket statistik från de olika prestationerna
bekräftar.
Under året har myndigheten bland annat tagit fram en ny tjänst
benämnd ”Fråga en rådgivare”. Via webbformulär och telefon ställs
frågor som besvaras av erfarna rådgivare. Tjänsten har varit i drift
i tre kvartal och under den tiden har 2 300 frågor besvarats. En
intressant iakttagelse är att den på ett bra sätt kompletterar myndighetens arbete med rådgivningsuppdrag då statistiken visar att både
frågeställningar och frågeställare delvis följer ett annat mönster.
Myndigheten har också fortsatt arbetet med stödmaterial och studiepaket på myndighetens webbplats. Under året har tre studiepaket
lanserats, av vilka Studiepaket NPF blivit det mest välbesökta.
Ny webbaserad tjänst kompletterar
arbetet med rådgivningsuppdrag
Inom läromedelsverksamheten har den digitala söktjänsten, Hitta
läromedel, för specialpedagogiska läromedel satts i full drift under
året. Vid slutet av 2016 innehöll den 8 400 läromedel och hade
över 10 000 besökare per månad. Arbetet med videoplattformen,
SPSM-Play, för webbaserade läromedel har fortsatt under året.
Läromedlen i SPSM-Play vänder sig i huvudsak till elever som
använder teckenspråk och innehöll vid slutet av 2016 ett 100-tal
läromedel.
Specialskolorna har under året fokuserat processarbetet på trygghet, måluppfyllelse, studiero och kommunikation. Man har arbetat
med såväl Matematiklyftet som Läslyftet som åtgärder för att fler
elever ska nå kunskapsmålen. Parallellt med processarbetet fortsätter det systematiska kvalitetsarbetet inom specialskolan. Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till likvärdighet mellan skolorna och
bygger på att skapa en samsyn kring olika utvecklingsområden.
Den kraftiga elevökningen vid specialskolorna har fortsatt under
2016. Ökningen har främst skett vid Hällsboskolan i Stockholm
och Hällsboskolan i Umeå, men även flera av de regionala specialskolorna för döva och hörselskadade elever har haft ökande elevunderlag. Elevökningen har varit så kraftig avseende Hällsboskolan
att elevers möjligheter att gå vid skolenheten i Stockholm inte fullt
ut kunnat mötas eftersom de lokaler myndigheten där disponerar
inte helt räckt till. Anskaffning av större skollokaler i Umeå har
initierats under 2016 för att kunna erbjuda kommande elever utbildningsplats där.
4
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Inledning
Behovet av de bidrag som myndigheten fördelar i syfte att göra det
möjligt för personer med funktionsnedsättning att studera och bli
fullt delaktiga i samhällslivet är generellt högt. Flera av anslagen
räcker inte till full kostnadstäckning för de behov som de bidragssökande anger. Detta innebär att myndigheten måste prioritera
bland ansökningarna. En utgångspunkt i detta arbete har varit och
är att utveckla ett arbetssätt som leder till att bidrag ges där de bäst
behövs, inte till den som är bäst på att söka.
Fokus på fortsatt ökad digitalisering
av verksamheten
Fokus under de senaste åren för myndighetens kompetensförsörjning har varit behöriga lärare i specialskolan. Detta görs genom
vidareutbildning av lärare till speciallärare och för utökad behörighet i ämnen, samt att säkra och utveckla den teckenspråkiga kompetensen vid berörda skolor. Myndigheten ser med tillfredsställelse
på att undervisningstiden med fullt behöriga lärare fortsätter att
öka, men ser samtidigt svårigheter att fortsätta med samma höga
kompetensutvecklingstakt för att samtliga lärare ska vara behöriga
2018/19.
Myndigheten arbetar kontinuerligt med att effektivisera och
kvalitetssäkra de interna processerna. Detta görs bland annat
genom arbetet med att införa en processorienterad styrning. Vidare
har myndigheten haft fokus på fortsatt och ökad digitalisering av
verksamhetens olika delar.
SPSM har inte fullt ut förbrukat den tilldelade anslagsramen
under året och har ett ackumulerat anslagssparande som något
överskrider 3 procent.
Sammantaget är min bedömning att SPSM har en god kontroll
över ekonomin samt en god kontinuitet i verksamhetens samlade
utveckling.
Greger Bååth
Generaldirektör
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
5
Inledning
Återrapportering och
resultatredovisning
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) redovisar årets
resultat i enlighet med den övergripande indelning i fyra verksamhetsområden som finns i myndighetens instruktion. Myndighetens
bedömning är att de återrapporteringskrav som finns i regleringsbrevet är uppfyllda.
Den övergripande strukturen för resultatredovisningen är i
huvudsak densamma som föregående år. I vissa fall finns inte full
jämförbarhet för tre år bakåt, i dessa fall anges avvikelser och
orsaker till detta.
När rubriken obligatoriska skolformer används avses förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola och
fritidshem. Under gymnasieskola redovisas gymnasieskola och
gymnasiesärskola. Inom vuxenutbildning redovisas kommunal
vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i
svenska för invandrare om inget annat anges i respektive avsnitt.
Nedlagd tid redovisas inom alla verksamheter för att ge en övergripande bild av hur tid fördelas mellan olika verksamheter och
utvecklingen över tid.
SPSM redovisar prestationer med volymer och kostnader under
respektive verksamhetsområde. Under de flesta verksamheter redovisas även effekter.
Figur 1. SPSM:s redovisningsmodell.
Resurser/
förutsättningar
Aktiviteter
Prestationer
Effekter
Resurser beskriver vilka förutsättningar myndigheten har för verksamheten, aktiviteter är de interna delarna av verksamheten. Det
som kommer ut av verksamheten, resultaten, delas upp i två delar;
Prestationer, som är den del av verksamheten som levereras eller exponeras till extern aktör; Effekter, som är resultat verksamheten har
bidragit till externt genom sina prestationer, på kort eller lång sikt.
Under varje verksamhetsområde har prestationer identifierats.
Inom alla verksamhetsområden finns också resonemang kring effekter. Under rubriken effekter beskrivs kvantitativa och kvalitativa
effektindikatorer där myndigheten kan konstatera att prestationerna
har bidragit till ett önskat eller förändrat tillstånd inom ett specifikt
område, även om inte alltid rena orsakssamband kan fastslås. Inom
specialpedagogiskt stöd finns effektindikatorer i form av enkätut-
6
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Inledning
värderingar av ett antal insatser under året. För läromedelsområdet
gäller att vissa effekter på kort sikt redovisas utifrån kvantitativa
uppgifter kopplat till prestationer. Även statsbidragsområdet redovisar vissa kvantitativa indikatorer på kort sikt, dock inte under varje
anslag. Inom specialskolan redovisas framförallt kunskapsresultat.
Intern styrning och kontroll
Den övergripande interna styrningen och kontrollen beskrivs i myndighetens policy för tillämpning av intern styrning och kontroll. En
grupp bestående av myndighetens processägare ansvarar för att verksamhetsstyrningens olika processer samordnas inom myndigheten.
Riskhanteringsprocessen inleds i början av året med de riskanalyser
som avdelningarna lämnar i samband med sina verksamhetsplaner.
Utifrån föregående års risker och årets riskanalyser sammanställs
de risker som verksamheterna bedömer som väsentliga för myndigheten. I samma process formuleras även kontrollåtgärder för dessa
risker. Gruppen med processägare anlägger ett myndighetsperspektiv
på riskerna och kompletterar verksamheternas riskbedömningar.
Ledningen gör sedan en värdering och prioritering av riskerna för att
fastställa vilka som är myndighetens väsentligaste risker.
Under hösten genomför varje avdelning en självutvärdering av
kontrollefterlevnaden för var och en av myndighetens väsentligaste
risker. Resultatet av denna självutvärdering sammanställs och lämnas
till ledningen som ett underlag för nästa års verksamhetsplanering.
Internrevisionen granskar och bedömer verksamheten ur ett risk- och
väsentlighetsperspektiv. Utifrån en analys av verksamhetens risker
granskar internrevisionen om ledningens interna styrning och kontroll är utformad så att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de
krav som framgår av tredje paragrafen i myndighetsförordningen.
Internrevisionen lämnade under året följande rapporter:
• Granskning av etik och säkerhetsmedvetenhet vid myndigheten.
• Uppföljning av efterlevnad av styrdokument mot kränkande
behandling.
• Granskning av hur myndighetens it-risker hanteras.
• Översyn av organisationsförändring och processinförande.
Samtliga dessa delar ingår i den dokumentation som utgör en del
av underlaget för generaldirektörens bedömning av myndighetens
interna styrning och kontroll i samband med undertecknandet av
årsredovisningen.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
7
Foto: Daniel Håkansson
Resultatredovisning
Specialpedagogiskt stöd
Ur instruktionen:
2 § Myndigheten ska i specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med
funktionsnedsättning ge råd och stöd till huvudmän
3 § Myndigheten ska vad gäller sådana verksamheter som avses i 2 §
1. anordna och medverka i kompetensutveckling
2. bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet, och
3. sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning som är relevant
för det specialpedagogiska området
5 § Myndigheten ska erbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter.
I verksamheten vid ett resurscenter ska det ingå att informera och utbilda lärare,
annan personal samt vårdnadshavare.
Inom specialpedagogiskt stöd redovisas prestationer enligt nedan.
Dessutom redovisas effekter inom verksamheten och även viss
övrig information.
Prestationer:
• Samverkan med skolhuvudman, volymer och kostnader
• Specialpedagogisk rådgivning fördelat per funktionsnedsättning,
kön och utbildningsform, volymer och kostnader
• Kompetensutveckling antal tillfällen och deltagare fördelat på
typ av aktivitet, funktionsnedsättning och utbildningsform,
volymer och kostnader
• Stödmaterial, kostnader och kvalitetsbeskrivning
• Specialpedagogiska utredningar fördelat per resurscenter,
utbildningsform och kön, volymer och kostnader.
SPSM ger råd och stöd till skolans huvudmän genom flera olika
stödformer. De huvudsakliga stödformerna kan indelas i rådgivningsuppdrag samt kompetensutveckling. Myndigheten bedriver
också specialpedagogisk utvecklingsverksamhet samt sammanställer och sprider resultat av forskning inom det aktuella området. Vid
resurscenter erbjuds specialpedagogiska utredningar för barn och
ungdomar samt information till personal hos skolhuvudmän och
till vårdnadshavare.
Inom ramen för den processorganisation som infördes under
2014 sker ett utvecklingsarbete för att myndigheten ska kunna
möta de behov målgrupperna har nu och i framtiden. Organisationen innebär att en processägare har ansvaret för att utveckla
området specialpedagogiskt stöd. Arbetet sker tillsammans med
en processledningsgrupp med representation från samtliga avdelningar. Under 2016 har ytterligare ett antal gemensamma processer
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
9
Specialpedagogiskt stöd
kartlagts för att förbättra kvaliteten och uppnå en likvärdighet över
landet. Bland dessa kan nämnas utveckling av stödmaterial och
hantering av externa specialpedagogiska frågor. Ett annat arbete
som slutförts är utvecklingen av en funktion för de så kallade
kortärenden som myndigheten hanterar. Kortärenden är när myndigheten besvarar enklare frågor inom specialpedagogiskt stöd via
telefon, webbformulär eller e-post. Tjänsten ”Fråga en rådgivare”
startade i början av april och besvarade sedan under året cirka
2 300 specialpedagogiska frågor. Syftet med utvecklingen av tjänsten var bland annat att öka tillgängligheten för myndighetens
frågeställare genom fler kontaktvägar och förenklad kontakt.
Tabell 1. Prestationer inom specialpedagogiskt stöd.
Prestation
2016
2015
2014
193
295
472
3 972
3 960
3 755
Antal samverkansmöten
Antal specialpedagogiska rådgivningsuppdrag
Antal kompetensutvecklingstillfällen
Antal deltagare
681
24 509
29 560
1
30 8743
142
1162
Antal specialpedagogiska utredningar
130
1 Antal kompetensutvecklingstillfällen och deltagare 2015 är korrigerat
jämfört med tidigare årsredovisning.
2 Antal utredningar 2014 är korrigerat jämfört med tidigare årsredovisningar.
3 Antal deltagare 2014 är korrigerat jämfört med tidigare årsredovisningar.
Tabell 2. Tid inom specialpedagogiskt stöd, fördelad på prestation.
Prestation
2016
2015
2014
Samverkan med skolans huvudmän
10%
11%
12%
Specialpedagogisk rådgivning
48%
48%
48%
Extern kompetensutveckling
32%
30%
29%
Stödmaterial
1%
1%
0%
Specialpedagogiska utredningar
9%
10%
11%
100%
100%
100%
Totalt
Indelningen av tid på prestationer har förändrats jämfört med föregående år. Fördelningen
för 2015 och 2014 har räknats om.
Den totala tid som lagts ned på specialpedagogiskt stöd är cirka
242 000 timmar. Detta är något mer tid jämfört med den tid som
myndigheten lade ner på specialpedagogiskt stöd 2015. Fördelningen mellan de olika prestationerna inom området har dock inte
ändrat sig nämnvärt.
10
593
512
1
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiskt stöd
Tabell 3. Kostnader inom specialpedagogiskt stöd,
fördelade på prestation, tkr
Kostnader
2016
2015
2014
30 135
–
–
Specialpedagogisk rådgivning
144 612
–
–
Extern kompetensutveckling
106 079
–
–
3 642
–
–
34 108
–
–
Samverkan med skolans huvudmän
Stödmaterial
Specialpedagogiska utredningar
Totala kostnader
318 576 314 932 314 050
Under 2016 har en ny redovisningsplan möjliggjort fördelning av kostnader per prestation
vilket innebär att jämförelsetal mot 2015 och 2014 saknas.
I de totala kostnaderna ingår rådgivning, samverkan med skolhuvudman, kompetensutveckling, utvecklingsverksamhet och spridande av forskningsresultat samt specialpedagogiska utredningar inom
resurscenter. De totala kostnaderna för specialpedagogiskt stöd har
ökat något sedan föregående år.
Strategisk samverkan
med skolhuvudmän
För att nå ut till skolhuvudmännen och visa vilket stöd myndigheten kan utgöra, bedriver SPSM strategisk samverkan med skolhuvudmän. Det innebär att myndigheten via respektive region systematiskt kontaktar skolhuvudmän i syfte att åstadkomma ett möte.
Målet är att ge en bild av vilket stöd myndigheten kan erbjuda och
att skaffa en uppfattning om skolhuvudmännens behov, förutsättningar och kompetens i specialpedagogiskt arbete. Mötena kan
resultera i konkreta överenskommelser om framtida rådgivande
insatser. Samverkan med skolhuvudman sker enligt en fastställd
processbeskrivning för att säkerställa likvärdighet över landet och
samverkan utvärderas regelbundet tillsammans med skolhuvudmannen.
Under 2016 har myndigheten påbörjat ett utvecklingsarbete som
innebär att man övergått till att identifiera prioriterade kommuner
och fristående skolhuvudmän. Därmed har mer behovsanpassade
möten genomförts, vilket i sin tur innebär att det totalt sett genomförts färre möten. Istället för att möta alla skolhuvudmän har man
arbetat för att identifiera och möta de som är i störst behov av stöd
i specialpedagogiska frågor.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
11
Specialpedagogiskt stöd
Antalet möten med fristående skolhuvudmän är markant lägre jämfört med föregående år. När det gäller fördelningen mellan kommunala och fristående skolhuvudmän inom rådgivningsuppdrag
kan myndigheten dock konstatera att ungefär 15 procent riktats till
fristående huvudmän under perioden 2014 till 2016. Denna andel
motsvarar ungefär fördelningen av elever på de två olika typerna
av huvudmän för grundskolan i riket.
Tabell 4. Antal samverkansmöten med skolhuvudmän.
Skolhuvudmän
Antal möten
Kommunala skolhuvudmän
Fristående skolhuvudmän
Totalt
2016
2015
2014
188
178
186
5
117
286
193
295
472
Myndigheten har under året träffat 193 skolhuvudmän, av totalt
cirka 3001 kommunala och cirka 5 000 fristående skolhuvudmän.
Fristående skolhuvudmän kan i vissa fall vara en stor koncern
med flera skolor i olika regioner, medan det i andra fall kan vara
mycket små helt fristående skolor. I denna kategori inryms också
enskilda förskolor, där vissa kan vara mycket små.
Under året har myndigheten erbjudit samverkansmöten till drygt
190 skolhuvudmän och genomfört 193 möten totalt. Fördelningen
av möten mellan åren kan vara ganska ojämn.
1 Att antalet kommunala skolhuvudmän överstiger antalet kommuner i Sverige beror bland annat på att ett
antal kommuner gått samman och gemensamt bedriver till exempel gymnasial utbildning i ett kommunalförbund. Detta kommunalförbund är då en kommunal skolhuvudman.
12
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiskt stöd
Processen för insatser inom
specialpedagogiskt stöd
En stödinsats inleds med en förfrågan om specialpedagogiskt stöd
till myndigheten. Därefter sker en orientering tillsammans med
den som inkommit med förfrågan, då man i samråd avgör vilken
typ av insats som ger bäst stöd. Det kan resultera i ett rådgivningsuppdrag, men även exempelvis i en fördjupad specialpedagogisk
utredning kring en elev. Efter genomfört stöd, sker en uppföljning,
då man i samråd utvärderar om målet med insatserna är uppnådda.
Sedan 2013 genomför myndigheten en effektmätning av rådgivningsuppdrag, genom att effekten av genomförda insatser mäts på
ett systematiskt sätt. Sedan 2014 har en liknande effektmätning
införts för kompetensutveckling som myndigheten anordnar. Båda
dessa mätningar redovisas under respektive avsnitt.
Figur 2. Process för insatser inom specialpedagogiskt stöd.
Förfrågan
Orientering
Överenskommelse
Genomförande
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
Uppföljning
13
Specialpedagogiskt stöd
Specialpedagogisk
rådgivning
En förfrågan där skolhuvudmannen behöver fördjupa sina kunskaper om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar
och utveckla strategier för att möta dessa behov, leder ofta till en
överenskommelse om ett rådgivningsuppdrag. I orienteringsfasen
av ett sådant uppdrag kommer myndigheten och skolhuvudmannen överens om hur insatserna ska utföras. Förutom att ta tillvara
den kompetens som redan finns hos skolhuvudmannen, är myndighetens mål också att skolhuvudmannen efter uppdraget ska kunna
tillämpa de nya kunskaperna.
Rådgivningsuppdraget kategoriseras så långt som möjligt i
termer av bland annat huvudsaklig funktionsnedsättning, kön och
utbildningsform. Kategoriseringen grundar sig på en bedömning
som görs tillsammans med skolhuvudmannen. Det går dock inte
alltid att göra den kategoriseringen av uppdrag, eftersom de i flera
fall genomförs på en mer övergripande nivå, där insatserna exempelvis kan rikta sig till skolan som organisation för att förbättra
förutsättningarna för att möta elevers behov på olika sätt. Det kan
handla om hur skolan systematiskt arbetar med betygssättning och
bedömningsverktyg eller hur skolan utvecklar elevhälsans förebyggande arbete och stödjande struktur.
Prestationer
Tabell 5. Antal specialpedagogiska rådgivningsuppdrag.
2016
2015
2014
Nya rådgivningsuppdrag
1 977
1 949
1 920
Aktiva rådgivningsuppdrag
3 972
3 960
3 755
Antalet rådgivningsuppdrag har ökat något sedan föregående år,
både vad gäller antal under året inkomna uppdrag och antal uppdrag som myndigheten har arbetat med under året.
Antalet rådgivningsuppdrag ska inte översättas till antal elever
som genom rådgivning får stöd riktat till sin lärmiljö. Det finns stora variationer i vilken typ av rådgivning som ges. Många uppdrag
riktar sig direkt till enskilda elevers eller gruppers lärmiljö, medan
andra uppdrag som är av övergripande karaktär ofta vänder sig till
14
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiskt stöd
skolan som organisation. Antalet elever som nås av stöd via dessa
uppdrag är alltså betydligt fler än själva antalet uppdrag.
Förutom de specifika rådgivningsuppdragen tillhandhåller myndigheten specialpedagogiskt stöd genom att besvara enklare frågor
inom specialpedagogiskt stöd via telefon eller e-post, så kallade
kortärenden. Arbetet med kortärenden fick tydligare ramar och
ökad tillgänglighet inom myndigheten från och med april 2016
när tjänsten ”Fråga en rådgivare” startade. Denna tjänst besvarar större delen av sina frågor via telefon samt webbformulär (65
respektive 24 procent av frågorna har besvarats via dessa kontaktkanaler) och har successivt skapat en frågebank på myndighetens
webbplats. I och med denna frågebank ersätter tjänsten också den
tidigare, och helt webbaserade, frågetjänsten ”Frågor och svar”.
Mellan april och december besvarade tjänsten cirka 2 300
specialpedagogiska frågor. Tjänsten omfattar fyra heltidstjänster
som bemannas av handläggare, vilka till sin hjälp har arbetsgrupper med sakkunniga inom olika områden. Ungefär 20 procent av
frågorna har ställts av vårdnadshavare medan resten i huvudsak
kommer från skolpersonal. Mer än 60 procent av vårdnadshavarnas frågor rör områdena neuropsykiatriska funktionsnedsättningar,
läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt tal- och språksvårighet.
Tabell 6. Antal frågor till ”Fråga en rådgivare” och rådgivningsuppdrag.
2016
Frågor till ”Fråga en rådgivare”
2 325
Rådgivningsuppdrag
3 972
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
15
Specialpedagogiskt stöd
Tabell 7. A
ntal och andel frågeställningar rörande pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar inom rådgivningsuppdrag, fördelade på funktionsnedsättningsområde.
2016
Funktionsnedsättning
2015
2014
Totalt
Andel
Totalt
Andel
Totalt
Andel
antal frågeställantal frågeställantal frågeställfrågeställningar frågeställningar frågeställningar
ningar
ningar
ningar
Övergripande uppdrag
331
6%
308
5%
336
6%
Dövblindhet
109
2%
127
2%
110
2%
Dövhet/hörselnedsättning
239
4%
268
5%
262
5%
Förvärvad hjärnskada
64
1%
68
1%
63
1%
Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
445
7%
484
8%
488
8%
1 352
23%
1 330
22%
1 233
21%
Rörelsehinder
360
6%
371
6%
396
7%
Synnedsättning
805
14%
804
14%
779
13%
1 079
18%
1 062
18%
985
17%
Utvecklingsstörning
418
7%
441
7%
455
8%
Matematiksvårigheter
190
3%
200
3%
250
4%
Övriga
funktionsnedsättningar
555
9%
509
9%
446
8%
5 947
100%
5 972
100%
5 803
100%
Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
Tal- och språksvårigheter
Totalt
Tabellen ovan visar det sammanlagda antalet och andelen frågeställningar kring kategoriserade funktionsnedsättningar inom samtliga
rådgivningsuppdrag. Det vill säga i hur många uppdrag det finns
frågeställningar kring varje enskild funktionsnedsättning. I tabellen
kan varje rådgivningsuppdrag finnas i flera kategorier och summan
blir därför högre än det totala antalet uppdrag.
I samtliga rådgivningsuppdrag är det en bedömning myndighetens personal gör tillsammans med skolhuvudmannen som ligger
till grund för kategoriseringen. Inom flera av dessa områden finns
normalt en diagnos på funktionsnedsättningen sedan tidigare, inom
andra områden görs endast en bedömning. Därmed finns en viss
osäkerhet i kategoriseringen.
I kategorin övriga funktionsnedsättningar ryms ett antal uppdrag
angående pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar som
inte faller in under någon annan gruppering, men även ett antal
svårbedömda ärenden där man inte kunnat kategorisera funktionsnedsättningen tydligt.
16
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiskt stöd
Förändringarna i antalet uppdrag inom respektive funktionsnedsättning och fördelning mellan olika funktionsnedsättningar är förhållandevis små mellan 2015 och 2016.
Sett över en längre mätperiod är det en tydlig trend att antal
uppdrag som rör neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar.
I likhet med föregående år ser myndigheten några möjliga förklaringar till ökningen. Bland annat har det i omvärlden varit ett relativt
stort fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, med ökad
diagnostisering som följd. Det kan ha gjort att skolan är mer observant och också har en vilja att bli bättre på att hantera pedagogiska
utmaningar som kommer av den här funktionsnedsättningen.
Sedan 2012 har myndigheten årligen producerat en lägesrapport
som fokuserar på aktuella frågor inom svensk skola. Lägesrapport
från 2016 har fokuserat på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning: adhd. Där anges att antal utredningar för adhd har ökat i Sverige under en femårsperiod samt att antal barn med diagnosen adhd
har fördubblats under samma period.
Kategorin läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har fortsatt att minska
under det senaste året.
Myndigheten noterar också en ökande trend för uppdrag kategoriserade som övriga funktionsnedsättningar, vilka exempelvis kan
handla om allergier eller psykisk ohälsa. Det finns idag inga tillgängliga data som kan belägga varför det är så.
Antalet frågeställningar i varje rådgivningsuppdrag är en indikator
på graden av komplexitet i uppdraget. I 27 procent av rådgivningsuppdragen finns det frågeställningar kring mer än en funktionsnedsättning. Det finns en svagt vikande trend för rådgivningsuppdrag
med frågeställningar kring fler än en funktionsnedsättning med cirka
en procentenhet per år under de senaste fyra åren. En annan indikator är den tid som läggs ned på ett uppdrag. Nedlagd tid kan skilja
sig åt i olika uppdrag, alltifrån några timmar till flera hundra timmar.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
17
Specialpedagogiskt stöd
Tabell 8. Antal och andel frågor inom Fråga en rådgivare och rådgivningsuppdrag, fördelade på funktionsnedsättningsområde
2016
Fråga en rådgivare
Antal
frågor
Funktionsnedsättning
Rådgivningsuppdrag
Andel Totalt antal
frågor
uppdrag
Andel
uppdrag
87
4%
218
5%
6
0%
69
1%
Döv/hörselnedsättning
88
4%
115
3%
Förvärvad hjärnskada
13
1%
27
1%
Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
308
13%
113
3%
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
473
20%
791
20%
97
4%
113
3%
Synnedsättning
155
7%
444
11%
Tal och språksvårigheter
239
10%
480
12%
Utvecklingsstörning
170
7%
115
3%
Matematiksvårigheter
76
3%
60
2%
Övriga funktionsnedsättningar
77
3%
357
9%
Kombinationer av funktionsnedsättningar
78
4%
1 070
27%
458
20%
–
–
Övergripande uppdrag
Dövblindhet
Rörelsehinder
Övriga frågeställningar
Totalt
2 325
Som tabell åtta visar gäller de största skillnaderna mellan fördelningen bland frågorna som ställts till Fråga en rådgivare och rådgivningsuppdrag funktionsnedsättningsområdena synnedsättning
samt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Andelen frågor som rör synnedsättningar är lägre hos Fråga en rådgivare medan de är avsevärt
högre inom området läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
Att andelen läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är högre bland frågorna hos Fråga en rådgivare kan bland annat bero på att pedagoger själva i högre utsträckning söker kunskap inom tjänsten. Det
här är i så fall kunskapsbrister vilka inte är så stora att de skulle
rendera i en förfrågan om rådgivning.
Inom tjänsten Fråga en rådgivare finns det ett relativt stort antal
frågor som inte kan hänföras till någon särskild kategori. De kan
röra allt från personer som vill komma i kontakt med någon inom
myndigheten till studenter som söker information till examinationsuppgifter och personer som önskar juridiskt stöd.
18
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
3 972
Specialpedagogiskt stöd
Tabell 9. Antal och andel rådgivningsuppdrag, fördelade på kön.
Kön
2016
2015
2014
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
Andel
Flickor
1 011
26%
995
25%
970
26%
Pojkar
1 912
48%
1 933
49%
1 827
49%
Blandade grupper
1 049
26%
1 032
26%
958
25%
Totalt
3 972
100%
3 960
100%
3 755
100%
Inom gruppen blandade grupper finns både uppdrag som vänder
sig till grupper med båda könen representerade, men framförallt
övergripande uppdrag som riktar sig huvudsakligen mot skolans
organisation och inte direkt mot någon elevgrupp.
Myndigheten noterar att under de senaste åren är fördelningen
mellan pojkar, flickor och blandade grupper oförändrad. Över tid
(framförallt om man går mer än fem år tillbaka) har minskningen
av andelen rådgivningsuppdrag klassificerade som blandade grupper planat ut.
Andelen rådgivningsuppdrag som riktas till blandade grupper
skiljer sig dock åt mellan olika funktionsnedsättningsområden.
Tabell 10. A
ntal och andel frågor inom Fråga en rådgivare och rådgivningsuppdrag,
fördelade på kön
2016
Fråga en rådgivare
Kön
Rådgivningsuppdrag
Antal frågor
Andel frågor
Antal uppdrag
Andel uppdrag
Flickor
395
17%
1 011
26%
Pojkar
656
28%
1 912
48%
Blandade grupper
943
41%
1 049
26%
Ej individrelaterat
331
14%
–
–
2 325
100%
3 972
100%
Totalt
Det är betydligt ovanligare att frågor som ställs till Fråga en rådgivare rör enskilda individer jämfört med rådgivningsärenden, 45
procent respektive 74 procent. Väljer man att enbart titta på fördelningen mellan flickor och pojkar är den emellertid likartad mellan
Fråga en rådgivare och rådgivningsförfrågningar – ungefär två
tredjedelar handlar om pojkar.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
19
Specialpedagogiskt stöd
Tabell 11. A
ndel frågeställningar rörande pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar
inom rådgivningsuppdrag, fördelade på kön och funktionsnedsättningsområde
Funktionsnedsättning
2016
2015
2014
Andel Andel Blandade Andel Andel Blandade Andel Andel Blandade
flickor pojkar grupper flickor pojkar grupper flickor pojkar grupper
Övergripande
uppdrag
11%
11%
78%
11%
20%
69%
11%
21%
68%
Dövblindhet
43%
46%
11%
43%
45%
12%
43%
48%
9%
Dövhet/hörselnedsättning
37%
42%
21%
34%
41%
25%
34%
42%
24%
Förvärvad
hjärnskada
38%
50%
12%
40%
46%
14%
49%
38%
13%
Läs- och skrivsvårigheter/
dyslexi
19%
45%
36%
17%
47%
36%
19%
45%
36%
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
15%
55%
30%
14%
56%
30%
14%
54%
32%
Rörelsehinder
39%
52%
9%
38%
51%
11%
38%
52%
10%
Synnedsättning
43%
51%
6%
42%
51%
7%
43%
50%
7%
Tal- och
språksvårigheter
26%
50%
24%
24%
50%
26%
24%
52%1
24%
Utvecklingsstörning
25%
47%
28%
21%
43%
36%
24%
45%
31%
Matematiksvårigheter
31%
31%
38%
34%
39%
27%
37%
37%
26%
Övriga
funktionsneds.
19%
34%
47%
20%
35%
45%
22%
32%
46%
1. Andelen har korrigerats efter kvalitetssäkring.
20
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiskt stöd
Tabell 12. Andel frågeställningar rörande pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar riktade mot enskild elev respektive flera elever, fördelat per funktionsnedsättning.
Funktionsnedsättning
2016
Enskild
elev
2015
Flera Enskild
elever
elev
2014
Flera Enskild
elever
elev
Flera
elever
Övergripande uppdrag
22%
78%
31%
69%
32%
68%
Dövblindhet
89%
11%
88%
12%
91%
9%
Dövhet/hörselnedsättning
79%
21%
75%
25%
76%
24%
Förvärvad hjärnskada
88%
12%
86%
14%
87%
13%
Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
64%
36%
64%
36%
64%
36%
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
70%
30%
70%
30%
69%
31%
Rörelsehinder
91%
9%
89%
11%
90%
10%
Synnedsättning
94%
6%
93%
7%
93%
7%
Tal och språksvårigheter
76%
24%
74%
26%
76%
24%
Utvecklingsstörning
72%
28%
64%
36%
69%
31%
Matematiksvårigheter
62%
38%
73%
27%
74%1
26%1
Övriga funktionsnedsättningar
53%
47%
55%
45%
54%
46%
Totalt
72%
28%
72%
28%
72%
28%
1 Fördelningen mellan enskild och flera elever 2014 är korrigerat jämfört med tidigare årsredovisningar.
SPSM:s stödinsatser utgör alltid ett komplement till skolhuvudmannens egna resurser och syftar till att bidra till utveckling av huvudmannens egen förmåga vad gäller att utveckla elevers lärmiljö.
Utformningen av insatserna sker i samråd med skolhuvudmannen
utifrån dess kompetens och resurser på olika nivåer.
Med utgångspunkt i andelen frågeställningar som kategoriseras
som blandade grupper, gör myndigheten bedömningen att drygt
70 procent av alla rådgivningsuppdrag under 2016 riktade sig mot
enskilda elevers lärmiljö, medan övriga riktade sig mot lärmiljön
för grupper av elever. Myndigheten bedömer också att andelen
uppdrag som riktar sig mot enskilda elever är i samma omfattning
som föregående år, men har ökat om man räknar flera år bakåt.
Fördelningen mellan rådgivningsuppdrag som riktas mot enskild
respektive grupper, skiljer sig dock åt mellan olika funktionsnedsättningsområden.
Av tabellen framgår att rådgivningsuppdrag inom kategorierna
dövblindhet, förvärvad hjärnskada, rörelsehinder och synnedsättning i hög utsträckning riktar sig mot enskilda elever. Rådgivningsuppdragen inom exempelvis kategorierna övergripande, läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi samt matematiksvårigheter riktar sig i
betydligt högre utsträckning mot grupper av elever. Generellt sett är
stödinsatser som handlar om enskilda elevers lärmiljö mer frek-
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
21
Specialpedagogiskt stöd
venta när det gäller funktionsnedsättningar som är mindre vanliga
och vice versa.
Inom området specialpedagogiska utredningar gäller samtliga
stödinsatser enskilda barn och elever. Resurscentren inom SPSM
har under 2016 genomfört 130 sådana utredningar.
Tabell 13. A
ntal och andel rådgivningsuppdrag, fördelade på
utbildningsform
Utbildningsform
2016
2015
2014
Antal Andel Antal Andel Antal Andel
559
14%
557
14%
486
13%
2 810
71%
2 831
72%
2 750
73%
Gymnasiet
400
10%
402
10%
373
10%
Vuxenutbildning
111
3%
94
2%
78
2%
92
2%
76
2%
68
2%
Förskola
Obl. skolformer
Övrigt el. kombination
Totalt
3 972 100%
3 960 100%
3 755 100%
Om man relaterar antalet rådgivningsuppdrag inom de olika utbildningsformerna till det totala antalet elever i skolan i stort, får
man en indikation på vilken efterfrågan som finns inom respektive
utbildningsform. De obligatoriska skolformerna har den klart högsta representationen av uppdrag sett till antal elever, medan vuxenutbildningen har den lägsta representationen.
Av avsnittet Anordna och medverka i kompetensutveckling,
framgår att en något högre andel av deltagare i myndighetens kompetensutvecklingsinsatser hör till förskolan, jämfört med den andel
som når dessa skolformer genom rådgivningsuppdrag. Däremot
hör en lägre andel av deltagare i myndighetens kompetensutvecklingsinsatser till de obligatoriska skolformerna jämfört med den
andel som når dessa skolformer genom rådgivningsuppdrag.
22
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiskt stöd
Tabell 14. A
ntal och andel frågor inom Fråga en rådgivare och rådgivningsuppdrag,
fördelade på utbildningsform.
2016
Fråga en rådgivare
Rådgivningsuppdrag
Antal frågor
Andel frågor
Antal uppdrag
Andel uppdrag
156
7%
559
14%
1 485
64%
2 810
71%
Gymnasiet
332
14%
400
10%
Vuxenutbildning
109
5%
111
3%
Övrigt
eller kombination
215
9%
92
2%
Förskola
Obligatoriska
skolformer
Kan ej kopplas till
specifik skolform
Totalt
28
1%
–
–
2 325
100%
3 972
100%
Fråga en rådgivare har fått in en mindre andel frågor som rör förskola men däremot en högre andel som rör gymnasiet och vuxenutbildningen. Varför skolformerna som vänder sig till äldre elever
och vuxna skulle vara mer benägna att ta kontakt med Fråga en
rådgivare går i nuläget inte att svara på.
Effekter
Under 2016 har myndigheten, för fjärde året i rad, undersökt
kundnyttan av rådgivningsuppdrag genom en enkätundersökning.
I frågorna ombads skolorna på olika sätt bedöma den upplevda
nyttan av de insatser som SPSM bidragit med. Undersökningen för
2016 baseras på 1 069 utskickade enkäter med en svarsfrekvens på
48 procent. Bortfallsanalysen ger inte några skäl att misstänka att
inkomna svar beskriver rådgivningsuppdrag som systematiskt och
väsentligt skiljer sig från samtliga rådgivningsuppdrag.
Med hjälp av data från undersökningarna för de tre senaste
åren har myndigheten undersökt om det skett någon förändring i
den upplevda kundnyttan under åren 2014 till 2016. Kundnyttan
uttrycks dels i specifik nytta, det vill säga den upplevda nyttan för
elever med funktionsnedsättning, och dels i generell nytta, det vill
säga upplevd nytta för samtliga elever som påverkats av uppdraget.
Resultatet presenteras i nedanstående diagram.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
23
Specialpedagogiskt stöd
Diagram 1. Specifik nytta för elever med funktionsnedsättning.
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
67% 67% 70%
68% 69% 71%
Nytta för enskild elev
Nytta för pedagoger
2014
2015
66%
61% 63%
Nytta för organisationen
2016
Diagram 2. Generell nytta för samtliga elever.
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
53% 54%
45%
Nytta för enskild elev
2014
53%
43% 44%
Nytta för pedagoger
2015
42% 44%
49%
Nytta för organisationen
2016
Resultatet visar att den upplevda nyttan ökar under perioden 2014
till 2016. Ökningen för både specifik och generell nytta över de tre
åren är statistiskt säkerställd. Upplevd tydlighet i överenskommelsen resulterar liksom tidigare år i högre kundnytta. Elevers delaktighet i insatserna ger högre specifik nytta men har ingen mätbar
effekt på generell nytta. Varken upplevd tydlighet eller elevers delaktighet ökar under perioden och kan inte identifieras som orsaker
till den ökade kundnyttan.
24
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiskt stöd
Behov av specialpedagogisk kompetens hos
förskollärare och lärare
I regleringsbrevet för 2016 fick myndigheten i uppdrag att ”redovisa och analysera behovet av specialpedagogisk kompetens hos
förskollärare och lärare utifrån myndighetens arbete med råd och
stöd till huvudmän”. Undersökningen har byggt på material som
genererats inom myndighetens arbete med rådgivning, vilket analyserats kvantitativt och kvalitativt genom statistisk analys och
diskussioner. Undersökningen redovisas i sin helhet i en separat
rapport.2
Det är viktigt att påpeka att undersökningen inte kan svara på
hur specialpedagogiska kompetensbehov generellt ser ut bland lärare i svenska skolan, utan enbart bland de lärare som SPSM kommit
i kontakt med.
Rapporten identifierar ett antal kompetensområden där underlaget visar att det kan föreligga behov:
• Generell specialpedagogisk kompetens
I underlaget framträder bilden av en lärarkår som är i stort behov av att få diskutera och bolla specialpedagogiska tankar och
idéer. Här handlar det om en slags generell specialpedagogisk
kompetens som till stor del går ut på att läraren måste kunna
avläsa både elever och situationer och sedan omsätta den informationen i insatser som hjälper eleven i dennes lärmiljö.
• Sökarkompetens
Det är inte rimligt att förvänta sig att lärare i allmänhet ska
besitta djupgående kunskap och kompetens om pedagogiska
konsekvenser av en funktionsnedsättning. Det som däremot
skulle kunna förväntas är att de besitter kunskap och kompetens
att veta vart de kan vända sig för att få hjälp. Underlaget antyder
att så inte alltid är fallet.
• It-kompetens
Även här tycks det föreligga söksvårigheter för lärare eftersom
underlaget visar att de behöver stöd att både hitta och hantera
program samt appar som kan förbättra lärsituationen för elever
med funktionsnedsättning.
• Sakkompetens
Det kan vara så att kompetensbehov inom funktionsnedsättningsområden med små målgrupper (exempelvis synnedsättning)
med större sannolikhet kan tillgodoses genom SPSM:s rådgivningsutbud. Underlaget ger emellertid inga entydiga svar i detta
avseende.
2 Specialpedagogiska skolmyndigheten, ”Behov av specialpedagogisk kompetens hos förskollärare och lärare”
(2016).
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
25
Specialpedagogiskt stöd
Förutom de här kompetensområdena kan de verksamheter som
söker stöd hos SPSM behöva hjälp med att upprätta eller förändra
en redan existerande organisation kring sitt specialpedagogiska
stöd, antingen generellt eller i förhållande till en viss elevgrupp. Det
är dock inte ett ansvar som ligger hos individuella lärare, utan på
en högre organisatorisk nivå.
Inom sökarkompetensen och med avseende på skolornas organisation bedömer SPSM att situationen för lärare som upplever
specialpedagogiska kompetensbehov eventuellt skulle underlättas
om elevhälsan och arbete med det specialpedagogiska stödet var
organiserat på ett likartat sätt i landet.
Det går att peka på enskilda områden som skulle behöva uppmärksammas mer vad gäller fortbildningsinsatser (it, NPF) men
på det stora hela tycks lärarkåren främst behöva ges möjlighet att
skapa sig en fingertoppskänsla för att hantera en heterogen elevgrupp så att alla barn, elever och vuxna får möjlighet till en likvärdig utbildning.
26
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiskt stöd
Anordna och medverka
i kompetensutveckling
SPSM erbjuder kompetensutveckling till personal inom alla skolformer från förskola till vuxenutbildning. De främsta målgrupperna
är pedagoger och skolledare, men vissa kurser och andra aktiviteter
vänder sig till vårdnadshavare och till barn och ungdomar inom
resurscentrens målgrupper.
Förutom traditionell kursverksamhet ges även nätbaserade kurser
för att öka tillgängligheten och ge större flexibilitet. Dessutom anordnar myndigheten konferenser och seminarier. Nätverk av olika
slag ordnas för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte.
Kurser, konferenser och seminarier planeras och genomförs med
utgångspunkt i skolhuvudmännens behov av stöd inom respektive
region. Kartläggning av dessa behov sker bland annat i strategisk
samverkan med skolhuvudmän och genom omvärldsanalys. Det
finns generella kurser som vänder sig till breda grupper och kurser
som vänder sig till specifika yrkeskategorier eller skolformer. Myndighetens kompetensutvecklingsinsatser ska utgå från forskning
och beprövad erfarenhet, gällande styrdokument samt ha ett tydligt
barnperspektiv.
Insatserna handlar i första hand om kunskaper kring utveckling
av lärmiljön för att öka möjligheterna till en likvärdig utbildning,
med utgångspunkt i pedagogiska konsekvenser av olika funktionsnedsättningar. Under året har SPSM erbjudit generella kurser med
inriktning mot nästan alla funktionsnedsättningsområden. Fokus
har legat på lärande, anpassning och tillgänglighet. En del av dessa
kurser har samordnats över skolforms-, kommun- och länsgränser.
På så sätt skapar myndigheten mötesplatser för kunskapsutveckling,
erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande. Under året har myndigheten gjort en särskild satsning på nätbaserade utbildningar för
elevhälsoteam. Myndigheten har dessutom genomfört sju dialogkonferenser på olika platser i landet, ”Att höja skolans elevhälsokompetens”. Elevhälsoteamen har av myndigheten identifierats som
en strategiskt viktig målgrupp för skolans förmåga att erbjuda en
likvärdig utbildning för barn och elever med funktionsnedsättning.
När SPSM arbetar fram en utbildning utgår man från de mål som
finns i myndighetens process Anordna extern kompetensutveckling.
Enligt denna process ska kompetensutvecklingsinsatser syfta till att
enskilda anställda hos skolhuvudmannen ska:
• höja sin specialpedagogiska kompetens inom ett visst område
• öka sin förmåga att klara av olika krav som ställs i en viss specialpedagogisk situation i en viss verksamhet.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
27
Specialpedagogiskt stöd
Framförallt grundkurser kännetecknas därför av ett kursupplägg,
där deltagarna ska kunna ta upp sådana situationer som de möter
i sin yrkesvardag. Kursinnehållet betonar möjligheten att anpassa
pedagogiken och lärmiljön i ett enskilt fall eller för en elevgrupp.
SPSM medverkar också i kompetensutvecklingsinsatser som
anordnas tillsammans med andra eller i annans regi. Det kan ske
exempelvis i form av föreläsningar eller deltagande i någon form av
konferens eller seminarium.
När myndigheten deltar i kompetensutveckling med andra utbildningsanordnare, ställs krav på att utgångspunkten ska vara
specialpedagogisk, att kursen tydligt ska rikta sig till myndighetens
målgrupper med målsättningen att stärka målgruppens förmåga.
Den ska även vara förenlig med SPSM:s kärnvärden delaktighet,
tillgänglighet och respekt för individen.
Prestationer
Tabell 15. K
ompetensutveckling anordnad av myndigheten, fördelad på
typ av aktivitet
Aktivitet
2016
2015
Antal
Antal
tillfällen deltagare
Kurs
2014
Antal
Antal
tillfällen deltagare
Antal
Antal
tillfällen deltagare
134
2 964
164
3 931
174
4 091
85
2 614
88
2 776
66
1 805
Seminarium
–
–
56
951
56
1 351
Pedagogisk träff
–
–
58
1 258
38
817
Tematräff
89
2 250
–
–
–
–
Konferens
18
955
33
1 351
20
1 833
Föräldrakurs
10
85
9
104
11
31
Elevkurser
3
30
0
0
2
15
Webbseminarium
8
449
8
325
–
–
19
425
–
–
–
–
366
9 772
416
10 696
367
9 943
Nätbaserade kurser
Nätverksträff
Totalt
Nätbaserade kurser har tidigare benämnts distanskurser. Från och med 2016 används en ny
kategorisering av kompetensutvecklingsinsatser. De tidigare ”Seminarium” och Pedagogisk
träff” sammanfattas nu i ”Tematräff”. ”Nätverksträff” är en ny kategori.
Antalet nätbaserade kurser är fortfarande högt och en orsak till
detta är en stor andel uppdragsutbildningar. Utbildningarna är kurser riktade till en kommun, som genomförs efter överenskommelse
med skolhuvudman, ofta i form av nätbaserade kurser.
28
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiskt stöd
Av de kursdeltagare som redovisas i tabellerna, är cirka 85 procent
från kommunala skolhuvudmän. Bland övriga ryms fristående
skolhuvudmän samt deltagare från exempelvis landsting, föräldrakooperativ och folkhögskolor.
Elev- och föräldrakurser anordnas av resurscentren. Efterfrågan
på föräldrakurser vid resurscenter syn har minskat under senare år,
men ökade igen under 2016. Från och med 2015 redovisas också
föräldrakurser vid resurscenter dövblind och resurscenter döv/hörsel. Detta har inte gjorts fullt ut tidigare år och det är denna verksamhet som står för ökningen i antal deltagare 2015.
Tabell 16. K
ompetensutveckling anordnad av myndigheten, antal tillfällen för respektive kategori samt andel av totala antalet tillfällen.
Funktionsnedsättning
2016
2015
2014
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
Andel
Funktionsnedsättningar
övergripande
44
6%
42
4%
2
0%
Dövblindhet
25
4%
49
5%
38
4%
Dövhet/hörselnedsättning
64
9%
96
10%
88
10%
Förvärvad hjärnskada
42
6%
62
7%
61
7%
Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
55
7%
76
8%
66
7%
Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
72
10%
107
11%
104
12%
Rörelsehinder
64
9%
75
8%
115
13%
Synnedsättning
108
15%
128
13%
118
13%
Tal- och språksvårigheter
108
15%
112
12%
113
12%1
Utvecklingsstörning
76
11%
91
10%
90
10%
Matematiksvårigheter
24
3%
45
5%
36
4%
Övriga funktionsnedsättningar
38
5%
69
7%
72
8%
1. Andelen har korrigerats efter kvalitetssäkring.
Tabellen redovisar samtliga av myndigheten anordnade aktiviteter en gång för varje funktionsnedsättning som finns
representerad i aktiviteten. Därmed är antal aktivitetstillfällen i tabellen högre än det totala antalet aktiviteter.
Sett till pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar
framgår av tabellen att i 9 procent av kompetensutvecklingstillfällena ingår pedagogiska konsekvenser av dövhet eller hörselnedsättning och att det i cirka 6 procent av tillfällena ingår pedagogiska
konsekvenser av en förvärvad hjärnskada. Det ska jämföras med
rådgivningsuppdragen, där cirka 4 procent av rådgivningsuppdragen hanterar frågeställningar kring dövhet eller hörselnedsättning,
respektive 1 procent för förvärvad hjärnskada.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
29
Specialpedagogiskt stöd
Tabell 17. A
ntal och andel deltagare på kompetensutveckling anordnad av myndigheten,
fördelade på utbildningsform
Utbildningsformer
2016
2015
2014
Antal
deltagare
Andel
Antal
deltagare
Andel
Antal
deltagare
Andel
Förskola
1 652
17%
2 070
19%
2 344
24%
Obligatoriska skolformer
inklusive förskoleklass
5 635
58%
5 961
56%
5 060
51%
Gymnasieutbildning
979
10%
920
9%
817
8%
Vuxenutbildning
469
5%
546
5%
476
5%
Annan pedagogisk
verksamhet
306
3%
277
3%
403
4%
Övrigt eller ej angivit
731
7%
922
8%
843
8%
9 772
100%
10 696
100%
9 943
100%
Totalt
I tabellen redovisas deltagare fördelat på de skolformer som de representerar.
Även i år kan myndigheten notera att kompetensutveckling är en
stödform som är mer intressant för förskola och vuxenutbildning,
relativt andra utbildningsformer, än vad rådgivningsuppdrag är,
även om en utjämning har skett jämfört med tidigare år vad gäller
förskolan. Det omvända gäller för de obligatoriska skolformerna.
Tabell 18. K
ompetensutveckling som myndigheten medverkat i,
fördelat på typ av aktivitet.
Aktivitet
2016
2015
2014
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
tillfällen deltagare tillfällen deltagare tillfällen deltagare
Universitets-, högskolekurser
35
2 209
35
1 566
45
1 779
8
110
20
785
37
2 261
103
12 418
137
15 293
99
14 969
Nätverk
–
–
73
1 220
45
1 922
Summa
146
14 737
265
18 864
226
20 931
Kurser
Seminarier och konferenser
Det totala antalet deltagare vid kompetensutvecklingstillfällen
som myndigheten har medverkat i har minskat något sedan de två
föregående åren. Deltagarantalet kan dock variera relativt mycket
mellan enskilda år, beroende på storleken på de kompetensutvecklingstillfällen som myndigheten deltar i.
30
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiskt stöd
Effekter
En enkätutvärdering har gjorts bland alla deltagare i de av myndighetens kurser som avslutades mellan 1 januari och 30 juni 2016.
Enkäter skickades ut till 2 093 deltagare fördelade på 89 olika kurser. Antalet svar som kom in var 1 211, vilket ger en svarsfrekvens
på 58 procent. Denna svarsfrekvens är nästan en fördubbling mot
tidigare år. Detta beror till stor del på på att det under 2016 var
möjligt att skicka påminnelser till respondenterna.
De variabler som i olika utsträckning kunde förklara skillnader
i upplevd nytta för deltagarna var främst funktionsnedsättning
(inriktning på kursen), typ av kommun och skolform. Tillsammans
förklarade de här variablerna cirka 15 procent av skillnader i deltagarnas upplevda nytta. Variabeln funktionsnedsättning hade den
högsta förklaringsgraden av de tre. Skillnader i den sammanlagda
nyttan kunde alltså till största delen (relativt sett) förklaras av vilket funktionsnedsättningsområde som kursen hade behandlat.
Drygt 65 procent av kursdeltagarna svarade att de instämmer
i att kunskap från kursen har bidragit till att ge elever med funktionsnedsättning möjligheter att utvecklas, vilket är ungefär samma
nivå som 2015 (65 procent). Deltagare på kurser med fokus på syn
(en kategorisering som respondenterna själva fått göra) upplevde
störst nytta, medan det omvända gäller för kurser utan fokus på
något särskilt funktionsnedsättningsområde vilket visas i nedanstående diagram. Det ska dock noteras att deltagare som gått kurser
som kan hänföras till exempelvis funktionsnedsättningsområdena
syn och hörsel var förhållandevis aktiva respondenter jämfört med
kurser inom exempelvis området övrigt.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
31
Specialpedagogiskt stöd
Diagram 3. Respondenters svar på huruvida SPSM:s kurs har bidragit
till att ge elever med funktionsnedsättning möjligheter att
utvecklas, fördelat på funktionsnedsättningsområde
Gett elever möjligheter att lyckas
100%
90%
80%
70%
60%
Instämmer
50%
40%
Instämmer inte
30%
20%
10%
sä
rs
ki
lt
In
ge
tf
ok
us
på
nå
go
t
Ö
vr
ig
t
sk
riv
N
PF
Lä
so
ch
Ko
m
H
bi
ör
na
se
Ta
l
tio
l
ne
oc
h
rm
sp
el
rå
la
k
n
fle
U
ra
tv
ol
ec
ik
kl
a
in
gs
st
ör
ni
ng
Sy
n
0%
Drygt 50 procent av kursdeltagarna svarade att de instämmer med
att kunskap från kursen har påverkat planering av undervisningen
utifrån barn, elever eller vuxenstuderande med funktionsnedsättning. Det är en något lägre andel jämfört med 2015 då motsvarande andel var 53 procent. Kursdeltagare verksamma i förskoleklass
upplever störst nytta i det här avseendet vilket visas i nedanstående
diagram.
32
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiskt stöd
Diagram 4. Respondenters svar på huruvida SPSM:s kurs har påverkat
deltagarnas planering av undervisningen utifrån barn,
elever eller vuxenstuderande med funktionsnedsättning,
fördelat på skolform
Påverkat planering av undervisning
100%
90%
80%
70%
Instämmer
60%
50%
40%
30%
20%
10%
G
ym
na
sie
sk
ol
a
G
ru
nd
sk
ol
a
G
ru
nd
sä
rs
ko
la
G
ym
na
sie
sä
rs
ko
la
Fö
rs
ko
la
0%
Fö
rs
ko
le
kl
as
s
Instämmer inte
En ytterligare indikation som utvärderingen ger är att spridningseffekten till kollegor är fortsatt hög. Cirka 80 procent av deltagarna
anger att de spridit sina nyvunna kunskaper till kollegor.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
33
Specialpedagogiskt stöd
Bedriva och medverka
i specialpedagogisk
utvecklingsverksamhet
En förutsättning för att myndigheten ska kunna hålla hög kompetens och professionalitet i sitt specialpedagogiska stöd, är att en
kontinuerlig kunskapsutveckling äger rum. SPSM har i uppdrag att
bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet
när det gäller den verksamhet hos skolhuvudmän där myndigheten
ska ge specialpedagogiskt stöd. Myndigheten har under 2016 valt
att fokusera på några strategiska områden.
Inom arbetet med tillgänglighet har myndigheten genomfört ett
större utvecklingsarbete. En revidering av tillgänglighetsmaterialet
och värderingsverktyget för tillgänglig utbildning för att bättre
kunna möta de behov olika verksamheter har av att få stöd i sitt
arbete med att utveckla tillgängliga lärmiljöer.
Myndigheten har också genomfört en undersökning för att
synliggöra vilka effekter användandet av Värderingsverktyget för
tillgänglig utbildning fått för barn och elever med funktionsnedsättning i de verksamheter som använt sig av materialet. Undersökningen visar att när verksamheterna som använder verktyget
arbetar strukturerat med utvecklingsarbetet och när all personal är
delaktig, bidrar verktyget till förändraringar av lärmiljön.
Myndigheten har vidare medverkat på ett flertal kurser, konferenser och seminarier och föreläst om tillgängliga lärmiljöer eller presenterat tillgänglighetsmodellen och värderingsverktyget. I
detta sammanhang har myndigheten beskrivit hur man med stöd
av värderingsverktyget kan arbeta för att uppfylla de krav skollagen och diskrimineringslagen ställer på att utbildningen ska vara
tillgänglig för alla barn och elever. I myndighetens alla nätbaserade
utbildningar är det nu också ett moment kring tillgänglighet som
är obligatoriskt i alla kurser. Många enskilda skolenheter, men även
hela kommuner har börjat använda verktyget som en del i sitt systematiska kvalitetsarbete.
Myndigheten har fortsatt samverka med Handikappförbunden
genom deras projekt DATE – Nya målgrupper.
Inom området auditiv miljö har myndigheten under året tagit
fram ett observationsschema om skolans auditiva miljö. Observationsschemat är ett hjälpmedel till skolans personal för att
tydliggöra hur förutsättningarna på skolan ser ut för hörteknik,
pedagogik och ljudmiljö. Genom tydliggörandet kan skolan vidta
34
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiskt stöd
åtgärder som utvecklar tillgängligheten i lärmiljön för elever med
hörselnedsättning. Behovet av materialet blev tydligt efter undersökningen ”Hörteknik och dess användning i skolan” som genomfördes 2013–2014 i Stockholms läns skolor, den så kallade HODAstudien.
Arbetet med stödmaterial och studiepaket på myndighetens
webbplats har fortsatt under året. Studiepaket NPF, Studiepaket
Vuxen och Studiepaket Utvecklingstörning har under året publicerats. Det innebär att myndigheten vid årsskiftet hade sju stödmaterial och studiepaket på webbplatsen. De har tillsammans besökts
cirka 64 000 gånger under året. I samband med att studiepaketen
används erbjuds användarna att delta i en frivillig utvärdering
genom en webbenkät. Till studiepaketet NPF har cirka 275 utvärderingsenkäter inkommit. Enkätsvaren visar att 75 procent av
användandet sker i grupp. 95 procent av respondenterna menar att
användandet av studiepaketet kommer att påverka deras sätt att arbeta. Vid sidan av de webbaserade stödmaterialen och studiepaketen har myndigheten tagit fram ett tryckt stödmaterial under 2016.
Under 2016 sändes sju externa webbseminarier kring aktuella
utvecklingsfrågor. Deltagare på seminarierna fanns på totalt 444
platser vid sändningstillfället och därefter på ytterligare 1 065
platser där man tittat på seminarierna vid ett senare tillfälle.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
35
Specialpedagogiskt stöd
Sammanställa och
sprida kunskap om
resultat av forskning
som är relevant för det
specialpedagogiska
området
Uppdraget att sammanställa och sprida kunskap om resultat av
forskning som är relevant för det specialpedagogiska området
genomförs både explicit som särskilt riktade aktiviteter och implicit
inom ramen för myndighetens övriga uppdrag.
Myndigheten arbetar systematiskt med att internt sprida och
förankra kopplingen mellan den egna verksamheten och aktuella
forskningsresultat samt att utveckla former för ett vetenskapligt
förhållningssätt i myndighetens specialpedagogiska stöd. Myndighetens medarbetare sprider sedan i sin tur på olika sätt kunskap
om relevant forskning i sitt arbete inom rådgivningsuppdrag, specialpedagogiska utredningar och andra externa insatser. Det sker
med ambitionen att rådgivare synliggör den vetenskapliga förankringen i rådgivningsuppdragen, och myndighetens kompetensutvecklingsverksamhet ges information och kunskap om forskning
och om hur vetenskapligt utvecklad kunskap kan utgöra stöd och
utveckla kursdeltagarnas praktiska arbete hos skolhuvudmannen.
SPSM har utvecklat sitt samarbete med Skolverket med att
sammanställa relevant specialpedagogisk forskning. Högskolan i
Jönköping har haft det operativa uppdraget att bevaka och sammanställa aktuell forskning inom det specialpedagogiska fältet.
SPSM medverkar i ett skolmyndighetsnätverk kring vetenskapligt
stöd och evidens i pedagogisk verksamhet tillsammans med Skolverket och Skolinspektionen. Fler effekter av samarbetet är dels att
det finns en samsyn mellan skolmyndigheterna när det gäller forskningsbaserat arbetssätt, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, samt att nya samarbetsområden har uppstått.
SPSM samverkar med högskolor och universitet för att sprida
kunskap om forskning, bland annat ges årliga konferenser för
rektorer och förvaltningschefer. Deltagarna i konferenserna får ta
del av aktuell forskning samtidigt som det diskuteras hur forskning
kan tillämpas i det praktiska arbetet i förskola och skola. Myndigheten samverkar också årligen i en specialpedagogisk konferens
36
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiskt stöd
med tre universitet i Sverige, Norge och Danmark. Det är också ett
forskarnätverk i specialpedagogik knutet till konferensen. På flera
ställen i landet medverkar SPSM i universitetens och högskolornas
regionala utvecklingscentrum.
SPSM samarbetar med Umeå Universitet för att öka kunskaperna om genus och funktionsnedsättningar, när det gäller flickors
och pojkars stödbehov. Som ett led i detta har myndigheten stöttat
och universitetet tagit ett initiativ till att bilda ett nationellt forskarnätverk av forskare som arbetar med frågor om genus och funktionsnedsättningar, för att årligen kunna sammanställa det aktuella
forskningsläget.
Under året har myndigheten publicerat lägesrapporten Delaktighet i skolan för flickor och pojkar med adhd. Den har fokus på
frågan hur elever med adhd kan uppleva sin skoltid. Sex elever
med adhd intervjuas och åtta rådgivare från SPSM uttalar sig om
sina erfarenheter av vad elever med adhd behöver för att få en
god skolgång. Den har laddats ner från externwebben 539 gånger
under året. Under 2016 gavs FoU-skriften Med ljudet som omvärld
ut. Den handlar om att alla elever har rätt att känna sig delaktiga i
skolan, och ger ett vidgat perspektiv på ljudmiljöns betydelse i skolan för elever med synnedsättning. Den har laddats ner 274 gånger
från SPSM:s webbplats och 25 gånger i versionen anpassad för
punktskriftsläsare och talsyntes. 2191 beställningar av den fysiska
skriften har gjorts.
Myndigheten deltar i internationell samverkan och skolutveckling via European Agency. Bland annat i projektet Inclusive education, Raising achievement for all. Det omfattas av representanter
från ett 30-tal europeiska länder. Under 2016 har projektet omfattat skolutvecklingsbesök i Skottland, Italien och Polen, och forsknings- och utvecklingsöversikter från varje land har tagits fram.
Fokus är på hur man kan arbeta inkluderande, för att nå ökad
kunskapsuppfyllelse för alla elever. 2017 är projektets sista år, då
kommer ett avslutningsmöte att hållas där projektets slutresultat
presenteras. Ett nordiskt nätverk bestående av representanter från
Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island har varit verksamt
under 2016. En arbetsgrupp i nätverket har haft ett seminarium
i Sverige, där en gemensam text skapades gällande inkludering i
allmänhet i respektive land samt en fallstudie av ett framgångsrikt
exempel på inkluderingsprocess.
På SPSM:s webbplats och i den rikstäckande tidningen Lika
värde sprids kunskap om specialpedagogisk forskning. Under 2016
har myndigheten presenterat flera intervjuer med forskare, över
20 avhandlingar och nästan lika många artiklar. Forsknings- och
utvecklingssidorna på SPSM:s webbplats har haft 23 637 besökare,
varav 19 258 av dem har tagit del av artiklar.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
37
Specialpedagogiskt stöd
Erbjuda specialpedagogisk
utredning inom resurscenter
Vid resurscentren finns fördjupad och tvärprofessionell kompetens
för de målgrupper som anges i myndighetens instruktion:
• barn och elever med synnedsättning med eller utan ytterligare
funktionsnedsättning
• barn och elever med tidigt inträffad dövblindhet
• barn och elever som är döva eller med hörselnedsättning i
kombination med utvecklingsstörning
• barn och elever med grav språkstörning.
En förfrågan om specialpedagogiskt stöd kan resultera i en överenskommelse om en specialpedagogisk utredning vid resurscenter, som
en del i uppdraget. Syftet med utredningen är att utveckla lärmiljön. Utredningen involverar hela lärmiljön kring barnet eller eleven.
Vårdnadshavare inbegrips alltid i utredningen. Skolhuvudmannen
är mottagare av utredningen.
Resultatet av en specialpedagogisk utredning är att skolhuvudmannen får verktyg för att utveckla och anpassa lärmiljön för att
möta det enskilda barnets behov. Det kan exempelvis handla om
anpassning av lärmiljön, inklusive lärverktyg. Det kan också handla
om kommunikationsstrategier och om stöd i frågor om delaktighet.
Prestationer
Tabell 19. Antal specialpedagogiska utredningar fördelat på resurscenter.
Resurscenter
2016
2015
2014
Syn
74
91
90
Dövblind
11
13
4
7
8
7
38
30
15
130
142
116
Döv/hörsel
Tal och språk
Totalt
Under perioden 2009 till 2016 har antalet specialpedagogiska
utredningar varierat mellan 110 och 170 individer per år. Den
minskning som har skett sedan föregående år bedömer myndigheten faller inom ramen för de normala variationer i antalet barn och
elever som finns i förskola och skola.
38
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiskt stöd
Antalet utredningar som rör synområdet har minskat förhållandevis kraftigt jämfört med föregående år, men det är ännu för tidigt
för att kunna avgöra om minskningen är av varaktig natur. En
förklaring till minskningen skulle kunna vara att ett större antal
förfrågningar, genom nära samverkan mellan resurscenter och regionala rådgivare, resulterar enbart i rådgivningsinsatser.
Antalet utredningar som rör tal- och språkområdet har ökat i
förhållande till tidigare antal utredningar. En förklaring till ökningen skulle kunna vara ökad kännedom om målgruppen, vilket i sin
tur resulterat i en större medvetenhet om kompetensbrister när det
gäller specialpedagogiskt stöd till just denna målgrupp.
Tabell 20.Antal specialpedagogiska utredningar fördelade på
utbildningsform.
Utbildningsform
2016
2015
2014
16
34
25
110
102
85
4
6
6
130
142
116
Förskola
Obligatoriska skolformer
Gymnasiet
Totalt
Variationerna i antal utredningar inom respektive utbildningsform
bedöms vara inom det normala spannet.
Tabell 21. Antal och andel specialpedagogiska utredningar,
fördelade på kön.
Kön
2016
2015
2014
Flickor
45 (35%)
53 (37%)
53 (46%)
Pojkar
85 (65%)
89 (63%)
63 (54%)
Totalt
130 (100%) 142 (100%) 116 (100%)
Cirka 65 procent av de specialpedagogiska utredningar som handläggs vid resurscenter rör pojkars lärmiljöer. Andelen varierar mellan de olika resurscentren. Fördelningen följer i stort samma mönster som gäller för rådgivningsuppdragen. När det gäller tal- och
språkområdet finns en tydlig övervikt för pojkar, samma tydlighet
syns inte vid övriga resurscenter.
Fördelningen är emellertid den omvända inom de elevkurser som
anordnas av Resurscenter Syn i Stockholm, där cirka 65 procent av
deltagarna 2016 utgjordes av flickor. Även inom de föräldrakurser
som riktar sig till barn i förskoleåldern och där barn medföljer var
60 procent av de deltagande barnen flickor.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
39
Specialpedagogiskt stöd
Effekter
Under 2016 gjordes telefonintervjuer med tio specialpedagoger
och lärare vilka varit berörda av specialpedagogiska utredningar.
Respondenterna valdes från olika resurscenter och intervjuerna
skedde tre månader efter avslutad utredning.
Respondenterna är samstämmiga i att utredningen bidragit
till nya kunskaper som ökat barnets eller elevens möjligheter till
lärande och att den gett förutsättningar att skapa en tillgänglig lärmiljö. Många respondenter anger också att utredningen gav dem en
bättre förståelse för, och kommunikation med, barnet eller eleven.
Utbildning och information
vid resurscenter
I resurscentrens uppdrag ingår även att informera och utbilda lärare, annan personal och vårdnadshavare.
Utöver dessa utbildnings- och informationsinsatser, deltar resurscentren även i interna och externa kompetensutvecklingsinsatser
med specifik kompetens inom funktionsnedsättningsområdena.
Vissa av dessa kurser har erbjudits inom myndighetens fasta kursutbud och redovisas även i avsnittet Anordna och medverka i
kompetensutveckling.
Medarbetare från de olika resurscentren har utbildat cirka
2 850 (2 500) deltagare vid 100 (93) tillfällen, varav merparten
skett som nätbaserade utbildningar. Det är en ökning med cirka
300 deltagare sedan föregående år. Medarbetare från samtliga
resurscenter samverkar även i regionalt anordnade kurser och i
internationella nätverk och konferenser inom respektive område.
40
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Läromedel
Ur instruktionen:
6 § Myndigheten ska när det gäller sådana verksamheter som avses i 2 § främja och informera om
tillgången till läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Myndigheten
får utveckla, anpassa, framställa och distribuera sådana läromedel i den utsträckning behoven
inte kan tillgodoses på den kommersiella läromedelsmarknaden.
Enligt Regleringsbrevet 2016 ska myndigheten redovisa utbetalat produktionsstöd för
läromedelsframställning, eventuell förändring av utbetalningar jämfört med tidigare år
och en analys av förändringen.
Inom läromedel redovisas prestationer enligt nedan. Dessutom
redovisas effekter och även viss övrig information.
Prestationer:
• Främjande och produktionsstödsarbete,
utbetalat produktionsstöd, volymer, kostnader och tid
• Egen utveckling och anpassning av läromedel uppdelat på
utbildningsformer, volymer, kostnader och tid
• Läromedelsinformation, kvalitetsbeskrivning, kostnader och tid
SPSM uppfyller sitt uppdrag inom läromedelsområdet genom:
– Att främja produktion av läromedel hos kommersiella förlag
– Att utveckla, anpassa och producera läromedel som inte görs av
kommersiella förlag
– Att utveckla nya symboler för Alternativ och kompletterande kommunikation
– Att informera om tillgången till relevanta läromedel.
Myndigheten genomför löpande kartläggningar för att få kännedom om läromedelsbehoven.
Tabell 22. Antal läromedel per prestation.
2016
2015
2014
233
288
254
49
39
43
Anpassade produkter
197
224
248
Totalt
479
551
545
Produkter utvecklade genom
produktionsstöd
Egenutvecklade produkter
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
41
Läromedel
Tabell 23. Tid inom läromedel, fördelad per prestation.
2016
2015
2014
Främjande och produktionsstödsarbete
14%
10%
11%
Egen utveckling och anpassning av läromedel
57%
54%
54%
Läromedelsinformation
29%
36%
35%
100%
100%
100%
2016
2015
2014
7 954
–
–
Egen utveckling och anpassning av läromedel
50 351
–
–
Läromedelsinformation
16 700
–
–
Totalt
75 005
71 291
68 126
Totalt
Tabell 24. Kostnader inom läromedel, fördelade per prestation, tkr.
Främjande och produktionsstödsarbete
Under 2016 har en ny redovisningsplan möjliggjort fördelning av kostnader per prestation
vilket innebär att jämförelsetal mot 2015 och 2014 saknas.
Den totala nedlagda tiden på läromedelsverksamhet under 2016
är cirka 59 000 timmar, vilket är en minskning med cirka 9 000
timmar sedan föregående år. Under 2016 har myndigheten fortsatt
använda tid till utvecklandet av tjänsten Hitta läromedel, men inte
i samma omfattning som föregående år. Tjänsten ger pedagoger
goda möjligheter att hitta läromedel som passar i specialpedagogiska sammanhang.
Myndigheten har under 2016 lagt mer tid på det främjande
arbetet som stöd till förlagen. Inom ramen för det arbetet har informationen på myndighetens webbplats utvecklats. Utvecklingen
har handlat om att förtydliga instruktioner, ge vägledning kring
ansökningsförfarandet samt att utveckla sidorna om hur förlagen
kan producera tillgängliga läromedel för myndighetens målgrupper.
Detta har lett till mer kvalitativa ansökningar vilket har bidragit till
att andelen beviljade ansökningar har ökat.
Under 2016 har myndigheten fortsatt att arbetet med att utveckla webbshopen för läromedel och andra produkter. Under året har
myndigheten marknadsfört webbshopen som en ny försäljningskanal för myndighetens läromedel och övriga produkter.
De redovisade kostnaderna har ökat under 2016 som en följd av
omläggningen till en ny redovisningsplan. Den nya redovisningsplanen ger möjlighet att redovisa samtliga kostnader som härrör till
prestationerna och inte enbart kostnader som uppstår inom organisatoriska enheter.
42
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Läromedel
Främjande och
produktionsstödsarbete
SPSM har till uppgift att främja tillgången till läromedel för barn,
elever och vuxna med funktionsnedsättning och därigenom underlätta för skolhuvudmannen att skapa en likvärdig skola. För
att stimulera produktionen av läromedel som kan vara lämpliga i
specialpedagogiska sammanhang, kan förlag på den kommersiella
marknaden få stöd från myndigheten. Stödet består av att beskriva
behov, ge konsultativt stöd för att bland annat öka läromedlens tillgänglighet samt ekonomiskt bidrag i form av produktionsstöd för
de merkostnader som de tillgängliggörande egenskaperna medför.
Produktionsstöd lämnas till kostnader för förstudier, utveckling
av metoder för läromedelsframställning, anpassning och utveckling
av enskilda läromedel samt till marknadsföring.
Prestationer
Tabell 25. Utbetalt produktionsstöd.
Utbetalat produktionsstöd, tkr
2016
2015
2014
19 065
17 069
19 350
I ovanstående tabell visas under året utbetalat produktionsstöd.
Redovisningen är en nettoredovisning, vilket innebär att 534 tkr
dragits ifrån bruttosumman på grund av återbetalt produktionsstöd. Produktionsstödet redovisas som en transferering.
Tabell 26. Antal sökta respektive beviljade produktionsstöd.
2016
2015
2014
Ansökta, antal
75
89
104
Beviljade, antal
51
43
72
Antalet ansökningar om produktionsstöd har minskat i år jämfört
med tidigare år. En orsak till minskningen kan vara att flera av
förlagen har produktionsstödsprojekt på gång som löper över en
längre tid varför de inte har ansökt om stöd under 2016. Flera av
ansökningarna har varit omfattande bland annat avseende digitala
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
43
Läromedel
lösningar och plattformar som på sikt kommer att generera ett
stort antal tillgängliga läromedel. Det ansökta beloppet per ansökan har också ökat i år. Antalet beviljade ansökningar är högre
jämfört med föregående år i förhållande till antalet ansökningar.
Att ansökningar inte beviljas, kan förutom storleken på ansökan
även bero på att de inte ryms inom myndighetens uppdrag eller
att den pedagogiska och eller tekniska anpassningen inte uppfyller
myndighetens krav.
Effekter
Tabell 27. Läromedel utvecklade genom produktionsstöd.
Läromedel utvecklade genom
produktionsstöd, antal
2016
2015
2014
233
288
254
I tabellen redovisas antal läromedel som utvecklats med hjälp av
produktionsstöd. Dessa läromedel ses som en effekt av prestationen
utbetalt produktionsstöd, på så sätt att framställningen av läromedlen är en direkt följd av att produktionsstöd har utbetalats till
förlagen. Dock finns ingen direkt koppling mellan ett enskilt års
produktionsstöd och samma års utvecklade läromedel, eftersom
tidsspannet från utbetalt produktionsstöd till utvecklat läromedel
ofta sträcker sig över mer än ett år. En annan faktor som påverkar
antalet är läromedlens omfattning. Stora material som kräver omfattande resurser medför att antalet läromedel blir färre.
En förklaring till minskningen av antal läromedel är att under
2015 genererade flera produktionsstödsprojekt många läromedel
vilket inte på samma sätt är fallet under 2016. Antalet inläsningar
gjorda med hjälp av produktionsstöd är också lägre än föregående
år, 109 jämfört med 141 år 2015. Inlästa läromedel kan användas
av flera elevgrupper som behöver uppläst text. Minskningen av inlästa läromedel kan bland annat förklaras med att flera av titlarna
i år inte bara är en inläsning utan en digital version av läromedlet
som följer bokens layout och har textmedföljning.
44
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Läromedel
Tabell 28. Antal läromedel utvecklade genom produktionsstöd lämpliga
för olika utbildningsformer
2016
2015
2014
2
5
19
152
139
93
Gymnasium
99
169
149
Vuxenutbildning
83
73
47
Förskola
Obligatoriska skolformer
Tabellen visar hur många läromedel som är lämpliga för respektive utbildningsform.
Ett läromedel kan passa för flera utbildningsformer, och en totalsumma skulle därför bli
större än det faktiska antalet utvecklade läromedel. Det totala antalet läromedel redovisas i
tabell 27.
Förlagen söker bidrag utifrån de behov som myndigheten beskriver,
men också utifrån de utvecklingsplaner som förlagen själva har.
Det gör att antalet läromedel som är lämpliga för olika utbildningsformer varierar från år till år. Ett produktionsstöd inom ämnet
svenska har under 2016 resulterat i 64 läromedel för elever med
läs- och skrivsvårigheter inom grundskolan. Läromedlen som riktar
sig till gymnasiet är främst inlästa läromedel, med inriktning mot
de yrkesförberedande programmen. Många av dessa läromedel kan
även användas i vuxenutbildning.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
45
Läromedel
Egen utveckling och
anpassning av läromedel
För de målgrupper där den kommersiella marknaden inte tillgodoser behoven av läromedel utvecklar, anpassar och producerar SPSM
läromedel. Denna produktion avser elever som använder teckenspråk eller elever som behöver läromedel med specifika specialpedagogiska egenskaper på grund av hörselnedsättning, synnedsättning, utvecklingsstörning, rörelsehinder eller neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar. SPSM utvecklar dessutom läromedel med
bildkommunikationsstöd, som till exempel bliss, pictobilder eller
ritade tecken.
Prestationer
Tabell 29. Antal egenutvecklade och anpassade läromedel
2016
2015
2014
49
39
43
Anpassade läromedel
197
224
248
Totalt
246
263
291
Egenutvecklade läromedel
Egenutvecklade läromedel
Egenutvecklade läromedel redovisas som de läromedel som utvecklats under året och som myndigheten har förlagsrätt till. Ett läromedel definieras som en säljbar del av ett material eller materialpaket. Genom att läromedlen kan vara av mycket olika omfång och
komplexitet, kan antalet läromedel skilja sig åt mellan enskilda år.
Antalet egenutvecklade läromedel har ökat jämfört med föregående år. Under 2016 har myndigheten fortsatt utvecklingen av videoplattformen SPSM-Play för webbaserade läromedel. Under året
har omkring 20 läromedel tillgängliggjorts i denna. Läromedlen i
SPSM-Play vänder sig i huvudsak till elever som använder teckenspråk eller elever med hörselnedsättning och totalt finns nu omkring 100 läromedel i videoplattformen. Majoriteten av läromedlen
är riktade till förskola och de obligatoriska skolformernas yngre
elever. I stort sett samtliga material är tvåspråkigt, det vill säga att
de kan användas både i teckenspråksundervisning och i svenska.
46
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Läromedel
Under året har myndigheten även arbetat med omfattande revideringar av läromedel. Inom ämnet matematik har bland annat en
omfattande revidering skett av produkter med abakusräkning för
elever med synnedsättning.
Tabell 30. Antal egenutvecklade läromedel lämpliga för olika
utbildningsformer
2016
2015
2014
6
6
22
Obligatoriska skolformer
42
38
43
Gymnasium
16
34
38
Vuxenutbildning
13
33
37
Förskola
Tabellen visar hur många läromedel som är lämpliga för respektive utbildningsform.
Ett läromedel kan passa för flera utbildningsformer, och en totalsumma skulle därför bli
större än det faktiska antalet utvecklade läromedel. Det totala antalet läromedel redovisas i
tabell 29.
Antal egenutvecklade pedagogiska material för förskola ligger i
nivå med föregående år. Antalet läromedel för grundskolan har
ökat något medan antalet produkter för gymnasieskola och vuxenutbildning har minskat sedan föregående år.
För barn i förskolan är det pedagogiska materialet vanligen
laborativt och till stora delar bildbaserat. De egenutvecklade materialen för förskolan är i huvudsak utvecklade för både förskola
och grundskolans årskurs 1-3. För elever med svår synnedsättning
eller blindhet har ett läromedel utvecklats som tränar den första
punktskriftsinlärningen för barn och elever i förskola, grund- och
grundsärskola samt SFI. Ett material har utvecklats för nyanlända
elever med funktionsnedsättning. Materialet kan användas av både
förskolan samt grundskolan.
Av de egenutvecklade läromedlen är elva utvecklade för elever
i träningsskolan samt gymnasiesärskolans individuella program.
Fem webbaserade läromedel har utvecklats för elever med hörselnedsättning, bland annat inom naturorienterande ämnen samt ett
nybörjarmaterial i teckenspråk. För elever med synnedsättning har
33 läromedel utvecklats. Flera av dessa läromedel innehåller svällpappersbilder. Sex lättlästa titlar har under året utvecklats som en
satsning på unga vuxna och vuxenstuderande som läser punktskrift
inom gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
47
Läromedel
Anpassade läromedel
Som anpassade produkter redovisas de produkter SPSM anpassat under året enligt Upphovsrättslagen 17§. I huvudsak är detta
anpassningar av förlagsutgivet material för barn, ungdomar och
vuxna med svår synnedsättning eller blindhet. Anpassade läromedel
kan levereras i olika format, såsom e-bok med olika sorters anpassningar (pedagogisk, bild, text) eller tryckt punktskrift. Om ett
anpassat läromedel har levererats i olika format har varje format
räknats som en anpassning.
Att anpassa ett läromedel innebär en anpassning av innehållet så
att eleven kan följa med i övningar och löpande text. Det ritas även
illustrationer som sedan görs till taktila bilder. Anpassade produkter levereras oftast som e-böcker. För de lägre årskurserna dominerar dock tryckt punktskrift.
Antalet anpassade läromedel har minskat något jämfört med
tidigare år. En anledning är att myndigheten har fått in färre ansökningar från skolor om anpassade läromedel. Ansökningar om
anpassning av läromedel ökade efter skolreformerna 2011 då det
som en följd av reformerna producerades många nya läromedel av
läromedelsförlagen. Myndigheten har idag ett brett utbud av anpassade läromedel i många ämnen. Produktionstakten hos förlagen
har nu återgått till en mer normal nivå och myndigheten har dessutom ökat informationen till pedagoger om myndighetens utbud av
redan anpassade läromedel vilket också bedöms vara bidragande
orsaker till minskningen. Skolorna beställer i större utsträckning
taktila bilder till läromedlen vilket kan bero på ökad kännedom
hos pedagoger om vikten av taktilt material till målgruppen. Under
året har myndigheten ritat och producerat omkring 1 100 taktila
bilder. Under 2016 har myndigheten utarbetat, förbättrat och tillgängliggjort 127 anvisningar med pedagogiska tips för pedagoger,
kopplade till taktila bilder.
Tabell 31. A
ntal anpassade läromedel lämpliga för olika utbildningsformer
2016
2015
2014
1
5
2
156
169
188
Gymnasium
41
55
60
Vuxenutbildning
43
55
54
Förskola
Obligatoriska skolformer
Tabellen visar hur många läromedel som är lämpliga för respektive utbildningsform.
Ett läromedel kan passa för flera utbildningsformer, och en totalsumma skulle därför bli
större än det faktiska antalet anpassade läromedel. Det totala antalet läromedel redovisas i
tabell 29.
48
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Läromedel
Myndigheten kan inte påverka vad skolorna ansöker om för läromedel och därför kan antalet produkter som är lämpliga för respektive utbildningsform variera från år till år.
Av de 156 produkter som anpassats för de obligatoriska skolformerna är omkring 10 procent avsedda för årskurs 1-3, 45 procent
avsedda för årskurs 4–6, 45 procent för årskurs 7–9.
Inom grundskolans årskurs 1–3 är de anpassade läromedlen
utvecklade i ämnena svenska och matematik. Av de anpassade titlarna för grundskolans årskurs 4–6 är majoriteten läromedel inom
svenska, engelska och samhällsorienterande ämnen. Inom årskurs
7–9 är ämnena engelska, moderna språk och samhällsorienterande
ämnen i majoritet.
Majoriteten av de läromedel som har anpassats för gymnasieskolan är också lämpliga att användas inom vuxenutbildningen.
Utvecklade symboler inom Alternativ och
kompletterande kommunikation
För att underlätta för externa producenter att utveckla läromedel med
bildkommunikationsstöd tillgängliggör myndigheten bliss, pictobilder
och ritade tecken via de webbaserade språk- och symboltjänsterna
BlissOnline, Picto online och Ritade tecken.
Tabell 32. Antal utvecklade symboler
Piktogram
Ritade tecken
2016
2015
2014
60
85
90
111
110
114
Myndigheten utvecklar pictobilder och ritade tecken. Förutom de
pictobilder och ritade tecken som utvecklades under 2016 reviderades 42 pictobilder och 45 ritade tecken. Antal nya blissord i
BlissOnline är beroende av hur många blissord som godkänts av
Blissymbolics Communication International (BCI). Revideringar
av innehållet i databaserna sker löpande. I slutet på 2016 innehöll
Picto online 2 161 pictobilder, Ritade tecken 2 677 tecken och
BlissOnline 9 687 symboler. BlissOnline finns tillgängligt på 20
språk. För att möta behovet från pedagoger som arbetar med
nyanlända elever med funktionsnedsättning har under året symboltjänsten Picto online översatts till somaliska och dari och innehållet
i den finns nu tillgängligt på 20 språk. Under året har myndigheten
arbetat med information om hur Picto online kan användas i mötet
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
49
Läromedel
med nyanlända personer samt hur pictobilder kan användas i kommunikation och språkinlärning. Symboltjänsten Ritade tecken har
under året genomgått en stor revidering och en app har utvecklats
vilket gör att användare numera kan söka och få ritade tecken presenterade på sina mobiltelefoner.
Det samarbete som påbörjades under 2011 med SIS (Swedish
Standards Institute) om standardisering av piktogram har fortsatt. Samarbetet har lett till att utvalda pictobilder numera ingår i
standarden för publika informationssymboler, vilket kommer att
bidra till ett mer tillgängligt samhälle. Arbetet i den internationella
arbetsgruppen för standardisering av pictobilder har fortsatt under
året. Målet är att de länder som utvecklar pictobilder ska enas om
gemensamma riktlinjer när det gäller placering, grafik och liknande
samt utbyta erfarenheter och kunskaper utifrån de målgrupper som
pictobilder utvecklas för.
Effekter
Tabell 33. Antal beställda och distribuerade läromedel.
Egenutvecklade läromedel
2016
2015
2014
20 548
18 036
17 113
1 266
1 140
1 244
21 814
19 176
18 357
Anpassade läromedel
Totalt
I tabellen redovisas efterfrågan som effektmått, illustrerat av antal beställda och
distribuerade produkter. Efterfrågan ses som en effekt av att ett läromedel framställts av
myndigheten. Även prestationen läromedelsinformation har inverkan på denna effekt.
Antal beställda och distribuerade produkter har ökat jämfört med
2015. De produkter som utvecklats för grundsärskolan fortsätter
att beställas och distribueras i hög utsträckning.
Tabell 34. Antal sålda licenser inom AKK.
2016
2015
2014
348
334
228
Pictogram
1 870
1 801
1 654
Ritade tecken
2 424
1 777
1 557
Bliss
Antal sålda licenser fortsätter att öka då kännedomen om produkterna ökar. När det gäller typ av licens är det fortfarande en- och
femanvändarlicenser som är mest frekventa. I statistiken medräknas inte förskrivningslicenser, som tecknas av habiliteringar för att
kunna installera delar av produkternas innehåll på målgruppernas
kommunikationsverktyg. För externa aktörer som önskar använda
50
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Läromedel
pictobilder eller ritade tecken i sin produktion tecknas speciella
produktionsavtal.
Antal sålda licenser och eller abonnemang av webbaserade läromedel för teckenspråkiga elever eller elever med hörselnedsättning
visar på ett fortsatt positivt mottagande. Produkterna säljs som
årsabonnemang för olika antal användare. Skollicenserna har ökat
under 2016 medan individuella användaralternativ har minskat
något jämfört med föregående år
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
51
Läromedel
Läromedelsinformation
Myndigheten informerar om de egna läromedlen genom flera
kanaler; via webb, läromedelskatalog, webbshop, konferenser och
mässor samt genom nyhetsbrev. Information om egenutvecklade
läromedel sprids också via myndighetens webbplats. Under 2016
har myndigheten även börjat marknadsföra läromedel i sociala medier. Myndigheten har också permanenta läromedelsutställningar
som är öppna för besökare.
Myndigheten trycker en läromedelskatalog som presenterar
myndighetens läromedel. Den har i år tryckts i 8 000 exemplar.
Katalogen skickas direkt till skolor, läromedelscentraler, specialpedagogiska centra, skolbibliotek och andra intressenter. Övriga
kataloger distribueras i samband med mässor och konferenser samt
egna läromedelsutställningar. Det finns också möjlighet att ladda
ner katalogen i digital form, en form som efterfrågas mer och som
ökar jämfört med beställningar av den tryckta katalogen. Under
2016 har myndigheten gett ut två digitala nyhetsbrev om egenutvecklade läromedel. För att öka kännedomen om nyhetsbreven hos
pedagoger har myndigheten annonserat om dessa i såväl webbsom papperstidningar.
Under 2016 har myndigheten arbetat med att marknadsföra
webbshopen. Antalet läromedel i webbshopen är cirka 4 000. Under året har tjänsten haft omkring 78 000 unika besökare. Försäljningskanalen ger möjlighet att marknadsföra ett mer aktuellt produktutbud i jämförelse med den tryckta katalogen, som ges ut en
gång per läsår. Myndighetens möjligheter att presentera läromedlen
på ett mer informativt sätt är också större i webbshopen. Webbshopen har under året utvecklats bland annat genom att förbättra och
förenkla ansökningsförfarandet vid ansökning om anpassning av
förlagsutgivna läromedel. Målet är att stötta och leda läraren rätt
inför och genom ansökningsprocessen. En kundundersökning visar
att lärare upplever det nya ansökningsförfarandet som både mer
användbart och funktionellt.
Myndigheten har även under 2016 fortsatt arbetet med att
utveckla, lansera samt marknadsföra den digitala tjänsten, Hitta
läromedel, som ger ett samlat utbud av läromedel för elever med
olika funktionsnedsättningar. Under 2016 har fokus fortsatt legat
på att lägga in fler läromedel. Under våren lades myndighetens
egenutvecklade läromedel in och under hösten lades anpassade
läromedel från företaget Inläsningstjänst in. Cirka 8 400 läromedel
finns inlagda i Hitta läromedel vid slutet av 2016. I och med den
omfattande marknadsföringen under hösten 2016 har besöksanta-
52
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Läromedel
let till tjänsten ökat markant från cirka 4 000 besökare per månad
till över 10 000 besökare i månaden. Uppföljning av användandet
av tjänsten visar också att besökarna har varit mer aktiva under
hösten 2016 än tidigare.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
53
Läromedel
Behovskartläggningar och
andra undersökningar
Under 2016 genomfördes en kartläggning om behovet av läromedel för elever med CVI (cerebral visual impairment) och elever med
dövblindhet samt behovet av stödmaterial för pedagoger. Både
elever och pedagoger har intervjuats. Det finns ett stort behov av
läromedel för elever med CVI. En viktig egenskap hos läromedlen är att de ska vara lätta att anpassa efter den enskilda elevens
förutsättningar. De största behoven av anpassade läromedel finns
i matematik, engelska samt de samhällsorienterade ämnena. Pedagoger efterlyser också tillgång till bilder med hög upplösning som
de kan använda i undervisningen. Det finns även behov av digitala
läromedel som går att anpassa till elever med CVI. Med digitala
läromedel finns det större möjligheter att anpassa både innehåll och
utformning efter individens behov. Det finns ett även stort behov
av läromedel för elever med dövblindhet. De flesta pedagoger anser
att alla tryckta läromedel också borde finnas tillgängliga i digitalt
format. Behoven av både läromedel och stödmaterial skiljer sig åt
beroende på i vilken skolform och i vilken elevgrupp pedagogerna
undervisar.
54
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialskola
Ur instruktionen:
1 § Myndigheten ansvarar för specialpedagogiskt stöd samt för utbildning i specialskolan
och i förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola.
7 §
Myndigheten ska särskilt verka för en ökad måluppfyllelse i specialskolan och i övrigt
utveckla utbildningens kvalitet.
Myndigheten ska erbjuda eleverna i specialskolan ett elevhemsboende med hög kvalitet och
goda förutsättningar för en aktiv fritid.
8 §
Specialskolan ska ha skolenheter för elever från hela landet (riksskolor3) och skolenheter med
regionala upptagningsområden (regionskolor).
Prestationer:
• Elever i undervisningen, antal och kostnader.
• Elevresor, kostnader.
• Undervisningstid med behöriga lärare.
• Avgångselever totalt respektive i betygsstatistiken, antal.
• Elever i förskoleklass respektive fritidshem, antal och kostnader.
• Elever i boendet, antal och kostnader.
Inom SPSM finns fem skolenheter med regionalt upptagningsområde, vars målgrupp är elever som är döva eller som har en hörselnedsättning:
• Kristinaskolan, Härnösand
• Manillaskolan, Stockholm
• Birgittaskolan, Örebro
• Vänerskolan, Vänersborg
• Östervångsskolan, Lund
Det finns två skolenheter med nationellt upptagningsområde, vars
målgrupper är elever med grav språkstörning:
• Hällsboskolan, Umeå
• Hällsboskolan, Stockholm
Det finns en skolenhet med nationellt upptagningsområde, vars
målgrupp är elever med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning:
• Ekeskolan, Örebro
3 Inom myndigheten används begreppet nationella skolor.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
55
Specialskola
Dessutom finns en skolenhet med nationellt upptagningsområde,
vars målgrupp är elever som är döva eller har en hörselnedsättning
i kombination med utvecklingsstörning samt elever med medfödd
dövblindhet.
• Åsbackaskolan, Örebro
Samtliga skolenheter utom Manillaskolan har en viss andel elever
boende i elevhem i anslutning till skolan. Skolenheterna har också
förskoleklass och fritidshem i anslutning till verksamheten.
Tabell 35. Tid fördelad per aktivitet inom specialskolan.
Aktiviteter inom specialskolan
2016
2015
2014
Undervisning
40%
39%
39%
Övrigt elevstöd
32%
33%
31%
Boende/fritid
18%
19%
22%
Förskoleklass och fritidshem
10%
9%
8%
100%
100%
100%
Totalt
I nedlagd tid ingår all tid som arbetas inom specialskolan, det
inkluderar utöver undervisning exempelvis boende och servicefunktioner inom området. Antalet timmar totalt inom specialskolan
var cirka 530 000 timmar, vilket är en ökning med 20 000 timmar
sedan föregående år. Ökningen har skett inom undervisning, övrigt elevstöd (vilket till största delen avser tid för elevassistenter)
samt fritidshem. Det är främst på Hällsboskolorna, och då särskilt
Hällsboskolan Stockholm, som denna ökning skett. Ökningen är
relaterad till elevökningen på respektive skola.
I övrigt elevstöd ingår utöver elevassistenters tid exempelvis elevhälsa, studie- och yrkesvägledning (SYV) och elevresor.
56
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialskola
Undervisning
i specialskolan
inklusive förskoleklass
och fritidshem
Prestationer
Tabell 36. Antal elever i undervisningen, inskrivna i specialskolan.
2016
2015
2014
Antal Andel Antal Andel Antal Andel
Flickor
257
40%
217
39%
221
44%
Pojkar
383
60%
336
61%
281
56%
Totalt inskrivna elever
640 100%
553 100%
502 100%
Tabellen visar antalet inskrivna elever i specialskolan per 15 oktober respektive år
(det mätdatum då skolorna lämnar statistik till Skolverket).
Under 2016 har elevantalet i specialskolan ökat för fjärde året i
rad. Ökningen beror till stor del på elevtillströmningen till Hällsboskolan Stockholm och Hällsboskolan Umeå. Även på Birgittaskolan har elevantalet ökat tydligt. Övriga regionala specialskolor
för döva och hörselskadade elever har ökat något eller haft oförändrat antal inskrivna elever mellan 2015 och 2016. De nationella
skolorna, Ekeskolan och Åsbackaskolan, har i stort sett samma
elevantal i år jämfört med föregående år. Drygt 30 procent av specialskolans elever är inskrivna på Hällsboskolorna.
Sett till fördelning av elever per årskurs kan noteras att andelen
elever är högre från och med årskurs 7 under åren 2010 till 2016.
År 2016 går cirka 50 procent av specialskolans elever i årskurs 7
eller högre årskurs. En förklaring till detta är att många elever börjar i specialskolan i de senare årskurserna.
När det gäller fördelningen mellan pojkar och flickor har det,
i specialskolan, alltid funnits en mindre men ändå konstant överrepresentation med cirka 55 procent pojkar. I de regionala skolorna
är fördelningen den nämnda medan det i Hällsboskolorna finns en
betydande överrepresentation av pojkar, år 2016 var det 69 (66)
procent pojkar på dessa skolor. Fördelningen mellan flickor och
pojkar på Hällsboskolorna följer, över tid, samma mönster som
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
57
Specialskola
myndigheten ser när det gäller rådgivningsuppdrag inom specialpedagogiskt stöd, där pojkar är kraftigt överrepresenterade i samband
med frågeställningar som rör tal- och språksvårigheter.
För att bli inskriven i specialskolan krävs ett beslut, att man har
rätt att gå på specialskolan. I särskilda fall kan en elev få börja i
specialskolan innan antagningsbeslutet är fattat. Det är fall när
utgången av beslutet är givet redan vid ansökningstillfället, eleven
blir då provplacerad. I samband med det ökade antalet nyanlända
2015/2016 ökade omfattningen av provplacerade elever i specialskolan. I oktober 2016 var 5 elever provplacerade i specialskolan.
Tabell 37. Kostnader för undervisningen totalt och per elevplats.
2016
2015
2014
Kostnaden för undervisningen totalt, tkr 386 960 362 805 354 929
Antal elever
640
553
502
Kostnad per elevplats, tkr
605
656
707
Kostnader för undervisningen totalt i myndigheten har ökat med
cirka sju procent jämfört med föregående år. Samtidigt har elevantalet i undervisningen ökat med hela 16 procent, vilket totalt ger en
fortsatt minskning i kostnader per elev på drygt åtta procent. De
om- och samlokaliseringar som inneburit vissa kostnadsökningar
2014 och 2015, har nu gett effekt vid berörda skolor.
Tabell 38. Kostnader för undervisningen per skolenhet, tkr.
Skolenhet
2016
2015
2014
Birgittaskolan
74 320
74 436
68 002
Kristinaskolan
33 469
32 056
27 370
Manillaskolan
55 478
53 904
58 698
Vänerskolan
36 788
35 337
33 5081
Östervångsskolan
52 233
46 073
47 318
Hällsboskolan i Umeå
23 240
19 384
18 461
Hällsboskolan i Stockholm
66 014
50 851
33 590
8 123
15 759
32 007
37 295
35 005
35 975
386 960
362 805
354 929
Åsbackaskolan
Ekeskolan
Totala undervisningskostnader
1. Kostnaden har korrigerats efter kvalitetssäkring.
58
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialskola
Tabell 39. Kostnader för undervisningen per elevplats och skolenhet, tkr.
Skolenhet
2016
2015
2014
Birgittaskolan
492
560
571
Kristinaskolan
1 046
1 282
829
Manillaskolan
597
606
624
Vänerskolan
681
693
728
Östervångsskolan
746
658
686
Hällsboskolan i Umeå
415
485
596
Hällsboskolan i Stockholm
431
446
436
Åsbackaskolan
1 354
3 152
6 401
Ekeskolan
1 492
1 346
1 285
605
656
707
Totala kostnader per elevplats
i undervisningen
De flesta skolor har sänkt kostnadsnivån per elev de senaste åren.
Åsbackaskolans kostnader har minskat kraftigt både totalt och per
elev, vilket framförallt beror på att tidigare år inneburit särskilda
kostnader förknippade med att verksamheten avvecklades i Gnesta
och flyttade till Örebro. Birgittaskolan har under det gångna året
arbetat med verksamhetsanpassningar som nu fått effekten att de
totala kostnaderna har minskat trots en elevökning.
Vid Östervångsskolan har kostnaderna totalt och även per elev
ökat tydligt som en följd av att skolan i början av året genomförde
en flytt och samlokaliserades med en kommunal skola i nya lokaler,
något som har inneburit vissa initiala merkostnader.
Vid Hällsboskolan i Stockholm liksom i Umeå har de totala
kostnaderna ökat tydligt, samtidigt som kostnaden per elev minskat. Denna utveckling sammanhänger med en kraftig elevökning
som krävt vissa kostnadsdrivande åtgärder, men den stora elevtillströmningen gör att kostnaden per elev trots detta minskat.
Tabell 40. Kostnader för elevresor totalt och per elev.
Kostnader totalt, tkr
2016
2015
2014
41 860
Antalet elever som omfattas
Kostnad per elev
36 299
34 158
1
526
418
65
69
82
640
1. Antalet elever 2016 inkluderar de elever i förskoleklass som omfattas av elevresor.
Tidigare år har dessa elever inte inkluderats fullt ut.
De totala kostnaderna för elevresor har ökat med cirka 15 procent.
Utslaget per elev har kostnaden dock minskat med sex procent.
Antalet elever som reser har ökat kraftigt, framförallt gäller det
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
59
Specialskola
elever vid Hällsboskolan i Stockholm, där resorna normalt inte är
så långa och kostsamma. Detta har fått genomslag i kostnad per
elev. Eftersom resor för elever inom specialskolan varierar mycket
avseende både frekvens, avstånd och färdmedel, är skillnaderna
per elev i realiteten mycket stora. Variationer mellan åren hänger
därmed nära samman med hur många och vilka elever som omfattas det enskilda året.
Cirkeldiagram 1. Total undervisningstid med lärare fördelat på
behörighetskategorier.
Behöriga speciallärare och specialpedagoger
2016
2015
11,6%
15,9%
40,2%
43,9%
Behöriga grundskollärare
Obehöriga
2014
15% 18,5%
31,6%
56,8%
66,5%
Mätningen genomfördes efter tredje kvartalet och avser redovisad tid i undervisning med
elev för den personal som i Skolverkets personalstatistik 15 oktober klassificerats som lärare.
När myndigheten mäter den totala undervisningstid som lärare har
med elever inom specialskolorna, uppgår andelen tid med behöriga
speciallärare och specialpedagoger till 40,2 (31,6) procent. Denna
andel har under 2016 fortsatt att öka jämfört med tidigare år tack
vare en långsiktig kompetensutveckling av anställda lärare. Andelen undervisningstid med lärare som har behörighet för undervisning i grundskolan uppgår till ytterligare 43,9 (56,8) procent. Den
andelen har minskat på grund av att flera lärare kompetensutvecklats till full behörighet för specialskolan. Andelen undervisningstid
med obehöriga lärare har ökat och uppgår totalt till 15,9 (11,6)
procent.
Tack vare ett långsiktigt arbete med kompetensutveckling av
lärare till full behörighet för specialskolan börjar nu andelen
behöriga speciallärare att öka till 37 (24) procent, trots att många
pensionsavgångar fortfarande sker inom kategorin behöriga speciallärare.
60
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialskola
Avgångselever
Tabell 41. Antal avgångselever i betygsstatistiken och totalt
2016
2015
2014
Antal avgångselever i betygsstatistiken
40
63
48
Antal avgångselever totalt
58
73
68
Antalet avgångselever totalt i specialskolan har de senaste åtta åren
varierat mellan 90 och 43 elever. Antalet avgångselever i betygsstatistiken är alltid färre, eftersom det finns ett antal elever inom
specialskolan som följer grundsärskolans kursplan och dessa elever
ingår inte i betygsstatistiken. Storleken på gruppen avgångselever i
relation till totala antalet elever i specialskolan varierar stort mellan åren.
Av avgångsklassen 2016 var 8 av 58 elever nyanlända (14 procent). Motsvarande andel för grundskolan var cirka 8 procent.
Under 2016 var 43 procent av specialskolans elever berättigade
till undervisning i modersmål. Motsvarande andel för grundskolan
var cirka 24 procent. En sådan språklig bakgrund får betydelse i en
elevgrupp där många antingen är i behov av teckenspråk eller har
en grav språkstörning. För de teckenspråkiga eleverna innebär det
att de behöver förhålla sig till ett tredje eller fjärde språk (utöver
teckenspråk, svenska och engelska).
Förskoleklass och fritidshem
Tabell 42. Antal barn och elever i förskoleklass och fritidshem.
2016
2015
2014
33
30
31
256
193
177
Antal barn i förskoleklasser
Antal elever i fritidshem
Tabell 43. Kostnader för förskoleklass och fritidshem.
Kostnader, tkr
2016
2015
2014
Kostnad för förskoleklass
8 062
6 435
7 487
38 545
30 201
23 955
Kostnad för fritidshem
Kostnader för förskoleklass har ökat samtidigt som antalet elever
i verksamheten ökat endast marginellt. Kostnaderna för fritidshem
har ökat i takt med ett kraftigt ökat elevantal.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
61
Specialskola
Effekter
Betyg för avgångselever definieras som en effekt av prestationen
undervisning i specialskolan, även om det finns en mängd faktorer
som påverkar kunskapsresultaten utöver själva undervisningen.
Myndigheten redovisar betygsresultaten uppdelat, på så sätt att
resultaten vid de regionala specialskolorna och Hällsboskolorna
redovisas var för sig. Orsaken till detta är att elevantalet på Hällsboskolorna ökat kraftigt de senaste åren vilket innebär att avgångseleverna från dessa utgör en allt större andel av det totala antalet
avgångselever. 2016 utgör avgångseleverna från Hällsboskolorna
15 procent av det totala antalet avgångselever i betygsstatistiken.
Målgrupperna för de regionskolorna och Hällsboskolorna är helt
olika, vilket innebär att förutsättningarna för måluppfyllelse skiljer
sig väsentligt åt för eleverna i de båda grupperna av skolor.
Betygsresultat för avgångselever på Ekeskolan och Åsbackaskolan redovisas inte då elever på dessa skolor endast i undantagsfall
läser enligt specialskolans kursplaner.
Betygsresultat i regionskolorna
Diagram 5. Avgångselever vid regionskolorna
med fullständiga betyg 1999–2016.
100%
80%
60%
40%
20%
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
20
09
20
10
20
11
20
12
20
13
20
14
20
15
20
16
0%
Diagrammet visar andelen avgångselever med fullständiga betyg
vid varje enskilt år under perioden 1999 till 2016. Andelen elever
som nått detta mål har pendlat mellan varje enskilt år, men legat
ungefär mellan 25 och 40 procent över tid. Avgångsklassen 2016
ligger över den genomsnittliga måluppfyllelsen för perioden 1999
till 2016.
62
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialskola
Tabell 44. Avgångselever med behörighet till gymnasieskolan, vid regionskolorna
2016
2015
2014
Antal Andel Antal Andel Antal Andel
Avgångselever med behörighet till gymnasieskolans
högskoleförberedande program
17
50%
25
53%
28
62%
Avgångselever med behörighet till gymnasieskolans
yrkesförberedande program
17
50%
25
53%
28
62%
Avgångselever utan behörighet
17
50%
22
47%
17
38%
Summa avgångselever i betygsstatistik
34 100%
47 100%
45 100%
Andel avgångselever med behörighet till gymnasieskolans högskoleförberedande program är 2016 densamma som andelen med
behörighet till yrkesgymnasium. Det indikerar att de elever som
lyckas med kärnämnena, normalt även får godkänt i övriga ämnen.
Statistiken bekräftar också att de elever som missar något kärnämne, ofta saknar betyg i flera ämnen.
Antalet avgångselever har över tid varierat mycket mellan enskilda år, men det har alltid varit en relativt sett liten elevgrupp.
Det ger en tydlig påverkan på betygsstatistiken för avgångselever
mellan åren, eftersom en enskild elev utgör en så stor andel av den
totala gruppen.
Diagram 6. Betygsutveckling hos gruppen avgångselever
vid regionskolorna 2016.
ht 14
vt 15
ht 15
vt 16
30
25
20
15
10
5
0
Minst E i tsp
Minst E i sv
Minst E i en
Minst E i ma
Diagrammet redovisar betygsutvecklingen i antal elever som nått minst betyget E inom varje
ämne för de elever i avgångsklassen 2016 som var inskrivna höstterminen 2014 och under
hela den redovisade perioden.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
63
Specialskola
Diagrammet visar terminsbetygen i de fyra ämnena teckenspråk,
svenska, engelska och matematik över de fyra senaste terminerna
för den grupp avgångselever som lämnade specialskolan i juni
2016. Av diagrammet framgår att gruppen avgångselever 2016
har haft en gradvis förbättring av kunskapsresultaten i svenska,
engelska och matematik från höstterminen 2014 fram till avgångsbetyget vårterminen 2016. Detta är en vanlig förekommande trend
hos de senaste årens avgångsklasser. Då antalet avgångselever är så
få kan enskilda elever få ett stort genomslag på statistiken vilket är
fallet med ämnet teckenspråk som visar på ett avvikande mönster.
Tvåspråkighet
Specialskolan ska tillhandahålla en utbildning motsvarande den i
grund- och grundsärskolan samt, inom ramen för denna utbildning,
även ge de elever som har behov av svenskt teckenspråk tillgång till
en tvåspråkig undervisning och språkmiljö. Specialskolan för elever
som är döva eller har hörselnedsättning erbjuder en miljö som ger
möjlighet att utveckla teckenspråk i samspel med jämnåriga och få
undervisning på svenskt teckenspråk eller svenska. Respekten för
båda språken är viktig. I situationer där alla ska ha möjlighet att
vara delaktiga blir teckenspråket det gemensamma kommunikationsspråket.
I syfte att stärka elevernas språkutveckling arbetar specialskolorna bland annat utifrån ett dokument med konkreta riktlinjer,
som ska leda till ett respektfullt språkklimat vid skolan och att alla
elever får möjlighet att utveckla två språk. Inom samtliga specialskolor samarbetar också lärare med kompletterande språkkompetenser och man säkerställer att undervisningsspråken anpassas till
elevernas kunskapsinhämtning.
Tabell 45. Antal avgångselever med minst betyg E i svenska
och teckenspråk vid regionskolorna.
2016
2015
2014
Antal avgångselever i betygsstatistik
34
47
45
Avgångselever med minst betyg E
i svenska och teckenspråk
19
31
32
I tabellen anges antalet elever som läst både svenska och teckenspråk samt hur många av
dessa som uppnått minst betyget E i båda ämnena.
64
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialskola
Andelen avgångselever som läst både svenska och teckenspråk och
som nått minst betyget E i båda språken följer i stort utfallet när
det gäller andelen elever med fullständiga betyg och gymnasiebehörighet. Eftersom elevgruppen är så liten och man jämför olika
elevgrupper mellan åren, är det dock svårt att dra några slutsatser
av detta.
Betygsresultat i Hällsboskolorna
Diagram 7. Avgångselever vid Hällsboskolorna
med fullständiga betyg 2009–2016.
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
Diagrammet visar andelen avgångselever med fullständiga betyg
vid varje enskilt år under perioden 2009 till 2016. 2015 är första
gången sedan myndigheten bildades som någon elev har lämnat
Hällsboskolorna med fullständiga betyg.
Tabell 46. Avgångselever med behörighet till gymnasieskolan, vid Hällsboskolorna.
2016
2015
2014
Antal Andel Antal Andel Antal Andel
Avgångselever med behörighet till gymnasieskolans
högskoleförberedande program
1
17%
3
19%
1
33%
Avgångselever med behörighet till gymnasieskolans
yrkesförberedande program
1
17%
3
19%
1
33%
Avgångselever utan behörighet
5
83%
13
81%
2
67%
Summa avgångselever i betygsstatistik
6 100%
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
16 100%
3 100%
65
Specialskola
Andel avgångselever med behörighet till gymnasieskolans högskoleförberedande program är 2016 densamma som andelen med
behörighet till yrkesgymnasium.
Antalet avgångselever har över tid varierat mycket mellan enskilda år, men det har alltid varit en liten elevgrupp. Det ger en tydlig
påverkan på betygsstatistiken för avgångselever mellan åren, eftersom en enskild elev utgör en så stor andel av den totala gruppen.
Diagram 8. Betygsutveckling hos gruppen avgångselever
vid Hällsboskolorna 2016.
ht 14
vt 15
ht 15
vt 16
6
5
4
3
2
1
0
Minst E i sv
Minst E i en
Minst E i ma
Diagrammet redovisar betygsutvecklingen i antal elever som nått minst betyget E inom varje
ämne för de elever i avgångsklassen 2016 som var inskrivna höstterminen 2014 och under
hela den redovisade perioden.
Diagrammet visar terminsbetygen i de tre ämnena svenska, engelska och matematik över de fyra senaste terminerna för den grupp
avgångselever som lämnade specialskolan i juni 2016.
66
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialskola
Åtgärder som vidtagits
för att fler elever ska nå
kunskapskraven och övrig
kvalitetsutveckling inom
specialskolan
Ett antal åtgärder har vidtagits under de senaste åren i syfte att fler
elever ska nå kunskapskraven i specialskolan
Bland de åtgärder som vidtagits tidigare och bedöms ha haft
effekt på resultatet för 2016 kan nämnas en långsiktig satsning på
behöriga lärare som startades när de nya behörighetsreglerna beslutades. Det har bland annat inneburit att myndigheten möjliggör att
anställda lärare vidareutbildas till speciallärare under vissa förutsättningar. Under året har cirka 1/6 av de i myndigheten anställda
lärarna deltagit i speciallärarutbildning. Lärare kan uppfylla behörighetskraven men kan ändå sakna en viss spetskompetens, t ex
olika kunskapsnivåer i teckenspråk. Under 2015 har upphandling
gjorts för genomförande av kompetensutveckling i teckenspråk tillsammans med Stockholms universitet och nio medarbetare har påbörjat studierna under 2016 och beräknas vara klara under 2017.
Flera av myndighetens specialskolor har tidigare år deltagit i
den av Skolverket anordnade satsningen Matematiklyftet. Matematiklyftet är en fortbildning i didaktik för lärare som undervisar
i matematik. Syftet är att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Fortbildningen
sker genom kollegialt lärande. Utifrån specialskolans förutsättningar har myndigheten, i linje med Matematiklyftet, tillsammans
med Stockholms universitet initierat ett lärardrivet FoU-arbete med
fokus på teckenspråkig tvåspråkig matematik och NO-undervisning. Vad detta innebär i undervisningspraktiken när tvåspråkighet i en klassrumsinteraktion uppmuntras och utvecklas har varit
huvudfrågan. Det har handlat om att skapa arbetsformer för en
lärardriven skolutveckling och undersöka och utveckla teckenspråkig tvåspråkig dialog i matematik och NO-undervisningen i syfte
att höja resultaten. Tre skolor har deltagit under 2016.
Flera av myndighetens specialskolor deltar i den av Skolverket anordnade satsningen Läslyftet. Läslyftet är en fortbildning i
språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare och bygger på kollegialt
lärande. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen.
Med anledning av ett regeringsbeslut kring användningen av
frekvensutrymmet för radioöverföring har myndigheten under året
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
67
Specialskola
tagit fram ett underlag till upphandling av hörteknik för specialskolan och övriga verksamheter. Beslutet innebär att det frekvensutrymme som merparten av myndighetens trådlösa mikrofoner använder idag inte längre blir möjlig att använda från om med 2018
då reglerna träder i kraft. Genom uppgraderingen av hörtekniken
ökas också likvärdigheten, en likvärdig hörteknik ger en förbättrad
tillgänglighet.
Det långsiktiga arbetet med att processorientera myndigheten
har fortgått även under 2016 men det är svårt att härleda kortsiktiga effekter på elevnivå. Inom ramen för den processorganisation
som infördes under 2014 sker ett utvecklingsarbete för att ge varje
elev förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Organisationen innebär att en processägare har ansvaret för
att utveckla området specialskola. Arbetet sker tillsammans med
en processledningsgrupp med representation från samtliga avdelningar.
Myndigheten har under året fokuserat sitt arbete på trygghet,
måluppfyllelse, studiero och kommunikation och fastställt fyra
processer under året. Tre bygger på att följa elevers kunskapsutveckling och den fjärde handlar om att hantera trakasserier och
kränkande behandling.
Skolorna har arbetat med att etablera den sedan tidigare fastställda processen Arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram. Processen tydliggör elevhälsans och specialpedagogers roll och deras samordning med pedagogerna. Med syfte att
få en likvärdig specialskola har samtliga skolor ändrat sitt arbetssätt och har nu en bättre struktur att följa eleverna.
Parallellt med processarbetet fortsätter det systematiska kvalitetsarbetet inom specialskolan. Det systematiska kvalitetsarbetet
syftar till likvärdighet mellan skolorna och bygger på att myndigheten identifierat och arbetar med att skapa en samsyn kring olika utvecklingsområden. Under året har myndigheten tagit fram en plan
som beskriver hur arbetet med att stärka dessa områden ska gå till.
Planen utgår från att lära av det som inte fungerar så att eleverna
ska lyckas bättre i sitt lärande. I det systematiska kvalitetsarbetet
har, under 2016, även ingått att hantera de påpekanden myndigheten fick i Skolinspektionens prioriterade tillsyn under vintern
2015/2016. Myndigheten har under året åtgärdat och fått godkänt
när det gäller Skolinspektionens samtliga påpekanden.
Myndigheten har en strategisk lokalförsörjningsplan och ser
löpande över lokalbehovet ur ett kvalitets- och effektivitetsperspektiv. Skollokalerna är en viktig faktor när det gäller att skapa
en tillgänglig lärmiljö för elevgrupperna och under de senaste åren
har omlokalisering av flera skolor skett. Under 2016 genomfördes
68
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialskola
en undersökning för att följa upp de flyttar av specialskolorna som
genomfördes 2013 och 2015. Undersökningen hade som syfte att
visa på de utmaningar som kvarstår i samband med flyttarna och
som myndigheten arbetar vidare med. Det övergripande resultatet
av undersökningen visar att i de skolor som har gjort lokalförändringar så trivs en övervägande majoritet av eleverna i sina lokaler.
Elevutvecklingen totalt
i specialskolan
Tabell 47. Totalt antal elever i specialskolans verksamhet.
2016
2015
2014
640
553
502
49
49
40
439
405
426
1 128
1 007
968
Inskrivna elever
Deltidselever
Elever inom teckespråk för syskon
och barn till föräldrar som är döva
Totalt
Utöver de elever som är inskrivna i specialskolan, finns också ett
antal andra elever i verksamheten. Det handlar främst om teckenspråksundervisning för syskon och barn till föräldrar som är döva,
där undervisningen i möjligaste mån integreras med övrig verksamhet av både effektivitets- och kvalitetsskäl.
Dessutom finns ett antal elever i verksamheten på deltid. Det rör
sig om elever där det finns avtal med hemkommunen om deltidsvistelse i specialskolan i syfte att erbjuda eleverna individuella
lösningar med inkluderande och flexibel lärmiljö, som ökar deras
möjligheter att klara kunskapskraven.
Specialskolorna arbetar med en gemensam process för deltidsutbildning. Den fokuserar till stor del på samarbete mellan pedagogerna i specialskolan och hemkommunen.
Målen för utbildningen är att:
• eleverna erbjuds individuella lösningar så att deras möjligheter
att nå kunskapskraven ökar.
• eleven har stärkt sin identitet och självkänsla samt fått en ökad
hörselmedvetenhet.
• lärmiljön i specialskolan är inkluderande och flexibel.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
69
Specialskola
Vid sidan av detta pågår också försöksverksamhet med nätbaserad
undervisning i teckenspråk vid en regionskola som komplement
till deltidsutbildningen. Vid årets slut omfattade den 20 (10) elever
i två grupper. Grupperna erbjuds en lektion per vecka i form av
interaktion via webbkamera.
Tabell 48. Antal ansökningar till specialskolan.
2016
2015
2014
82
99
78
Ansökningar till nationella skolor
115
145
93
Totalt
197
244
171
Ansökningar till regionskolor
Tabellen redovisar antalet ansökningar under respektive kalenderår.
Antalet ansökningar till specialskolorna har minskat lite under året
efter ett antal år med kraftiga ökningar.
70
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialskola
Boende och fritid för
specialskolans elever
Prestationer
Tabell 49. Boendeelever vid specialskolorna.
2016
2015
2014
Antal Andel Antal Andel Antal Andel
Flickor
34
44%
33
39%
38
44%
Pojkar
43
56%
51
61%
48
56%
Totalt antal boendeelever
77 100%
84 100%
86 100%
Boende är en service och ett stöd till de elever som på grund av avstånd annars inte hade fått tillgång till specialskolan. Fördelningen
av pojkar och flickor följer den fördelning som finns i specialskolan
i stort.
Tabell 50. Kostnader för boende och fritid och per boendeelev.
Kostnader i boende och fritid
Kostnader i boendet totalt, tkr
Antal elever som omfattas
Kostnad per boendeelev, tkr
2016
2015
2014
90 862
96 587
111 569
77
84
86
1 180
1 150
1 297
Kostnaderna totalt för boendet har minskat med sex procent,
samtidigt som antalet boendeelever minskat. Kostnaden utslaget
per elev har ökat tre procent. Antalet boendelever har minskat flera
år i rad. Kostnaderna i boendet påverkades 2014 och även till viss
del 2015 av Åsbackaskolans flytt från Gnesta och avveckling av de
elevboenden som fanns där.
Fritidsaktiviteter
SPSM har ansvar för att arrangera fritidsaktiviteter för de elever
som bor vid skolornas elevhem. Fritidsutbudet varierar till innehåll
och form beroende på elevernas önskemål och utbud på orten. Syftet med fritidsaktiviteterna är, förutom avkoppling, att eleverna får
möjlighet till en meningsfull fritid, lär sig ta ansvar samt utvecklar
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
71
Specialskola
sin sociala kompetens. Eleverna får möjlighet att välja och utforma
sina fritidsaktiviteter utifrån sina individuella förutsättningar och
detta sker i samverkan med föräldrarna. Fritidsaktiviteterna ordnas
i egen regi eller i samverkan med lokala föreningar i kommunen.
Vanligtvis är det idrottsaktiviteter som står till buds för barn och
ungdomar, men även vissa kulturella aktiviteter är aktuella. Skolan följer upp elevernas fritidsaktiviteter och hälsa på individnivå i
utvecklingssamtal, med föräldrar och vid personalmöten. En aktiv
och meningsfull fritid skapar gemenskap bland eleverna och ger
också en extra dimension i utvecklingen av elevernas tvåspråkighet
och den teckenspråkiga miljön för de elever som behöver det.
Kvalitetsutveckling inom
boende och fritid
Sedan flera år arbetar boendeverksamheten efter fastställda nationella mål. Utgångspunkten är att barnens bästa alltid ska komma
i främsta rummet. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse
med grundläggande demokratiska värderingar och var och en som
verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för den gemensamma miljön.
Det finns en nationell policy för boendeverksamheten. Där anges
att myndighetens arbete med boendeverksamheten ska leda till
• kontinuitet i relationer och kommunikation
• fungerande in-, över- och utskolning
• ansvar och delaktighet för vårdnadshavare
• samverkan boende – hem – undervisning.
Genom exempelvis demokratimöten och husmöten arbetar
elevhemmen med att lära barnen hur demokrati fungerar. Där får
barnen och ungdomarna lära sig att behandla alla lika och att respektera varandra.
Flera specialskolor erbjuder läxläsning i anslutning till skoltid för
elever som så önskar. Detta sker i samarbete mellan berörda lärare
och elever. Det innebär en medveten planering där elever som går
i samma årskurs sitter tillsammans i elevhemmet och arbetar med
läxläsning. Elevernas kunskapsutveckling har stärkts när de arbetat
tillsammans och delat med sig av sina egna kunskaper.
Med stöd av tekniken har eleverna kontakt med vårdnadshavare.
Elevhemmen har tillgång till internetbaserad kommunikation vilket
gör att elever och vårdnadshavare kan få kontakt vid behov.
72
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialskola
Kontakten med vårdnadshavare är en viktig del i det dagliga arbetet med barnen. Barn och vårdnadshavare ska känna sig välkomna
till elevhemmen och delaktiga i den verksamhet och de beslut som
berör barnen. Därför eftersträvar myndighetens boendeverksamhet
en bra relation och en öppen dialog. Personalen gör hembesök för
att få träffa barn och vårdnadshavare i deras hemmiljö. Utvecklingssamtalen, som genomförs gemensamt med skola, boende och
vårdnadshavare, ska leda till en gemensam målsättning och synliggöra elevers och vårdnadshavares möjlighet att påverka verksamheten.
Elevhemmen har genomgående under ett flertal år fått höga betyg av elever och vårdnadshavare i olika utvärderingar som genomförts, exempelvis i samband med det systematiska kvalitetsarbetet.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
73
Statliga stöd och bidrag
Ur instruktionen:
  4 § Myndigheten ska bistå de huvudmän som svarar för verksamheten med särskilda omvårdnads-
insatser för elever som går en sådan Rh-anpassad utbildning som avses i 15 kap. skollagen
(2010:800) med administrativa tjänster i samband med att hemkommuner och hemlandsting
betalar ersättning för vissa kostnader för eleverna till dessa huvudmän enligt 15 kap. 40 § skollagen.
10 § Myndigheten ska administrera statliga stöd och bidrag enligt särskilda bestämmelser eller
särskilda beslut. Myndigheten ska också följa upp och utvärdera de insatser för vilka statliga
stöd och bidrag har lämnats.
Inom statliga stöd och bidrag redovisas prestationer enligt nedan.
Dessutom redovisas effekter inom verksamheten och även viss
övrig information.
Prestationer:
• Handläggning av respektive anslag, nedlagd tid.
• Uppföljning av respektive anslag, nedlagd tid.
• Verksamhetsbesök, antal.
• Beslut, antal och utbetalt belopp.
74
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statliga stöd och bidrag
Tabell 51. Ramanslag och förbrukat anslag.
2016
2015
2014
Ram
14 004
14 004
14 004
Förbrukat
13 671
13 521
12 978
12 916
755
12 837
684
12 364
614
Ram
67 702
70 000
70 000
Förbrukat
57 323
60 110
61 127
Ram
150 465
139 700
134 064
Förbrukat
150 465
139 700
134 053
19 837
54 624
74 753
1 251
21 582
56 131
59 951
2 063
24 669
58 839
48 245
2 300
Ram
19 525
19 5251
17 525
Förbrukat
17 621
16 626
17 446
12 610
5 011
11 795
4 831
12 145
5 301
Ram
153 6062
154 910
157 564
Förbrukat
153 519
155 330
156 387
144 447
5 492
3 580
146 537
5 493
3 300
146 960
5 500
3 277
Föräldrautbildning i teckenspråk (15:1:5)
– varav till utbildningsanordnare (ap 4.1)
– varav till deltagare (ap.4.2 och ap. 5)
Omvårdnadsinsatser (16:1:6 ap.1)
Särskilda insatser på skolområdet (16:1:6 ap.3)
– varav till Regionala utbildningsinsatser
– varav till Särskild undervisning på sjukhus
– varav till Utvecklingsprojekt
– varav till Mellanåret
Bidrag till vissa studier (16:1:11 ap.1)
– varav till studerande inom folkbildningen och kommunal vuxenutbildning
– varav till elever inom Särskild utbildning för vuxna
Särskilt utbildningsstöd (16:1:15 ap.1)
– varav till Folkhögskolor
– varav till Universitet och högskola
– varav till Synskadades Riksförbund (SRF)
1. Anslaget 16:1:11 (bidrag till vissa studier) hade, enligt regleringsbrevet 2015, en ram på 19 525 tkr. Det disponibla
beloppet är mindre än det anslagsbeloppet som framgick i regleringsbrevet på grund av att man hade utnyttjat en
anslagskredit på 379 tkr under 2014. Således är det disponibla beloppet 19 146 tkr.
2. Anslaget 16:1:15 (särskilt utbildningsstöd) hade, enligt regleringsbrevet 2016, en ram på 153 606 tkr. Det disponibla
beloppet är mindre än det anslagsbeloppet som framgick i regleringsbrevet på grund av att man hade utnyttjat en
anslagskredit på 420 tkr under 2015 . Således är det disponibla beloppet 153 186 tkr
SPSM fördelar bidrag som syftar till att undanröja hinder och göra
det möjligt för personer med funktionsnedsättning, och ibland
deras anhöriga, att studera och i förlängningen bli fullt delaktiga
i samhällslivet. Flera av myndighetens anslag räcker inte till full
kostnadstäckning för de redovisade behov som de bidragssökande
söker bidrag för. Detta innebär att myndigheten ibland måste prioritera mellan ansökningarna eller minska det beviljade beloppet för
samtliga bidragsmottagare.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
75
Statliga stöd och bidrag
Anslaget omvårdnadsinsatser är det bidrag där myndigheten inte
fördelat hela anslaget och anledningen till att omkring 10 miljoner kronor av den tilldelade ramen ej använts har flera orsaker. En
orsak är att huvudmännen har redovisat ett överskott, främst på
grund av lägre personalkostnader. Huvudmännen har angett att
tjänster som är vakanta, på grund av sjukskrivningar och föräldraledigheter, i många fall inte har tillsatts med vikarier. Orsaken till
detta är att man upplever det som svårt att introducera ny personal
för kortare tid för dessa ungdomar. En annan orsak är ersättning
från kommun och landsting som påverkar utfallet för statsbidraget. För de elever som tillkommit senare under året uppkommer ett
överskott i ersättningen vilket inte utbetalas till de huvudmän som
redovisar ett totalt överskott av bidrag och ersättningar. De senaste
åren har också elevunderlaget sjunkit.
För bidraget Särskilt utbildningsstöd (16:1:15) till folkhögskolor har det redovisade behovet under flera år varit större än den
tilldelade anslagsramen vilket inneburit att bidraget täcker knappt
80 procent av folkhögskolornas redovisade kostnader. Folkhögskolorna har svårigheter att minska kostnaderna. En konsekvens
kan vara att kvaliteten i stödet till deltagarna sänks, vilket i förlängningen kan medföra att skolorna inte anser sig kunna ta emot
personer med omfattande funktionsnedsättningar.
Det pågår sedan 2015 en regeringssatsning inom folkbildningen
som sträcker sig fram till 2019 och där Folkbildningsrådet har
tilldelat folkhögskolorna 3 000 nya folkhögskoleplatser. Satsningen
ska ge unga personer utan slutbetyg från gymnasiet möjlighet att
läsa vidare på folkhögskola. Bland de studerande som inte lyckas
få slutbetyg finns troligtvis en större andel personer med dyslexi
och neuropsykiatriska diagnoser (NPF) än i befolkningen i övrigt.
Samtidigt som folkhögskoleplatser ökar har anslaget för särskilt
utbildningsstöd minskat med 1 300 tkr jämfört med 2015. I flera år
har folkhögskolorna inte fått full täckning för sina utgifter för extra stöd till deltagare med funktionsnedsättning. Myndigheten ser
en risk i att den satsning regeringen har gjort inte får avsedd effekt
eftersom den inte når de studerande som är i behov av stöd.
Myndighetens stödinsatser som fördelas via statsbidrag kan beviljas till insatser eller studerande inom flera olika skolformer vilket
framgår i tabell 52.
76
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statliga stöd och bidrag
Tabell 52. Anslagen fördelade på skolformer.
Anslag
Förskola
Obligatoriska
Gymnasieskolformer och gymnasiesärskola
Föräldrautbildning i teckenspråk
(15:1:5)
Vuxenutbildning
•
Omvårdnadsinsatser
(16:1:6 ap.1)
•
Särskilda insatser på skolområdet
(16:1:6 ap.3)
•
•
•
•
Bidrag till vissa studier
(16:1:11 ap.1)
•
Särskilt utbildningsstöd
(16:1:15 ap.1)
•
Prestationer
Beslut utifrån ansökningar och påföljande utbetalningar är de prestationer som redovisas nedan. Mottagare av statsbidrag är skyldiga att inkomma med redovisning av hur bidraget använts. Redovisningarna granskas och kan föranleda korrigeringar av tidigare
beslut om det visar sig att bidraget inte använts som det var avsett.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
77
Statliga stöd och bidrag
Tabell 53. Antal ansökningar, beslut och beviljade belopp.
Anslag
2016
2015
2014
Antal
Belopp
(tkr)
Antal
Belopp
(tkr)
Antal Belopp
(tkr)
Föräldrautbildning i teckenspråk
Ansökt
5
15 595
5
15 059
5
14 098
– Anslag 15:1:5
Beviljat
5
13 477
5
13 615
5
13 490
Ansökt
–
–
–
–
–
–
– Anslag 16:1:6 ap.1
Beviljat
6
2
63 060
4
63 696
4
67 282
Särskilda insatser på skolområdet
Ansökt
385
384 965
378
– Anslag 16:1:6 ap.3
Beviljat
207 150 818
3
211
Bidrag till vissa studier
Ansökt
686
28 800
783
32 663
756
33 788
– Anslag 16:1:11 ap.1
Beviljat
571
17 621
574
16 626
667
17 446
6
174 683
138
–
143
155 330
136 155 737
1
Omvårdnadsinsatser
5
Särskilt utbildningsstöd
Ansökt
161
187 020
– Anslag 16:1:15 ap.1
Beviljat
149
153 658
154
415 252
284 341 894
4
178 134 120
139 634
1. Bidraget till omvårdnadsinsatser ansöks inte på samma sätt som övriga bidrag, utan beslutet baseras på en förhandling
mellan huvudmännen och myndigheten där kostnadsnivåer och verksamhetens innehåll diskuteras. Bidraget avtalas
sedan om i en överenskommelse mellan parterna.
2. Under 2016 har två tilläggsansökningar inkommit från två av huvudmännen
3. Summan för beviljat belopp exkluderar 11 beviljade ansökningar med ett totalbelopp på 4 976 tkr.
De 11 ansökningarna avser år 2017, men projekten startade under hösten 2016 och tidiga beslut och utbetalningar
genomfördes därför i december 2016.
4. Summan för beviljat belopp exkluderar nio beviljade ansökningar med ett totalbelopp på 3 258 tkr.
De nio ansökningarna avser år 2016, men projekten startade under hösten 2015 och tidiga beslut och utbetalningar
genomfördes därför i december 2015.
5. Anslaget särskilt utbildningsstöd är fördelat på tre bidrag. Summan av antal ansökningar 2016 består av 122
ansökningar från folkhögskolor, 23 ansökningar om utvecklingsprojekt, 15 från Universitet och högskola och en
ansökan är från SRF. Det ansökta beloppet som redovisas i tabellen avser bidragsgrundande kostnader för samtliga.
För de bidrag som sökts av folkhögskolor har beloppet justerats utifrån det lönetak som myndigheten har fastställt
gällande vissa tjänster. Det faktiskt ansökta beloppet är alltså högre.
6. I motsvarande tabell i årsredovisningen 2015 redovisades inte utvecklingsprojekten i anslaget för särskilt
utbildningsstöd. Detta har korrigerats i tabellen ovan i uppgifterna om antal ansökt och beviljat för 2015.
Det totalt beviljade bidraget för vissa av statsbidragen kan skilja sig
från det belopp som faktiskt förbrukats av anslaget. När det gäller
bidraget för omvårdnadsinsatser (16:1:6) förhandlar myndigheten
varje läsår fram en överenskommelse med huvudmännen om kostnaderna för elevhemmet och omvårdnad i elevhemmet samt för habilitering. Bidraget till omvårdnadsinsatser kan justeras under året
på grund av att elevantalet ökar eller minskar vilket leder till att det
faktiska belopp som förbrukas av anslaget förändras. Myndigheten
administrerar dessutom ersättning till omvårdnadshuvudmännen
från hemkommun för elevhem och omvårdnad i elevhemmet samt
hemlandsting för habiliteringen. Ersättningen från respektive part
motsvarar en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna för respektive verksamhet. SPSM räknar ut den genomsnittliga kostnaden
78
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statliga stöd och bidrag
för bidraget och ersättning gällande omvårdnadsinsatserna. I tabellen ovan går det att utläsa att det har tillkommit två ansökningar
jämfört med föregående år men det är två tilläggsansökningar från
två redan befintliga huvudmän. Tilläggsansökningarna beror på
sent elevintag och ökade kostnader på grund av utrustning som
gått sönder.
För statsbidraget till teckenspråksutbildning för föräldrar redovisas i detta avsnitt enbart prestationerna gällande den del
av bidraget som fördelas till utbildningsanordnarna. Den del av
bidraget som går till kursdeltagarna handläggs av Centrala studiemedelsnämnden (CSN). I enlighet med bidragets förordning (SFS
1997:1158, 12 §) har myndigheten i början av året informerat
berörda intresseorganisationer om vilka utbildningsanordnare som
avser att tilldelas beslut.
För att ge folkhögskolorna möjlighet att utveckla sin verksamhet
för deltagare med olika funktionsnedsättningar har myndigheten
medverkat till nätverk för folkhögskolornas personal. I nätverken
ingår även representanter för intresseorganisationer. SPSM har
under 2016 sammanlagt betalat ut 131 tkr till sex nätverksträffar.
Representanter från myndigheten medverkade vid två av dessa träffar. SPSM kommer inte i fortsättningen att fördela medel till dessa
nätverk då det bedöms att ligga utanför myndighetens uppdrag.
Utöver de anslag som SPSM tilldelats i regleringsbrevet har
myndigheten även i uppdrag att administrera Folkbildningsrådets
förstärkningsbidrag till folkhögskolorna. Förstärkningsbidraget administreras i samma ansökan och redovisning som bidraget särskilt
utbildningsstöd.
Statsbidragen har under 2016 tagit ungefär 11 600 arbetstimmar
i anspråk. Inkluderat i detta är uppföljningen av statsbidragen som
har tagit cirka 2 500 arbetstimmar i anspråk vilket motsvarar drygt
20 procent av den totala arbetstiden. Den totala tid som lagts på
hanteringen har minskat med knappt 600 timmar sedan föregående
år och det fördelar sig jämnt mellan tid som lagts på hantering och
uppföljning av de aktuella statsbidragen.
Tabell 54. Tid för hantering och uppföljning av respektive anslag.
Anslag
2016
2015
2014
Föräldrautbildning i teckenspråk (15:1:5)
13%
7%
8%
Omvårdnadsinsatser (16:1:6 ap.1)
14%
20%
8%
Särskilda insatser på skolområdet (16:1:6 ap.3)
48%
35%
40%
Bidrag till vissa studier (16:1:11 ap.1)
11%
18%
19%
Särskilt utbildningsstöd (16:1:15 ap.1)
14%
20%
25%
Totalt
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
100% 100% 100%
79
Statliga stöd och bidrag
Den systematiska uppföljningen i syfte att kontrollera att bidragen
har använts rätt ekonomiskt och innehållsmässigt utgörs i huvudsak av de redovisningar som bidragsmottagaren måste skicka
till SPSM. Bidragsmottagarna redogör i dessa redovisningar för
hur bidraget har använts. Uppföljningen av de utbetalda bidragen
kan ske på olika sätt eftersom bidragen skiljer sig åt och det finns
olika behov av att följa upp eller granska. Inom vissa bidrag görs
fördjupade granskningar som syftar till att granska att bidraget
har använts enligt regelverket. Exempel på sådana fördjupade
granskningar kan vara utdrag från bidragsmottagarens bokföring,
revisorsintyg och extern granskning genomförd av en revisionsbyrå
i syftet att granska om huvudmannens inkomna redovisning överensstämmer med bidragsmottagarens bokföring. Andra typer av
uppföljningar inom vissa bidrag är att det görs en avstämning vid
halvårsskiftet för att stämma av hur mycket bidrag som hittills har
använts. En del av uppföljningarna fokuserar istället på deltagarens
uppfattning om verksamheten till exempel som den återkommande
kursutvärderingen som görs inom bidraget för föräldrautbildning i
teckenspråk.
Förutom det löpande uppföljningsarbetet som dels är av ekonomisk karaktär och dels har fokus på verksamheten så arbetar
myndigheten även med utvärderingar av bidragen. Utvärderingarna
syftar till att belysa om insatsen har fått den effekt som var tänkt.
De genomförs i form av punktinsatser där fokus skiftar från gång
till gång. Resultatet av utvärderings- och uppföljningsarbetet redovisas nedan under effekter inom respektive anslag.
Ett annat exempel på hur SPSM följer upp de verksamheter som
har fått bidrag är myndighetens verksamhetsbesök, som även är
ett prestationsmått. Verksamhetsbesök genomförs inom flertalet av
bidragen. Innehållet i besöken kan se lite olika ut beroende på vad
myndigheten bedömer vara av intresse att titta närmare på inom de
olika anslagen. Inom vissa bidrag väljs verksamheterna ut baserat
på vissa teman eller mot bakgrund av frågeställningar som uppkommit inom ramen för handläggningen av bidraget.
Verksamhetsbesök är en av de former som finns för att ta reda
på om bidragen använts på det sätt som avses. Andra kontakter
är nätverksträffar, referensgrupper och samverkan med skolans
huvudmän.
80
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statliga stöd och bidrag
Tabell 55. Antal verksamhetsbesök.
Anslag
2016
2015
2014
Föräldrautbildning i teckenspråk (15:1:5)
2
0
0
Omvårdnadsinsatser (16:1:6 ap.1)
6
7
1
69
23
26
Bidrag till vissa studier (16:1:11 ap.1)
0
0
1
Särskilt utbildningsstöd (16:1:15 ap.1)
3
3
9
80
33
37
Särskilda insatser på skolområdet (16:1:6 ap.3)
Totalt
Utöver verksamhetsbesöken som redovisats ovan för bidraget
till föräldrautbildning i teckenspråk genomförs årligen regionala
TUFF-möten hos utbildningsanordnarna. Syftet är samverkan mellan TUFF utbildningsanordnare och landstingen som ansvarar för
introduktionsutbildning i teckenspråk. Vid regionala TUFF-möten
deltar även anslagsansvarig och eller sakkunnig inom TUFF.
När det gäller omvårdnadsinsatser vid Rh-anpassad utbildning
har myndigheten under året följt upp verksamheterna med tre
av huvudmännen via vardera ett verksamhetsbesök. Under dessa
besök har SPSM fört en dialog om verksamheternas insatser samt
kostnaderna för innevarande läsår. Även huvudmännens planer till
utveckling inför kommande läsår har tagits upp. Hos den fjärde
huvudmannen gjordes tre besök under året där parterna har haft
en dialog om en kommande flytt av utbildningen, elevhemmet samt
habiliteringen. Dialogen gällde även huvudmannens behov av att
förbättra kvaliteten och samverkan i elevhemmet. Samtliga dessa
besök finns medräknande i tabellen ovan.
Beträffande bidraget till vissa studier (16:1:11) beviljas bidraget
till enskilda studerande och deltagare. Myndigheten gör inga uppföljningar riktat till enskilda deltagare
Effekter
I följande avsnitt presenteras en samlad bedömning av respektive
bidrags effekter baserat på de uppföljningar och utvärderingar som
genomförts. I förekommande fall redovisas också effektmått.
Anslag 15:1:5 – Föräldrautbildning i teckenspråk
Myndigheten fördelar anslaget enligt förordningen (SFS
1997:1158) om statsbidrag till teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF). Utbildningen anordnas för föräldrar till barn
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
81
Statliga stöd och bidrag
som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation. Statsbidrag får beviljas till anordnarna av utbildningen och kursdeltagarna. Bidrag till kursdeltagare beslutas av CSN.
Bidrag till utbildningen (ap.4.1)
Utbildningsanordnare som önskar genomföra TUFF enligt förordningen kan ansöka om medel för detta hos SPSM. Bidraget
finansierar utbildningsanordnarnas alla kostnader för utbildningen.
Bidraget är således en förutsättning för att utbildningen ska kunna
erbjudas till ett antal föräldrar och vårdnadshavare, vars barn
behöver teckenspråk för sin kommunikation. Antalet deltagande
föräldrar och antal kurstimmar är myndighetens effektmått för
bidraget.
Ett ökat deltagarantal är positivt utifrån myndighetens perspektiv, eftersom det innebär att fler föräldrar förbättrar förutsättningarna att kommunicera med sina barn. Att ge barn teckenspråk är
ett sätt att leva upp till artikel 21 om yttrandefrihet och åsiktsfrihet
i funktionhinderskonventionen samt artikel 24 att erkänna och
främja användning av teckenspråk.
Tabell 56. Antal deltagande föräldrar och antal kurstimmar fördelat på kön.
Deltagare
2016
Antal
2015
Kurstimmar
Antal
2014
Kurstimmar
Antal
Kurstimmar
Kvinnor
265
8 337
302
9 150
273
8 473
Män
171
5 330
185
5 998
178
5 886
Totalt
436
13 687
487
15 148
451
14 359
TUFF har under året bedrivits vid fem folkhögskolor i landet.
Sammanlagt har 436 föräldrar deltagit i utbildning. Vissa kan ha
gått flera kurser under året, och tabellen visar antalet unika individer som deltagit per år samt hur många kurstimmar som genomförts. Av de deltagande föräldrarna är cirka 60 procent kvinnor.
Tabellen visar att antalet föräldrar som går utbildning ligger
förhållandevis stabilt.
Myndigheten genomför en årlig kursuppföljning där deltagarna
får svara på frågor om kursen. Uppföljningen är avsedd att ge
en bild av vilken nytta deltagarna uppfattar att de haft av kursen.
När det gäller hur nöjda sammantaget kursdeltagarna har varit de
senaste åren med kursen så har det genomsnittliga resultatet varit
8,7 utifrån en tiogradig skala.
82
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statliga stöd och bidrag
Bidrag till kursdeltagare (ap.4.2)
Bidraget till kursdeltagare som deltar i TUFF utgörs av en ersättning för förlorad arbetsinkomst samt reseersättning för vissa resor
i samband med utbildningen. Under flera år har förhållandevis få
föräldrar använt möjligheten till ersättning från CSN. Många deltar i utbildningen utan att söka ersättning. Bidraget har beviljats till
159 föräldrar under året. Det är cirka en tredjedel av föräldrarna
som deltagit i TUFF som har fått ersättning från CSN.
Tabell 57. Antal individer som beviljats medel från bidraget fördelat på kön.
Kvinnor
Män
Totalt
2016
2015
2014
106
88
85
53
66
73
159
154
158
En större andel kvinnor än män ansöker om bidraget vilket även
motsvarar könsfördelningen på deltagarna i utbildningen.
Anslag 16:1:6 ap.1 – Omvårdnadsinsatser
Statsbidrag beviljas till huvudmän som driver omvårdnadsverksamheter vid gymnasieutbildning för elever med svåra rörelsehinder
(Rh-anpassad utbildning). Bidraget ska täcka kostnader för elevernas elevhemsplats och för omvårdnad i elevhemmet samt habilitering. Syftet är att medverka till att den enskilde eleven ges så goda
förutsättningar som möjligt att genomföra sina gymnasiestudier.
Myndigheten har inget effektmått för bidraget. Under 2015 och
2016 har SPSM formulerat ett vägledande dokument om kvalitet
för elevhemsverksamheten och som bifogats överenskommelsen för
läsåret 2016/2017 mellan huvudmännen och SPSM. Myndigheten
har under 2016 fortsatt att arbeta med att ta fram ett vägledande
dokument om kvalitet även för habiliteringsverksamheten i syfte
att tydliggöra kvalitetskraven som utgör grund för statsbidragsutbetalning. SPSM har även börjat ett arbete för att revidera verksamhetsuppföljningen som kommer att fortgå under 2017.
Myndigheten har i början av året tagit fram rapporten Elevprognos för Rh-anpassad utbildning i syftet att försöka bedöma
hur många elever som skulle kunna tänkas vara intresserade av att
ansöka till Rh-anpassad utbildning de kommande åren. Rapporten
visar att det är svårt att ställa en prognos om framtiden då det är
flera omvärldsfaktorer som förmodligen påverkar om presumtiva
ungdomar väljer att studera vid Rh-anpassad utbildning.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
83
Statliga stöd och bidrag
Läsåret 2013/2014 gjorde SPSM det möjligt för huvudmännen att
ansöka om utvecklingsmedel utöver den ordinarie verksamheten.
Tidigare kunde huvudmännen söka bidrag i ansökan för ordinarie
verksamhet för att på olika sätt utveckla verksamheterna. För att
bättre kunna göra en mer likvärdig bedömning av huvudmännens kostnader för den ordinarie verksamheten beslutade SPSM
att särskilja utvecklingsmedel utifrån uppställda kriterier. Läsåret
2015/2016 ansökte två huvudmän om utvecklingsmedel varav en
ansökan beviljades.
Umeå kommun blev beviljade utvecklingsmedel för läsåret
2015/2016 och de använde bidraget för att undersöka om habiliteringens kanaler för att informera om RgRh är tillräckliga eller om
de behöver förbättras. Kommunen önskade att få en ökad kunskap
om vilka möjligheter som finns för ungdomar med svåra rörelsehinder att välja att gå på gymnasiet på hemorten. Underlaget kan
bidra till att göra en prognos för hur antalet sökande till RgRh i
Umeå kommer att vara i framtiden. Kommunens insamling visar
att Rh-anpassad utbildning till stor del är känd både hos studieoch yrkesvägledare och personalen i habiliteringen i norra regionen. Antalet ungdomar som kan tillhöra målgruppen för att söka
till Rh-anpassad utbildning är mycket begränsad, endast 34 procent av hela målgruppen. Projektet visar att det är svårt att göra en
tillförlitlig prognos för antal sökande till RgRh med det kan antas
att antalet elever inte kommer att öka nämnvärt.
Myndigheten har under hösten 2016 anlitat revisionsbyrån
KPMG för att granska och ge förslag på en reviderad fördelningsmodell av anslaget. Detta för att förbättra den nuvarande fördelningsmodellen som är från år 2010. KPMG ska leverera en rapport
i början av första kvartalet 2017.
SPSM har idag ett digitalt systemstöd för majoriteten av myndighetens anslag när det gäller bidragshanteringen. Under hösten har
en förstudie inletts för att undersöka hur bidraget omvårdnadsinsatser skulle kunna hanteras i myndighetens digitala systemstöd.
Syftet med förstudien är att säkerställa om det fortsatta arbetet
med digitaliserad hantering är möjligt och att hanteringen blir
rättssäker och effektiv.
84
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statliga stöd och bidrag
Tabell 58. Antal avtalade elever inom habilitering och elevhem fördelat på anordnare.
Omvårdnadsverksamhet
Habilitering
Elevhem
2016/17
2015/16
2014/15
2016/17
2015/16
2014/15
Göteborg
32
34
38
22
21
19
Kristianstad
35
40
44
24
26
31
Stockholm
25
29
32
4
5
5
Umeå
18
15
20
9
9
10
Totalt
110
118
134
59
61
65
Under läsåret 2016/2017 har mottagarna av bidraget tagit emot
110 elever inom habiliteringen och 59 elever i elevhemmen. Könsfördelningen är 59 procent pojkar och 41 procent flickor både
inom elevhem och i habilitering.
Anslag 16:1:6 ap.3 – Särskilda insatser
på skolområdet, SIS
Enligt förordningen (SFS 1991:931) får statsbidrag beviljas till
skolhuvudmän för insatser av regional art i form av särskild undervisning på sjukhus (enligt 24 kap. 17 § skollagen 2010:800) och
regionala utbildningsinsatser. Inom samma anslag fördelar SPSM
även bidrag till utvecklingsprojekt inom skolväsendet och det så
kallade mellanåret för ungdomar med svår synskada, som är i behov av ett extra skolår före starten av gymnasial utbildning.
Regionala utbildningsinsatser
Bidrag till regionala utbildningsinsatser kan beviljas till merkostnader för undervisning och till särskilt stora kostnader för elevhälsa
eller andra elevstödjande åtgärder. Eftersom bidraget täcker en
mycket liten del av verksamheternas kostnader är det svårt att följa
upp vilka effekter just SPSM:s bidrag har. Myndigheten har i dagsläget inga effektmått för detta statsbidrag.
Verksamheterna som beviljats bidraget i år har nått 1127 elever.
Dessa elever är fördelade på 31 verksamheter som drivs av 19
skolhuvudmän. Verksamheterna är regionala då 42 procent av eleverna kommer från en annan kommun än den kommun som driver
verksamheten.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
85
Statliga stöd och bidrag
Tabell 59. Elever inom regionala utbildningsinsatser fördelat på hemkommun.
Elevgrupp
2016
Antal
2015
Andel
Antal
2014
Andel
Antal
Andel
Från anordnarens kommun
656
58%
668
62%
648
58%
Från annan kommun
471
42%
405
38%
477
42%
1 127
100%
1 073
100%
1 125
100%
Totalt
Av tabellen framgår att antalet elever i regionala utbildningsinsatser har ökat något sedan år 2015, och ligger nu på liknande nivå
som år 2014. Utifrån de inlämnade redovisningarna framgår att
andelen pojkar som deltar i de regionala utbildningsinsatserna är
58 procent och andelen flickor är 42 procent för 2016. Könsfördelningen har legat på ungefär 40 procent flickor och 60 procent
pojkar de senaste tre åren. Även andelen elever från annan kommun än anordnarkommunen ligger på en liknande nivå i jämförelse
med de senaste åren.
Under året har tre verksamhetsbesök gjorts vid regionala utbildningsinsatser som beviljats bidrag från anslaget. Behovet av
verksamhetsbesök hos regional utbildningsanordnare är begränsat
eftersom myndigheten för kontinuerliga dialoger med verksamheterna. Uppföljningsdialog sker både genom kontinuerliga kontakter
och vid myndighetens samverkan med skolans huvudmän.
Särskild undervisning på sjukhus
Bidrag beviljas till skolhuvudmän som bedriver särskild undervisning på sjukhus eller motsvarande institution för elever som
på grund av sjukdom under en längre tid inte kan delta i vanligt
skolarbete. Statsbidraget till sjukhusundervisning beviljades under
året till 37 skolhuvudmän med skolverksamhet inom somatisk
sjukvård, barn- och ungdomspsykiatri (BUP) och behandlingshem
knutna till BUP. Bidraget beviljas för kostnader för lärartjänster
inom sjukhusundervisningen.
SPSM administrerar statsbidrag till särskild undervisning på
sjukhus utifrån de inlämnade uppgifterna vid ansökningar och
redovisningar. I dessa uppgifter lämnar den sökande kommunen
beskrivningar av verksamheten och elevernas delaktighet vilka ligger till grund för bedömningen av bidraget. Vid ökat resursbehov
i form av lärartjänster sker alltid en dialog med huvudmannen om
orsakerna utifrån pedagogiska och specialpedagogiska behov.
Bidraget täcker merparten av verksamheternas lönekostnader för
undervisning och är i hög grad en förutsättning för verksamheten.
Genom verksamheten får elever undervisning under sin sjukhusvistelse. Antal elever och elevdagar är på så sätt effektmått för detta
86
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statliga stöd och bidrag
bidrag. Elev är i detta sammanhang unika individer, de räknas endast en gång även om de återkommer till verksamheten under året.
Elevdagar definieras som antal dagar som lärarledd undervisning
bedrivs med en elev.
Tabell 60. Elever och elevdagar fördelat på verksamhetsområde.
2016
Elever
Behandlingshem
2015
Elevdagar
Elever
2014
Elevdagar
Elever
Elevdagar
87
3 399
153
8 296
118
8 195
Barn- och ungdomspsykiatri (BUP)
1 649
28 807
1 638
24 973
1 605
26 302
Somatisk sjukvård
5 386
24 421
6 171
26 771
5 257
22 235
Totalt
7 122
56 627
7 962
60 040
6 980
56 732
Som framgår av tabellen har somatisk sjukvård fler elever men
i förhållande till Barn- och ungdomspsykiatrin, färre elevdagar.
Orsaken är att elever inom somatisk sjukvård vistas på sjukhuset
under kortare tidsperioder medan vårdtiden inom Barn- och ungdomspsykiatrin är längre. Antalet elever såväl som elevdagar har
minskat något under år 2016. Av eleverna kommer ungefär 51
procent från en annan kommun än den kommun som anordnar
sjukhusundervisningen. SPSM anordnar en konferens varje år där
skolledarna för sjukhusundervisning deltar. Årets konferens hade
30 deltagare. Konferensen är ett forum för dialog och utveckling för särskild undervisning på sjukhus. SPSM får möjlighet till
kontinuerlig kontakt och uppföljning av verksamheterna genom
konferensen. På årets konferens var fokus på de allmänna råd som
Skolverket tagit fram samt den kvalitetsgranskning som Skolinspektionen påbörjade under 2016.
Utvecklingsprojekt
Bidrag kan beviljas till utvecklingsprojekt och analyser som syftar
till att öka måluppfyllelsen eller öka kunskapen om olika pedagogiska arbetssätt för barn och elever med funktionsnedsättning.
Medel beviljas för projekt som bedöms vara utöver skolans ordinarie utvecklingsarbete. Bidraget täcker en större del av projektkostnaderna och tidigare uppföljningar har visat att bidraget har en
stor betydelse för att de aktuella utvecklingsinsatserna ska kunna
genomföras. Sammanlagt har 137 utvecklingsprojekt påbörjats eller genomförts under året med hjälp av bidrag från anslaget. Under
2016 har det funnits två ansökningsperioder för bidrag till utvecklingsprojekt. Orsaken till att SPSM öppnade upp för ett ytterligare
tillfälle under året att söka bidrag var att förskolan, utifrån en ny
skrivning i regleringsbrevet, numera är behöriga att söka bidrag för
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
87
Statliga stöd och bidrag
utvecklingsprojekt. Den extra ansökningsomgången genomfördes
under våren 2016 och var endast riktad till förskolan.
Tabell 61. Antal ansökningar och beviljade utvecklingsprojekt.
Antal
2016
2015
2014
Ansökningar
308
300
191
Beviljade
137
136
94
1
2
1. varav 103 ansökningar lämnades in under den extra ansökningsomgången riktat till förskolan
2. varav 50 ansökningar beviljades under den extra ansökningsomgången riktat till förskolan
Under en treårsperiod har det totala antalet ansökningar för utvecklingsprojekt ökat. Det kan konstateras att antalet ansökningar och
beviljade ansökningar inte ökat under 2016 åt trots en extra ansökningsomgång, dock har antalet ansökningar ökat med 61 procent
från 2014. Ur ett längre perspektiv kan vi se att både antalet lämnade ansökningar och beviljade ansökningar har ökat markant. Sedan
2010 har antalet inlämnade ansökningar om utvecklingsprojekt
ökat med 75 procent. Andelen beviljade ansökningar har ökat från
47 procent 2014 till 56 procent 2016. Ökningen sammanhänger
med strategiska informationsinsatser på regional och nationell nivå
för att göra verksamheten känd och efterfrågad. SPSM har under
våren 2016 genomfört riktade informations- och kommunikationsinsatser till förskolan inför den extra ansökningsomgången. Det
resulterade i att 103 ansökningar om utvecklingsprojekt lämnades
av förskoleverksamheter. De flesta projekt var inriktade på verksamheter där det finns barn i behov av språkstimulerande insatser eller
projekt där målgruppen är barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Under 2016 beviljades och påbörjades 50 projekt
inom förskolan.
Under 2016 har SPSM tagit fram en rapport där den geografiska
spridningen av beviljade och avslagna ansökningar kartlagts under
perioden 2005–2015. Syftet med kartläggningen var att identifiera
vilka kommuner och fristående skolhuvudmän i kommunen, som
inte söker eller beviljas SIS-medel för utvecklingsprojekt från SPSM.
Kartläggningen visar att ett trettiotal kommuner aldrig har beviljats medel under tidsperioden som kartläggningen omfattar, varav
18 inte sökt medel alls. Av dessa kan vi se att det framförallt är
mindre kommuner och skolhuvudmän som ligger i mindre kommuner som inte söker SIS-medel för utvecklingsprojekt. Kartläggningen visar även att friskolor både söker och beviljas medel i mindre
utsträckning än kommunala. Under våren 2017 kommer en riktad
kommunikationsinsats att genomföras för att informera om bidraget till de huvudmän som tidigare inte har sökt.
88
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statliga stöd och bidrag
En del av uppföljningen av utvecklingsprojekten har bestått av
verksamhetsbesök, nätverksträffar och spridningsseminarier. I vissa
fall har besöken även inneburit samtal med elever. Totalt har myndigheten gjort 66 verksamhetsbesök med 66 utvecklingsprojekt.
Utifrån verksamhetsbesöken kan vi se att projektägarna uppger
att de inte hade genomfört utvecklingsarbetet utan statsbidraget.
En framgångsfaktor är just att det finns avsatt tid i tjänster för att
fokusera på förändringsarbetet. Förändringarna i projekten har
skett i både miljö, förhållningsätt och bemötande. Flera av projekten har arbetat med att utveckla en tillgänglig lärmiljö, vilket har
lett till en positiv utveckling för verksamheterna och eleverna. Flera
av projekten har prövat nya arbetssätt och innehöll kompetenshöjningsinsatser i form av lärande samtal eller fortbildning.
Mellanåret
I myndighetens regleringsbrev anges att anslagsposten Särskilda
insatser på skolområdet får belastas med högst 2 300 tkr för stöd
till särskilt anordnad utbildning för ungdomar med svår synskada.
Utbildningen riktar sig till ungdomar vilka efter grundskolan behöver ett så kallat mellanår före starten av gymnasial utbildning.
Utöver bidraget får utbildningsanordnarna ersättning från
elevens hemkommun. Principen är att denna ersättning ska täcka
kostnader för undervisningen medan statsbidraget ska täcka kostnader för kost, logi och elevassistans.
Under 2016 har endast en utbildningsanordnare, Glimåkra folkhögskola, sökt och beviljats medel för mellanåret.
Tabell 62. Antal elever inom utbildningen för synskadade ungdomar
(mellanåret).
2016
2015
2014
Flickor
1
3
2
Pojkar
3
3
5
Totalt
4
6
7
2015 lade Ågesta folkhögskola ner verksamheten för mellanåret
och därmed finns endast en utbildningsanordnare som erbjuder den
här verksamheten. Under 2016 har sammanlagt fyra elever gått
utbildningen hos Glimåkra folkhögskola. Elevantalet har minskat
i antal över tre år, men gruppen är så liten att förändringen är svår
att analysera.
Tidigare utvärderingar och uppföljningar visar att utbildningen har
en positiv effekt på ungdomarnas upplevda självständighet.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
89
Statliga stöd och bidrag
Anslag 16:1:11 ap.1 – Bidrag till vissa studier
Enligt förordningen (SFS 2007:1345) får myndigheten lämna
bidrag för kost, logi, resor, samt bidrag per timme till enskilda
personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Bidrag kan
beviljas till personer över 18 år för studier vid folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller i studieförbund. Dessutom kan bidraget beviljas i form av timersättning till studerande inom Särskild
utbildning för vuxna. Syftet med statsbidraget är att ge personer
med funktionsnedsättningar och deras anhöriga ökade ekonomiska
förutsättningar att delta i vissa studier.
Bidrag till deltagare vid folkhögskolor, studieförbund
och kommunal vuxenutbildning
Bidraget till deltagare vid folkhögskolor beviljas i form av ett
bidrag per timme under studierna samt ett bidrag till kostnader för
resor, kost och logi (internatbidrag). Det så kallade internatbidraget
är den största av dessa bidragsdelar. 2016 utgjorde totalsumman
för internat cirka 70 procent av det totala belopp som betalas ut i
form av detta bidrag.
Tabell 63. Antal deltagare som beviljats medel från bidraget.
Kön
Bidrag per timme
2016
2015
Internatbidrag
2014
2016
2015
2014
Kvinnor
64
67
82
3 990
3 578
3 524
Män
52
79
91
2 789
2 706
2 747
116
146
173
6 779
6 284
6 271
Totalt
Bidrag till elever inom särskild utbildning för vuxna
Personer med utvecklingsstörning kan beviljas timersättning vid
studier i särskild utbildning för vuxna om de inte under samma tid
som bidraget avser, får studiestöd, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, hel omfattning av sjuk- eller aktivitetsersättning.
Tabell 64. Antal individer som beviljats medel från bidraget.
Kön
2016
2015
2014
Kvinnor
78
80
85
Män
79
92
94
157
172
179
Totalt
Inom Särskild utbildning för vuxna är det fler studerande som påbörjar och går längre yrkesinriktade utbildningar. Dessa utbildning-
90
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statliga stöd och bidrag
ar omfattar fler utbildningstimmar än andra kurser vilket innebär
att högre belopp söks. Ökningstakten har stannat av och minskat
något senaste tre åren. Efter en kraftig ökning av antalet studerande under perioden 2009-2013 ses under 2014-2016 en utplaning.
Anslag 16:1:15 ap.1 – Särskilt utbildningsstöd
Anslaget får belastas med utgifter för bidrag enligt förordningen
(2011:1163) om statsbidrag för särskilt utbildningsstöd.
Bidraget kan beviljas inom två utbildningsområden, till folkhögskolor samt till universitet och högskolor. Dessutom får Synskadades Riksförbund (SRF) beviljas bidrag för teknisk anpassning av
studiematerial för synskadade och dövblinda.
Särskilt utbildningsstöd till folkhögskolor
Särskilt utbildningsstöd till folkhögskolor består av bidrag till stödpersoner vid folkhögskolor och bidrag till särskilda utbildningsinsatser för studerande med funktionsnedsättningar. Av det beviljade
bidraget har 76 procent utgått som bidrag till stödpersoner medan
24 procent gått till andra särskilda kostnadskrävande utbildningsinsatser. Syftet med statsbidraget är att öka förutsättningarna för
personer med funktionsnedsättning att kunna bedriva och genomföra studier vid folkhögskola.
Det finns i dagsläget inget effektmått för bidraget till stödpersoner. I genomsnitt har under året
5 497 deltagare per termin vid 101 folkhögskolor fått stöd av
stödperson som finansierats med bidraget.
Tabell 65. Antal deltagare och deltagarveckor med stöd från stödperson.
2016
Deltagare
Deltagarveckor
2015
2014
10 994
10 298
10 142
115 950
105 741
99 607
Måttet deltagare i tabellen visar det totala antalet kursplatser på
folkhögskola vilket innebär att det inte går att urskilja antalet unika
individer. Det finns deltagare som till exempel har läst flera korta
kurser under året och därmed finns med flera gånger i rapporteringen.
Tabellen visar att det har skett en ökning av antalet kursplatser
och deltagarveckor jämfört med tidigare år. Kursdeltagare med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är den största gruppen
sett till deltagarveckor. År 2016 utgjorde gruppen 32 procent av
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
91
Statliga stöd och bidrag
stödbehovet beräknat i deltagarveckor, medan kursdeltagare med
hörselnedsättning eller rörelsehinder står för den största ökningen.
Folkhögskornas angivna behov av särskilt utbildningsstöd till
stödpersoner överstiger, precis som tidigare år, tillgängliga medel.
Bidraget har täckt cirka 79 procent av folkhögskolornas kostnader
för stödpersoner. Det är en något lägre kostnadstäckning än föregående år. Skolornas sammanlagda kostnader översteg tillgängliga
medel med drygt 28 mkr. För skolor med särskild inriktning och
omfattande verksamhet för deltagare med funktionsnedsättning,
kan det innebära att de behöver finansiera stora belopp på annat
sätt. Flera folkhögskolor har signalerat ett större behov av särskilt
utbildningsstöd på grund av att andelen deltagare med stöd från
kommun och Försäkringskassan minskar. SPSM har tillfrågat de
folkhögskolor som tilldelats särskilt utbildningsstöd hur vanligt
det är att deras deltagare med funktionsnedsättning har med sig ett
personligt stöd från hemkommunen eller Försäkringskassan. Majoriteten av folkhögskolorna har angett att det är ytterst få deltagare
som har ett sådant stöd med sig till folkhögskolan.
Förutom bidraget till stödperson har 94 folkhögskolor under
året dessutom beviljats bidrag för särskilt kostnadskrävande utbildningsinsatser vid folkhögskola för deltagare med funktionsnedsättning.
Tabell 66. B
idrag som beviljats till särskilt kostnadskrävande
utbildningsinsatser.
Elevgrupp
2016
2015
2014
Antal
skolor
Belopp
(tkr)
Antal
skolor
Belopp
(tkr)
Antal
skolor
Belopp
(tkr)
Anpassning av teknisk utrustning
48
4 119
47
4 045
48
4 563
Handledning
40
1 131
36
1 029
40
1 232
Kursstödjare
18
8 194
12
6 839
11
5 399
Merkostnader läromedel
och studiematerial
47
731
47
830
44
785
Merkostnader studieresa personal
20
212
27
337
27
439
7
83
12
48
32
862
18
16 699
22
18 143
22
16 334
7
2 293
14
2 736
21
4 372
Tillgängliga transporter
Tolkar
Övriga insatser
Störst andel av medlen ungefär 50 procent har beviljats för kostnader för teckenspråkstolk men sett till antal mottagande folkhögskolor är det flest som beviljats bidrag till anpassning av teknisk
utrustning och merkostnader för läromedel och studiematerial.
92
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statliga stöd och bidrag
Utveckla lärmiljön på folkhögskola
SPSM har enligt myndighetens regleringsbrev 2016 fått rätt att
använda högst 5 000 tkr av anslaget till att analysera och utveckla
lärmiljöerna på folkhögskolor.
Tabell 67. Antal ansökningar och beviljade utvecklingsprojekt.
Antal
2016
2015
Antal Belopp (tkr)
Ansökningar
23
Beviljade
12
5 076
3 200
1
Antal Belopp (tkr)
22
7 400
12
1 7002
1. D
et totala utbetalda beloppet 2016 för utvecklingsprojekt är 2 983 tkr på grund av att vissa
utvecklingsprojekt inte har genomfört samtliga beviljade insatser
2. D
et totala utbetalda beloppet 2015 för utvecklingsprojekt är 1 495 tkr på grund av att vissa
utvecklingsprojekt inte har genomfört samtliga beviljade insatser
De ansökningar som har fått avslag har främst rört sig om att
projekten varit en fortbildningsinsats som inte ansetts ligga inom
folkhögskolans ordinarie verksamhet. De inkomna ansökningarna
inför 2016 års projektomgång handlade flertalet om kompetensutveckling kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och
insatser för att förbättra lärmiljön för denna grupp.
Genomförda utvecklingsprojekt 2015
som slutredovisats 2016
De genomförda utvecklingsprojekten under år 2015 som har slutredovisats under 2016 handlade till största del om kompetensutveckling för pedagoger om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
och hur lärmiljön kan anpassas för dessa deltagare. Flera folkhögskolor har i både i ansökningar för 2015 och 2016 beskrivit att
antalet deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
ökat markant under en relativt kort tid. De insatser som, baserat på
de resultat som presenterats i projektrapporterna från 2015, verkar
ha fungerat väl för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är flera. Förkortade och fler lektionspass har bidragit till
bättre kontinuitet och att till deltagarna inte hinner glömma vad
de gjorde under senaste passet. Tillgång till information på flera
olika sätt; både verbalt och skriftligt, ofta digitalt, har förenklat
för de deltagare som har svårt att ta till sig exempelvis muntlig
information. Digitala lärresurser har bidragit till en ökad tydlighet
och struktur kring lärsituationen. Lugna studieplatser och mindre
störande inredning är andra exempel på insatser som flera folkhögskolor genomfört och som bidragit till en förbättrad lärmiljö.
Sammanfattningsvis ter sig folkhögskolornas behov av kompetensutveckling om funktionsnedsättningar, främst neuropsykiatriska
sådana, som fortsatt stort.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
93
Statliga stöd och bidrag
Särskilt utbildningsstöd till universitet och högskolor
Bidrag kan beviljas till universitet och högskolor för stöd till studenter i form av mentorskap, anteckningshjälp samt till stöd vid
förflyttning för studenter med rörelsehinder och, eller psykiska och
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studenterna kan beviljas
fler än en stödinsats, exempelvis kan en student tilldelas mentorsstöd samt anteckningshjälp.
Studenter med funktionsnedsättning och som är i behov av
särskilt pedagogiskt stöd i studiesituationen, kan utöver det stöd
som ges inom ramen för bidraget även få stöd från det lärosäte där
de studerar. Stödet finansieras dels via lärosätenas egen budget och
dels från de nationella medel som hanteras av Stockholms universitet.
Under 2016 har SPSM beviljat 15 lärosäten bidrag för att ge stöd
till 1100 studenter. Antalet studenter med funktionsnedsättning
som är i behov av stöd har ökat och uppgår sedan 2015 till över
1000 stycken. Av dessa har gruppen studenter med psykiska och,
eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som är i behov av
stöd ökat stadigt sedan 2014. Lärosätena har de senaste åren sökt
medel för allt större belopp vilket resulterat i att kostnadstäckningen successivt har minskat. 2013 uppgick kostnadstäckningen till 91
procent, att jämföra med kostnadstäckningen 2016 som uppgick
till 76 procent.
Tabell 68. Antal studenter fördelat på funktionsnedsättning.
Funktionsnedsättningar
2016
2015
2014
71
100
88
Psykiska
267
209
171
Neuropsykiatriska
762
718
660
1 100
1 027
919
Rörelsehinder
Totalt
60 procent av studenterna som tar emot stöd är kvinnor och förra
året var motsvarande siffra 57 procent. Antalet stödinsatser fördelar sig relativt jämt mellan könen, i genomsnitt har män 1,2 stödinsatser och kvinnor 1,1 stödinsatser.
94
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statliga stöd och bidrag
Bidrag till Synskadades Riksförbund, SRF
Av anslaget får 4 200 tkr utbetalas som bidrag till Synskadades
Riksförbund (SRF) för teknisk anpassning av studiematerial för
personer med synnedsättning eller dövblindhet inom folkbildningen
– både studieförbund och folkhögskola. Antal producerade exemplar ses i detta sammanhang som effekten av statsbidraget. Anpassningar produceras endast på beställning, vilket innebär att det alltid
finns en deltagare som mottagare av varje exemplar. Samma deltagare kan dock vara mottagare av flera exemplar av olika titlar.
Totalt har SRF under året producerat 2 651 exemplar av 185
titlar. Av dessa exemplar var 1 868 nyproducerade, det vill säga anpassningar av nya titlar. De flesta titlar anpassas till Daisy-format.
Andra vanliga format är punktskrift och storstil.
Under 2016 har studieförbunden efterfrågat ett mindre antal
titlar men i större upplagor jämfört med tidigare år. När det gäller
årets beställningar från folkhögskolor så har de varit betydligt lägre
än föregående år. Förklaringen till de färre beställningarna från
folkhögskolorna är att det under 2015 fanns ett fåtal deltagare som
efterfrågade ett stort antal anpassade titlar. Dessa deltagare läser
inte längre på folkhögskola.
Tabell 69. Producerade exemplar fördelade på beställare.
Studieförbund
Folkhögskola
Totalt
2016
2015
2014
2 635
1 511
1 178
16
140
27
2 651
1 651
1 205
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
95
Statliga stöd och bidrag
Samlad redovisning
av kostnader och
kontrollinsatser för
statliga stöd och bidrag
SPSM administrerade under 2016 sex olika bidrag, inklusive produktionsstöd för läromedel som redovisas under avsnittet för läromedel. De fem bidragen som redovisas under avsnittet för statliga
stöd och bidrag omfattade totalt 438 944 tkr. Beloppet inkluderar
förutom statliga anslag transferering av medel som myndigheten
får via kommun och landsting. I uppdraget att fördela statsbidrag
för särskilt utbildningsstöd ingår även att administrera ett förstärkningsbidrag till folkhögskolor på uppdrag från Folkbildningsrådet.
I de huvudsakliga momenten för handläggningen av bidrag (förutom produktionsstöd) ingår förberedelser, bedömning, beslut och
utbetalning. Utöver detta görs ett särskilt arbete kring uppföljning
och utvärdering för att bevaka att bidragen används i enlighet med
aktuella regelverk och att de får den effekt som avses. I förberedelserna och uppföljningen ingår information och kontaktverksamhet
samt utvecklingsarbete. All denna hantering sammantaget utgör
administration av bidragen. Varje del i handläggningen innehåller
kontrollinsatser för att säkerställa hög kvalitet i hanteringen och
att bidragen används enligt regelverket.
Handläggningen av ansökningarna för de olika anslagen tar varierande tid i anspråk, beroende på mängden och dess komplexitet
samt att ansökningsrutiner skiljer sig åt för respektive anslag.
Hanteringen av de olika anslagen skiljer sig åt, men i huvudsak
ingår tolv delmoment.
96
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statliga stöd och bidrag
Figur 3. Processen för hantering av statsbidrag exklusive produktionsstöd.
Uppstartsmöte med
generaldirektör
Utbetalning
Redovisning
Budgetmöte för
respektive anslag
Beslut
Avslut av ärende
Årlig genomgång
av rutiner
Bedömning av
ansökan
Sammanställning
och uppföljning
Information om
krav på mottagare
av bidrag
Registrering av
inkommen ansökan
Återrapportering
till regeringen
SPSM:s uppdrag att främja kommersiella förlag att omfatta elever
och studerande med särskilda behov i sina läromedelskoncept består av två delar; konsultativt stöd och bidragsgivning.
Arbetsprocessen kring produktionsstödshanteringen skiljer sig
något från den övriga statsbidragshanteringen. Den består av fem
huvudsakliga faser:
Figur 4. Processen för hantering av produktionsstöd.
Kontakter knyts
med förlagen,
konsultativt
stöd ges
Ansökan
kommer in,
bereds och
beslutas
Villkor skickas
och kontaktperson knyts till
projektet
Produktion
Slutredovisning
SPSM har utvecklat ett systemstöd för bidragshantering i syfte att
öka säkerheten och kontrollerna i den interna hanteringen, men
också för att öka insynen från medborgaren i de egna ärendena.
Den som söker bidrag ska kunna lämna ansökan via bidragsportalen, följa ärendet och slutredovisa bidraget i samma gränssnitt,
medan myndigheten ska använda systemstödet till handläggning,
beräkning och utbetalning. Fyra av de sex anslagen är anslutna till
systemstödet. Eftersom kraven kopplat till hantering av produktionsstöd skiljer sig en del från övriga statsbidrag, utvecklas ett eget
systemstöd för denna process.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
97
Statliga stöd och bidrag
Redovisning och analys av kostnaderna för
administrationen av samtliga statliga stöd
och bidrag
Tabell 70. Redovisning av anslagens omfattning och kostnader för administration av
respektive statsbidrag.
Anslag
2016
2015
2014
Anslags- Kostnad
Anslags- Kostnad
Anslags- Kostnad
medel (tkr)
(tkr) medel (tkr)
(tkr) medel (tkr)
(tkr)
Föräldrautbildning
i teckenspråk (15:1:5)
14 004
2 837
14 004
1 121
14 004
1 361
Läromedel, utbetalt
produktionsstöd
(16:1:3 ap.1 del av
förvaltningsanslaget)
19 065
7 954
17 069
7 113
19 350
4 349
Omvårdnadsinsatser
(16:1:6, ap.1)
67 702
3 325
70 000
3 361
70 000
1 369
150 465
9 674
139 700
5 778
134 064
6 437
Bidrag till vissa studier
(16:1:11 ap.1)
19 525
2 534
19 525
3 025
17 525
3 106
Särskilt utbildningsstöd
(16:1:15 ap.1)
153 606
3 167
154 910
3 368
157 564
4 678
Totalt
424 367
29 491
415 208
23 766
412 419
21 300
Särskilda insatser på
skolområdet (16:1:6 ap.3)
I tabellen redovisas totala kostnader för verksamheten att hantera och fördela statsbidrag.
Under 2016 har en ny redovisningsplan möjliggjort fördelning av
kostnader per prestation vilket innebär att jämförbarheten mot
2015 och 2014 brister när det gäller framförallt anslaget Särskilda
insatser på skolområdet. Tidigare år har de kostnader som redovisats enbart avsett den hantering som skett vid Statsbidragsavdelningen, medan beloppet 2016 inkluderar även den hantering av
anslaget som sker vid regionerna.
Nedlagd tid på hantering, utveckling och uppföljning av bidragen följer, av naturliga skäl, i högre grad fördelningen av antal
ansökningar och komplexiteten i ärendena som hanteras snarare
än bidragens storlek.
Kostnaden för hantering av anslaget för föräldrautbildning i
teckenspråk har ökat jämfört med föregående år, medan kostnaderna för hantering av bidrag till vissa studier har minskat något.
Under året har en del utvecklingsarbete genomförts inom föräldrautbildning i teckenspråk medan en effektivisering av hanteringen
har genomförts inom bidrag till vissa studier.
98
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statliga stöd och bidrag
Omfattningen och resultatet av
kontrollinsatserna för att säkerställa att
statsbidraget används enligt regelverket
Myndigheten har bedömt att de största riskerna i bidragshanteringen ligger i följande moment:
• Bedömning av ansökan. Risken för att bevilja en ansökan som
inte ligger inom ramen för det som är avsikten med bidraget.
• Systemstöd för bidragshantering. Risken för att rutiner inte fungerar genom hela handläggnings- och betalningskedjan.
• Utbetalning. Risken för felaktiga utbetalningar.
• Uppföljning. Risken för att bidraget inte används som avsett och,
eller inte får önskad effekt.
För att begränsa dessa risker sker följande kontroller:
• Varje ansökan kontrolleras mot formaliakrav för respektive
bidrag. I bedömning av ändamålsbeskrivning i ansökan är minst
två personer involverade. Historik, rimlighet och tidigare redovisningar kontrolleras.
• Systemstödet utvecklas i samverkan med leverantören. Kompletterande manuella kontroller läggs in där systemet inte ger tillräckligt stöd.
• Utbetalningsunderlag och utbetalningar följer de kontrollrutiner
som gäller för myndighetens samtliga utbetalningar.
• Uppföljning är det moment där myndigheten kontrollerar att
regelverken efterlevs och att bidragen kommer målgrupperna
tillgodo. Därför genomförs för de flesta bidrag ett antal verksamhetsbesök. När det gäller bidrag till utvecklingsprojekt och
produktionsstöd följer en kontaktperson från SPSM projektet
under hela projekttiden, med vissa inlagda kontrollpunkter.
Verksamhetsbesöken ger ofta värdefull återkoppling på användningen av bidragen och kan ibland föranleda förändringar i riktlinjer, kontroller eller rutiner hos myndigheten.
Myndigheten har en systematik för uppföljning av bidragens
användning och har också vidtagit korrigerande åtgärder i de fall
där brister framkommit. Med utgångpunkt i detta bedömer myndigheten att omfattningen av kontrollinsatserna är tillräcklig och
att resultaten av insatserna med rimlig säkerhet tryggar efterlevnad
av regelverken.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
99
Övrig återrapportering
Inom teckenspråk för syskon och barn till föräldrar
som är döva redovisas följande prestationer:
• Elever i verksamheten, volymer och kostnader.
• Kvalitetsbeskrivning.
Inom European Agency for Special Needs and Inclusive
Education redovisas följande:
• Aktiviteter, resultat och kostnader.
Under avsnitten Hur myndigheten sprider information, Mänskliga
rättigheter, Samverkan med berörda myndigheter samt Mottagande
av elever redovisas kvalitetsbeskrivningar av verksamheten.
100
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Övrig återrapportering
Teckenspråksutbildning
för syskon till döva eller
hörselskadade barn och
barn till döva eller
hörselskadade föräldrar
De specialskolor som berörs i framställningen är de fem regionskolorna samt Åsbackaskolan. Verksamheten bedrivs inte vid Ekeskolan och Hällsboskolorna.
Barn som går i grundskolan eller gymnasiet och som har teckenspråkiga syskon har möjlighet att få teckenspråksutbildning vid
specialskolorna inom myndigheten. Det har också barn i grundskola eller gymnasiet som har teckenspråkiga föräldrar (CODA,
Child of Deaf adult). Kortfattat kan sägas att barn som i sitt hem
använder teckenspråk har möjlighet att på skoltid få teckenspråksundervisning likvärdigt modersmålsundervisning.
Teckenspråksundervisningen vänder sig både till nybörjare och
till de som redan använder teckenspråk. Förutom undervisning i
teckenspråk får eleverna vistas i en teckenspråkig miljö, ta del av
sitt syskons vardag och träffa andra barn och ungdomar som också
har syskon eller föräldrar som är döva.
Undervisningen syftar till att utveckla förmågan att formulera
sig och kommunicera på teckenspråk, att använda teckenspråket i
olika situationer och att reflektera över livsvillkoren för personer
som är döva eller har hörselnedsättning ur ett historiskt och kulturellt perspektiv.
De flesta skolor använder modellen att deltagarna kommer till
skolorna för teckenspråksutbildning en vecka per termin.
Tabell 71. Antal elever och kostnader för teckenspråksutbildning för
syskon till döva eller hörselskadade barn och barn till döva
eller hörselskadade föräldrar
Kostnader totalt, tkr
Antal elever som omfattas
Kostnad per elev, tkr
2016
2015
2014
5 789
7 210
8 442
439
405
424
13
18
20
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
101
Övrig återrapportering
En viss ökning av antalet elever kan noteras jämfört med den
temporära minskningen föregående år. Orsaken till den temporära
minskningen 2015 var att en region organiserade om verksamheten vilket innebar en nedgång i antalet elever som omfattades av
verksamheten.
Kostnaderna för verksamheten har minskat kraftigt för andra
året i rad, vilket kan spåras till tidigare års verksamhetsanpassningar med anledning av det tidigare vikande elevantalet.
102
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Övrig återrapportering
Hur myndigheten sprider
information om den
egna verksamheten
Inom myndighetens kärnverksamheter möter myndigheten årligen
ett stort antal personer inom skolvärlden genom olika aktiviteter.
Som exempel kan nämnas specialpedagogisk rådgivning, specialpedagogisk kompetensutveckling, specialskolan, hantering av statsbidrag och myndighetens främjande läromedelsverksamhet. Varje
sådant möte är en möjlighet att sprida information om den egna
verksamheten och vilket stöd myndigheten kan erbjuda.
Vid sidan av detta erbjuder myndigheten sedan några år tillbaka
ett antal tjänster via myndighetens webbplats. Där finns bland annat information om pedagogiska konsekvenser av olika funktionsnedsättningar och olika former av stödmaterial och tjänster.
Myndigheten noterar en kraftig ökning, på cirka 20 procent sedan föregående år, av antalet besök på webbplatsen och tolkar det
som att efterfrågan på information och stöd via webben fortsätter
att öka.
Tabell 72. Antal besökare på myndighetens webbplats.
Besök på webbplatsen
2016
2015
2014
438 956
366 433
295 485
Myndigheten informerar löpande om läromedel genom flera kanaler. Myndigheten har också 16 permanenta läromedelsutställningar
öppna för besökare.
SPSM:s ger ut tidning Lika värde med fyra nummer per år som
distribueras i drygt 32 000 exemplar. Antal distribuerade exemplar
har kunnat minskas med cirka 3 000 exemplar sedan förra året
genom en effektivare hantering av adressregistret utan att påverka
tidningens spridning. Huvudsakligt syfte med tidningen är att
sprida lärande exempel från skolor som arbetar framgångsrikt för
likvärdig utbildning för alla, oavsett funktionsförmåga. Lika värde
skickas bland annat ut till alla förskolor med fler än fem anställda,
till alla grundskolor, gymnasieskolor, grundsär- och gymnasiesärskolor, komvux, skolchefer och skolnämnder.
Närvaron i de sociala mediekanalerna Facebook och Twitter har
stärkts ytterligare under 2016. Störst trafik är det på Facebook där
myndighetens sida kompletteras med att nästan alla myndighetens
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
103
Övrig återrapportering
skolor har en Facebooksida, vilket ger stor spridning totalt. Myndighetens Facebooksida följdes vid årsskiftet 2016/2017 av knappt
14 000 personer vilket är en ökning med drygt 9 000 personer
sedan årsskiftet 2015/2016. Denna ökning genererar även en betydelsefull ökning av besökare på myndighetens webbplats.
Publiceringar i media har minskat under 2016 främst på grund
av att myndigheten inte har släppt någon rapport under 2016 som
fått publik spridning.
Tabell 73. Antal publiceringar där myndigheten nämns i media.
Publiceringar i media
104
2016
2015
2014
392
540
498
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Övrig återrapportering
European Agency for
Special Needs and
Inclusive Education (EA)
Kostnaderna för verksamheten EA har under 2016 sammantaget
uppgått till 1251 tkr. Under året har EA hållit två stora arbetsmöten med styrelse och samordnare med representanter från samtliga
medlemsländer. Temat för vårens möte i Amsterdam var “The
role of inclusive education in response to the migrant crises across
Europe. How can education effectively respond to newcomer and/
or refugee pupils?” Temat för höstens möte i Reykjavik var ”Decentralisation within the education system: trends, challenges and
opportunities”.
Under 2016 har Sverige deltagit i följande projekt inom ramen
för EA:
• Financing Policies for Inclusive Education Systems, FPIES. Treårigt projekt som pågår 2016–18. Inom projektet observerar och
följer Sverige åtta pilotländer. Projektet genomförs i samarbete
med Universitat Ramon Llull, Barcelona
• Country Policy Review and Analysis (CPRA) Arbetet pågår
enligt framtagen metod. Sverige observerar och följer sex pilotländer i deras arbete.
• Inclusive Early Childhood Education, IECE. Treårigt projekt som
genomförs under 2015–2017. Under 2016 ägde erfarenhetsutbyten från svensk sida rum i samband med studiebesök i Wales och
Irland.
• Raising the Achievement of All Learners in Inclusive Education.
Treårigt projekt som pågår 2014–2016.
• Organisation of Provision to Support Inclusive Education. Projektets webbplats har under 2016 översatts till svenska.
• European Agency Statistics on Inclusive Education, EASIE.
Projektet pågår 2014–2020. Skolverket medverkar som sakkunniga och i analysarbetet deltar även Myndigheten för delaktighet.
Under 2016 har rapporten tagits fram som ligger till grund för
den gemensamma datainsamlingen.
När det gäller effekten i Sverige av deltagande i det europeiska
samarbetet kan noteras att rapporterna röner ett fortsatt stort intresse hos bland annat kommuner och lärarutbildningar. En annan
effekt är att enskilda projektteman främjar fortsatt utveckling på
nationell nivå. Detta märks bland annat genom att i pedagogiska
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
105
Övrig återrapportering
debatter, avhandlingar, utbildningsfilmer och betänkanden hänvisas
till rapporter publicerade av EA och de europeiska erfarenheterna.
Det kommer även många frågor, från lärare i andra länder, om
svensk skola. Det kommer även frågor från lärare i Sverige med anledning av de projekt som drivs och de rapporter som ges ut av EA.
Översättningen av webplattformen, Organisation of Provision to
Support Inclusive Education, inspirerar till utveckling av inkluderande lärmiljöer och ökar kunskaperna på både skol- och huvudmannanivå.
Sakkunniga i Raising Acheivement for All Learners in Inclusive
Settings har medverkat ibland annat UR:s program, Skolministeriet, Särskolan och inkluderingstanken. En annan effekt är att ett
nordiskt samarbete har vuxit fram under projekttiden vilket bidrar
till det gemensamma resultatet.
Erfarenheterna från, Hearing, 2015 “Inclusive Education: Take
Action! Luxembourg Recommendations”, där tre svenska ungdomar medverkade sprids nu via filmen Nothing About Us Without
Us på Youtube.
106
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Övrig återrapportering
Mänskliga rättigheter,
jämställdhetsperspektivet
och barnkonventionen
SPSM har för sitt arbete med mänskliga rättigheter och jämställdhetsperspektivet en policy för lika rättigheter och möjligheter. Policyn anger övergripande mål för lika rättigheter och möjligheter och
gäller alla anställda vid myndigheten. Under 2016 har myndighetens plan för lika rättigheter och möjligheter reviderats och omfattar nu även området tillgänglighet. Planen omfattar alla diskrimineringsgrunderna och beskriver ett antal olika aktiviteter riktade mot
arbetsförhållanden, föräldraskap, trakasserier, rekrytering, kompetensutveckling samt lön och anställningsvillkor. Aktiviteterna syftar
till att skapa attraktiva och rättvisa arbetsplatser för alla medarbetare. Under 2016 har en arbetsgrupp tillskapats som ska utveckla
och förbättra myndighetens interna tillgänglighetsarbete.
SPSM har tagit fram en gemensam mall för skolornas likabehandlingsplaner för att säkerställa att myndigheten arbetar på ett
likvärdigt sätt för barnens rättigheter. Mallens syfte är att verka
som ett stöd för arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkningar i skolan.
SPSM arbetar efter en nationell plan och en särskild policy för
implementering av två konventioner; FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s
konvention om barnets rättigheter. Under året har planen utvärderats. En särskild checklista används i verksamheten för att säkerställa att barnrättsperspektivet är beaktat i alla beslut.
Den nationella planen innebär att samtliga anställda erbjuds
fortlöpande kompetensutveckling avseende de båda konventionerna, för att på ett lämpligt sätt kunna tillämpa dem i det vardagliga
arbetet inom olika verksamheter.
Inom respektive verksamhet arbetas med konkreta planer på hur
man ska öka delaktigheten hos de elevgrupper som berörs av myndighetens verksamhet, för att säkerställa att barnrättsperspektivet
och perspektivet mänskliga rättigheter beaktas.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
107
Övrig återrapportering
Samverkan med
berörda myndigheter
och samråd med
organisationer som
företräder personer med
funktionsnedsättning
SPSM har överenskommelser om samverkan med Skolinspektionen
och Skolverket. Av överenskommelserna framgår att respektive
myndighet förbinder sig att samverka på flera sätt. Myndigheten
bedömer att ett resultat av skolmyndigheternas samverkan är en
ökad förståelse för och kunskap om varandras respektive ansvarsområden, vilket också ger förutsättningar för en ökad effektivitet
och kvalitet i det samlade statliga stödet inom området.
I samverkan med Skolinspektionen finns också specificerat på
vilket sätt myndigheterna ska samverka genom informationsutbyte
när det gäller nationell respektive regional nivå samt en kontaktperson per myndighet inom respektive region. För Skolverkets del
anges särskilda samverkansområden och kontaktpersoner per samverkansområde. För båda överenskommelserna gäller att regelbunden uppföljning av samverkan ska ske.
SPSM har också samverkat med den nationella samordnare som
regeringen tillsatt för att stärka kvaliteten i utbildningen för elever
inom specialskolans målgrupp. Myndigheten har inlämnat ett
yttrande över betänkandet Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa
funktionsnedsättningar, SOU 2016:46.
Under senare delen av 2015 påbörjade Skolinspektionen en
kvalitetsgranskning där rådgivare från SPSM medverkat. Granskningen resulterade i kvalitetsgranskningsrapporten Skolans arbete
med extra anpassningar. Både SPSM och Skolinspektionen har sett
denna samverkan som modellskapande för framtiden.
SPSM har också deltagit i olika samråd i Skolverkets uppdrag.
Där kan nämnas de uppdrag som Skolverket har kring Samverkan
för bästa skola och Specialpedagogik för lärande.
På uppdrag av Skolverket anpassar myndigheten nationella
prov för målgruppen elever med synnedsättning eller blindhet och
under 2016 har 167 delprov anpassats. Proven tillgängliggörs och
108
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Övrig återrapportering
bearbetas pedagogiskt i e-textformatet Textview och tryckt punktskrift med tillhörande taktila bilder. För att säkerställa kvaliteten
har särskilda riktlinjer och rutiner för den här produktionen tagits
fram, samt utbildningar hållits för interna och externa aktörer som
arbetar med att anpassa de nationella proven.
Under 2016 beslutade Skolverket att göra ett uppehåll avseende
framtagning av inspirationsmaterial för nationella prov för elever
med hörselnedsättning i år 9 i ämnet svenska.
SPSM har även haft samråd med Skolkommissionen och lämnat
synpunkter till dem utifrån det direktiv som kommissionen har.
SPSM har under året, tillsammans med andra myndigheter, deltagit i de samråd för företrädare för de fem nationella minoritetsspråken som Skolverket bjuder in till. Samråden samordnas med
Länsstyrelsen i Stockholms möten med företrädarna.
Inom ramen för myndighetens statsbidragshantering finns ett
nära samarbete med Folkbildningsrådet rörande hantering och
uppföljning av statsbidragen till folkhögskolorna, så som olika
former av tekniskt tillgängliggörande.
En aktiv samverkan med Myndigheten för tillgängliga medier
(MTM) har skett under ett flertal år. SPSM deltar i MTM:s råd och
upphandlar tillsammans med MTM och andra nordiska aktörer
vissa delar av produktionen för anpassning av läromedel. Myndigheten deltar i Punktskriftsnämnden och punktskriftsnämndens
barngrupp, samt nämndens matematikgrupp.
Myndigheten medverkar tillsammans med flera andra myndigheter i Myndighetssamverkan IT- tillgänglighet. Målsättningen är
att myndigheternas målgrupper, oavsett förmåga, ska kunna ta del
av information och tjänster. Myndigheterna arbetar aktivt med
att utveckla kunskap om hur myndigheter ska säkra den digitala
tillgängligheten.
Myndigheten och Utbildningsradion (UR) träffas regelbundet för
att samverka på olika sätt. Under året har myndigheternas samverkan bland annat skett genom samproduktion av vissa delar av teckenspråkiga TV-program och läromedel. Myndigheten och UR har
under året genomfört ett antal workshops för att se hur samverkan
kan utvecklas.
Skolfederation är en tjänst hos internetstiftelsen som möjliggör att
eleven har en inloggning till alla internetbaserade läromedel hen
har tillgång till. Allt fler kommuner ansluter sig och de stora läromedelsförlagen har anslutit sig till Skolfederation. För elever med
funktionsnedsättning är det viktigt att få tillgång till läromedel på
ett likvärdigt sätt. Myndigheten har därför anslutit sig till tjänsten,
både som skolhuvudman och som tjänsteleverantör. Arbete med att
ansluta de digitala läromedlen till tjänsten genomförs fortlöpande.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
109
Övrig återrapportering
Myndigheten deltar i en kommitté hos Swedish Standards Institute
(SIS), som behandlar digitala lärresurser och övriga standarder
kring läromedel och skola. Myndighetens deltagande har haft fokus på digitala lärresurser över internet där områden som metadatauppmärkning, paketering, inloggning och tillgänglighet avhandlas. SIS förvaltar en vägledning riktad mot både skolhuvudmän och
tjänsteleverantörer. Myndigheten har deltagit i utformningen av
vissa delar av en uppdatering av vägledningen, speciellt delen om
tillgänglighet.
SPSM samverkar med intresseorganisationer som företräder
personer med funktionsnedsättning genom det intresseråd som
myndigheten inrättat. I intresserådet finns representation från dryga
tiotalet olika intresseorganisationer och där redovisas och diskuteras övergripande aktuella frågor. Dessutom eftersträvar myndigheten en dialog kring strategiskt och principiellt viktiga frågor i detta
forum. Rådet har under 2015 haft tre möten och förutom att SPSM
informerat löpande om sin verksamhet och intresseorganisationerna varit bidragande i arbetet med myndighetens omvärldsanalys
har till exempel grundskoleutredningen varit aktuell under året.
Myndigheten har också enligt samma modell ett nationellt föräldraråd kopplat till specialskolorna som sammanträder fyra gånger
per år.
SPSM samverkar också med Ågrenska stiftelsen, Nationellt kompetenscentrum för sällsynta diagnoser, och kan vid behov använda
sig av den unika kunskap som stiftelsen har inom sitt område,
pedagogiska konsekvenser av sällsynt diagnos.
110
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Mottagande av elever
i specialskolan och för
Rh-anpassad utbildning
Ur instruktionen:
20 § Inom myndigheten finns det ett särskilt beslutsorgan som benämns Nämnden för mottagande
i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning. Nämnden ska pröva frågor om
1.mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 § skollagen (2010:800), och
2.antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasieskolor och andra frågor om rätt till
sådan utbildning enligt 15 kap. 36 § skollagen.
Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad
utbildning är ett särskilt beslutsorgan inom Specialpedagogiska
skolmyndigheten som svarar för mottagande av elever till specialskolan och för antagning till Rh-anpassad utbildning.
Nämnden prövar frågor om mottagande i specialskolan enligt
7 kap. 6 § Skollagen (2010:800), och prövar frågor om antagning
till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasieskolor och andra
frågor om rätt till sådan utbildning enligt 15 kap 36 § Skollagen
(2010:800).
I nämnden ska det finnas företrädare för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt
för personer med rörelsehinder. Nämnden består av en ordförande
och nio ledamöter.
Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad
utbildning har under 2016 haft åtta sammanträden. Totalt antal fattade beslut avseende ansökningar till specialskolan är 212
stycken, av dessa är 54 fattade av ordföranden (ordföranden har
fattat beslut om omprövning och beslut om mottagande). Av de
212 besluten är 67 beslut om avslag.
Totalt antal fattade beslut avseende ansökningar till Rh-anpassad
utbildning är 37 stycken. Av dessa beslut har ordföranden fattat sex
beslut. Ordföranden har fattat beslut om omprövning, elevhemsplats och om antagning. Av de 37 besluten är 13 beslut om avslag.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
111
Uppdrag i regleringsbrev
och andra regeringsuppdrag
Strategi för
genomförande av
funktionshinderpolitiken
2011–2016
I oktober 2011 fick skolmyndigheterna (Skolverket, Skolinspektionen och SPSM) regeringens uppdrag att arbeta för att uppnå
delmål i funktionshinderpolitiken under perioden 2011 – 2016.
Skolmyndigheterna har samverkat i uppdraget som årligen har rapporteras till regeringen den 15 mars.
Skolmyndigheterna lämnade en slutrapport den 15 mars 2016.
Skolmyndigheternas samlade bedömning är att myndigheternas genomförda insatser och uppföljningar har haft betydelse för
förskolors och skolors arbete med barn och elever med funktionsnedsättning. Insatserna bör ha ökat deras möjligheter att skapa en
tillgänglig utbildning för målgruppen. Skolmyndigheternas slutsats,
utifrån redovisad statistik, mätningar och undersökningar är att
det varken går att utläsa en positiv eller negativ förändring på en
övergripande nationell nivå avseende inriktningsmålen.
Däremot kan myndigheterna se en utveckling till det bättre när
det kommer till de delmål som omfattar ökad kunskap om hur
skolors och förskolors lokaler kan bli mer tillgängliga och om de
konsekvenser för barns, elevers och vuxnas lärande och kunskapsutveckling som en funktionsnedsättning kan medföra. Myndigheterna kan även utläsa en ökad kännedom om var skolor kan få
råd och stöd i frågor rörande konsekvenserna för skolarbetet av
en funktionsnedsättning. Skolmyndigheterna gör samtidigt bedömningen att det kvarstår arbete för såväl myndigheter som huvudmän och skolor innan elever med funktionsnedsättning får en
likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö.
Specialpedagogiska skolmyndigheten har inlämnat ett yttrande
över remiss gällande En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och
hållbart samhälle – Myndigheten för delaktighets förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet, 2016/04598/FST.
112
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Uppdrag i regleringsbrev och andra regeringsuppdrag
Jämställdhetsintegrering
i myndigheter 2016–2018
Specialpedagogiska skolmyndigheten fick i sitt regleringsbrev 2016
regeringens uppdrag att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. I enlighet med uppdraget redovisade myndigheten
en plan till Regeringskansliet över på vilket sätt jämställdhet ska
integreras i myndighetens ordinarie verksamhet den 31 oktober
2016. Myndigheten kommer att redovisa genomförda aktiviteter
och resultat i sina årsredovisningar för 2017 och 2018.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
113
Uppdrag i regleringsbrev och andra regeringsuppdrag
Övriga regeringsuppdrag
Statens institutionsstyrelse (SiS) och SPSM utarbetade och prövade
på uppdrag av regeringen under en projektperiod 2013-2015, en
modell för obruten skolgång för placerade barn och ungdomar.
Projektet och modellen som gavs namnet SiSam, modell för skolsamverkan, genomfördes i samverkan med kommunernas socialtjänst och skola. I mars 2016 lämnades en slutrapport till regeringen.
I slutrapporten noteras att SiS och SPSM på regeringens uppdrag
utvecklat och prövat en modell för skolsamverkan för elever som
placeras på särskilda ungdomshem. Modellen för skolsamverkan
genomförs mellan tre parter: SiS ungdomshem, socialtjänsten och
skolan. Målet är att de placerade ungdomarnas skolgång ska löpa
på utan avbrott, så att de får den utbildning de har rätt till och
behöver.
SiSam-modellen har använts sedan 1 januari 2014. Projektet är
nu avslutat, men kommuner fortsätter att ingå avtal med SiS. Fram
till den sista februari 2016 har SiS tecknat avtal med 50 kommuner.
Implementering tar tid, men en uppföljning efter 9 respektive 22
månader in i projektet visar positiva tendenser. Efter projektstarten
får ungdomshemmen oftare skoluppdrag och skoldokument från
socialtjänsten och de samverkar oftare för att planera ungdomarnas skolgång både under och efter placeringen. Av de elever som
skrivits ut från SiS ungdomshem under projektperioden går något
fler i skola efter utskrivningen jämfört med tidigare elever. Övergången från ungdomshemmet till skolan efter placeringen har visat
sig vara den svagaste länken i samverkan. Om en elev skrivs ut
utan att ha en plats klar i skolan är det angeläget att det finns en
beredskap i den mottagande kommunen.
114
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Kostnader, intäkter
och transfereringar
Fördelning av kostnader, intäkter
och transfereringar
Tabell 74. Kostnader fördelade på verksamheter, tkr.
Verksamhet
2016
2015
2014
Undervisning
386 960
362 805
354 929
Förskoleklass
8 062
6 435
7 487
38 545
30 201
23 955
5 789
7 210
8 442
90 862
96 587
111 569
318 576
314 932
314 050
Läromedel
75 005
71 291
68 126
Statsbidrag
21 537
16 653
16 951
945 336
906 114
905 509
Fritidshem
Teckenspråk för syskon
Boende
Specialpedagogiskt stöd
Totalt
Kostnader för specialpedagogiskt stöd redovisas från 2016 inklusive kostnader för specialpedagogiska utredningar. Tidigare redovisades kostnad för myndighetens resurscenter inklusive
specialpedagogiska utredningar separat. Redovisningen för tidigare år har också ändrats i
konsekvens med detta.
Det ökade elevantalet inom specialskolan avspeglas i att de totala
kostnaderna ökat inom både undervisning, förskoleklass och fritidshem jämfört med föregående år. Samtidigt har antalet boendeelever minskat och totalkostnaden inom boendet har också minskat
med cirka fem procent.
Kostnadsredovisningen inom det specialpedagogiska stödet har
förändrats jämfört med tidigare år, i och med en ny redovisningsplan har träffsäkerheten ökat i kostnadsfördelningen. Kostnad per
prestation återfinns i resultatredovisningen. I fördelningen ovan
ingår kostnaderna för hela det specialpedagogiska stödet inklusive
samtliga prestationer. De totala kostnaderna för specialpedagogiskt
stöd har ökat något.
Kostnadsfördelningen avseende statsbidrags- och läromedelsverksamheten har inte full jämförbarhet över tid som en konsekvens av den utvecklade kostnadsfördelningen. Tidigare år har
kostnaderna endast avsett den verksamhet som har bedrivits vid
statsbidrags- respektive läromedelsavdelningen. 2016 inkluderas
alla hantering oavsett organisatorisk hemvist, vilket förklarar ökningen från föregående år.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
115
Kostnader, intäkter och transfereringar
Tabell 75. Kostnader fördelade på verksamheter och skolformer, tkr.
Verksamhet
Förskola
2016
2015
Obligatoriska
skolformer
Gymnasiet
Undervisning
–
2016
2015
– 386 960 362 805
Förskoleklass
–
–
8 062
Fritidshem
–
–
38 545
Teckenspråk
syskon
–
–
Boende
–
–
2016
Vuxenutbildning
2015
2016
Totalt
2015
–
–
–
2016
2015
– 386 960 362 805
6 435
–
–
–
–
8 062
6 435
30 201
–
–
–
–
38 545
30 201
5 789
7 210
–
–
–
–
5 789
7 210
90 862
96 587
–
–
–
–
90 862
96 587
52 317 231 981 231 754
32 096
25 559
8 818
Specialped.
stöd
45 681
Läromedel
1 651
5 791
46 701
37 575
13 444
14 155
13 209
13 769
75 005
71 290
–
–
2 585
1 457
7 753
4 371
11 199
10 825
21 537
16 653
58 108 811 485 772 567
53 293
39 714
33 226
19 072 945 336 906 114
Statsbidrag
Totalt
47 332
5 303 318 576 314 933
Alla skolformer är inte representerade inom varje verksamhet. En fördelning per skolform har skett
inom respektive verksamhet. Förskoleklass, fritidshem och teckenspråk för syskon och barn till döva ingår i denna fördelning i
obligatoriska skolformer. 86 procent av verksamheten avser obligatoriska skolformer.
Tabell 76. Intäkter fördelade på verksamheter, tkr.
Verksamhet
2016
2015
2014
Anslag
Övriga
intäkter
Anslag
Övriga
intäkter
Anslag
Övriga
intäkter
Undervisning
206 834
180 356
201 483
161 423
209 632
145 217
Förskoleklass
–
8 175
–
7 536
–
5 737
Fritidshem
–
37 478
–
29 294
–
25 080
5 749
40
7 063
147
8 322
120
48 318
42 544
61 648
34 939
75 200
36 369
315 900
2 676
309 191
5 741
309 754
4 296
Läromedel
71 454
3 551
68 118
3 173
64 248
3 878
Statsbidrag
21 233
304
16 269
384
16 698
253
669 488
275 124
663 772
242 637
683 854
220 950
Teckenspråk syskon
Boende
Specialpedagogiskt stöd
Totalt
Intäkterna är fördelade på anslag respektive övriga intäkter per
verksamhet.
116
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Kostnader, intäkter och transfereringar
Andelen anslagsintäkter inom undervisningen har minskat över tid,
vilket beror på att elevavgifter som faktureras kommunerna för
plats i specialskolan höjdes kraftigt höstterminen 2012 enligt förordning SKOLFS 1997:1. Under samma tidsperiod har även antalet
elever i myndighetens skolor ökat, vilket också påverkat andelen
anslagsintäkter inom verksamheten. Verksamheterna förskoleklass
samt fritidshem är helt avgiftsfinansierade.
Tabell 77. Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras, tkr.
Avgiftsintäkter
Specialskola m.m.1
Förskoleklass och fritidshem
Assistans enligt avtal
med kommuner3
Kost och inkvartering
3
Läromedel
Avgift för administration
Summa avgiftsintäkter
enligt ovan
2
Totala
Andel
kostnader finansierat
via anslag
Årets Ackumulerat
resultat
resultat
184 468
477 830
293 362
–
–
45 653
46 607
–
-954
5174
34 036
–
–
–
–
1 635
–
–
–
–
2 348
50 351
48 003
–
–
150
150
–
0
0
268 290
1. I avgiftsintäkterna inkluderas samtliga intäkter av avgifter inom specialskolan, exklusive
intäkter för assistans samt kost och inkvartering.
2. I årets resultat finns inkluderat 15 tkr i bidragsintäkter.
3. För dessa poster har det inte varit möjligt för myndigheten att särskilja kostnaderna
i redovisningen.
4. Beräkning av ackumulerat resultat har korrigerats jämfört med 2015.
I årets resultat finns inkluderat 15 tkr i bidragsintäkter. Under specialskola redovisas bland annat elevavgifter som enligt förordning
SKOLFS 1997:1 faktureras kommuner för elever i specialskolan.
För denna verksamhet redovisas inte något resultat, eftersom verksamheten endast till del finansieras av avgifter. För förskoleklass
och fritidshem finns krav på full kostnadstäckning och särredovisning och där finns ett ackumulerat resultat. För administrationsbidraget har ett resultat beräknats för 2015, det har dock inte kunnat
göras tidigare år. För övriga verksamheter har myndigheten hittills
inte haft någon möjlighet att särskilja kostnaderna och därmed heller inte till hur stor del verksamheterna anslagsfinansierats.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
117
Kostnader, intäkter och transfereringar
Tabell 78. Transfereringar, utbetalat under året, tkr.
2016
2015
2014
19 065
17 069
19 350
150 465
139 700
134 053
Teckenspråksutbildning för föräldrar, TUFF
13 671
13 521
12 978
Bidrag till vissa studier
17 621
Produktionsstöd
Särskilda insatser på skolområdet
Särskilt utbildningsstöd
16 626
17 445
1
155 330
155 737
90 764
92 006
95 391
0
89
380
136
304
439
445 098
434 645
435 773
153 376
Omvårdnadsinsatser
Donationsmedel
Övriga bidrag
Totalt
1. Varav -143 tkr avser ej inbetalt återkrav.
118
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Foto: Daniel Håkansson
Personalredovisning
Kompetensförsörjning
Personalredovisning för myndigheten,
nuvarande kompetensförsörjning
Tabell 79. Antal anställda totalt.
Antal anställda totalt
Kärnkompetens
Ledningskompetens
Stödkompetens
Summa
2016
2016
2015
2015
2014
2014
Antal
personer
Årsarbetare
Antal
personer
Årsarbetare
Antal
personer
Årsarbetare
849
661
847
687
885
697
59
55
62
56
57
54
210
175
203
174
186
165
1 118
891
1 112
917
1 128
916
Under 2016 har också 187 (199) personer haft en timanställning inom myndigheten motsvarande 12 (15) årsarbetare.
I gruppen kärnkompetens ingår personal med sakområdeskompetens inom SPSM:s verksamhetsgrenar, det vill säga specialpedagogiskt stöd, undervisning, boende och fritid, läromedel samt hantering av olika statsbidrag. I gruppen stödkompetens ingår personal
inom administration och service, samt personal med stödkompetens inom kärnverksamheten.
Antalet anställda inom myndigheten har under det senaste året
ökat något jämfört med föregående år 1118 (1112), men samtidigt
har årsarbetskraften minskat 891 (917). Antalet anställda inom
området stödkompetens har ökat något 210 (203), sett till årsarbetskraften är det en liten ökning 175 (174). Under 2015 genomfördes en organisationsförändring i myndigheten, som innebar att
vissa myndighetsgemensamma funktioner samlats organisatoriskt
och numera klassificeras som stödverksamhet. Ingen förändring av
arbetsuppgifterna har dock skett i samband med omflyttningen,
men det kan ge en förklaring av tidigare års ökning av antalet anställda inom området stödkompetens.
Bland de medarbetare som slutat är avgångsorsakerna, pensionsavgångar 21 (18) procent, uppsägningar på grund av arbetsbrist
1 (29) procent samt övriga avgångar 78 (52) procent, det vill säga
uppsägning på egen begäran eller tidsbegränsade anställningar som
upphör.
Personalomsättningen inom myndigheten var under år 2016 14
(12) procent, en ökning har skett med 2 procent jämfört med tidigare år. En förklaring till ökad personalomsättning i myndighetens
kärnverksamhet är att tillgången på speciallärare och specialpedagoger är otillräcklig i landet, vilket bidrar till ökad konkurrens.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
121
Kompetensförsörjning
Tabell 80. Antal anställda fördelat på ålder.
< 40 år
40–49 år
50–59 år
> 59 år
Totalt
Antal anställda
fördelat på ålder
2016 2015 2014 2016 2015 2014 2016 2015 2014 2016 2015 2014 2016 2015 2014
Kärnkompetens
191 192 213 250 248 243 269 261 280 139 146 149 849 847 885
Ledningskompetens
Stödkompetens
Summa:
Andel i procent
59
62
57
3
3
4
14
15
12
32
32
28
10
12
13
29
21
20
69
66
66
71
81
63
41
35
37 210 203 186
223
216
237
333
329
321
372
374
371
190
193
199 1118 1112 1128
20
19
21
30
30
28
33
34
33
17
17
18
100
100
100
SPSM har en åldersstruktur där 50 procent av myndighetens medarbetare är 50 år eller äldre. Fördelningen av anställda mellan de olika
åldersgrupperna är i stort sett oförändrad sedan föregående år. Personalens genomsnittsålder är 49 år, vilket är densamma som 2015.
Tabell 81. Antal anställda fördelat på kön.
Antal anställda
fördelat på kön
Kvinnor
Kärnkompetens
661 (78%)
Ledningskompetens
2016
40 (68%)
Stödkompetens
149 (71%)
Totalt
850 (76%)
2015
Män
Kvinnor
188 (22%) 674 (80%)
19 (32%)
2014
43 (69%)
61 (29%) 140 (69%)
Män
Kvinnor
173 (20%) 700 (79%)
19 (31%)
Män
185 (21%)
42 (74%)
15 (26%)
63 (31%) 125 (67%)
61 (33%)
268 (24%) 857 (77%) 255 (23%) 867 (77%) 261 (23%)
SPSM har en ojämn könsfördelning inom alla kompetenskategorier, 76 procent av personalen är kvinnor och 24 procent är män.
Fördelningen har visat sig bestå även när antalet anställda ökar,
trots att myndigheten arbetar för att öka mångfalden framförallt i
samband med rekryteringar.
Tabell 82. Antal anställda med utländsk bakgrund.
Andelen anställda med utländsk bakgrund*
2016
2015
2014
9,8%
8,9%
9,6%
*Utländskbakgrund enligt SCB:s definition: ”utrikesfödda eller inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar”
SPSM har som mål att uppnå en jämnare fördelning vad avser
mångfald. Myndigheten följer därför särskilt utvecklingen av andelen anställda med utländsk bakgrund. Andelen har ökat jämfört
med föregående år. Regeringen har gett myndigheten i uppdrag
att tillsammans med övriga myndigheter ordna praktikplatser åt
nyanlända arbetssökande från Arbetsförmedlingen under tiden 1
april 2016 – 31 december 2018, vilket på sikt kan bidra till att öka
andelen med utländsk bakgrund.
122
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Kompetensförsörjning
Måluppfyllelse och vidtagna åtgärder 2016
Målet för kompetensförsörjningen för 2016, liksom för år 2015 var
• att upprätthålla kompetensnivån inom kärnverksamheten
• att uppnå en jämnare fördelning vad avser mångfald.
Kompetensförsörjning
Myndigheten har en åldersstruktur som gör att kompetensförsörjningen inom främst kärnverksamheterna, specialpedagogiskt stöd
samt specialskola är en stor utmaning. Under de kommande 10
åren kommer cirka en tredjedel av myndighetens 1118 medarbetare att gå i pension. Av behöriga lärare samt speciallärare är det
41 pensionsavgångar och inom specialpedagogiskt stöd är det 128
pensionsavgångar på 10 års sikt. Pensionsavgångarna är beräknade
fram till och med 65 års ålder.
Utmaningen med myndighetens kompetensförsörjning är att
arbeta parallellt med rekrytering och kompetensutveckling till
efterfrågad kompetens, samtidigt som omställningsarbete fortlöpande pågår utifrån förändrade uppdrag, arbetsformer och förutsättningar.
Myndigheten har även fortsatt att vidareutbilda lärare till speciallärare och utökad behörighet i ämnen, samt genomfört satsningar
på speciallärartrainees och karriärtjänster utifrån de direktiv som
regeringen fastställt genom behörighetsförordning och satsningar
på skolan.
Det har skett en stadig ökning av antal elever som ansöker till
specialskolorna, Hällsboskolan i Stockholm, Birgittaskolan i Örebro, samt Östervångskolan i Malmö, vilket krävt ökade resurser
för att upprätthålla kompetensförsörjning, en effektiv organisation
och ledningsstöd.
Myndigheten har en strategisk plan för försörjning av behöriga
lärare i specialskolan. Målet är att samtliga lärare i specialskolan
ska vara behöriga speciallärare senast den 30 juni 2018. I planen
ingår aktiviteter som att alla lärare inom specialskolan måste ansöka om legitimation till speciallärare samt att de som har möjlighet
ska ansöka om behörighet enligt övergångsregler för legitimation
till speciallärare. För dem som inte omfattas av övergångsreglerna
finns möjlighet till kompetensutveckling, genom vidareutbildning
under 3 år på halvfart vid reguljär universitetsutbildning eller
genom Lärarlyftet som är en uppdragsutbildning via Skolverket.
Under 2016 har ett antal lärare inom specialskolan fått behörighet
att undervisa i specialskolan utifrån övergångsbestämmelser. Från
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
123
Kompetensförsörjning
och med hösten 2016 är det 29 lärare vid myndigheten som läser
till speciallärare.
Myndigheten fattade under 2013 även beslut om karriärtjänster
inom specialskolan som började tillämpas under 2014. Det ger
möjlighet att anställa speciallärartrainees med tillsvidareanställning
samt förstelärare med tillsvidareförordnande. Speciallärartrainee är
en behörig lärare som vidareutbildas till speciallärare. När utbildningen är färdig får traineen söka en tjänst som lärare i specialskolan. Sedan hösten 2014 är det 26 speciallärartrainees som påbörjat
studier till speciallärare, varav 12 som påbörjat studier from 2016.
Inom speciallärarutbildning finns inriktning mot utvecklingsstörning, grav språkstörning eller döv och hörselnedsättning. Det har
saknats speciallärarutbildning med inriktning mot synnedsättning,
vilket försvårat för myndigheten att bedriva verksamhet och uppnå
de mål som satts i enlighet med regeringens ambitioner.
Stockholms universitet kommer nu att bedriva speciallärarutbildning med inriktning mot synnedsättning som uppdragsutbildning
från och med hösten 2017.
Myndighetens strategiska plan för försörjning av behöriga lärare
i specialskolan omfattar specialskolornas tillsvidareanställda lärare.
Av dessa är det 47 (34) procent som uppfyller behörighetskraven
för specialskolan, 16 (25) procent som håller på att kompetensutvecklas till speciallärare, 17 procent är behöriga lärare och övriga
saknar plan för kompetensutveckling eller är obehöriga. Lärare
kan uppfylla behörighetskraven men kan ändå sakna en viss spetskompetens, till exempel olika kunskapsnivåer i teckenspråk. Under
2015 har upphandling gjorts för genomförande av kompetensutveckling i teckenspråk tillsammans med Stockholms universitet och
nio medarbetare har påbörjat studierna under 2016 och beräknas
vara klara under 2017.
Inom verksamheten specialpedagogiskt stöd har de senaste åren
många rådgivare rekryterats. Nyrekryteringarna har gjort det möjligt att i högre grad anpassa kompetens utifrån efterfrågan. Myndighetens satsning på ett utökat digitaliserat stöd har till viss del
förändrat kompetensbehovet inom verksamheten.
Myndigheten arbetar systematiskt med effektivisering av stödverksamheten. De omlokaliseringar som beslutats och genomförts
inom skolverksamheten har skapat förutsättningar för ytterligare
effektivisering. Samarbete har också inletts mellan skolor på samma ort när det gäller servicefunktioner som vaktmästeri och kök.
De senaste åren har administration och servicefunktioner samordnats i allt högre grad. När det gäller exempelvis inköp och fakturahantering arbetar myndigheten med att införa nya former för
samarbete över geografiska gränser och avdelningsgränser för att
124
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Kompetensförsörjning
öka kvalitet och likvärdighet samt effektivisera hanteringen.
Under 2014 gjordes en internrevision av myndighetens arbete
kring strategisk kompetensförsörjning, som utmynnade i en granskningsrapport med rekommendationer. Myndigheten har tagit fasta
på rekommendationerna och fortsatt arbetet i syfte att få en tydligare strategisk plan på myndighetsnivå och en ökad myndighetssamordning av frågorna.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
125
Sjukfrånvaro
Total sjukfrånvaro i förhållande till
sammanlagd arbetstid
Tabell 83. Sjukfrånvaro i procent av respektive grupps årsarbetstid,
fördelad på kön.
Sjukfrånvaro i procent
fördelad på kön
2016
2015
2014
Kvinnor
5,9%
5,6%
4,9%
Män
2,8%
3,4%
2,6%
Samtliga
5,1%
5,0%
4,4%
Sjukfrånvaro mer än 60 dagar i förhållande
till sammanlagd arbetstid för sjukfrånvaro
Tabell 84.Andel av sjukfrånvaron som avser minst 60 dagars
sammanhängande frånvaro.
Sjukfrånvaro i procent
fördelad på kön
2016
2015
2014
Kvinnor
51%
51,5%
45,1%
19,3%
43,2%
42,3%
47%
50,3%
44,7%
Män
Samtliga
Sjukfrånvaro per åldersgrupp i förhållande till
sammanlagd arbetstid per åldersgrupp
Tabell 85. Sjukfrånvaro i procent av respektive grupps årsarbetstid,
fördelad på ålder.
Sjukfrånvaro i procent
fördelad på ålder
< 30
30–49 år
> 49 år
2016
2015
2014
6,6%
9,0%
8,9%
5,5%
5,3%
4,5%
4,8%
4,5%
3,9%
I underlaget för sjukfrånvaro ingår anställda som under året varit
anställda med månadslön. Sjukfrånvaron under 2016 har ökat,
dock mycket marginellt, (från 5,0 till 5,1 procent) jämfört med
föregående år. Männens sjukfrånvaro har minskat något medan
kvinnornas sjukfrånvaro ökat. När det gäller sjukfrånvaro fördelat
på åldersgrupper, har sjukfrånvaron i gruppen yngre än 30 år minskat jämfört med föregående år (från 9,0 till 6,6 procent). De övriga
åldersgrupperna har en något högre sjukfrånvaro under 2016 jämfört med föregående år. Andelen med sjukfrånvaro mer än 60 dagar
126
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Sjukfrånvaro
har minskat, dock mycket marginellt, jämfört med föregående år
med från 51,5 till 51,0 procent. Den största minskningen har skett
bland männen i den gruppen (från 43,2 till 19,3 procent).
En analys av sjukfrånvarostatistiken visar på att den högsta sjukfrånvaron fortfarande är inom kärnverksamheten och då främst
inom specialskolorna. Vissa avdelningar och specialskolor har genomgående en högre sjukfrånvaro under året och då med en större
andel långa sjukfall. Bidragande faktorer på arbetsmiljön inom
specialskolorna kan i viss mån vara den satsning på kompetensutveckling till speciallärare, vilket inneburit att cirka en tredjedel av
lärarna har varit i kompetensutveckling 50 procent av sin arbetstid
vilket i sig inneburit en ökad arbetsbelastning på övriga medarbetare inom specialskolan. Inför 2017 har beslut fattats om att dra ner
på takten i kompetensutveckling av personal inom specialskolorna.
På så sätt skapas en bättre arbetssituation för medarbetare på skolorna där även fördelning av medel höjs för att kunna ta in vikarier.
Vidare har en analys av sjukorsaker vid långa sjukfall inom myndigheten gjorts (för de första två kvartalen 2016 i jämförelse med
försäkringskassan statistik på hela befolkningen). Fördelningen av
de långa sjukfallen visar följande:
• Psykiska besvär 49 procent (Hela befolkningen: 44 procent)
• Övriga sjukdomar 35 procent (Hela befolkningen: 37 procent)
• Rörelseapparaten 16 procent (Hela befolkningen: 19 procent)
Sifforna för myndigheten är relativt lika försäkringskassans
sammanställning över hela befolkningens sjukorsaker. I 6 av 10
långa sjukfall finns rehabiliteringsutredningar gjorda. Under 2016
har ett arbete pågått att förbereda fördjupningsseminarium till
chefer i anpassning och rehabilitering. Vidare kommer alla chefer
att genomgå en distansutbildning i föreskriften Organisatorisk och
social arbetsmiljö (AFS 2015:4) där bland annat fördjupningspass
gällande arbetsbelastning och kränkande särbehandling ingår. En
pilotgenomgång har också förberetts under 2016, som innebär att
myndigheten kan genomföra medarbetarundersökning via app eller
webblänk med fokus på medarbetarnas upplevelse av sin arbetssituation och hälsa.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
127
Foto: Daniel Håkansson
Ekonomisk redovisning
Resultaträkning
Not
Utfall tkr
Utfall tkr
2016-01-01 2015-01-01
2016-12-31 2015-12-31
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
669 488
663 772
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
1
268 290
231 366
Intäkter av bidrag
2
6 196
10 789
Finansiella intäkter
3
638
482
Summa intäkter
944 612
906 409
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
4
-632 286
Kostnader för lokaler
-105 191
Övriga driftkostnader
5
-196 576
Finansiella kostnader
6
-636
Avskrivningar och nedskrivningar
7
-10 647
-615 395
-100 727
-180 452
-486
-9 054
Summa kostnader
-906 114
-945 336
Verksamhetsutfall
-724
Uppbördsverksamhet
Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 8
1 522
Medel som tillförts statens budget från
uppbördsverksamhet
-1 522
Saldo Uppbördsverksamhet
0
Transfereringar
Medel som erhållits från statens budget
för finansiering av bidrag
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag
9
Lämnade bidrag
10
411 801
0
33 440
-445 098
Saldo Transfereringar
Årets kapitalförändring
11
143
12
-581
295
1 750
-1 750
0
402 660
31 905
-434 645
-80 215
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
129
Balansräkning
Not
Utgående
Utgående
balans, tkr
balans, tkr
TILLGÅNGAR2016-12-31 2015-12-31
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling1
13
2 741
2 511
Rättigheter och andra immateriella
anläggningstillgångar1
14
1 717
779
Summa
4 458
3 290
1. Jämförelsetal för 2015 korrigerade
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
15
19 539
19 582
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
16
19 195
17 928
Summa
38 734
37 510
Finansiella anläggningstillgångar
Andra långfristiga värdepappersinnehav
17
Summa
7 846
7 846
7 640
7 640
Varulager m.m.
Varulager och förråd
18
Summa
1 875
1 875
1 817
1 817
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
19
Fordringar hos andra myndigheter
20
Övriga kortfristiga fordringar
21
Summa
3 044
15 656
218
18 918
8 552
13 790
27
22 369
Periodavgränsningsposter
22
Förutbetalda kostnader
Upplupna bidragsintäkter
Övriga upplupna intäkter
Summa
27 023
93
451
27 567
24 795
304
183
25 282
Avräkning med statsverket
23
Avräkning med statsverket
Summa
-14 364
-14 364
-1 245
-1 245
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
24
Summa
115 742
115 742
90 599
90 599
Summa tillgångar
130
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
200 776
187 262
Balansräkning
Not Utgående Utgående
balans, tkr
balans, tkr
KAPITAL OCH SKULDER
2016-12-31
2015-12-31
Myndighetskapital
25
Statskapital205 95
Balanserad kapitalförändring
6 443
6 228
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
12
-581
215
Summa
6 067
6 538
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser
26
7 262
9 577
Övriga avsättningar
27
13 338
11 260
Summa
20 600
20 837
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret
28
41 884
39 350
Kortfristiga skulder till andra myndigheter
15 321
16 979
Leverantörsskulder
29
41 789
28 301
Övriga kortfristiga skulder
10 130
9 535
Summa
109 124
94 165
Periodavgränsningsposter
30
Upplupna kostnader
Oförbrukade bidrag
Övriga förutbetalda intäkter
Summa
57 105
7 880
0
64 985
56 318
8 909
495
65 722
Summa kapital och skulder
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
200 776
187 262
131
Anslagsredovisning
Redovisning mot anslag, tkr
Anslag
Årets
tilldelning
enligt
regleringsbrev
Ingående
överföringsbelopp
Omdisponerade
anslagsbelopp
Totalt
Utgifter
Utgående
disponibelt 20160101– överföringsIndragning belopp
20161231 belopp
15:1:5 ap.4.1
Statsbidrag till
utbildning
79
12 916
0
-79
12 916
12 916
0
15:1:5 ap.4.2
Bidrag till kursdeltagare
404
1 000
0
-404
1 000
667
333
0
88
0
0
88
88
0
Ramanslag
16:1:3 ap.1
Specialpedagogiska skolmyndigheten
14 941
701 835
0
0
716 776
689 155
27 620
16:1:6 ap.1
Omvårdnadsinsatser
9 890
67 702
-300
-9 890
67 402
57 323
10 079
0
150 715
-250
0
150 465
150 465
0
16:1:11 ap.1
Bidrag till vissa
studier
2 521
19 525
0
-2 521
19 525
17 621
1 904
16:1:15 ap.1
Särskilt utbildningsstöd
-420
153 606
0
0
153 186
153 519
-333
27 415 1 107 387
-550
-12 894 1 121 358
1 081 754
39 603
15:1:5 ap.5
Statlig ÅP-avgift
för bidrag till
kursdeltagare
16:1:6 ap.3
Särskilda insatser
på skolområdet
Summa anslag
Allmänt
Anslagen redovisas utifrån regleringsbrev och andra regeringsbeslut
samt utifrån de belopp som finns redovisade i statsredo-visningssystemet Hermes.
132
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Anslagsredovisning
Anslagsvis
Anslag 15:1:5 ap 4.1
Disponeras av SPSM enligt regeringsbeslut U2015/05790/SF
Anslag 15:1:5 ap 4.2
Disponeras av SPSM enligt regeringsbeslut U2015/05790/SF
Anslag 15:1:5 ap.5
Disponeras av SPSM enligt regeringsbeslut U2015/05790/SF
Anslag 16:1:3 ap.1
Disponeras av SPSM enligt regeringsbeslut U2015/05895/SAM;
U2015/05929/S
Anslag 16:1:6 ap.1
Disponeras av SPSM enligt regeringsbeslut U2015/05895/SAM;
U2015/05929/S
Anslag 16:1:6 ap.3
Disponeras av SPSM enligt regeringsbeslut U2015/05895/SAM;
U2015/05929/S
Anslag 16:1:11 ap.1
Disponeras av SPSM enligt regeringsbeslut U2015/05895/SAM;
U2015/05929/S
Anslag 16:1:15 ap.1
Disponeras av SPSM enligt regeringsbeslut U2015/05895/SAM;
U2015/05929/S
Villkor
Anslag 16:1:3 ap.1 Specialpedagogiska skolmyndigheten
(Ramanslag):
Anslagsposten får användas för Specialpedagogiska skolmyndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för
produktionsstöd för läromedelsframställning och visst internationellt samarbete. Utbetalat produktionsstöd uppgår per 2016-12-31
till 19 065.
Återbetalda medel från bidrag med återbetalningsskyldighet ska
tillföras anslaget
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
133
Anslagsredovisning
Anslag 16:1:6 ap.1 Omvårdnadsinsatser:
Anslagsposten får belastas med utgifter för omvårdnadsinsatser vid
gymnasieskolor med utbildning som är speciellt anpassad för svårt
rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning).
Anslag 16:1:6 ap.3 Särskilda insatser på skolområdet:
Anslagsposten får belastas med utgifter för statsbidrag enligt
förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på
skolområdet. Myndigheten får belasta anslagsposten med högst 2
300 tkr för stöd till utbildning för ungdomar med svår synskada
vilka efter grundskolan behöver ett s k mellanår före starten av
gymnasial utbildning. Utbetalat: 1 251 tkr.
Medel får användas för utvecklingsprojekt och analyser som
syftar till att öka måluppfyllelsen eller öka kunskapen om olika pedagogiska arbetssätt för barn och elever med funktionsnedsättning.
Anslag 16:1:11 ap.1 Bidrag till vissa studier:
Anslagsposten får belastas med utgifter för bidrag enligt förordningen (2007:1345) om statsbidrag vid vissa studier för personer
med funktionsnedsättning.
Anslag 16:1:15 ap.1 Särskilt utbildningsstöd:
Anslagsposten får belastas med utgifter för bidrag enligt förordningen (2011:1163) om statsbidrag för särskilt utbildningsstöd. Enligt förordningen får statsbidrag lämnas till folkhögskolor samt till
universitet och högskolor. Statsbidrag till universitet och högskolor
får uppgå till högst 5 500 tkr. Utbetalat: 5 492 tkr.
Av anslagsbeloppet får högst 5 000 tkr användas för analyser av
och utveckling av folkhögskolornas lärmiljöer. Specialpedagogiska
skolmyndigheten ska i årsredovisningen särskilt redovisa en uppföljning av dessa analyser och de insatser som vidtagits.
Utbetalt: 2 983 tkr.
Av anslaget får högst 4 200 tkr betalas ut som bidrag till Synskadades riksförbund (SRF) för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda. Utbetalat: 3 580 tkr. Minst
90 procent av beviljade bidrag ska avse produktionskostnader för
sådan teknisk anpassning. Statsbidrag betalas ut av myndigheten
efter ansökan från SRF med 50 procent under mars 2016, med 40
procent under augusti 2016 och med 10 procent när SRF lämnar
slutredovisning av kostnaderna.
134
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Anslagsredovisning
Övriga upplysningar
SPSM har inte förbrukat årets tilldelade anslag. Det utgående överföringsbeloppet 27 620 tkr överstiger tre procent av det tilldelade
beloppet.
Anslag 16:1:6 ap.1 redovisar ett utgående överföringsbelopp på
10 079 tkr; en orsak är att elevantalet sjunkit över tid och anslaget
inte har anpassats i samma takt.
Inom anslag 16:1:6 ap.1 har ersättning för elevhem och omvårdnad i boende respektive habilitering inbetalats av hemkommuner respektive hemlandsting om totalt 33 440 tkr (31 896 tkr).
Beloppet ingår i resultaträkningens post Övriga erhållna medel
för finansiering av bidrag. Ersättning har samtidigt utbetalts till
skolhuvudmän med 32 258 tkr (32 593 tkr). Detta belopp ingår i
resultaträkningens post Lämnade bidrag. Netto har ersättningen
tillförts avsnittet Transfereringar 1 183 tkr (-697 tkr).
Redovisning mot inkomsttitel, tkr
Inkomsttitel
Inkomster
2811 Övriga inkomster
1 522
Återbetalningar av statsbidrag som avser beslut från tidigare år
redovisas mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster. Se not 8 för
fördelning av poster.
Redovisning av bemyndiganden, tkr
Anslag/
Anslagsbenämning
Tilldelat Ingående Utestående Utestående åtagandens
bemyndigande åtaganden åtaganden
fördelning per år
2016 2016-01-01 2016-12-31
2017
2018
Ramanslag 16:1:6 ap.1
Omvårdnadsinsatser
34 000
31 107
31 953
31 953
0
Summa
34 000
31 107
31 953
31 953
0
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
135
Tilläggsupplysningar
och noter
Bokslutskommentarer
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med 1 kap 3§ förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag. SPSM:s redovisning följer god redovisningssed såsom den
kommer till uttryck i ESV:s allmänna råd till 6§ bokföringsförordningen (2000:606).
Värderingsprinciper
Tillgångar/skulder och kundfordringar har tagits upp till det
belopp varmed de beräknas inflyta. Skulder har tagits upp till det
nominella värdet.
Värdering av omsättningstillgångar
Omsättningstillgångarna består av läromedelslager, som har värderats till hälften av försäljningsvärdet exklusive i försäljningspriset
ingående distributionskostnader.
Avskrivningar
Som anläggningstillgång redovisas immateriella tillångar, datorer,
fordon, inventarier m.m. vars anskaffningsvärde är 20 tkr och däröver samt har en ekonomisk livslängd på 3 år eller längre. Förbättringsutgifter på annans fastighet redovisas som anläggningstillgång
om anskaffningsvärdet är 40 tkr och däröver och om den förväntade nyttjandeperioden och den ekonomiska livslängden uppgår till
lägst 10 år.
Immateriella tillgångar
Servrar och nätverksutrustning
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Övriga inventarier
Bilar och andra transportmedel
Förbättringsutgift på annans fastighet
136
5 år
3 år
3 år
5 år
5 år
10 år
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tilläggsupplysningar och noter
Ändrad redovisningsprincip
Redovisningen av immateriella anläggningstillgångar har förändrats under 2016. Poster som huvudsakligen avser egen utveckling
av system har klassificerats om från Rättigheter och andra immateriella tillgångar till att istället rubriceras som Balanserade utgifter
för utveckling. Myndigheten har räknat om de jämförelsetal som
påverkats i balansräkningen och upplyser om detta i kommentarer
och noter.
Myndighetens insynsråd
SPSM är ett enrådighetsverk och har ett insynsråd med åtta ledamöter utsedda av regeringen samt generaldirektören som är ordförande. Insynsrådet har under 2016 haft fyra möten, där huvudämnena varit information om myndighetens verksamhetsplanering,
budget, årsredovisning, aktuella rapporter och remisser samt
samarbete med Skolverket och Skolinspektionen.
Ersättning till insynsrådets ledamöter har under 2016 utgått
enligt följande
Anders Runnquist 1 500 kr
Claes Nilholm
6 000 kr
Inger Hjort 4 500 kr
Lottie Corrias-Näslund 6 000 kr
Magnus Tideman 4 500 kr
Betty Malmberg –
Gunilla Svantorp 3 000 kr
Max Holm 3 000 kr
Ersättning till myndighetens ledning
Ersättning till generaldirektören har under 2016 utgått med
1 286 695 kr.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
137
Tilläggsupplysningar och noter
Utfall, tkr
Utfall, tkr
2016-01-01 2015-01-01
2016-12-31
2015-12-31
Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
268 290
231 366
Intäkter av avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen
3 640
4 210
Avgift från Folkbildningsrådet för administration av
förstärkningsbidrag till folkhögskolor
150
80
Övriga avgifter
2 843
2 265
Kommunala elevavgifter
178 000
155 252
– elever i specialskolan
178 170
155 196
– korrigeringar tidigare års elevavgifter -170 56
Förskoleklass och fritidsverksamhet
45 638
36 790
– varav elevavgifter
42 197
33 571
– varav av vårdnadshavare inbetalt till hemkommuner968
692
Ersättning för assistans enligt avtal med kommuner
34 036
29 085
Läromedel, egen framställning
2 348
2 312
Kost och inkvartering i samband med kurser och besök
1 635
1 372
Kommunala avgifter för elever i specialskolan
Vårterminen
Värdkommun (2016: 115 730 kr per termin / elev, 236 st)
(2015: 113 570 kr per termin / elev, 208 st)
Övriga kommuner (2016: 173 600 kr per termin / elev, 323 st)
(2015: 170 360 kr per termin / elev, 301 st)
Höstterminen
Värdkommun (2016: 115 730 kr per termin / elev, 279 st)
(2015: 113 570 kr per termin / elev, 236 st)
Övriga kommuner (2016: 173 600 kr per termin / elev, 360 st)
(2015: 170 360 kr per termin / elev, 314 st)
Förskoleklass
Vårterminen
Alla kommuner (2016: 117 210 kr per termin / elev, 34 st)
(2015: 115 020 kr per termin / elev, 33 st)
Höstterminen
Alla kommuner (2016: 117 210 kr per termin / elev, 33 st)
(2015: 115 020 kr per termin / elev, 29 st)
Fritidshemsverksamhet
Vårterminen
Alla kommuner (2016: 76 320 kr per termin / elev, 204 st)
(2015: 74 900 kr per termin / elev, 168 st)
Höstterminen
Alla kommuner (2016: 76 320 kr per termin / elev, 246 st)
(2015: 74 900 kr per termin / elev, 185 st)
138
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tilläggsupplysningar och noter
Utfall, tkr
Utfall, tkr
2016-01-01 2015-01-01
2016-12-31
2015-12-31
Not 2 Intäkter av bidrag
Bidrag från statliga myndigheter
Bidrag från övriga
6 196
5 234
962
10 789
9 775
1 014
Minskning beror på att projekt finansierat av
Socialstyrelsen avslutats.
Not 3 Finansiella intäkter
638
Övriga inomstatliga ränteintäkter
193
Valutakursvinster
5
Orealiserad värdeförändring finansiella instrument
205
Utdelning Kammarkollegiets konsortier
233
Övriga finansiella intäkter
2
Not 4 Kostnader för personal
Varav lönekostnader exkl. arbetsgivaravgifter m.m.
Varav Avsättning premie
Särskild pensionsersättning inkl. löneskatt
Not 5 Övriga driftkostnader
Resor, representation, information etc
Köp av varor
Köp av tjänster
Förändring avsättning tjänster
Övrigt
482
91
12
91
283
5
-632 286
-420 657
-615 395
-411 285
1 333
2 988
-196 576
-80 072
-29 500
-85 957
0
-1 047
-180 452
-71 895
-25 750
-81 408
491
-1 890
Kostnaden för elevresor har ökat markant, främst på grund av ökat elevantal.
Inköp av it-utrustning har ökat, liksom köp av datatjänster.
Not 6 Finansiella kostnader
Inomstatliga räntekostnader
Utomstatliga räntekostnader
Valutakursförluster
Övriga finansiella kostnader
-636
-532
-45
-57
-2
Not 7 Avskrivningar och nedskrivningar
-10 647
Immateriella anläggningstillgångar
-1 009
Förbättringsutgifter
-2 932
Maskiner, inventarier, installationer
-6 886
Nedskrivning anläggningstillgångar
180
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
-486
-244
-60
-69
-113
-9 054
-243
-2 871
-5 982
42
139
Tilläggsupplysningar och noter
Utfall, tkr
Utfall, tkr
2016-01-01 2015-01-01
2016-12-31
2015-12-31
Not 8 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras
1 522
Återkrav anslag 16:1:15 ap.1 Särskilt utbildningsstöd
573
Återkrav anslag 16:1:6 ap.3 Särskilda insatser inom skolområdet
601
Återkrav anslag 16:1:6 ap.1 Omvårdnadsinsatser
0
Återkrav övriga anslag
348
Not 9 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 33 440
Från kommuner
22 603
Från landsting
10 837
Från övriga
0
1 750
358
899
404
89
31 905
20 806
11 090
9
Medlen har i huvudsak finansierat boende, omvårdnad i boendet och habilitering för
elever vid RH-gymnasier. Se även Övriga upplysningar under anslagsredovisningen.
Not 10 Lämnade bidrag
Statliga myndigheter exkl. statl. affärsverk
Kommuner och landsting
Övriga organisationer och ideella föreningar
Privata företag och privatägda ek. föreningar
Enskilda personer
-445 098
-7 361
-233 731
-164 315
-21 806
-17 885
-434 645
-6 285
-227 624
-165 322
-18 227
-17 187
Not 11 Saldo transfereringar
Lämnade bidrag finansierade med donationsmedel
Fakturerade ej betalda återkrav
143
0
143
-80
-80
0
Not 12 Årets kapitalförändring
AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET
Förskoleklass och fritidshemsverksamhet
-581
-954
-954
215
193
193
BIDRAGSFINANSIERAD VERKSAMHET
230 22
Värdereglering donationsmedel
423
245
Övriga driftskostnader finansierade med donationsmedel
-193
-140
Anläggningar finansierade med donationsmedlens avk
0
-3
Verksamhetsavsnittet
230102
Lämnade bidrag finansierade med donationsmedel
0
-80
Transfereringsavsnittet
0-80
ÅTERKRAV LÄMNADE BIDRAG (fakturerat, ej inbetalt)
Ej anslagsavräkning
143
0
Transfereringsavsnittet143 0
140
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tilläggsupplysningar och noter
Utgående Utgående
balans, tkr
balans, tkr
2016-12-31
2015-12-31
Not 13 Balanserade utgifter för utveckling*
2 741
2 511
IB anskaffningsvärde
2 511
950
Årets anskaffningar
713
1 561
Avgår anskaffningsvärde för sålda och utrangerade tillgångar
0
0
Anskaffningsvärde UB
3 224
2 511
IB Ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Avgår avskrivningar på sålda och utrangerade tillgångar
Ackumulerade avskrivningar UB
Bokfört värde
0
483
0
483
2 741
0
0
0
0
2 511
* Jämförelsetal 2015 korrigerade
Not 14 Rättigheter och andra immateriella
anläggningstillgångar*
1 717
IB anskaffningsvärde
1 787
Årets anskaffningar
1 476
Pågående projekt, ack ansk
0
Pågående projekt, årets ansk
0
Avgår anskaffningsvärde för sålda och utrangerade tillgångar -670
Anskaffningsvärde UB
2 593
IB Ackumulerade avskrivningar
1 008
Årets avskrivningar
525
Avgår avskrivningar på sålda och utrangerade tillgångar
-657
Ackumulerade avskrivningar UB
876
Bokfört värde
1 717
779
1 587
0
200
0
0
1 787
765
243
0
1 008
779
* Jämförelsetal 2015 korrigerade
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
141
Tilläggsupplysningar och noter
Utgående Utgående
balans, tkr
balans, tkr
2016-12-31
2015-12-31
Not 15 Förbättringsutgifter på annans fastighet
IB anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Avgår anskaffningsvärde för sålda
och utrangerade tillgångar
Anskaffningsvärde UB
IB Ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Avgår avskrivningar på sålda och utrangerade tillgångar
Ackumulerade avskrivningar UB
19 539
39 327
2 980
19 582
39 224
1 118
-1 046
41 261
-1 015
39 327
19 745
2 932
-955
21 722
17 779
2 871
-905
19 745
Bokfört värde
19 539
19 582
Not 16 Maskiner, inventarier, installationer m.m.
19 195
17 928
IB anskaffningsvärde
82 587
83 282
Årets anskaffningar
8 207
9 381
Avgår anskaffningsvärde för sålda
och utrangerade tillgångar
-15 688
-10 076
Anskaffningsvärde UB
75 106
82 587
IB Ackumulerade avskrivningar
64 659
68 424
Årets avskrivningar
6 885
5 982
Avgår avskrivningar på sålda och utrangerade tillgångar -15 633
-9 747
Ackumulerade avskrivningar UB
55 911
64 659
Bokfört värde
19 195
17 928
Not 17 Andra långfristiga värdepappersinnehav
7 846
7 640
Andelar Kammarkollegiets räntekonsortium
Anskaffningsvärde
4 552
4 552
Ackumulerad orealiserad värdeförändring
-394
-282
Årets uppskrivning
1 859
-112
Summa bokfört värde räntekonsortium
6 017
4 158
Andelar Kammarkollegiets aktiekonsortium
Anskaffningsvärde
1 623
Ackumulerad orealiserad värdeförändring
-56
Årets uppskrivning
262
Summa bokfört värde aktiekonsortium
1 829
Utgående bokfört värde tillika marknadsvärde
142
7 846
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
1 859
1 532
91
3 482
7 640
Tilläggsupplysningar och noter
Utgående Utgående
balans, tkr
balans, tkr
2016-12-31
2015-12-31
Not 18 Varulager och förråd
1 875
1 817
Ingående lagervärde läromedel
In- och utleveranser
Utrangerade produkter
Egna uttag
Svinn
Utgående lagervärde läromedel
Not 19 Kundfordringar
Kundfordringar, inhemska kunder - utomstatlig
Kundfordringar, justeringskonto
Kundfordringar, utländska kunder
1 817
118
-47
-13
0
1 875
1 801
92
-45
-10
-21
1 817
3 044
3 186
-143
1
8 552
8 546
0
6
Minskningen förklaras främst av att 2015 fakturerades flera kommuner
sent i december för assistans till elever.
Not 20 Fordringar hos andra myndigheter
15 656
Kundfordringar, andra myndigheter
75
Mervärdesskattefordran
15 581
Not 21 Övriga kortfristiga fordringar
218
Fixkassor och inköpskort
65
Fordringar anställda
10
Övriga fordringar
143
Not 22 Periodavgränsningsposter
27 567
Förutbetalda kostnader
27 024
Förutbetalda hyror
20 998
Övriga förutbetalda kostnader
6 026
Upplupna intäkter
543
Upplupna bidragsintäkter
92
Upplupna assistansintäkter
451
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
13 790
89
13 701
27
27
0
0
25 282
24 795
22 066
2 729
487
303
184
143
Tilläggsupplysningar och noter
Utgående Utgående
balans, tkr
balans, tkr
2016-12-31
2015-12-31
Not 23 Avräkning med statsverket
-14 364
-1 245
Uppbörd
Ingående balans0 0
Redovisat mot inkomsttitel (-)
-1 522
-1 750
Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+) -1 522
1 750
Fordringar (+)/Skulder (-) avseende uppbörd
0
0
Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans 0 0
Redovisat mot anslag (-)
392 600
385 287
Medel hänförbara till transfereringar m.m. som
betalats till icke räntebärande flöde (+)
-392 573
-385 287
Skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde
2710
1. Avser kreditfaktura till kund ej utbetalad 2016.
Anslag i räntebärande flöde Ingående balans -14 942
-3 474
Redovisat mot anslag
689 155
681 714
Anslagsmedel som tillförts räntekonto -701 835
-693 182
Återbetalning av anslagsmedel
0
0
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde
-27 622
-14 942
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans
13 697
14 265
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
-466
-568
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats
mot anslag
13 231
13 697
Övriga fordringar på statens centralkonto i Riksbanken
Ingående balans0 0
Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+)
42 963
43 724
Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-)
-434 015
-427 261
Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar (+/-) 391 052
383 537
Övriga fordringar på statens centralkonto i Riksbanken
0
0
144
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tilläggsupplysningar och noter
Utgående Utgående
balans, tkr
balans, tkr
2016-12-31
2015-12-31
Not 24 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Kreditram på räntekontot enligt regleringsbrevet
115 742
90 599
71 300
68 500
Not 25 Förändring av myndighetskapitalet
Balanserad Kapital
kapital- förändring
förändring,
enligt
Stats- Donations- avgiftsbelagd
resultat
kapital
kapital verksamhet räkningen Summa
Utgående balans 2015
Ingående balans 2016
Föreg. års kapitalförändring
Årets kapitalförändring
Konst med tilldelat vårdansvar
Summa årets förändring
Utgående balans 2016
95
95
0
0
110
110
205
4 950
4 950
22
0
0
22
4 972
1 278
1 278
193
0
0
193
1 471
215
215
-215
-581
0
-796
-581
6 538
6 538
0
-581
110
-471
6 067
Utgående Utgående
balans, tkr
balans, tkr
2016-12-31
2015-12-31
Not 26 Avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser
7 262
9 577
Ingående balans avsättning för pensioner
9 577
9 031
Årets kostnader för pensioner
-10
-653
Årets kostnader för delpensioner
2 473
5 495
Årets pensionsutbetalningar
-252
-616
Årets delpensionsutbetalningar
-4 526
-3 680
Utgående avsättning
7 262
9 577
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
145
Tilläggsupplysningar och noter
Utgående Utgående
balans, tkr
balans, tkr
2016-12-31
2015-12-31
Not 27 Övriga avsättningar
13 338
11 260
Ingående balans avsättning för lokalt omställningsarbete
5 842
4 297
Årets kostnader för lokalt omställningsarbete
1 263
1 245
Överfört till konto upplupna kostnader avseende åtgärder
följande år
0
300
Utgående balans avsättning Lokalt omställningsarbete
7 105
5 842
Ingående balans avsättning för omstruktureringsåtgärder mm 5 418
10 499
IB SPE-premier
1 333
Återbokning fakturerade SPE-premier
-1 333
Nya avsättningar SPE-premier
0
Årets förändring avsättning SPE-premier
-1 333
UB SPE-premier
0
IB Omstruktureringsåtgärder
4 086
Återbokning avsättning omstruktureringsåtgärder
-2 220
Nya avsättningar omstruktureringsåtgärder
4 367
Årets förändring avsättning för omstruktureringsåtgärder 2 147
UB Omstruktureringsåtgärder
6 232
Utgående balans avsättning för omstruktureringsåtgärder 6 232
Avsättning och syfte
Årets Utgående
förändring
balans
Avsättning för lokalt omställningsarbete
1 263
7 105
SPE-premier omställningsarbete
-1 333
0
Omstrukturering Åsbackaskolan
3 0501
6 232
Omstrukturering Östervångsskolan
-752
0
Omstrukturering Kristinaskolan
-150
0
SUMMA
2 078
13 337
1. Avser beslut dnr ALL 2017/307
146
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
4 286
-2 953
0
-2 953
1 333
6 213
-2 127
0
-2 128
4 085
5 418
Regleras
2017
0
0
1 547
0
0
1 547
Tilläggsupplysningar och noter
Utgående Utgående
balans, tkr
balans, tkr
2016-12-31
2015-12-31
Not 28 Lån i Riksgäldskontoret
41 884
Ingående balans
39 350
Nyupptagna lån
13 335
Amorteringar
-10 801
Låneram
45 000
Not 29 Leverantörsskulder
41 789
Ökning av leverantörsskulderna består bland annat av
ett flertal sena inköp av it-utrustning
Not 30 Periodavgränsningsposter
64 985
Upplupna kostnader
57 105
Upplupen semesterlöneskuld inkl. sociala avg.
44 364
Upplupna övriga lönekostnader inkl. sociala avg.
8 501
Upplupna kostnader lokalt omställningsarbete
1 200
Övriga upplupna kostnader
3 040
Oförbrukade bidrag
7 880
Oförbrukade bidrag - inomstatliga*
1 498
Oförbrukade bidrag - utomstatliga
586
Oförbrukade bidrag förvaltade stiftelser
2 185
Oförbrukade bidrag donationer
3 611
Övriga förutbetalda intäkter
0
39 350
36 885
11 793
-9 328
42 000
28 301
65 722
56 318
45 397
7 338
1 200
2 383
8 909
2 436
730
1 964
3 779
495
*Oförbrukade bidrag – inomstatliga kommer att tas i anspråk enligt följande; inom tre
månader: 54 tkr, mer än tre månader till ett år: 1 331 tkr, mer än ett år till tre: 113 tkr,
mer än tre år: 0 tkr.
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
147
Sammanställning av
väsentliga uppgifter
2016-12-312015-12-312014-12-312013-12-312012-12-31
Låneram RGK
Beviljad låneram
45 000
42 000
42 000
34 000
35 000
Utnyttjad låneram
41 884
39 350
36 885
30 124
25 483
Kontokredit hos RGK
Räntekontokredit
69 500
68 500
68 500
67 100
68 900
Max utnyttjad under året
0
0
0
0
0
Räntor avseende räntekontot RGK
Ränteintäkter
0
0
566
1 078
1 259
Räntekostnader
526240 0 0 0
Avgiftsintäkter
Beräknade i regleringsbrevet
0
0
189 080
180 080
161 600
Avgiftsintäkter som disponeras
268 290
231 366
208 017
190 038
160 898
Avgiftsintäkter som inte disponeras
1 522
1 750
1 369
0
0
Anslagskredit
Beviljad anslagskredit
32 802
32 312
32 058
31 208
30 538
Utnyttjad anslagskredit
333
420
379
1 507
2 715
Anslag
Utgående reservationer
–
–
–
–
–
Anslagssparande
39 603
27 415
13 132
28 942
27 321
Bemyndiganden
Tilldelat
34 000
34 000
Utestående åtaganden
31 953
31 107
32 000
37 000
126 000
32 509
34 773
40 904
Årsarbetare
Antal årsarbetare
891
917
1
Medeltalet anställda 1 115
1 120
916
862
895
1 096
1 078
1 122
Driftkostnad per årsarbetskraft
1 048
978
981
960
927
Kapitalförändring
Årets kapitalförändring
-581
215
-637
443
-314
Balanserad kapitalförändring
6 443
6 228
6 865
5 599
5 913
1. Medeltalet anställda har korrigerats för samtliga år på grund av korrigerat beräkningssätt.
148
Årsredovisning 2016 • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Sammanställning över väsentliga uppgifter
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av
verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och
myndighetens ekonomiska ställning.
Jag bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen
vid myndigheten är betryggande.
Örebro den 22 februari 2017
Greger Bååth
Generaldirektör
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Årsredovisning 2016
149
Specialskolor
Birgittaskolan
Ekeskolan
Åsbackaskolan
Örebro
Specialskolor
Kristinaskolan
Härnösand
Hällsboskolan
Umeå
Specialpedagogiskt
stöd
Specialpedagogiskt
stöd
Specialpedagogiskt
stöd
REGIONER
Manillaskolan
Hällsboskolan
Stockholm
Specialskolor
ÖSTRA
REGIONEN
MELLERSTA
REGIONEN
NORRA
REGIONEN
INTERNREVISOR
Vänerskolan
Vänersborg
Specialskolor
Specialpedagogiskt
stöd
VÄSTRA
REGIONEN
Östervångsskolan
Lund
Specialskolor
Specialpedagogiskt
stöd
SÖDRA
REGIONEN
GENERALDIREKTÖR
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Organisationsskiss
Resurscenter
dövblind
Resurscenter
döv/hörsel
Resurscenter
tal och språk
NATIONELLA AVDELNINGAR
Främjande och
produktionsstöd
Resurscenter syn
Statsbidragshandläggning,
uppföljning
och utvärdering
Dokumenterat
specialpedagogiskt
stöd
Utveckling och
framställning
STATSBIDRAGSAVDELNINGEN
LÄROMEDELSAVDELNINGEN
Myndighetsgemensam samordning
Kommunikation
FoU
AVDELNINGEN
FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING
Ekonomi och verksamhetsstyrning
Personal- och kompetensutveckling
It- och kontorsservice
Rättsfrågor och processtöd
Upphandling och lokalförsörjning
STABSAVDELNINGEN
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, unga och vuxna
oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi
genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och
statsbidrag. Myndigheten har fyra nationella resurscenter varav ett har fördjupad kunskap
om synnedsättning med eller utan ytterligare funktionsnedsättningar. Den kompetens vi
erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser.
Läs mer på vår webbplats www.spsm.se
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Du når oss på telefon 010 473 50 00
eller texttelefon: 010 473 68 00
På www.spsm.se finner du ytterligare kontaktinformation
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Box 1100, 871 29 Härnösand
E-post: [email protected]
Tryck: Lenanders Graiska AB, Kalmar . Formgivning: SPSM
Vill du ha den här informationen i alternativt format
kontaktar du [email protected]
ISBN978-91-28-00724-5, tryckt
978-91-28-00725-2, pdf
Best.nr00724