Epidemiologiska studier av demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre
(Epidemiological studies on dementia and other mental disorders in the
elderly)
Projektsammanfattning (svensk och engelsk)
Målsättning: Att studera samspelet mellan genetiska och andra riskfaktorer för uppkomsten av
demens (t.ex. Alzheimers sjukdom och vaskulär demens) och andra psykiska störningar
(depression, psykos sjukdom, ångesttillstånd) i longitudinellt följda äldre normalbefolkningar
från olika födelsekohorter studerade med en kombination av epidemiologiska och
neurobiologiska metoder. Att studera konsekvenserna av psykisk störning.
Arbetsplan: Studierna omfattar undersökningar av äldre befolkningsgrupper som följs
longitudinellt; a) H70 studien med 70-åringar födda 1901-02 (undersökta 16 gånger från 70100 års ålder) och 1930 (undersökta från 70-79 års ålder, med planerade uppföljningar till 100
år). b) H85-studien med 85-åringar födda 1901-02 (uppföljda 8 gånger från 85-100 års ålder)
och 1923-24 (med planerade uppföljningar som hos födda 1901-02) c) 95+ studien (pågående
uppföljningsundersökningar av 95-åringar och äldre), och d) Kvinnoundersökningen med
kvinnor födda 1908-30 (undersökt 7 gånger 1968-2011). Studierna omfattar psykiatrisk,
social och somatisk undersökning, psykometriska tester, personlighetsundersökning,
funktionsbedömning, DNA-analyser, laboratorieundersökningar, datortomografi av hjärna och
likvorundersökning.
Betydelse: De äldre utgör den snabbast växande andelen av befolkningen. Psykiska störningar
är ett av de största hälsoproblemen hos äldre. Projektet är unikt med hänsyn till
undersökningsgruppernas storlek, representativitet, de omfattande undersökningarna, och de
långa uppföljningstiderna.
Aims: To study interactions between genetic and other risk factors for the development of
dementia and other mental disorders (depression, psychotic disorders, anxiety disorders) in
longitudinally followed elderly populations from different birth cohorts using a combination
of epidemiological and neurobiological methods. To study consequences of mental disorders.
Work plan: Examinations of representative birth cohorts followed longitudinally in Göteborg;
a) the H70 study examining 70-year-olds born 1901-02 (studied 16 times from age 70-103
years) and 1930 (examined at age 70, 75 and 79, and with planned follow-ups as in those born
1901-02), b) the H85-study examining 85-year-olds born 1901-02 (examined 9 times from age
85-100) and 1923-24 (with planned follow-ups as in those born 1901-02), c) the 95+ study
(follow-up studies of persons aged 95 and above), and d) the Prospective Population Study of
Women born 1908-30 (examined seven times 1968-2011). The studies include psychiatric,
somatic, functional and social examinations, psychometric tests, personality inventories,
DNA-analyses, laboratory tests, head CT-scan, and cerebrospinal fluid analyses. Significance:
The elderly make up the fastest growing segment of the population. Late-life mental disorders
constitute one of the largest health burdens for individuals and society, but knowledge about
these disorders is still scarce. The project is unique due to its sample size and
representativeness, the comprehensive examinations, the long follow-ups, the high ages, and
birth cohorts studied with similar methods during 30 years.
Projektets innehåll / Projektplan
Projektplan
BAKGRUND
Antalet äldre väntas öka väsentligt under de närmaste åren. Demens, depression och andra
psykiska sjukdomar är vanliga i dessa åldrar och utgör redan nu ett stort folkhälsoproblem. I
åldersgruppen över 70 år beräknas förekomsten av demens vara 8-10% och en lika stor andel
har depression. Dessa sjukdomar är ofta oupptäckta och underbehandlade. Prevalens och
incidens av demens ökar med stigande ålder (1, 2). Prevalensen ökar från 3% vid 70 års ålder
till 39% vid 90, och 50% vid 95-års ålder (3). Det är inte klarlagt om prevalens och incidens
av demens fortsätter att öka efter 95 års ålder eftersom antalet studerade individer i denna
åldersgrupp hittills varit litet. Denna åldersgrupp är den som ökar mest i västvärlden. Antalet
personer över 90 år i Sverige har ökat från 9600 1960 till 67 000 år 2000 (Statistiska
Centralbyrån). Demensjukdomar beräknas kosta 35-40 miljarder kronor per år i Sverige och
är den viktigaste orsaken till institutionalisering (4) och den viktigaste prediktorn för död (5)
hos äldre. Alzheimers sjukdom anses vara den vanligaste demenssjukdomen, men vaskulärt
orsakad demens är antagligen vanligare än vad man tidigare trott (4). De viktigaste
riskfaktorerna för Alzheimers sjukdom är hög ålder, familjeförekomst, och låg utbildning.
Efter 75-års ålder har kvinnor ha en ökad risk (1, 2). De sista åren har flera studier visat att
vaskulära faktorer, såsom hypertoni, höga kolesterolnivåer och fetma, kan vara betydelsefulla
för etiologin till Alzheimers sjukdom (6, 7, 8, 9, 10). Den viktigaste genetiska faktorn är
sårbarhetsgenen APOE e4, som också är en riskfaktor för vaskulära sjukdomar (11).
Livstidsförekomst av depression hos kvinnor i Kvinnoundersökningen fram till 1992 var 43%
(12), vilket är snarlikt de 45% rapporterade från Lundbystudien (13). Flera tvärsnittsstudier
rapporterar att prevalens av depression minskar efter 65-års ålder (14). Vi har dock funnit att
incidensen av förstagångsinsjuknande i depression ökar från 70- till 85-års ålder (15). Det är
helt klarlagt att kvinnor har en ökad förekomst av depression (16). Det är oklart om
inflytandet av olika riskfaktorer skiljer mellan könen. Man har till exempel funnit att
änkestånd är en riskfaktor för depression hos män, men inte hos kvinnor. Det är också oklart
om diagnoskriterierna för depression är könsneutrala. Faktorer som associerats till depression
inkluderar kroppslig ohälsa, institutionalisering, familjehistoria, negativa livshändelser,
personlighetsfaktorer, sociala faktorer (ensamhet, dåligt socialt nätverk), och låg utbildning
(17, 18, 19). Bland konsekvenserna för depression finns ensamhet, dålig livskvalitet, ökad
användning av sjukvård och hemvård, kognitiva svårigheter, självmord och en i övrigt ökad
dödlighet (17, 20, 21). Under senare år har flera studier visat att depression kan vara både en
konsekvens av (22) och öka risken för stroke och annan hjärtkärlsjukdom (23).
Förekomsten av faktorer som har samband med demens, depression och annan psykisk ohälsa
såsom tidiga uppväxtfaktorer, kroppsliga sjukdomar, civilstånd, förlust av närstående, och
andra livshändelser, socialt nätverk, yrkeshistoria, socioekonomiskt status och andra sociala
omständigheter har förändrats betydligt under det förra seklet. När 70-åringar födda 1901-02
jämfördes med 70-åringar födda 1930 noterades en förbättring av subjektiv kroppslig hälsa
(24) och kognitiv förmåga, och en ökning av utbildningsnivå, andelen gifta och andelen
sexuellt aktiva (oberoende av civilstånd). Dessa förändringar indikerar att både välbefinnande
och hälsa har förbättrats. Trots dessa gynsamma förändringar har flera studier utanför (25, 26)
och inom Sverige (27) föreslagit att depressionsförekomsten ökat under 1900-talet. Våra egna
preliminära data från födelsekohortstudien av 70-åringar födda med 30 års mellanrum visar
dock att prevalensen av depression (8% både 1971 och 2000) och demens var oförändrad.
Samtidigt har användningen av antidepressiva läkemedel hos 70-åringar ökat (från 4% till
13%), vilket kanske döljer en eventuell ökning av depressionsförekomsten.
De få undersökningar som studerat riskfaktorer för och födelsekohortskillnader i förekomst av
depression bland äldre har varit tvärsnittsstudier och oftast baserats på retrospektiva data. Det
är därför svårt att avgöra vad som är riskfaktor och vad som är en konsekvens av sjukdomen.
Mot denna bakgrund är det angeläget med longitudinella studier. Uppföljningsundersökningar
ger möjlighet att studera nyinsjuknande och förändring över tid med stigande ålder.
Longitudinella förändringar hos individer och beräkningar av incidens ger bättre underlag för
jämförelser av psykisk hälsa och funktion mellan födelsekohorter. Många psykiska sjukdomar
och tillstånd har ett fluktuerande förlopp. Det är därför stor risk att man underskattar risk
(incidens) om man endast studerar förekomst (prevalens) vid vissa punkttillfällen.
Kombination av journal- och register studier, psykiatriska och neuropsykologiska
undersökningar samt anhörigintervjuer kan förväntas öka tillförlitlighet. Vi har tidigare visat
hur användning av flera informationskällor påverkat prevalensen av stroke (28) och
psykossymtom (29).
Effekten av en riskfaktor (social, genetisk eller biologisk) kan påverkas av flera olika faktorer.
A) Förekomsten av riskfaktorer i olika födelsekohorter eller i olika populationer är viktig: (i)
Sambandet mellan negativa faktorer i barndom och psykisk ohälsa i vuxenålder var konstant i
fyra födelsekohorter under 1900-talet (30). Förändringar i förekomsten av dessa faktorer
mellan födelsekohorter eller andra populationer kan därför minska eller öka förekomsten av
psykisk ohälsa. (ii) Betydelsen av en riskfaktor kan också skilja mellan populationer beroende
på att andra faktorer ökar eller minskar i frekvens. Våra egna preliminära data från
Kvinnoundersökningen i Göteborg visar att höga kolesterolnivåer är en riskfaktor för demens
hos kvinnor födda 1918-1930, men inte hos kvinnor födda 1908-1914. Förändringar i kost,
sociala mönster eller andra ännu okända faktorer kan ha påverkat detta.
B) En annan viktig faktor är när en riskfaktor mäts i förhållande till sjukdomsdebuten.
Blodtrycket är exempelvis förhöjt 10-15 år innan debuten av Alzheimers sjukdom, medan det
vanligen är lägre än hos andra individer åren innan sjukdomen debuterar (8).
C) Det har också betydelse när i livscykeln en riskfaktor uppträder. Förhöjda kolesterolnivåer
i medelåldern ökar risken för Alzheimers sjukdom (9), medan höga nivåer uppmätta efter 70
års ålder är relaterade till en minskad risk (31).
SYFTE
Att genom kombination av traditionella epidemiologiska metoder och neurobiologiska
undersökningar studera psykiska störningar (demens, depression, ångesttillstånd,
tvångssyndrom, psykossymtom) hos äldre avseende:
a) förekomst (prevalens, incidens)
b) riskfaktorer (psykosociala, somatiska, biologiska, genetiska) och dess inverkan på psykisk
sjuklighet hos äldre utifrån var i livscykeln (ungdom, medelålder och hög ålder) och i vilken
födelsekohort de uppträder
c) konsekvenser (funktionsförmåga, institutionalisering, mortalitet)
d) förlopp (prekliniska symtom, subkliniska restsymtom, kronicitet)
e) identifiering och behandling av sjukvården.
f) förändringar i förekomst och riskfaktorsmönster under en 30-års period
g) faktorer (psykosociala, somatiska, genetiska) som leder till att man lever med psykisk hälsa
upp till extrem hög ålder.
METODIK OCH MATERIAL
POPULATIONER
A. H70-studien
H70-undersökningarna i Göteborg är multidisciplinära prospektiva studier av systematiska,
representativa grupper av 70-åriga män och kvinnor.
Kohort 1901-02: 70-åringar födda 1901-02 (N=392) undersöktes 1971-72. De följdes därefter
upp vid 75, 79, 81, 83, 85, 88, 90, 92, 95, 97, 99, 100, 101, 102 och 103-års ålder.
Svarsfrekvensen har legat på 65-80%. Just nu pågår journalstudier av samtliga deltagare för
att få fram slutgiltig incidens av demens och andra psykiska sjukdomar fram till 105-års ålder.
Analyser och artiklar skrivs fortfarande baserat på dessa undersökningar.
Kohort 1930: År 2000-2001 inleddes en ny H70-studie på en representativ grupp 70-åringar
födda 1930 (N=580) Dessa följdes upp vid 75-års ålder 2005-2006 (N=445). Då ingick
ytterligare 397 75-åringar för första gången då vi ville göra basunderlaget tillräckligt stort för
uppföljningsundersökningar vid 79-, 81-, 83- och 85-års ålder. Totalt undersöktes 842 75åringar. Ny uppföljning vid 79-års ålder pågår 2009-10 (N=cirka 700 personer) på
Neuropsykiatriska mottagningen på Wallinsgatan 6. Detta ligger till grund för en ny H70undersökning 30 år efter den ursprungliga H70-undersökningen av personer födda 1901-02
(se ovan). Under 2011 kommer journalstudier att göras angående de personer som fallit bort
under uppföljningstiden.
Systematiska, representativa grupper av 70-åriga män och kvinnor födda 1906-07 (N=426),
och 1922 (N=300) har undersökts tidigare
B H85-studien
Kohort 1901-02: 1986-87 inbjöds alla 85-åringar i Göteborg födda 1/7 1901 till 30/6 1902. Hälften
undersöktes av psykiatriker (n=494). Uppföljningsundersökningar har gjorts vid 88-, 90-, 92-, 95-, 97,
99-, 100-, 101, 102- och 103-års ålder. Svarsfrekvensen har legat på 65-80%. Analyser och artiklar
skrivs fortfarande baserat på dessa undersökningar.
Kohort 1923-24: 85-åringar födda 1 juli 1923 till 30 juni 1924 undersöktes 2008-2010 (N= 572;
svarsfrekvens 60%). Dessa kommer att följas upp på samma sätt som 85-åringar födda 1901-02.
C. 95+ studien
Denna studie tog sitt ursprung i en undersökning av 95-åriga göteborgare födda 1/7 1901-31/12 1903
som undersöktes 1996-1999 (N=338, svarsfrekvens 65%). Uppföljningar har gjorts vid 97-, 99-, 100-,
och därefter med årliga undersökningar. För att få tillräckligt stort basmaterial för att studera
incidens av demens efter 97-års ålder utökades studien till att inkludera 97-åringar födda 1/7 190131/12 1909. Vid 100-års ålder har vi utökat med 100 åringar födda 1910-1912. Totalt har vi hittills
undersökt 377 95-åringar, 591 97-åringar, 348 99-åringar, 216 100-åringar (beräknat slutantal 240),
112 101-åringar (beräknat slutantal 125), 64 102-åringar (beräknat antal 85), 33 103-åringar, 13 104åringar, 9 105-åringar, 3 106-åringar och en 107-åring. Hittills har vi genomfört 1502 undersökningar
på 903 personer (169 män, 734 kvinnor). Cirka 200 undersökningar görs per år. Förnärvarande ligger
svarsfrekvensen på 70%, och så gott som samtliga går med på genetisk undersökning.
Vi inkluderade också några personer födda 1906-07 (N=34) och 1908 (N=2) redan vid 95-års ålder
eftersom de tidigare undersökts i yngre åldrar inom H70 och Kvinnoundersökningen. Tillsammans
med personer födda 1901-02 (N=39) har dessa personer data från minst 25 år tillbaka och utgör en
undergrupp inom 95+ på 75 personer.
D. Kvinnoundersökningen
Kvinnoundersökningen är en multidisciplinär prospektiv studie av en representativ grupp kvinnor.
1968 inbjöds ett systematiskt urval av kvinnor som levde i Göteborg och var födda 1908, 1914, 1918,
1922 och 1930 att delta i studien. Urvalet baserades på kvinnornas födelsedatum. Totalt accepterade
90% (N=1467) att delta. Uppföljningsundersökningar utfördes 1974-75, 1980-81, 1992-93, 2000-2002
(N=651) och 2005-07 (N=569; 70% svarsfrekvens). En ny uppföljning pågår just nu på
Neuropsykiatriska mottagningen på Wallinsgatan 6 i Mölndal. Totalt beräknas 450 kvinnor
undersökas i den nya undersökningen. Under 2011 kommer anhörigintervjuer att göras. Under 201112 kommer journalstudier att göras angående de kvinnor som fallit bort under uppföljningstiden.
Dessutom kommer förberedelser för den nya uppföljningsundersökningen att göras. Sedan
undersökningen 2000-2001 delar vi ansvaret och kostnaden för hela basundersökningen med
Avdelningen för allmänmedicin (Cecilia Björkelund, Laureen Lissner). Sedan 2009 tar vi större delen
av kostnaden själva.
UNDERSÖKNINGSMETODER
I stort sett har vi använt identiska frågeformulär och undersökningsbatterier vid samtliga
undersökningar. Detta ger unika möjligheter att jämföra resultat över tid, men också att slå
ihop material när vi behöver stora populationer, som till exempel vid genetiska analyser.
Samtliga populationsstudier innefattar följande moment:
Psykiatrisk undersökning
De psykiatriska undersökningarna utförs av erfarna psykiatriska sjuksköterskor. De omfattar
en semistrukturerad psykiatrisk intervju, som också berör psykosociala riskfaktorer,
familjeförekomst, negativa livshändelser, sexualitet, sömnvanor och självmordstankar. Vidare
ingår anamnes och statusvariabler av betydelse vid demens såsom skattning av minne, språk
och andra intellektuella funktioner. Ett självskattningsformulär rörande fobier utdelas.
Intervjun tar 1-1,5 timme i anspråk.
Anhörigintervju
Telefonintervjuer av anhöriga utförs av psykiatriska forskningssjuksköterskorna och
innehåller frågor om förändringar och symtom tydande på demensutveckling såsom
personlighetsförändring, minne, intellektuell förmåga, språk, psykiatriska symtom, förmåga
att klara dagliga aktiviteter, olika kroppsliga sjukdomar, familjeförekomst av olika sjukdomar,
samt frågor om olika riskfaktorer, såsom rökning, utbildningsnivå, och tidig föräldraförlust.
Intervjun tar 0,5-1,5 timme i anspråk.
Neuropsykologisk undersökning
Tester av minne och andra intellektuella funktioner utförs vid alla undersökningar och
inkluderar t.ex. verbal förmåga, spatial förmåga. Dessa neuropsykologiska undersökningar
genomförs av de psykiatriska forskningssjuksköterskorna.
Övriga basundersökningar
Anamnes på sjukdomar såsom hypertoni, hjärtinfarkt, diabetes mellitus, stroke,
hjärtinkompensation, förmaksflimmer, höftfraktur och urininkontinens genomförs. Dessutom
undersöks faktorer såsom rökning, utbildning, arbetsanamnes, sociala bakgrundsfaktorer,
nutritionsanamnes, användning av mediciner, bedömning av socialt nätverk och ADLförmåga. Systoliskt och diastoliskt blodtryck, EKG, vikt, längd, stussomfång, gångtid,
skinfold och benimpedans ingår också. Användning av mediciner registreras. Blod, serum och
plasma fryses i minus 70C. Bland analyser som planeras finns plasma-amyloid.
Genetisk epidemiologi.
Dessa undersökningar görs i samarbete med Kaj Blennow, Elias Eriksson och Christina Jern.
Vi har hitills extraherat DNA från 2000 individer. Resterande blod fryses i -70C. 90% av
deltagarna har skriftligen gått med på DNA-analyser. Exampel på gener av intresse är
apolipoprotein E, butyrlkolinesteras, estrogen receptor 1, angiotensin-converting-enzyme, och
low density lipoprotein receptor-related protein.
Datortomografiundersökning (CT) av hjärna
Datortomografiundersökning av hjärna utfördes på 324 kvinnor vid Kvinnoundersökningen
1992-93 och på 651 personer vid H70/Kvinnoundersökningen 2000-2001. Dessa
undersökningar genomföras också vid undersökningarna 2009-2010 (beräknat antal 500).
Datortomografiundersökning av hjärna genomfördes också på personer födda 1901-02 vid 85
(N=240), 88 (N=88) och 90-års ålder (N=25), samt vid undersökning av 75-åringar (N=180)
och 80-åringar (N=90) födda 1915-16. Datortomografiundersökningarna omfattar analys av
hjärnatrofi, vitsubstansskador, förkalkningar i basala ganglierna och infarkter, samt
volumetriska undersökningar. Vid dessa undersökningar har vi haft samarbete vid
bedömningarna av forskare vid Brigham Young universitet i USA och med Neurologiska
institutionen universitetet i Florens. Vi har nu inlett ett samarbete med professor Lars-Olof
Wahlund, Karolinska Institutet.
Cerebrospinalvätska
Cerebrospinalvätska analyserades vid Kvinnoundersökningen 1992-93 (N=88) och
genomfördes också på 85-åringar födda 1901-02 (N=69), samt vid undersökning av 75åringar (N=54) födda 1915-16. De utförs också vid de pågående undersökningarna i H85,
H70 och Kvinnoundersökningen. Analyserna inkluderar bland annat beta-amyloid, tauprotein, ubiquitin, och ApoE, Ansvarig för dessa analyser är Kaj Blennow.
Journalstudier
Journaler söks på sjukvårdsinrättningar i Göteborg, liksom i Göteborgs stadsarkiv och
Vänersborgs Regionsarkiv. Denna undersökning utförs för att öka tillförlitligheten vid studier
av incidens och riskfaktorer för demens, depression, självmordsförsök, missbruk, psykotiska
tillstånd, ångestsyndrom, stroke och ett antal somatiska sjukdomar. Journalerna bedöms av
erfarna psykiatriker. Slutlig diagnos och bedömning görs på fallkonferenser med läkare och
sjuksköterskor. Vi använder också information från Nationella Sjukhusregistret.
Statistiska bearbetningar
Huvudansvaret för statistiska bearbetningar har statistikerna Walter Sundh och Thomas
Marlow. När flera faktorer analyseras använder vi först univariata analyser och därefter linjära
eller stegvisa logistiska regressionsmodeller. Prediktorer för död analyseras med Cox
proportional hazard model.
ARBETSPLAN
2011: Psykiatriska sjuksköterskor gör återstående anhörigintervjuer från den senaste 79årsundersökningen. Fortsatta uppföljningsundersökningar genomförs inom
Kvinnoundersökningen och 95+ (psykiatrisk undersökning, psykometriska undersökningar,
anhörigintervjuer och basundersökningar enligt ovan). Journalgenomgångar och
fallkonferenser.
2012: Inom H85 genomförs uppföljning vid 88 års ålder. Fortsatta
uppföljningsundersökningar genomförs inom H70 och 95+ (psykiatrisk undersökning,
psykometriska undersökningar, anhörigintervjuer och basundersökningar enligt ovan).
2013: Fortsatta uppföljningsundersökningar genomförs inom H70 och 95+ (psykiatrisk
undersökning, psykometriska undersökningar, anhörigintervjuer och basundersökningar enligt
ovan).
2011-2013: Läkartid i budgeten avser tid att arbeta med och analysera data, skriva
vetenskapliga artiklar, bedöma journaluppgifter och delta i fallkonferenser samt göra
samskattningar med och handleda sjuksköterskorna. Två sjuksköterskor är anställda i Västra
Götalandsregionen och avlönas via LUA/ALF som doktorander.
Internationella kontakter och samarbeten
Vi har i studierna samarbete med forskare från Johns Hopkins University, Baltimore, USA;
Wiens Universitet, Österrike; Rochester University, USA; Florence Universitet, Italien;
Ludwig-Maximilians-University, Munchen, Tyskland; Dalhuise University, Halifax, Kanada;
Utah State University, Logan, Utah, USA; Brigham Young University, Provo, USA; Institute
of Psychiatry, London. Studien ingår också i EURODEP som är ett samarbetsprojekt mellan
flera populationsstudier i Europa.
PRELIMINÄRA RESULTAT
Som framgår av referenslistorna generar projektet kontinuerligt nya resultat. Bland fynd som
ej är publicerade finns resultat från H85 att hjärnatrofi är associerat till ökad mortalitet
oberoende av samtidiga andra sjukdomar. I H70 har vi funnit att vitsubstanskador på CT ökar
risken att få depression vid senare uppföljningar.
PROJEKTETS BETYDELSE
Andelen äldre i befolkningen ökar betydligt. Demens och andra psykiska sjukdomar är
vanliga bland äldre och utgör ett stort hälsoproblem för samhället, de drabbade individerna
och deras anhöriga. Studier av faktorer som kan leda till preventiva åtgärder är därför viktiga.
Studierna kommer att öka kunskapen om psykiska störningar hos äldre genom en bred
uppläggning som kombinerar traditionella epidemiologiska metoder med neurobiologiska
undersökningar, och där flera informationskällor används för att identifiera sjukdomar och
riskfaktorer. Uppföljningstider på mellan 30 och 40 år ger unika möjligheter att studera
riskfaktorer i yngre år i relation till incidens av psykisk sjukdom i hög ålder. Inom
födelsekohortstudierna undersöks representativa populationer med identiska metoder med 30
års mellanrum. Den första H70-studien som följde personer födda 1901-02 under 32 år har
resulterat i viktiga resultat rörande psykisk sjuklighet (32). Den longitudinella studien av
personer födda 1930 har gett en unik möjlighet att inleda en ny H70 studie nästan 30 år
senare, vilket ger möjlighet att se om förekomst av psykisk sjukdom och dess
riskfaktormönster förändrats. Incidensstudier av demens och andra psykiska sjukdomar är
mycket sällsynta, speciellt efter 90 års ålder. Antalet individer som undersöks i 95+studien är
det största som hittills publicerats i denna åldersgrupp internationellt, och ger därför unika
möjligheter att studera incidens av demenssjukdom i denna åldersgrupp och ger en möjlighet
att studera faktorer som leder till ett friskt åldrande, vilket kan ha betydelse för prevention
också i yngre åldersgrupper. Sammanfattningsvis är studierna unika med hänsyn till
undersökningsgruppernas storlek och representativitet, de höga åldrarna, de långa
uppföljningstiderna och den breda uppläggningen.
Projektets referenser
1) Fratiglioni L, et al. Very old women at highest risk of dementia and Alzheimer's disease: incidence
data from the Kungsholmen Project, Stockholm. Neurology 1997;48:132-8
2) Ott A, et al. Incidence and risk of dementia. The Rotterdam Study. Am J Epidemiol 1998;147:57480
3) Börjesson Hansson A, et al. The prevalence of dementia in 95-year-olds. Neurology 2004;63:24368
4) Skoog I, et al. A population-based study of dementia in 85-year-olds. N Engl J Med 1993; 328:153158
5) Aevarsson O, et al. Seven-year survival after age 85 years. Relation to Alzheimer disease and
vascular dementia. Arch Neurol 1998;55:1226-1232.
6) Petrovitch H, et al. Midlife blood pressure and neuritic plaques, neurofibrillary tangles, and brain
weight at death: the HAAS. Honolulu-Asia aging Study. Neurobiol Aging 2000;21:57-62.
7) Hofman A, et al. Atherosclerosis, apolipoprotein E, and the prevalence of dementia and
Alzheimer’s disease in the Rotterdam Study. Lancet 1997;349:151-154.
8) Skoog I, et al. A 15-year longitudinal study on blood pressure and dementia. Lancet
1996;347:1141-1145.
9) Kivipelto M, et al. Midlife vascular risk factors and Alzheimer's disease in later life: longitudinal,
population based study. Brit Med J 2001;322:1447-51.
10) Gustafson D, et al. An 18-year follow-up of overweight and risk of Alzheimer disease. Arch Intern
Med. 2003;163:1524-8
11) Mahley RW. Apolipoprotein E: Cholesterol transport protein with expanding role in cell biology.
Science 1988;240:622-630.
12) Pálsson S, et al. The prevalence of depression in relation to cerebral atrophy and cognitive
performance in 70- and 74-year-old women in Gothenburg. The Women´s Health Study. Psychol Med
2001; 31: 39-49.
13) Rorsman, B, et al. A prospective study of first- incidence depression - The Lundby study, 1957- 72.
Brit J Psychiatr 1990;156: 336-342.
14) Regier DA, et al. One-month prevalence of mental disorders in the United States and
sociodemographic characteristics: the Epidemiologic Catchment Area Study. Acta Psychiatr Scand
1993; 88:35-47
15) Palsson SP, et al. The incidence of first-onset depression in a population followed from the age of
70 to 85. Psychol Med 2001;31:1159-68
16) Jorm AF. Sex and age differences in depression: A quantitative synthesis of published research.
Aust N Z J Psychiatry 1987;21:46-53.
17) Palsson S, Skoog I. The epidemiology of affective disorders in the elderly: a review. Int Clin
Psychopharm 1997; 12 (suppl 2):S3-S13.
18) Beekman ATF, et al. Major and minor depression in later life: a study of prevalence and risk
factors. J Aff Dis 1995;36:65-75.
19) Beekman ATF, et al. The association of physical health and depressive symptoms in the older
population: age and sex differences. Soc Psychiatr Psychiatr Epidem 1995;30:32-38.
20) Beekman ATF Depression in later life: Studies in the community (Dissertation). CopyPrint 2000,
Enschede 1996.
21) Prince MJ, et al. Gospel Oak V. Impairment, disability and handicap as risk factors for depression
in old age. The Gospel Oak Project V. Psychol Med 1997;27:311-321.
22) Steffens DC, et al. Cerebrovascular disease and depression symptoms in the Cardiovascular
Health Study. Stroke 1999;30:2159-66
23) Larson SL, et al. Depressive disorder, dysthymia, and risk of stroke: thirteen-year follow-up from
the Baltimore epidemiologic catchment area study. Stroke 2001; 32: 1979-1983
24) Wilhelmson K, et al. Improved health among 70-year-olds: Comparisons of health indicators in
three different birth cohorts. Aging Clin Exp Res 2002;14:361-370.
25) Klerman GL, Weissman MM. Increasing rates of depression. JAMA. 1989;261:2229-35.
26) Kasen S, et al. Depression in adult women: Age changes and cohort effects. Am J Pub Health
2003;93:2061-2066
27) Hagnell O, et al.Are we entering an age of melancholy? Depressive illnesses in a prospective
epidemiological study over 25 years: the Lundby Study, Sweden. Psychol Med 1982;12:279-89.
28) Liebetrau M, et al. Stroke in 85-year-olds. Prevalence, incidence, risk factors and relation to
mortality and dementia. Stroke 2003;34:2617-2622
29) Ostling S, Skoog I. Psychotic symptoms and paranoid ideation in a nondemented populationbased sample of the very old. Arch Gen Psychiatry 2002;59:53-59.
30) Dube SR, et al. The impact of adverse childhood experience on health problems: evidence from
four birth cohorts dating back to 1900. Prev Med 2003;37:268-277.
31) Romas SN, et al. APOE genotype, plasma lipids, lipoproteins, and AD in community elderly.
Neurology.1999;53:517-521.
32) Skoog I. Psychiatric epidemiology of old age: the H70 study - the NAPE Lecture 2003. Acta
Psychiatr Scand. 2004;109:4-18.
Klinisk relevans
Studierna kommer att identifiera olika typer av riskfaktorer (sociala, biologiska, genetiska) för
uppkomst av psykiska sjukdomar hos äldre. Detta kan få betydelse för prevention, men också för att
lära oss mer om sjukdomarnas patogenes, vilket på sikt kan leda till behandlingsstrategier. Vi
kommer också att studera naturalförloppet av psykiska sjukdomar, både avseende kliniska symtom
och neurobiologiska förändringar, vilket kommer att leda till identifiering av de tidigaste symtomen
vid t.ex. demens och depression. Detta kan på sikt leda till att man tidigt kan sätta in
behandlingsresurser. Identifiering av tidiga neurobiologiska förändringar kan lära oss mer om den
patogenetiska bakgrunden för sjukdomarna vilket på sikt kan leda till nya behandlingsmetoder. Vi
kommer också att ge data angående förekomsten av olika psykiska sjukdomar, om förekomsten
förändrats över tid och i vilken utsträckning de med psykisk sjukdom är behandlade, vilket kan få
betydelse för sjukvårdsplanering. Vi kommer att kunna ge uppgift om sjukdomarnas prognos, vilket
har betydelse när man skall utvärdera behandlingsresultat och när man skall ge information till
patienter och deras anhöriga. Studierna kommer också att kunna ge information om det normala
åldrandet och kommer att kunna utnyttjas som kontrollmaterial till kliniska studier, vilket redan
gjorts när det gäller 70+ Strokestudien och studier av neurokemiska förändringar i
cerebrospilalvätska.
Reflektion över genusperspektiv
Depression är vanligare hos kvinnor i alla åldersgrupper, och efter 90-års ålder är demens vanligare
hos kvinnor än hos män. Fyndet att livstidsförekomsten av depression hos kvinnor är närmare 60%
måste belysas närmare i förhållande till orsaker och konsekvenser. I de allra högsta åldrarna är det en
stor kvinnlig dominans, som visas i 95+-studien där 169 män och 734 kvinnor hittills har undersökts. I
alla analyser där det är möjligt analyserar vi män och kvinnor separat samt analyserar könsskillnader.
