Mål från LGR11, kursplanens syfte:
1. Planera varierade och balanserade
måltider för olika situationer och
sammanhang.
2. Du ska kunna värdera och dokumentera
olika måltider utifrån H E M
3. Kunna välja och motivera mat och
måltider utifrån en hållbar utveckling
vad gäller H E M.
Mat och Hälsa
Förmågor som bedöms:
(kunna använda er kunskap för att göra följande)
• Planera mat och måltider för olika behov och
sammanhang.
• Resonera om måltiders anpassning till
individuella behov
• Kunna välja och motivera mat och måltider
för en bra hälsa.
• Värdera och dokumentera måltider utifrån
hur de påverkar din H (E M)
Mat och Hälsa
Du ska kunna:
• Förklara individuella behov av energi och näring.
(energibehov, energibalans, näringsbehov)
• Grupper av näringsämnen/indelning.
• Näringsämnen och deras viktigaste uppgifter i
kroppen.
• I vilka livsmedel, grupper av livsmedel de olika
näringsämnena finns.
• Avläsa en livsmedelstabell
• Matcirkel, tallriksmodell och kostråd,
”Vill du leva hälsosamt” gör så här…
Planera varierade och balanserade
”tänk matcirkel”
”tänk energibehov”
måltider för olika situationer och
Sammanhang ”tänk” olika personer
med olika behov och olika tillfällen”
Ur Kunskapskrav:
Elev kan föra underbyggda resonemang om hur
varierade och balanserade måltider kan sättas
samman till individuella behov.
Fråga: Tänk dig att du ska laga mat till en X
Vad bör du då tänka på för att visa att du har
förstått de personernas särskilda behov?
a)
b)
c)
d)
Dig själv
Diabetiker
Muslim
Vegetarian
e) Elitidrottare
f) lågenergi/rullstolsburen
Förmågor som ska tränas!
Vad, vilka…
kunna förklara varför, därför att..
Sammanställa, jämföra, analysera
och se konsekvenser, se och förstå
samband, sammanställa,
Frågeställningar utifrån
kunskapskraven
”Det hänger på frågorna”
Faktafrågor –
vad vilka
Vilka grupper
innehåller matcirkeln?
Förståelsefrågor varför, hur
Varför är det bra att
känna till matcirkelns
sju grupper?
Nämn tre vitaminer
Varför är vitaminer
viktiga?
Vilka faktorer påverkar Varför behöver vi
ditt energibehov?
människor olika mängd
energi?
Ur Kunskapskrav:
Elev kan föra underbyggda resonemang kring
konsekvenser av olika konsumtionsval utifrån
frågor som rör en hållbar H E M (hälsa, ekonomi
och miljö)
Fråga: Innan du köper olika varor och innan du
äter mat gör du olika val. Utan att vi tänker på
det påverkas vi alla av trender, mode, reklam
och information. Allt du köper och äter påverkar
dessutom inte bara dig utan även samhället och
naturen.
Frågan är HUR?
Val och beslut!
Värdera
• Det är bättre att dricka juice än läsk därför
att..
• Ekologisk mat är dyrare därför att..
• ”å ena sidan…å andra sidan”
Träna på att: analysera, se för och nackdelar,
resonera, motivera och argumentera.
Fråga: Vad kan du göra för att
påverka din hälsa - (energi- och
näringsbehov) så positivt som möjligt.
Ur kunskapskrav:
En hållbar utveckling vad gäller din hälsa.
(Att du ska få vara frisk nu och i framtiden)
Fråga: Vad väljer du med hänsyn till
hur dina val kommer att påverka din
egen hälsa?
Ur kunskapskrav:
Elev gör jämförelser mellan olika alternativ och kan
resonera med bra koppling till konsekvenser för sin
hälsa…
Analysera, reflektera och se konsekvenser utifrån
olika aspekter som hälsa, ekonomi och miljö
Livsmedel
Kyckling
Linser.
bönor
Påverkan
på hälsan
Ekonomin
Påverkan
på miljön
Magert,
proteinrikt
kött
Ca:22 gram
protein/100
gram kött.
Ca: 90kr/kg kött
Djuruppfödning?
Fodret?
Bidrar inte till att
bevara våra
bestesmarker.
Vi bör äta mindre
kött.
Svensk ekologisk
kyckling bra
Magert,
proteinrikt
ca: 11 gram
protein/ 100
gram linser
Billigt ca: 20 kr /
kg linser.
Baljväxter
resurssnåla
Smak
Analysera, reflektera och se konsekvenser utifrån
olika aspekter som hälsa, ekonomi och miljö
Livsmedel
Tomat
Morot
Påverkan
på hälsan
Ekonomin
Påverkan
på miljön
Smak
Livsstil – Du
gör valet
Regelbundna
måltider
Ät fisk ofta
Inte småäta
söta livsmedel
Ät enligt ditt
energibehov
(inte tomma
kcal)
Energibalans
Näringsrik mat
Äta
hälsosamt
Ät Varierat
(tänk
matcirkeln)
Fiberrik mat
Fullkorn
Frukt och
grönt
Rätt fett
Kunna välja och motivera och resonera kring mat och måltider
för en bra hälsa.
Värdera, dokumentera och resonera omkring mat och måltider
utifrån hur de påverkar din H (E M)
Argument för och emot
Ska det vara tillåtet att sälja
”vad som helst” bara det
smakar gott?
”Vad som helst” Livsmedel som absolut inte behövs
och som påverkar vår kropp negativt både för dagen
och på lång sikt.
(Diskussion)
Vilka vinner och vilka
förlorar på detta?
Vad krävs av er nu och i
framtiden?
Vad krävs av er nu och i framtiden?
Mat och hälsa i samhällsdebatten
Media och kroppsideal
När det hälsosamma blir ett tvång
Det är att balansera på lagom som är svårt
Nyttigt, bra!
För vad och för vem?
Det mesta är både + och –
Livsstil
Hälsa – Må bra
Mat och Måltider
Miljö
Ekonomi
Ord och begrepp
Hälsa= Fysiskt, psykiskt och socialt
välbefinnande (Who:s def)
Är att må bra i kroppen och knoppen
och trivas med sig själv och livet.
(att du får den energi och näring som
du behöver)
Att må bra i kroppen då gäller
kroppens spelregler Att vi är i energibalans och att vi
får de näringsämnen vi behöver.
Du har ett Energibehov och ett
Näringsbehov
Livsstil= Ditt eget sätt att leva,
dina vanor och ovanor.
Friskvård=Allt vad DU gör för att
må bra.
Mat - Miljö – Ekonomi – Livsstil –
Hälsa allt hänger ihop och
påverkar varandra.
Viktiga faktorer för att du ska må bra!
Vilka kan du påverka själv?
Vad är det som försvårar att ha en bra
livsstil?
Varför blir många
överviktiga?
• Tillgängligheten – finns mat överallt
• För lite rörelse, motion
• Portionen har blivit större till samma pris!
2 olika sätt att äta fel.
Undernäring =
För lite mat
Felnäring =
Felaktigt
sammansatt
Ingen behöver svälta i Sverige!
Antalet överviktiga har passerat antalet
avmagrade/undernärda.
Jfr. Livet för 75 år sedan med livet år 2000
Näringslära
Nutrition = näringslära = Läran om hur maten
påverkar er kropp.
Maten den miljöfaktor
som påverkar er mest,
50-70 ton mat passerar
er kropp under en livstid.
Kroppen beroende av bra näring
• Kroppens celler ska byggas
• Kroppens celler ska förnyas hela tiden
• Kroppsfettet byggs byts ut på några
månader
• Muskelvävnad, organ ca: 11/2 – 2 år
• Bara vissa delar av hjärnan som inte
förnyas.
Människokroppen
Du är vad du äter!
Du blir vad du äter!
Näringsämnen ca:50st
(6 huvudgrupper)
• Kolhydrater
• Fett
• Proteiner
• Vitaminer
• Mineralämnen
• Vatten
Ger energi och
näring
Ger inte energi
Ger näring
Energi = bränsle, bensin behövs för..
• Alla livsprocesser i kroppen,
hjärtat, andning, nervimpulser..
• Du ska kunna hålla
din kroppstemeperatur 37 grader
+
• För alla dina kroppsrörelser
Vad påverkar energibehovet ?
•
•
•
•
•
•
Ålder
Kön - Kroppsammansättning
Längd och Vikt
Ärftliga egenskaper
Omgivningens temperatur
Motion – rörelse.
Energibalans=
Lika mycket energi in
som du har behov av
Energibehov
Proteiner
Uppgifter i kroppen
• Bygga upp och reparera kroppens
vävnader.
(bygga upp hela dig..hud, hår, muskler..
• Bilda hormoner och enzymer
• Ge energi
(vid energibrist används proteinet till
energi och inte till uppbyggnad)
Proteiner
• Behov: ca: 1 gram/ kg kroppsvikt
Finns i: kött, fisk, ägg, mjölkprodukter, bönor,
linser
Protein
kolhydrater
Indelning av kolhydrater
• Socker
• Stärkelse
• Fibrer
Kolhydrater
Uppgift i kroppen:
• Ger energi
Är det näringsämne som kroppen snabbast
kan omvandlas till energi
• Hjärnan är helt beroende av glukos
(hjärnan kan inte lagra glukos)
• Kolhydrater behövs också för en bra magoch tarmfunktion.
Var finns kolhydraterna?
Lördag hela veckan…
Blodsockernivån efter två olika måltider
Fibrer
Ger ingen energi, men på sin väg genom
kroppen uträttar de ett livsviktigt arbete.
På lång sikt därför att fibrer motverkar många av
våra välfärdssjukdomar, därför att de …
• Ger mättnadskänsla.
• Maten lämnar magsäcken långsammare.
(Blodsockret jämnare)
• Ger en bra tarmfunktion
• Det blir mer saliv och bättre tugg
Uppgifter i kroppen:
Fett
• Ge energi
• Lagras vid överskott som depåfett/reserv
skydd för inre organ (mage)
isoleringsmaterial (valkar, ”bilringar”)
• Bygger upp alla cellmembran.
Fett
Uppgifter i kroppen:
• Ge energi
• Livsnödvändiga fettsyror = omega3, omega6
• Fettlösliga vitaminer (A, D, E, K)
• Kvinnors hormonproduktion
• Betydelse för matens smak och konsistens
Det är skillnad på fett och fett
Mineralämnen
•
•
•
•
•
•
•
Kalcium
Järn
Natrium
Jod
Fluor
Selen
Zink
Bygg ett starkt
skelett
• Kalcium
• D-Vitamin och
Fosfor
• Motion /
belastning
av skelettet.
Ditt dagsbehov av Kalcium
Riskfaktorer för ett svagt skelett
•
•
•
•
•
•
Rökning
Coca-Cola
Hård bantning
Dricka för lite mjölk
Undviker fett (D-Vitamin)
Stillasittande
Järnets uppgifter
• Järn ingår i det röda blodfärgämnet
hemoglobin som transporterar syre
från lungorna till kroppens alla delar.
• Att byggas in i hjärnans celler.
Rekommenderat dagligt intag:
kvinnor
18 mg
män
10 mg
Järnbrist
• Trötthet, håglöshet, irritation
• Förmågan till inlärning kan försämras.
• Försämrad kondition – p.g.a dålig
syreupptagning.
Intaget järn är inte lika
med upptaget järn
Järnupptagningen försämras av
Te, grovt mjöl, kalcium, ägg
Järnupptagningen förbättras av
C-Vitamin, kött och fisk faktorn
Små förändringar ger stora skillnader!
Järnupptagning försämras av dessa
livsmedel
Järnknep
• C-Vitaminrika grönsaker, frukt och bär
till varje måltid.
• Kött i någon form, helst varje dag
• Gör som förr i tiden - använd järngryta
och gjutjärnspanna i matlagningen.
Vitaminer
Varje vitamin
har sin
Speciella
uppgift och
kan inte
ersättas av
ett annat
vitamin.
Vitaminer
Fettlösliga vitaminer
A, D, E, K
Kan lagras i kroppen
Vattenlösliga
vitaminer
B- grupp vitaminer,
C-vitamin
Kan inte lagras i
kroppen
A-Vitamin
• Synen, huden,
slemhinnorna och
tillväxten
• Behov: 0,8-1,0 g /
dag
• Finns i :
Lever, smör, ost,
morot, ägg, torkade
aprikoser
Exempel:
• Morot
100 gram 1,6
• Aprikoser
50 gram 0,7
• Mjölk
2 dl
0,1
D-Vitamin
Kroppens omsättning
av kalcium till skelett
och tänder.
Finns i :
Fet fisk, ägg, smör,
Mjölk (berikade)
Bildas av solen i huden.
B-gruppens vitaminer
• Behövs för omsättningen av kolhydrater,
protein och fett till energi.
• För en normal funktion hos muskler och nerver.
Mest kända B-vitaminer är..
• Tiamin B1, Riboflavin B2, Niacin B5, B6 – B12
Finns i : Beror på vilket B-Vitamin
C-Vitamin
• Behövs för att
kroppen lättare ska
kunna ta upp järnet i
maten.
• Som skydd mot
skadliga ämnen
fria syre radikaler..
Finns i : Frukt, bär
och grönsaker
Bra mat hela dagen
?
?
?
?
Bra mat hela dagen
Vill du äta hälsosamt – Gör så här:
• Ät enligt ditt energibehov
(Tallriksmodell)
• Regelbundna måltider
• Varierat (tänk matcirkeln)
• Rätta proportioner - mängder
(Tallriksmodell)
• Ät mycket frukt och grönt,
gärna 500 gram/dag!
• Ät gärna fullkorn (fiberrikt)
• Ät fisk ofta
• Inte småäta söta livsmedel
Varierad = (matcirkeln) och
balanserad = (tallriksmodellen) måltid
Vad är en balanserad måltid?
En måltid enligt ditt energibehov.
Din mat måste innehålla tillräckligt
mycket av näringsämnen för
uppbyggnad (proteiner), fettsyror.
Fibrer, vitaminer och mineralämnen.
Tänk inte så här!
Pizza utgår inte från tallriksmodellen!
Alla måltider kan utgå från någon av
modellerna, det är det som är själva
grejen, ”tänket”.
Du lägger upp enligt rätt proportioner
För olika energibehov
”mellan” energibehov
Ger
energi
Bör helst
vara med
mkt.
Fibrer i ?
vitaminer
40%
40%
20%
Proteiner, fett,
mineralämnen,
vitaminer
Vitaminer,
mineralämnen,
Kolhydrater
(fibrer)
Tallriksmodell för
”normalförbrukare”
Tallriksmodell för
lågt energibehov.
Tallriksmodell
för ”normal” ”mellan”
energibehov
Tallriksmodell
för högt energibehov.
Tallriksmodell för högt energibehov
Tallriksmodell för Vego
Tallriksmodell LCHF
Tallriksmodell LCHF
Planera varierade och balanserade
”tänk matcirkel”
”tänk energibehov”
måltider för olika situationer och
Sammanhang ”tänk” olika personer
med olika behov och olika tillfällen”
Mat och Hälsa
Förmågor som bedöms:
(kunna använda er kunskap för att göra följande)
• Planera mat och måltider för olika behov och
sammanhang.
• Resonera om måltiders anpassning till
individuella behov
• Kunna välja och motivera mat och måltider
för en bra hälsa.
• Värdera och dokumentera måltider utifrån
hur de påverkar din H (E M)
Ur Kunskapskrav:
Värdera och bedöm din måltid utifrån
matcirkeln och tallriksmodellen
Värdera och bedöm din måltid utifrån
Hälsa, Ekonomi och Miljö.
Dokumentera, Skriv en sammanfattning
omkring din måltid. Motivera och resonera
kring måltidens livsmedel. (se kunskapskrav)
Börja ungefär så här: Min måltid innehåller..
Eller Måltid X innehåller..
Betyg F
Måltid med
makaroner är en
onyttig måltid för
den innehåller inga
grönsaker,
Det här är en nyttig
måltid för den
innehåller grönsaker
Kriterier
Hälsa
1
Kan hänvisa till
matcirkeln och rita
upp och förklara
tallriksmodellen.
Kan med hjälp av
matcirkel och
tallriksmodell se om
det saknas någon
del i en balanserad
måltid.
Har grundläggande
kunskaper om de
sex huvudgrupper
av näringsämnen
2
Nivå 1 +
Kan föreslå
förändringar så att
en måltid blir mer
hälsosam.
kan då också
förklara varför.
Tänker på att
kostråd är olika
beroende på vem
som ska äta.
3
Nivå 1 och 2 +
Förstår och
använder begrepp
som mättat fett,
omättat fett,
kostfiber,
blodsocker, snabba
och långsamma
kolhydrater,
fullkorn, järn,
kalcium. Förstår
betydelsen av
tillagningsmetod.
Kan resonera kring
”Det beror på”
