Psykisk ohälsa och depression hos äldre

Psykisk ohälsa och
depression hos äldre
fou i väst/gr (göteborgsregionens kommunalförbund), kommun och sjukvård samverkan i göteborgsområdet
2017
Äldre berättar
inte spontant
om sina suicidtankar
i samma utsträckning
som yngre.
s.6
Margda Waern, överläkare och professor
vid Göteborgs universitet, institutionen för
psykiatri och neurokemi, om skillnader på
psykisk ohälsa hos äldre och yngre.
Livsloppsperspektiv på psykisk
hälsa hos äldre
Kontroll och inflytande över sitt eget liv främjar
psykisk hälsa. Goda vänner är viktigare för ett gott
liv än att vara fri från sjukdomar. Vid 74 års ålder
har vi lärt oss att må som bäst!
s.16
Behandling av
depression hos äldre
– en kunskapslucka!
s.8
Tillsammans är man
mindre ensam
– En utvärdering av
träffpunkters betydelse för äldres hälsa och
välbefinnande
s.18
Snabbkurs i Första
hjälpen till psykisk
hälsa
s.12
4-5
innehåll
s. 4-5
Vad är det som är så särskilt med
depression hos äldre? Konsekvenser av
obehandlad depression
Psykisk ohälsa och
depression hos äldre
fou i väst/gr (göteborgsregionens kommunalförbund), kommun och
s.6
s. 6-7
Behandling av depression hos äldre
– en kunskapslucka!
s. 8-9
Mötet, berättelsen och personens
värden i livet – grunden för allians,
hjälp och behandling vid psykisk ohälsa
sjukvård samverkan i göteborgsområdet
2017
Äldre berättar
inte spontant
om sina suicidtankar
i samma utsträckning
som yngre.
6-7
Margda Waern, överläkare och professor
vid Göteborgs universitet, institutionen för
psykiatri och neurokemi, om skillnader på
psykisk ohälsa hos äldre och yngre.
Livsloppsperspektiv på psykisk
hälsa hos äldre
Kontroll och inflytande över sitt eget liv främjar
psykisk hälsa. Goda vänner är viktigare för ett gott
liv än att vara fri från sjukdomar. Vid 74 års ålder
har vi lärt oss att må som bäst!
s.16
Behandling av
depression hos äldre
– en kunskapslucka!
s.8
Tillsammans är man
mindre ensam
– En utvärdering av
träffpunkters betydelse för äldres hälsa och
välbefinnande
s.18
Snabbkurs i Första
hjälpen till psykisk
hälsa
s.12
© FoU i Väst/GR och Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet
8-9
s. 10
Statistik om psykisk ohälsa och
depression hos äldre
14-15
s. 11
Vårdcentralerna – vad kan och vad ska
vi göra?
s. 12-13
Snabbkurs i Första hjälpen till psykisk
hälsa
s. 14-15
Goda vänner viktigare än en frisk kropp
för ett gott liv. Livsloppsperspektiv på
psykisk hälsa hos äldre
Första upplagan: Mars 2017
Omslagsbild: Mostphotos
Tryck: Regiontryckeriet
Layout och grafisk formgivning:
Josefin Lantz, Kommun och sjukvård
Samverkan i Göteborgsområdet
Text och foto: Linda Andersson, FoU i
Väst/GR, Josefin Lantz, Kommun och
sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet
Illustrationer s. 10, 14: Josefin Lantz,
Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet
www.grkom.se/valfard
s. 16-17
Tillsammans är man mindre ensam. En
utvärdering av träffpunkters betydelse
för äldres hälsa och välbefinnande
16-17
www.samverkanstorget.se
s. 18-19
Inledning: Tre röster om framtiden
18-19
2
Psykisk ohälsa och depression hos äldre
2 mars
2017
konferensen. Den 2 mars 2017 hölls konferensen med fokus på Psykisk ohälsa och depression hos äldre på Folkets Hus i Göteborg. Målgruppen var
förtroendevalda, chefer och personal inom kommun och hälso- och sjukvård. Stort tack till alla som närvarade!
Psykisk ohälsa och depression hos äldre
Vi behöver rusta oss för att kunna upptäcka och möta
psykisk ohälsa och depression när vi möter den.
S
tudier visar en övervägande positiv bild av åldrandet och vi upplever
en ökad livskvalitet idag trots
svåra sjukdomar. Medicinerna är bättre och vi kan leva
ett gott liv längre. Samtidigt
är psykisk ohälsa ett allvarligt
folkhälsoproblem som växer.
Vi är idag 10 miljoner invånare i Sverige. Närmare 25
procent är över 65 år. Depres-
våga ta emot svaret kan vara
vändpunkten mot ett bättre
välbefinnande – och det kan
rädda liv.
Konferensen Psykisk ohälsa och depression hos äldre
arrangerades 2 mars 2017
för att uppmärksamma och
sprida kunskap om det som
är en av de snabbast växande
utmaningarna.
Konferensen arrangerades i samverkan mellan FoU
i Väst/GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) och
sion är den vanligaste psykiska sjukdomen hos personer
över 65 år och den främsta
orsaken till att äldre tar sitt
liv.
Många av dem vi möter
inom vård och omsorg eller
på andra platser i vardagen
är drabbade. Därför är det
viktigt att vara vaksam inför tecken på depression. Att
våga se, att våga fråga och att
3
Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet.
Den här publikationen har
gjorts med utgångspunkt från
konferensens föreläsningar.
Arbetsgruppen för konferensen och dokumentationen
har bestått av Karin Westberg, Linda Macke och Linda
Andersson från FoU i Väst/
GR samt Agneta Bergqvist
och Josefin Lantz från Kommun och sjukvård Samverkan
i Göteborgsområdet. ⧠
Psykisk ohälsa och depression hos äldre
Vad är det som är så särskilt
med depression hos äldre?
Konsekvenser av obehandlad depression
Depression hos äldre är ett stort folkhälsoproblem. I en
beräkning för år 2020 kommer depression att vara på
andra plats när det gäller funktionsnedsättning hos äldre,
endast hjärt- och kärlsjukdomar kommer att drabba fler.
A
tt jobba med äldre
jämfört med hos yngre,
är otroligt viksäger Margda.
tigt för folkNegativa attityhälsan och kommer
der kring åldranbli ännu viktigare då
det kan medföra
befolkningen blir allt
att man betraktar
äldre, säger Margda
äldres
depresWaern, överläkare
sioner som naturoch professor vid Margda Waern, överlä- liga, som en del av
Göteborgs universi- kare och professor vid livet som gammal
tet, institutionen för Göteborgs universitet, och därför missar
institutionen för psykiatri
psykiatri och neurobehandlingsbara
och neurokemi.
kemi.
tillstånd.
– Deprimerade äldre ser
Betydelsefullt att upptäcka
inte heller alltid deprimedepressioner
rade ut. Stämningsläget kan
Är man deprimerad blir det variera mycket beroende på
även besvärligare att bli frisk omständigheterna, glädje kan
från kroppslig sjukdom, det visas bland andra men när
försvårar rehabilitering, le- man är ensam träder de dystder till längre vårdtider och ra tankarna fram. Det är svårt
ökar risken för institutiona- att upptäcka då. Depression
lisering. Det ökar också död- kan också visa sig i form av
ligheten.
värk och oro för kroppssjuk– Depression ökar risken dom, säger Margda.
för naturlig död – en mild depression ger fördubblad risk, Ställ frågor
en kraftigare depression ger Om du misstänker deprestredubblad risk. Depression sion, ställ gärna indirekta
ökar även risken för suicid. frågor som: Har du tappat inHos äldre är depression en tresse för saker och ting? Har
starkare riskfaktor för suicid du svårare att känna glädje?
Har du en känsla att livet har
tappat sin mening?
– Det är inte farligt att ställa frågor, det är farligt att inte
ställa frågor. Du visar personen att du bryr dig. Jobbar du
med äldre i deras vardag har
du en möjlighet att komma
ta längre tid innan resultat
påvisas. Vid svåra depressioner där man vill ha snabb
effekt kan elbehandling användas. Effekten av elbehandling är direkt men inte långvarig och behöver följas upp
med medicinsk behandling.
närmare inpå personen än
en läkare någonsin har, så ta
vara på den möjligheten!
– De som sett filmen Gökboet med Jack Nicholson har
kanske en otäck bild av elbehandling. Så fungerar det
som tur är inte idag. En bra
film, men tänk inte på Gökboet i det här sammanhanget,
säger Margda.
Det är inte farligt att ställa
frågor, det är farligt att inte
ställa frågor.
Orsaker och behandling
Organiska förändringar i hjärnan, som kärlförändringar
och minskat antal nervceller,
sker med åldern och dessa
bidrar till ökad risk för depression. Även inflammation
kan påverka risken. Man har
upptäckt att inflammationsmarkörer i ryggvätskan är
förhöjda hos äldre kvinnor
med depression.
Det tar ofta äldre längre
tid att svara på medicinsk
behandling och de är även
mer biverkningskänsliga, till
exempel ökar risken för fall.
Även vid psykoterapi kan det
4
Suicidalt beteende och risker
Mildare depressioner är inte
ofarliga, att en äldre person
inte nämner självmordstankar är inget kvitto på låg risk.
– Äldre berättar inte spontant om sina suicidtankar
i samma utsträckning som
yngre. Vi vet också att äldre
gör färre suicidförsök, men
när de gör det använder de
våldsammare metoder. Äldre
som räddats till liv berättar i
Psykisk ohälsa och depression hos äldre
högre grad att det var meningen
att de skulle dö. Yngre pratar oftare i termer som att jag ville försvinna, eller testa ödet.
Alkoholmissbruk ger ökad
risk för både självmord och självmordsförsök. Ensamhet och utanförskap är också riskfaktorer.
– Ensamhet ger enligt studier
en sjufaldig ökning av risken för
suicidförsök. Det är viktigt att
jobba för att bryta ensamhet och
isolering. Här spelar kommunala
verksamheter en stor roll för stimulans, upptäckt av depression
och möjligheten till behandling! ⧠
Äldre berättar
inte spontant
om sina suicidtankar
i samma utsträckning
som yngre.
foto: mostphotos
5
Psykisk ohälsa och depression hos äldre
Behandling av
depression hos äldre
– en kunskapslucka!
Depressionens mörker smyger sig på allt oftare i takt med
stigande ålder. Forskning visar att var tionde person över
65 år är deprimerad. Antalet deprimerade förutspås bli
fler, ändå saknas kunskap om behandling av depression
för personer över 65 år.
Det
viktigaste
resultatet är
att det saknas
kunskap.
P
å uppdrag av regering- kunskap kring vilka behanden har SBU, Statens be- lingar som faktiskt gör bäst
redning för medicinsk nytta för personer över 65 år
och social utvärdering,
med en depressionsgranskat forskningen
sjukdom.
om behandling av
Rapporten från
depression hos perSBU visar att få
soner som är 65 år
äldre blir hjälpta
och äldre.
av den vanligaste
Historiskt
har
behandlingen med
det funnits hopplösantidepressiva läkeGöran Bertilsson,
het kring behand- Projektledare, Medicine medel och att de
ling av äldre med doktor, Statens beredning få som får psykoför medicinsk och social
depression.
”Det
logisk behandling
utvärdering.
är inte så konstigt
blir hjälpta.
att man blir ledsen när man
– Det viktigaste resultablir gammal – är det någon tet är att det saknas kunskap
vits att behandla?” har varit om behandling av depresvanligt förekommande tan- sion hos personer över 65
kar som kan höra ihop med år, säger Göran Bertilsson
det faktum att det saknas projektledare för rapporten.
Det behövs mer forskning för
att kunna dra slutsatser kring
hur depression hos äldre bäst
ska behandlas.
Kroppsliga förändringar
påverkar behandlingen
– Äldre är en komplex patientgrupp, ofta med fler än en diagnos. Behandlingar svarar
inte alltid likadant på äldre
som på yngre på grund av
kroppsliga förändringar. Därför finns behov att fördjupa
sig på området, förklarar Göran.
Rapporten från SBU är en
översikt av studier kring behandling med antidepressiva
6
läkemedel, psykologisk behandling, fysisk aktivitet och
övrig behandling som exempelvis elbehandlingen ECT.
Vanliga läkemedel har samma
effekt som placebo
Många äldre med depression
blir inte tillräckligt hjälpta
av antidepressiva läkemedel.
Trots det är läkemedel den
vanligaste behandlingen. Vanliga läkemedel av typen SSRI
(selektiva serotoninåterupptagshämmare) ger på kort sikt
inte bättre effekt än placebo
för äldre. Men för de som tidigare svarat på läkemedlet kan
det på längre sikt minska risken för att återinsjukna, konstaterar SBU.
Något bättre effekt har
den selektiva serotonin- och
noradrenalinåterupptagshämmaren duloxetin som ges
vid återkommande depression. Duloxetin ger däremot
ofta besvärliga biverkningar
foto: mostphotos
Generellt har fysisk aktivitet
positiva effekter på välmåendet, men här behövs mer
forskning kring effekterna
vid depression hos äldre.
Här kan
de som
möter äldre
dagligen göra
ett viktigt jobb.
som muntorrhet, förstoppning, yrsel och diarré.
SBU-rapport 2015
Uppföljning i vardagen
Göran trycker på vikten av den
individuella uppföljningen.
– Tills vi vet mer om hur
behandling av depression
hos äldre bäst ska utformas
är det viktigt att noggrant
följa behandlingen för att
se vilka effekter den får för
äldre
Behandling av depression hos
Nr 233
Psykologisk behandling
fungerar men saknas
Rapporten visar att problemlösningsterapi kan minska
symtom hos äldre med lindrig depression.
– Men antalet personer
över 65 år som får psykologisk behandling för sin depression är nästan obefintligt. Problemlösningsterapin
är inriktad på att hantera
problem i vardagen.
Om fysisk aktivitet kan
lindra depression finns inte
tillräckligt med kunskap om.
varje individ. Fungerar inte
behandlingen får man prova
en annan.
– Här kan de som möter
äldre dagligen göra ett viktigt
jobb i att uppmärksamma om
till exempel ett läkemedel ger
besvärande biverkningar.
Behandling av
depression hos äldre
En systematisk litteraturöversikt
Rapporten Behandling av
depression hos äldre, Läs
rapporten på sbu.se/233
utvärdering
SBU – Statens beredning för medicinsk
Assessment
Swedish Council on Health Technology
7
Så här arbetar
SBU
SBU, Statens beredning
för medicinsk utvärdering, är en statlig myndighet som utvärderar
hälso- och sjukvårdens
metoder. SBU analyserar
metodernas nytta, risker
och kostnader och jämför
vetenskapliga fakta
med svensk vårdpraxis.
Målet är att ge ett bättre
beslutsunderlag för alla
som avgör hur vården ska
utformas.
En expertgrupp fördjupar sig i utvalt underlag
för att bedöma relevans
och kvalitet och för att
dra slutsatser utifrån
sammanställningen.
Psykisk ohälsa och depression hos äldre
Mötet, berättelsen och
personens värden i livet
– grunden för allians, hjälp och
behandling vid psykisk ohälsa
Att hjälpa en medmänniska behöver inte vara svårt,
men det kräver övning och att man vågar. Vågar fråga.
A
tt ha psykisk ohälsa och
att också vara gammal är dubbla hinder
för att bli sedd, förstådd,
hjälpt och behandlad, säger
Johan Andreen, specialistläkare i psykiatri vid Nationellt
centrum för suicidforskning
och prevention av psykisk
ohälsa (NASP).
Mötet och berättelsen
Om man bara ses utifrån sin
ålder och inte sina behov riskerar detta att leda till att problem inte upptäcks eller behandlas i tid. Det är här mötet
och berättelsen kommer in.
behandling vid psy– Oavsett ålder
kisk ohälsa.
och oavsett upp– Detta grunddelningen i fysisk
läggande – enligt beoch psykisk ohälsa
prövad erfarenhet
så har all vård och
och växande forskbehandling en utJohan Andreen,
maning som den specialistläkare i psykiatri ning – är klokt att
står och faller med vid Nationellt centrum för fokusera på, reflek– det är mötet och suicidforskning och pre- tera över och även
vention av psykisk ohälsa
öva sig i. För det är
samarbetet med
(NASP).
där utmaningen ligpersonen och dess
ger, att hantera vår brist på
närstående, säger Johan.
träning att möta andra och
att hantera den påverkan på
Träna på att mötas
Mötet, berättelsen och per- oss själva som det innebär att
sonens värden i livet är grun- öppna oss för att ta in andra
den för allians, hjälp och människor.
Stöd och problemlösning
En slutsats från behandlingsforskning är att klienter som
söker psykoterapi söker emotionellt stöd och bekräftelse
samt hjälp med problemlösning.
– Det är en uppmuntrande
slutsats, för emotionellt stöd
och hjälp med problemlösning kan alla ge i någon mån.
Det viktiga är att ta samtalet.
För om inte jag gör det, så
vem? Om inte nu, så när? Om
inte här, så var? Våga fråga,
våga höra, våga se! ⧠
Det viktiga är att ta samtalet. För om inte jag
gör det, så vem? Om inte nu, så när? Om inte
här, så var?
8
FOTO: MOSTFOTOS
Psykisk ohälsa och depression hos äldre
Johan delar med sig av informationsmaterial för
samtalsmetodik och olika praktiska övningar.
Du hittar materialet på www.grkom.se/aldre och
www.samverkanstorget.se/psykiskhalsa
FOTO: MOSTFOTOS
Våga fråga om
självmordstankar!
Utan frågan kommer de flesta
aldrig våga berätta om sin
suicidalitet.
Om självmordstankar eller
självmordsplaner framkommer se till att lotsa rätt.
Allt tal om suicidalitet måste
tas på allvar – det finns inga
tillgängliga sätt att förutsäga
vem som verkligen kommer
göra suicidförsök.
Lova aldrig att hålla
självmordstankar hemliga.
9
Psykisk ohälsa och depression hos äldre
Statistik om
psykisk ohälsa och
depression hos äldre
25
%
20 %
av alla äldre har psykisk
ohälsa, depression är
vanligast
av Sveriges 10 miljoner
invånare är över 65 år
Depression ökar
risken för naturlig
död upp till
Orsak till funktionsnedsättning år 2020
1 Hjärt- och kärlsjukdom
3
2 Depression
60
%
gånger
86 %
av de som försökte
ta sitt liv kände sig
av dem som är 75 år
eller äldre anser att
deras hälsotillstånd är
gott eller mycket gott
ensamma
Källor. Föreläsningar av Margda Waern, Göran Bertilsson på konferensen Psykisk ohälsa och depression hos äldre 2 mars 2017 samt
www.kunskapsguiden.se och www.skl.se
10
Psykisk ohälsa och depression hos äldre
Vårdcentralerna
– vad kan och vad ska
vi göra?
Kännedom om symptom och god samverkan med kommunerna är viktigt för en fungerande vård av äldre med
psykisk ohälsa och depression.
det i själva verket handlar om
psykisk ohälsa. Det är därför
viktigt att känna till och medvetandegöra att äldre kan
uppvisa andra symptom, säger Charlotte.
En annan viktig del är
samverkan.
– Vi på vårdcentralen kan
bli bättre på samverkan med
kommunen och nu i vår kommer en ny överenskommelse
om samarbete mellan Västra
Götalandsregionen och kommunerna i regionen kring
personer med psykisk ohälsa.
Detta är ett steg i rätt riktning. ⧠
V
äldre är att symptomen
årdcentralens roll är att
kan presentera sig
vara första instanpå ett annat sätt än
sen och ansvara
vad vi är vana vid.
för tidig upptäckt av
Därför behöver
psykisk ohälsa hos
man ha en lite anäldre, säger Charlotte
Barouma, läkare och
nan approach när
grundare av vårdcendet gäller äldre.
Till exempel kan
tralen Wästerläkarna.
Charlotte Barouma,
Men det är inte läkare och grundare av en depression utalltid lätt att avgöra vårdcentralen Wästerlä- tryckas med sypmkarna.
tom som sömnatt det rör sig om
problem, värk och
psykisk ohälsa.
– Det som är extra lu- viktnedgång vilket kan ge inrigt med psykisk ohälsa hos tryck av annan sjukdom – när
Det som
är extra
lurigt med
psykisk ohälsa
hos äldre är att
symptomen kan
presentera sig
på ett annat sätt
än vad vi är vana
vid.
Charlottes lästips
e om samarbete
Överenskommels
alandsregionen
mellan Västra Göt
i Västra Götaland
och kommunerna
nsd psykisk funktio
kring personer me
uk
soner med missbr
per
och
g
tnin
nedsät
Götaland.
den 1 april 2017
rdsavtalet i Västra
Gäller från och med
till Hälso- och sjukvå
n är ett underavtal
Överenskommelse
Överenskommelse om samarbete
mellan Västra Götalandsregionen
och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk
funktionsnedsättning och personer med missbruk
Överenskommelsen ska stärka
samverkan mellan kommun och
Västra Götalandsregionen för att
bättre tillgodose behovet av vård,
stöd och behandling för målgrup-
11
perna. Den beskriver även hur
uppföljning och utvärdering ska
bedrivas.
Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland och gäller
från och med den 1 april 2017.
Finns att läsa på
www.vastkom.se/hosavtal
www.vgregion.se/hosavtal
Snabbkurs i Första hjälpen
Med rätt bemötande kan du rädda livet på personer som lider av psykisk
ohälsa. Här får du ett smakprov på utbildningen Första hjälpen till psykisk
hälsa och en snabbkurs i hur du kan agera enligt BLEUS-metoden.
B
1. Bedöm situationen,
ta kontakt – var uppmärksam på
om den äldre befinner sig i ett kristillstånd, som att den äldre skadar
sig själv, dig eller någon annan.
F
örsta hjälpen till psykisk
hälsa är en bemötandeutbildning som ger
kunskap om psykiska sjukdomar, behandlingsmetoder,
återhämtning och om hur du
kan möta en person som mår
dåligt med rätt frågor och förhållningssätt.
Så beskriver Agneta Bergqvist, huvudsinstruktör i Första hjälpen till psykisk hälsa,
utbildningen som hon utbildar i.
L
E
2. Lyssna öppet
3. Erbjud stöd och
information
och fördomsfritt – de flesta människor som har plågsamma känsloupplevelser vill först och främst att
du lyssnar vänligt och uppmärksamt innan du erbjuder råd.
Bedöm, lyssna, erbjud hjälp,
uppmuntra, stödja
Utbildningen utgår från BLEUSmetoden som är ett verktyg
och en minnesregel som ska
påminna om hur du kan agera.
– när den äldre känner ”det är
någon som är intresserad av mig
som människa”, upplever hen det
möjligt att ta emot stöd och hjälp.
Kunskapen
om hur
vi räddar liv vid
psykisk ohälsa är
låg.
Sprid kunskap
Psykisk ohälsa drabbar de
flesta någon gång i livet och
finns runt oss alla, dig själv,
någon i den närmaste kretsen, på arbetsplatsen eller i
de offentliga rum vi vistas i.
Depression är den vanligaste psykiska sjukdomen
bland äldre. Det går att bota,
men utan behandling kan det
vara en dödlig sjukdom.
12
Kunskapen om hur vi
räddar liv vid psykisk ohälsa
är låg, trots att det är en av
de största och mest växande
utmaningarna enligt FN:s
Världshälsoorganisation
WHO. ⧠
Psykisk ohälsa och depression hos äldre
till psykisk hälsa
Så här utbildar du dig
U
4. Uppmuntra
den äldre att söka professionell
hjälp – berätta att den äldre inte
ska behöva ha det så här svårt och
att det finns hjälp att få. Berätta
också att det finns olika alternativa
behandlingar och att söka hjälp på
vårdcentralen är första steget.
S
5. Stöd personen
att söka andra hjälpresurser – uppmana den äldre att söka stöd hos
vänner, familj eller bekanta men
även att göra egenvård.
All personal inom kommun och
sjukvård som möter äldre personer
kan utbilda sig till Första hjälpare.
Första hjälpen till psykisk hälsa
är ett utbildningsprogram som
utvecklats i Australien, där det
benämns Mental Health First Aid,
MHFA. Programmet är internationellt och nationellt prövat och
utvärderat.
Kursen är på 12 timmar uppdelat
på två dagar.
Kontakta Agneta Bergqvist om
du vill veta mer eller för att boka
en instruktör, agneta.bergqvist
@centrum.goteborg.se
Läs mer på samverkanstorget.se/
psykiskhalsa och på Mhfa.se
Erfarenheter från verkligheten
Agneta Bergqvist har utbildat
1000 Första hjälpare till psykisk
hälsa. Hon drivs av viljan att förändra våra attityder och fördomar om psykisk ohälsa och
av att sprida budskapet att
våga fråga, våga se och våga
agera vid psykisk ohälsa
Olga Kihlberg, utbildad
Första hjälpare och instruktör till psykisk hälsa, upplever att hon har stor nytta av
utbildningen i sitt arbete som
omsorgshandledare i stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo.
13
Jag
känner
mig trygg i möten
och stärkt i att
samtala om
psykisk ohälsa.
– Efter utbildningen sitter
BLEUS-metoden i ryggraden.
Jag känner mig trygg i möten
och stärkt i att samtala om psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa och depression hos äldre
Goda vänner viktigare än en frisk kropp för ett gott liv
Livsloppsperspektiv på
Kontroll och inflytande över sitt eget liv främjar psykisk
hälsa. Goda vänner är viktigare för ett gott liv än att vara
fri från sjukdomar. Vid 74 års ålder har vi lärt oss att må
som bäst!
På topp vid 74 år
Forskning visar att välbefinnandet är som lägst vid 40års ålder och därefter stiger
för att nå sin topp vid 74 år.
Sedan planar välbefinnandet
ut och börjar sjunka igen.
– Livet verkar rusta oss
genom erfarenheter som lär
oss leva på ett sätt och göra
de val som ger välbefinnande,
konstaterar Anne Ingeborg.
N
är Anne Ingeborg Berg, litet framför kvantitet i sodocent och legitime- cialt umgänge. Man väljer få
rad psykolog, forskar goda relationer som bidrar
om psykisk hälsa hos äldre till välbefinnandet framför att
ha ett brett nätverk säger,
undersöker hon hellre såAnne Ingeborg.
dant som håller oss
– I mötet med
friska än sådant som
äldre är det viktigt
gör oss sjuka. Hon
att förstå varför
tittar på livsloppets
man till exempel
sociala,
psykolokrymper sitt sogiska och hälsoreciala nätverk, det
laterade faktorers
kan för många
betydelse för välbeAnne Ingeborg Berg
vara ett medvetet
finnande.
docent, leg psykolog
Psykologiska institutionen, val. Kontroll och
Göteborgs universitet
inflytande över sitt
Kvalitet framför
äldrepsykiatriskmottagkvantitet
ning, Sahlgrenska Univer- eget liv blir också
viktigare. Det bör
Forskning har visat
sitetssjukhus
varje person som
att medvetenhet om
tidens begränsning gör att påverkar hur boenden och
äldre prioriterar kva hjälp- och vårdinsatser hos
äldre utformas ta hänsyn till.
När det är dags att vara
uppmärksam
Att välbefinnandet sjunker i
80-årsåldern går att koppla
till faktorer relaterade till
åldrandet. Det är sådant som
går att förebygga om vi identifierar personer i riskzonen.
– Sömnproblem har stor
effekt på livstillfredsställelse.
Därför bör detta ses som ett
varningstecken för att
identifiera personer
i riskgruppen för
sänkt välbefinnande, menar
Anne Ingeborg.
Att förlora en partner är
ett annat allvarligt hot mot
välbefinnandet. Risken att
förlora en partner som äldre
är hög och många tvingas
uppleva det.
– Sorgen är lika allvarlig
hos äldre som hos yngre. Ofta
till och med allvarligare på
grund av att det saknas tillräckligt socialt stöd.
En ålderism som gått överstyr
Anne Ingeborg avråder att tala
om äldre som en grupp, eller
att använda det
ålderistiska
Källa. Life Satisfaction Across the Lifespan: Findings from Two Nationally Representative Panel Studies, 2010, Brendan M. Baird, Richard E.
Lucas, and M. Brent Donnellan
14
Psykisk ohälsa och depression hos äldre
psykisk hälsa hos äldre
begreppet ”våra äldre”. Faktum är att personer över
65 år är en åldersgrupp
med stora olikheter där
välbefinnande och funktion
skiljer sig i hög grad från
individ till individ. Ålderism innebär att det finns
fördomar mot och diskriminering av äldre just på
grund av ålder.
Ålderism kan även finnas
hos individer gentemot sig
själva, att man inte tycker
att man är värd samhällets
resurser längre på grund av
sin ålder.
Vi kan inte
undvika
oss fram till psykisk hälsa.
En av drivkrafterna bakom Anne Ingeborg forskning är att få bort ålderismen genom att sprida
kunskap om psykologisk
utveckling genom senare
delen av livsloppet.
– Vi kan inte undvika
oss fram till psykisk hälsa,
säger hon och menar att vi
istället behöver lära oss fokusera på det som får oss
att må bra och faktisk går
att påverka. ⧠
FOTO: MOSTFOTOS
15
Psykisk ohälsa och depression hos äldre
Tillsammans är man
En utvärdering av träffpunkters betydelse för ä
Träffpunkter för äldre upplevs spela stor roll för
deltagarnas psykiska hälsa. De är ett positivt
socialt sammanhang som skapar möjligheter till
aktivitet, stimulans och sociala relationer.
I
ntervjuerna vittnade om
att man går dit för att
minska ensamheten och
få stimulans, säger Lisbeth
Lindahl, psykolog och forskare på FoU i Väst/GR som
på uppdrag av tre stadsdelar
i Göteborgs Stad utvärderat
betydelsen av träffpunkters
hälsofrämjande arbete.
Även om deltagarna är
mycket nöjda med verksamheten finns det utmaningar i
hur träffpunkterna ska kunna
motsvara behov och intresse
hos den heterogena gruppen
deltagare.
– Det är en stor åldersmässig skillnad på en 65-åring och
en 100-åring. Det finns också
Om utvärderingen
ten bodde hemma
utan hjälp. Andelen
män var lägre än
i befolkningen, vilket vittnar om att
träffpunkterna har
Lisbeth Lindahl, psykolog svårt att attrahera
skillnader mellan in- och forskare på FoU i dem.
divider – för en del
Väst/GR
passar stora publika
Det är en
sammanhang bra, för
andra passar mindre och perstor ålderssonligare träffpunkter bättre,
mässig skillnad på
säger Lisbeth.
Vilka går till träffpunkterna?
På frågan om vilka grupper
som träffpunkterna når, är
svaret att det är en majoritet
kvinnor (86 %) som går dit.
Medianåldern för gruppen
som besvarade enkäten var
75 år med en spridning mellan 61 och 102 år.
Två tredjedelar av deltagarna i undersökningen var
ensamstående och majorite-
en 65-åring och en
100-åring.
– Med tanke på att det
finns en ökad risk för ohälsa
och självmord bland män
finns det skäl att undersöka
hur man bättre skulle kunna
nå denna grupp, säger Lisbeth.
Tre träffpunkter för äldre i stadsdelarna Centrum,
Västra Göteborg och Örgryte-Härlanda i Göteborgs Stad
har utvärderats.
Utvärderingen Tillsammans är man mindre ensam,
finns att läsa på: www.grkom.se/aldre
Mostphotos
Syftet var att undersöka i vad mån och på vilket sätt
träffpunkter upplevs främja deltagarnas hälsa (fysiskt,
psykiskt och socialt) samt vilka grupper som deltar i
denna verksamhet. 137 deltagare har besvarat en enkät.
Dessutom genomfördes sexton intervjuer med deltagare,
nio observationer och tre fokusgrupper med personal på
träffpunkterna.
Tillsammans är man
mindre ensam
nkters betydelse för
En utvärdering av träffpu
nnande
äldres hälsa och välbefi
Lisbeth Lindahl
Rapport 2:2016
16
Vad är träffpunkter
för något?
Träffpunkter är kommunala mötesplatser
för daglediga människor.
Att delta i aktiviteter på
en träffpunkt kostar
ingenting och verksamheten drivs av kompetent
personal.
Betydelse för hälsa och välbefinnande
På frågan vilken betydelse
träffpunkterna hade för deltagarnas hälsa och välbefinnande svarade 96 procent
att de mådde bättre sen de
började gå till en träffpunkt.
Tre fjärdedelar svarade att de
gjorde det i ganska hög eller
mycket hög grad. Träffpunkten upplevdes främst spela
roll för deltagarnas psykiska
hälsa och sociala kontakter
och i mindre grad för den fysiska hälsan. Flera av intervjupersonerna berättade att
de hade kunnat bryta social
isolering, nedstämdhet och
fått minskad ångest sen de
började gå dit. ⧠
Psykisk ohälsa och depression hos äldre
mindre ensam
äldres hälsa och välbefinnande
Röster från deltagare om betydelsen av träffpunkterna:
Jag blir pigg och glad av att
träffa de andra deltagarna
och framför allt den underbara personalen, lär mig en del, bra för
minnet.
Framför allt minskad ensamhet… vet inte hur jag skulle
klarat mig annars.”
Har blivit minde inbunden
sedan jag började gå
till träffpunkten
Skönt att ha en plats att mötas
på… Annars hade det kanske
blivit lite mycket vin...
96
procent
mådde bättre efter att de
börjat gå till en träffpunkt.
17
FOTO: MOSTFOTOS
Jag ser en stor
potential i att arbeta
mer hälsofrämjande
och förebyggande.
Susanne Rolfner Suvanto
Många har en
oidentifierad psykisk
ohälsa eftersom det
ses som ”normalt” och
förståeligt att äldre är
ledsna.
Charlotta Wilhelmsson
Psykosociala insatser
är lika viktiga som att
få praktisk hjälp med
städ och tvätt.
Liselott Bergström
FOTO: MOSTFOTOS
Psykisk ohälsa och depression hos äldre
3
röster om framtiden
Vi riktar fokus framåt och ställer oss frågan: �ur gör vi för att möta behov hos äldre
med psykisk ohälsa och depression på nationell, regional, lokal och nivå?
Susanne
Rolfner Suvanto
Verksamhetsansvarig
Omvårdnadsinstitutet och
särskild utredare för att ta
fram Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen,
direktiv 2015:72
Charlotta
Wilhelmsson
Processledare för handlingsplan för psykisk hälsa
i Västra Götaland,
Västkom
Liselott
Bergström
Psykiatrisamordnare
Psykiatrisamordningen
Göteborgs Stad
Vilka utmaningar ser du
när det gäller psykisk
ohälsa och depression hos
äldre i Göteborg?
Volymerna, att det rör sig
om så många personer.
Vilka utmaningar ser
du när det gäller
psykisk ohälsa och
depression hos
äldre i Sverige?
En utmaning är att få
med den psykiatriska
vården, geriatriken med
flera inom framförallt hälsooch sjukvården så att detta
inte bara blir en fråga för
äldreomsorgen. Alla behövs!
Vad tror du kan
bidra till en
bättre psykisk
hälsa hos äldre
i Sverige?
Jag ser en stor
potential i att arbeta mer hälsofrämjande
och förebyggande. I det
arbetet ser jag civilsamhället med alla dess organisationer som en given sam-
arbetspartner, och i vissa
fall den främsta aktören.
Folkhälsoarbetet bör också
inkludera/inkluderas i det
här området.
Vilka utmaningar ser du
när det gäller psykisk
ohälsa och depression hos
äldre i Västra Götaland?
Först och främst måste den
uppmärksammas och tas på
allvar. Många har en oidentifierad psykisk ohälsa
eftersom det ses som
”normalt” och förståeligt att äldre är ledsna.
Behandlas den psy-
kiska ohälsan har individen
bättre förutsättningar att
rehabilitera sig i sin somatiska ohälsa.
fokusområden och mål
och har beslutat att handlingsplanen ska delas upp
i barn och unga respektive
vuxna och där inkluderas
äldre. Genom att fokusera
på gemensamma mål i en
övergripande plan kan
utvecklingen påverkas i
positiv riktning.
Undersökningar visar att
cirka 20 procent av alla
äldre har psykisk ohälsa, där
depression är det vanligaste
psykiska hälsoproblemet.
Snart är 25 procent av
svenskarna 65 år och äldre.
Samverkan med sjukvården
behöver utvecklas, men
även att psykosociala insatser är lika viktigt som att få
praktisk hjälp med städ och
tvätt.
Vad tror du kan bidra till
en bättre psykisk hälsa hos
äldre i Göteborg?
Kanske också volymerna.
Det gör att vi måste sätta
fokus på området. Vi
behöver sprida den
kunskap som finns
om vad som gynnar en god hälsa,
vikten av att
upptäcka psykisk
ohälsa på ett tidigt
Vad tror du kan bidra till
en bättre psykisk hälsa hos
äldre i regionen?
Den länsgemensamma
handlingsplanen för psykisk
hälsa är viktig. Styrgruppen för planen jobbar med
19
stadium och som personal
våga prata om svåra ämnen.
Till exempel är utbildningen
”Första hjälpen till psykisk
hälsa” en möjliggörare.
Lästips!
Länktips!
– för dig som vill veta
mer om psykisk ohälsa
och depression
Den suicidnära patienten: värdering och hantering av
suicidrisk
Bo Runeson, Ellinor Salander Renberg, Åsa Westrin,
Margda Waern (2012).
Beteendeproblem i äldrevården
– att förstå och möta
Den danske psykologen
Bo Hejlskov Elvén har
skrivit flera böcker om
hantering av problemskapande beteende
utifrån låg-affektiva
metoder. En nyligen
utkommen bok är
Beteendeproblem i
äldre-vården – att
förstå och möta, som han
skrivit tillsammans med
Charlotte Agger och Iben Ljungman.
Motiverande samtal: praktisk
handbok för äldreomsorgen
Alla som kommer i
kontakt med äldre har
nytta av MI-metoden.
Barbro Holm Ivarsson,
Liria Ortiz.
Äldrepsykiatri: kliniska riktlinjer
för utredning och behandling
Karin Sparring,
Ingvar Karlsson,
Margda Waern,
Maria Eriksdotter,
Per Allard, Johan
Lökk. Ges ut av
Svenska Psykiatriska föreningen.
(2013).
Forskning i korthet: Ångest och
depression hos äldre
Ingmar Skoog,
Margda Waern,
Robert Sigström,
Gösta Bucht (2017)
Finns att läsa på
forte.se/publikation/fk-depression/
Mind.se
Ring, maila eller chatta för personer som går i tankar på att ta
ditt liv.
Självmordslinjen: 90 101.
Öppen dygnet runt.
Äldretelefonen:
020–22 22 33.
Öppen vardagar 10–15.
ki.se/NASP
Nationellt centrum för
suicidforskning och
prevention av psykisk ohälsa
SPES.se
Riksförbundet för
Suicidprevention och
efterlevandes stöd
Kunskapsguiden.se
/psykiatri/Teman/
Aldrespsykiskahalsa/
Sidor/default.aspx
Samverkanstorget.se
/psykiskhalsa
Äldres psykiska ohälsa. Att fånga
upp psykisk ohälsa hos äldre i
handläggningsprocessen
Få tips och idéer
på hur psykisk
ohälsa kan fångas
upp i mötet med
en äldre person i
skriften framtagen
av medarbetare i
Uppsala kommun
på uppdrag av
Sveriges Kommuner och Landsting (2015).
Finns att läsa på webbutik.skl.se
SKL.se
/socialomsorgstod/aldre/
psykiskhalsaaldre.1167.html
folkhalsomyndigheten.se
/suicidprevention/
Information om att förebygga
självmord få kunskap och statistik
om suicid samt pågående suicidpreventiva arbeten .
1177.se
/Vastra-Gotaland/Tema/
Psykisk-halsa/
spkonferens2017.se
Suicidprevention 2017, nationell
konferens om suicidprevention i
september 2017 i Göteborg
uppdragpsykiskhalsa.se
Information om nationell överenskommelse om psykisk hälsa.
Psykisk ohälsa och missbruk hos äldre
2017 © FoU i Väst/GR, Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet