eller senmoderna Det post- eller senmoderna

advertisement
Det post- eller senmoderna
Radikalisering av moderniteten:
individualisering, kommunikationer, teknologi,
globalisering, fragmentarisering,
Ökad komplexitet: kritik mot det statiska och
allomfattande kulturbegreppet som utmanas
Det post- eller senmoderna
Kulturbegreppet utvecklas:
Distributiva kognitiva kulturbegreppet
Det distributiva kognitiva
kulturbegreppet
 En grupp människors gemensamma idéer, värderingar
och normer,
 kan bara studeras genom externaliseringsformer (språk,
gester, fysisk miljö, konst, seder, bruk, osv.)
 som sprids, uttrycks och tolkas och omtolkas mellan
medlemmarna (distribueras)
1
Det post- eller senmoderna
Kulturlighet (Hannerz)
Kreolisering (Hannerz)
Hybriditet (Gilroy)
Kulturell hybridisering
Exemplet Afrikanska trummor och dans i
Sverige
Kulturell hybriditet
–
Inte nödvändigtvis detsamma som
social hybriditet
Oscar Pripp Uppsala universitet
2
Kulturell hybriditet
–
social stagnation
Oscar Pripp Uppsala universitet
Det post- eller senmoderna
Kulturella och sociala identiteter
Identitetsteori för att höja analytisk
förmåga
 IDENTITETENS BESTÅNDSDELAR HOS EN INDIVID
 Objektiv identitet
 Social identitet
 Personlig identitet
 Subjektiv identitet
 Ego (psykologisk disposition)
 Självpresentation
3
Genusperspektiv
(inspir. poststrukturalism)
 Genealogi: en företeelses eller ett begrepps
transformationer och härkomsthistoria
 Studera ett fenomen historiskt, får oss att se hur det
konstruerats
 Den betydelse som kropp och kön fått under olika tider,
genussystem, dvs. genuskonstruktioner
Genusperspektiv
(inspir. av poststruktralism)
 Hur vi som subjekt internaliserat en särskild förståelse av
”kön” och ”sexualitet”
 Till en kulturell hegemoni
 Vi utövar makt över oss själva
 Makt är lika med styrkeförhållanden
Kön som social identitet
 En av sociala identiteter
 Struktureras överallt i samhället
 Ingår i en maktordning, genom särskiljning och
hierarkisering
 Makt handlar om styrkeförhållande och representation
4
”Kön och genealogi i etnologisk
ämneshistoria”
 Spåra kvinnors erfarenheter historiskt av verka inom
universiteten, hur kön konstrueras under ett patriarkalt
system
 Vi upptäcker mönster idag utifrån att se tillbaka
historiskt
 Många sega strukturer inom universiteten
Genusmedvetna strategier
 Britta Lundgrens seminarier och hur invanda
mönster/härskartekniker bryts
 Regler för diskussion: ”connected knowing” och ”the
believing game”
 Erkännande
 Dialog
Dialog
 Problemorienterad
 Icke hierarkisk
 Icke initialt för eller emot
 Insiktsorienterad
5
Dialog
Blandning av teori och praktik
 Konsensus ej nödvändigt resultat
 Kan bygga på agonism (Chantal Mouffe)
 Agonism: parterna ej överens men erkänner varandra
som legitima med- eller motparter, när intressen inte går
att förena
Intersektionalitet
 Hur sociala identiteter överlappar varandra
 Hur flera maktordningar existerar sida vid sida eller
tillsammans
 Exempel Iris Marion Young: mäta kategoriers underordning
intersektionellt: fem fält
Fem fält för underordning
Exploatering
Skillnader
lönenivåer?
kön, etnicitet,
funktions-hinder,
klass, sexualitet
6
Fem fält för underordning
Exploatering
Skillnader
lönenivåer?
Marginalisering
Var i
samhället?
kön, etnicitet,
kön, etnicitet,
funktions-hinder, funktions-hinder,
klass, sexualitet klass, sexualitet
Fem fält för underordning
Exploatering
Skillnader
lönenivåer?
MarginaliPosition/
sering
maktlöshet
Var i
samhället?
Hierarkier?
kön, etnicitet,
funktions-hinder,
kön, etnicitet,
kön, etnicitet,
funktions-hinder, funktions-hinder, klass, sexualitet
klass, sexualitet klass, sexualitet
Fem fält för underordning
Exploatering
Skillnader
lönenivåer?
MarginaliPosition/ Dominerande
sering
maktlöshet normskala
Var i
samhället?
Hierarkier?
kön, etnicitet,
funktions-hinder,
kön, etnicitet,
kön, etnicitet,
funktions-hinder, funktions-hinder, klass, sexualitet
klass, sexualitet klass, sexualitet
Vilken
normskala?
(kulturell
dominans)
kön, etnicitet,
funktions-hinder,
klass, sexualitet
7
Fem fält för underordning
Exploatering
Skillnader
lönenivåer?
MarginaliPosition/ Dominerande
sering
maktlöshet normskala
Var i
samhället?
Hierarkier?
kön, etnicitet,
funktions-hinder,
kön, etnicitet,
kön, etnicitet,
funktions-hinder, funktions-hinder, klass, sexualitet
klass, sexualitet klass, sexualitet
Våld
Vilken
normskala?
(kulturell
dominans)
kön, etnicitet,
funktions-hinder,
klass, sexualitet
Utsatthet för
våld?
kön, etnicitet,
funktions-hinder,
klass, sexualitet
Intersektionalitet
 Ingen addition, dvs. att man är kvinna + arbetarklass +
utländsk bakgrund
 För varje addering uppstår en helt ny dominerande
förståelseform
 Ex. flicka från förort med utländsk bakgrund
 Ju mer marginaliserad, ju mer förläggs orsakerna till
underordning hos de underordnade
8
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Create flashcards