Det post- eller senmoderna Radikalisering av moderniteten: individualisering, kommunikationer, teknologi, globalisering, fragmentarisering, Ökad komplexitet: kritik mot det statiska och allomfattande kulturbegreppet som utmanas Det post- eller senmoderna Kulturbegreppet utvecklas: Distributiva kognitiva kulturbegreppet Det distributiva kognitiva kulturbegreppet En grupp människors gemensamma idéer, värderingar och normer, kan bara studeras genom externaliseringsformer (språk, gester, fysisk miljö, konst, seder, bruk, osv.) som sprids, uttrycks och tolkas och omtolkas mellan medlemmarna (distribueras) 1 Det post- eller senmoderna Kulturlighet (Hannerz) Kreolisering (Hannerz) Hybriditet (Gilroy) Kulturell hybridisering Exemplet Afrikanska trummor och dans i Sverige Kulturell hybriditet – Inte nödvändigtvis detsamma som social hybriditet Oscar Pripp Uppsala universitet 2 Kulturell hybriditet – social stagnation Oscar Pripp Uppsala universitet Det post- eller senmoderna Kulturella och sociala identiteter Identitetsteori för att höja analytisk förmåga IDENTITETENS BESTÅNDSDELAR HOS EN INDIVID Objektiv identitet Social identitet Personlig identitet Subjektiv identitet Ego (psykologisk disposition) Självpresentation 3 Genusperspektiv (inspir. poststrukturalism) Genealogi: en företeelses eller ett begrepps transformationer och härkomsthistoria Studera ett fenomen historiskt, får oss att se hur det konstruerats Den betydelse som kropp och kön fått under olika tider, genussystem, dvs. genuskonstruktioner Genusperspektiv (inspir. av poststruktralism) Hur vi som subjekt internaliserat en särskild förståelse av ”kön” och ”sexualitet” Till en kulturell hegemoni Vi utövar makt över oss själva Makt är lika med styrkeförhållanden Kön som social identitet En av sociala identiteter Struktureras överallt i samhället Ingår i en maktordning, genom särskiljning och hierarkisering Makt handlar om styrkeförhållande och representation 4 ”Kön och genealogi i etnologisk ämneshistoria” Spåra kvinnors erfarenheter historiskt av verka inom universiteten, hur kön konstrueras under ett patriarkalt system Vi upptäcker mönster idag utifrån att se tillbaka historiskt Många sega strukturer inom universiteten Genusmedvetna strategier Britta Lundgrens seminarier och hur invanda mönster/härskartekniker bryts Regler för diskussion: ”connected knowing” och ”the believing game” Erkännande Dialog Dialog Problemorienterad Icke hierarkisk Icke initialt för eller emot Insiktsorienterad 5 Dialog Blandning av teori och praktik Konsensus ej nödvändigt resultat Kan bygga på agonism (Chantal Mouffe) Agonism: parterna ej överens men erkänner varandra som legitima med- eller motparter, när intressen inte går att förena Intersektionalitet Hur sociala identiteter överlappar varandra Hur flera maktordningar existerar sida vid sida eller tillsammans Exempel Iris Marion Young: mäta kategoriers underordning intersektionellt: fem fält Fem fält för underordning Exploatering Skillnader lönenivåer? kön, etnicitet, funktions-hinder, klass, sexualitet 6 Fem fält för underordning Exploatering Skillnader lönenivåer? Marginalisering Var i samhället? kön, etnicitet, kön, etnicitet, funktions-hinder, funktions-hinder, klass, sexualitet klass, sexualitet Fem fält för underordning Exploatering Skillnader lönenivåer? MarginaliPosition/ sering maktlöshet Var i samhället? Hierarkier? kön, etnicitet, funktions-hinder, kön, etnicitet, kön, etnicitet, funktions-hinder, funktions-hinder, klass, sexualitet klass, sexualitet klass, sexualitet Fem fält för underordning Exploatering Skillnader lönenivåer? MarginaliPosition/ Dominerande sering maktlöshet normskala Var i samhället? Hierarkier? kön, etnicitet, funktions-hinder, kön, etnicitet, kön, etnicitet, funktions-hinder, funktions-hinder, klass, sexualitet klass, sexualitet klass, sexualitet Vilken normskala? (kulturell dominans) kön, etnicitet, funktions-hinder, klass, sexualitet 7 Fem fält för underordning Exploatering Skillnader lönenivåer? MarginaliPosition/ Dominerande sering maktlöshet normskala Var i samhället? Hierarkier? kön, etnicitet, funktions-hinder, kön, etnicitet, kön, etnicitet, funktions-hinder, funktions-hinder, klass, sexualitet klass, sexualitet klass, sexualitet Våld Vilken normskala? (kulturell dominans) kön, etnicitet, funktions-hinder, klass, sexualitet Utsatthet för våld? kön, etnicitet, funktions-hinder, klass, sexualitet Intersektionalitet Ingen addition, dvs. att man är kvinna + arbetarklass + utländsk bakgrund För varje addering uppstår en helt ny dominerande förståelseform Ex. flicka från förort med utländsk bakgrund Ju mer marginaliserad, ju mer förläggs orsakerna till underordning hos de underordnade 8