Utrikesdepartementet
Denna rapport är en sammanställning
grundad på Utrikesdepartementets
bedömningar. Rapporten gör inte anspråk
på att ge en fullständig bild av läget för de
mänskliga rättigheterna, demokrati och
rättsstatens principer i landet.
Information bör också sökas från andra
källor.
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i
Schweiz 2015–2016
I. SAMMANFATTNING
I Schweiz efterlevs mänskliga rättigheter väl. Landet har ratificerat de
centrala konventionerna och har ett fungerande rättsväsende.
Schweiz har en långtgående direktdemokrati med återkommande
folkomröstningar och regionalt självbestämmande. Landet har 26 fristående
kantoner med olika lagar och regler för beskattning, polisväsende och
utbildning. Det huvudsakliga ansvaret för efterlevnad av mänskliga
rättigheter ligger således på kantonal nivå. Detta innebär också att
efterlevnaden skiftar något beroende på vilken kanton man bor och att det
ibland saknas federal reglering.
Övervåld från polis har uppmärksammats som ett problem av bland annat
FN:s kommitté mot tortyr och Europarådets kommitté mot tortyr, som
menar att anmälningar inte utreds ordentligt.
Familjebilden är konservativ, kvinnor fick sent rösträtt och tar fortsatt det
största ansvaret för familj och barn och är underrepresenterade i yrkeslivet.
De senaste åren har det dock skett en relativt snabb utveckling, i synnerhet
vad gäller kvinnors deltagande i det politiska livet. Flera utmaningar kvarstår
dock och det råder även här stora regionala skillnader.
Levnadsstandarden i Schweiz är hög men inkomstskillnaderna är relativt
stora.
II. RÄTTSSTATENS PRINCIPER
En princip för god samhällsstyrning
Rättsväsendet i Schweiz är uppdelat på tre nivåer; federal, kantonal och lokal.
Domstolarna på samtliga tre nivåer är självständiga i förhållande till den
verkställande makten. Det är möjligt att överklaga myndighetsbeslut på
federal nivå till den federala administrativa domstolen. Vissa kantonala beslut
kan också prövas i denna domstol.
Allmänheten har rätt till insyn och tillgång till information och officiella
handlingar från de statliga myndigheternas och kantonernas verksamhet.
Denna rätt kan endast begränsas med hänvisning till skydd för offentliga och
privata intressen. Korruptionen är låg, Schweiz ligger på plats sju på
Transparency Internationals index över upplevd korruption från 2015.
Det finns totalt 14 ombudsmän på kantonal och kommunal nivå där
individer kan ta tillvara sina rättigheter gentemot kantonen respektive
kommunen. Schweiz saknar dock en federal ombudsmannainstitution där
individer har möjlighet att till exempel anmäla våld eller illa behandling av
polisen och andra tjänstemän, trots upprepade rekommendationer från bland
annat FN:s kommitté mot tortyr om att upprätta en sådan institution.
Trots att det inte finns någon federal ombudsman kan politiker utkrävas
ansvar genom den självständiga och autonoma schweiziska federala
revisionsmyndigheten.
Det finns ingen statlig institution för mänskliga rättigheter, däremot finns det
ett centrum för mänskliga rättigheter, Swiss Centre for Expertise in Human
Rights, vilket är ett pilotprojekt skapat av regeringen bestående av ett nätverk
av universitet inom landet. Denna verksamhet arbetar med forskning,
expertutlåtanden och informationsspridning om mänskliga rättigheter.
Verksamheten finansieras av statliga medel och tanken är att på sikt låta
denna verksamhet ombildas till en reell institution för mänskliga rättigheter.
Rättsliga avgöranden från nationella och internationella domstolar verkställs
generellt i Schweiz. Det finns en inhemsk debatt om landets direktdemokrati
och huruvida det långtgående regionala självbestämmandet utgör hinder för
att implementera utländska domar. Schweiz neutralitetsprincip har också
ansetts utgöra en utmaning för medlemskap i internationella organisationer.
2 (18)
I augusti 2016 lämnade det högerpopulistiska partiet Schweiziska folkpartiet
(SVP) formellt in ett folkinitiativ som syftar till att ge nationell rätt företräde
framför internationell rätt. Avsikten med initiativet är att minska inflytandet
från bland annat Europadomstolen för mänskliga rättigheter och andra
internationella domstolar. Initiativet har kritiserats hårt av Amnesty
International och andra människorättsorganisationer. Om det blir en
omröstning i frågan kan det tidigast ske i början av 2018.
III. DEMOKRATI
De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Schweiz är en federal statsbildning och i högsta grad ett pluralistiskt
samhälle. Landet har ett flerpartisystem där de fyra största partierna sedan
1959 tillsammans har format en koalitionsregering där samtliga partier har en
eller två poster. Regeringen utses av parlamentet. Landets lagstiftande
federala förbundssamling består av två kammare; Ständerrat (överhuset) och
Nationalrat (underhuset). Sammanlagt 14 partier är representerade i
parlamentet. Ordförande i förbundsrådet, regeringen, roterar på årsbasis.
I det senaste valet 2015 låg valdeltagandet under 50 procent, vilket anses vara
ett normalt valdeltagande med schweiziska mått mätt.
Regeringen är sammansatt av två kvinnor och fem män. I parlamentet är
cirka 30 procent kvinnor. Schweiz har haft en sen men snabb utveckling för
kvinnors deltagande i politiken. Schweiz finns bland de 20 bäst presterande
länderna när det gäller kvinnor på ministerposter och antal år med kvinnor
som statshuvud i World Economic Forums Gender Gap Report 2016.
Den politiska makten i Schweiz är i stor utsträckning decentraliserad. En stor
del av den offentliga makten utövas på regional nivå i landets 26 kantoner
och till viss del också i landets 2249 så kallade gemeinde, motsvarande
kommuner. Den minsta kommunen har 12 invånare och den största, Zürich,
385 000.
Ett särdrag i det schweiziska politiska systemet är direktdemokratin. Det är
folket som har den högsta politiska auktoriteten enligt den federala
konstitutionen. Schweiz har utöver val till parlamentet fyra gånger per år
folkomröstning på federal, kantonal och kommunal nivå. Vanligtvis rör det
sig om cirka tre olika förslag på respektive nivå att ta ställning till, allt från
om det ska byggas en ny sporthall till om man ska minska invandringen.
3 (18)
Flaggskeppet för direktdemokratin är folkinitiativen. Enligt landets
författning måste folkinitiativ behandlas av underhuset och regeringen om
initiativtagarna samlat 100 000 giltiga namnunderskrifter på 18 månader. Inte
sällan väljer regeringen att lägga ett motförslag för omröstning. För att ett
folkinitiativ ska betraktas som giltigt ska det bland annat vara förenligt med
internationell rätt och mänskliga rättigheter.
Det civila samhällets utrymme
Det finns ett stort antal civilsamhällesorganisationer i Schweiz. Många
internationella organisationer har sitt säte i Geneve där också FN:s råd för
mänskliga rättigheter är baserat.
Civilsamhällesorganisationer registreras som juridiska personer, de vanligaste
formerna är föreningar och stiftelser, och kan ansöka om finansiering från
kantonala myndigheter i form av bidrag, fonder eller anslag.
Dialogen mellan civilsamhällesorganisationer och politiker sker ofta i
samband med parlamentssessionerna. Vissa organisationer bjuds också in till
konsultationer vid utformning av ny lagstiftning. För organisationerna är
även direktdemokratin ett viktigt verktyg för att driva olika frågor.
IV. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Rätten till liv och personlig frihet är uttryckligen fastställd i konstitutionen.
Tortyr utgör dock inte ett eget brott i landets strafflag och FN:s kommitté
mot tortyr har upprepade gånger rekommenderat landet att i sin författning
inkludera ett explicit förbud mot tortyr och annan omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning. Schweiz har en kommission
tillsatt av parlamentet som arbetar för förebyggande av tortyr. FN:s
kommitté mot tortyr har dock kritiserat de otillräckliga resurserna som
delgetts denna nationella preventivmekanism.
Utlämning eller utvisning av personer till stater där det föreligger risk för att
de utsätts för tortyr är uttryckligen förbjudet i landets författning. Den
schweiziska kommissionen mot tortyr närvarar vid alla påtvingande
återsändanden och överser processen, även en medicinsk stödgrupp är
närvarande. FN:s kommitté mot tortyr har dock kritiserat Schweiz för att det
har förekommit fall av utvisningar trots att det förelegat en risk om tortyr
eller illa-behandling i strid med principen om non-refoulement.
4 (18)
Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr har i sin granskning av
Schweiz 2016 rapporterat om problem med polisbrutalitet. Det finns
rapporterade fall om slag, inklusive med batong, och sparkar. Även FN:s
kommitté mot tortyr uppmärksammade enstaka fall av övervåld från polis i
sin senaste rapport om Schweiz från 2015 och menade att detta inte anmälts
trots att det finns medicinska bevis för skada. Kommitté kritiserade också
Schweiz för bristen på statistik om anklagelser om polisvåld i landet.
Det förekommer fall av överbeläggning inom fångvården, särskilt på
anstalten Champ-Dollon i Geneve där det enligt uppgift finns 670 interner,
vilket är en överbeläggning med 170 procent med hänsyn till de 400 celler
som fängelset är utrustat med. Tidigare problem med självmordsförsök på
anstalten har dock minskat markant de senaste åren. Europarådets kommitté
för förhindrande av tortyr har i sin landrapport 2016 kritiserat situationen
och FN:s kommitté mot tortyr menar att separationen mellan kvinnor och
män inte har fungerat på anstalten. Detsamma gäller separationen mellan
vuxna och minderåriga på de flesta regionala fängelseanstalter. Tillgång till
hälsovård för interner varierar mellan kantonerna, i synnerhet när det gäller
psykisk ohälsa.
Flera myndigheter på såväl kantonal som federal nivå är aktiva i arbetet mot
människohandel, i synnerhet handel med kvinnor och flickor. En enhet på
federal nivå ansvarar för samordnandet av deras arbete. Det ökade
samarbetet på kantonal och internationell nivå har lett till att fler misstänkta
fall undersöks och följs upp. Människohandel förblir dock ofta undangömt
och kommer sällan upp i domstol. Prostitution är lagligt med undantag för
gatuprostitution på vissa angivna gator. Prostitutionsverksamhet är
momsskyldigt och kan endast utföras av myndiga personer. De olika
kantonerna har olika regler för hantering av prostitution.
Ett särdrag i Schweiz är att landets författning tillåter indirekt aktiv samt
passiv dödshjälp under vissa villkor, som dock inte är reglerade i lag. Vissa
frivilligorganisationer såsom Digintas och Exit erbjuder sådan dödshjälp till
privatpersoner. Varje kanton har sina egna regler om dödshjälp; till exempel i
kantonerna Vaud och Zürich får dödshjälp ges på kantonala sjukhus
respektive på vårdhem.
Dödsstraff
Dödsstraff är uttryckligen förbjudet i den federala konstitutionen.
5 (18)
Rätten till frihet och personlig säkerhet
Frihetsberövande får endast ske i enlighet med schweizisk lag. Det finns inga
uppgifter om godtyckliga frihetsberövanden eller kvarhållanden. Den som
frihetsberövats ska omedelbart underrättas på ett för henne eller honom
begripligt språk om grunderna för frihetsberövandet och har rätt att ställas
inför domstol utan dröjsmål. Åtalade har enligt den schweiziska
straffprocesslagen rätt till omedelbar hjälp av en advokat.
FN:s kommitté mot tortyr har uttalat kritik mot det faktum att rätten till
omedelbar hjälp infinner sig först när det skett ett provisoriskt anhållande
och därmed inte gäller då det endast rör sig om ett anhållande. Kommittén
har även noterat fall då frihetsberövade inte kunnat kontakta anhöriga, bli
undersökta av läkare eller informerade om sina rättigheter vid
frihetsberövandet.
Tidsgränsen för förvaring för personer utan uppehållstillstånd i Schweiz är
sex månader. Denna period kan förlängas med tolv månader för en vuxen
och sex månader för en minderårig mellan 15 och 18 år. Såväl FN:s
kommitté mot tortyr som flera civilsamhällesorganisationer i landet har
uttryckt oro för den långa förvaringen, särskilt av minderåriga personer.
Kommittén har också anmärkt på att vissa kantoner systematiskt tillämpar
denna regel för personer utan uppehållstillstånd, som enligt kommittén
endast bör användas som sista utväg.
I september 2016 röstades i en folkomröstning genom möjligheter till mer
långtgående statlig avlyssning och övervakning. Den schweiziska polisen
hade tidigare ganska begränsade möjligheter till att vidta denna typ av
åtgärder, men har nu större utrymme till detta.
Medborgare har en författningsfäst rätt att lämna landet och att återvända.
Rättssäkerhet
Landets författning garanterar rätten till en rättvis rättegång inför oberoende
och opartiska domstolar. Det råder lagstadgad rätt att överklaga domar och
beslut.
Militärdomstolar dömer i mål avseende brott mot den humanitära rätten
(krigets lagar) samt i mål om obehörigt röjande av militära hemligheter.
Straffbarhetsåldern är tio år.
6 (18)
Straffrihet
Det finns inga uppgifter om att straffrihet förekommer. Däremot finns
uppgifter om polisiärt övervåld samt uppgifter om att en del fall inte anmäls.
Europadomstolen prövade ett fall, Dembele v Switzerland, av ineffektiv och
långsam utredning avseende polisvåld 2013.
Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet
Författningen fastslår åsikts- och informationsfrihet samt pressfrihet för
radio och TV, vilka respekteras. Censur är uttryckligen förbjuden i landets
författning. Medieklimatet är gott men det råder viss ägarkoncentration av de
större tryckta tidningarna till mediehusen Tamedia, Ringier och NZZ.
Internet är öppet och tillgängligt. Det finns inga restriktioner för social
media även om utbredningen och spridningen ibland begränsas av mängden
officiella språk.
Yttrandefriheten får begränsas med hänsyn till regler om hets mot folkgrupp,
som kan ge böter eller fängelse i upp till tre år.
Schweiz placerar sig på plats sju på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex
för år 2016, vilket är en förbättring från 2015 då landet rankades på plats 20.
Mötes- och föreningsfrihet
Förenings- och församlingsfrihet fastslås i författningen. Likaså garanteras
rätten att gå samman i fackföreningar och arbetsgivarorganisationer.
Schweiz upprätthåller ett krav på skälighet när det gäller rätten att strejka,
vilket har lett till att fackföreningsmedlemmar dömts i domstol för sin
medverkan i strejker och fackföreningskampanjer. Med anledning av detta
har FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
rekommenderat landet att vidta en grundlig studie av strejkrättens
implementering.
Begränsningar av rätten att demonstrera är tillåtna om de är rättsligt
grundade och berättigade med hänsyn till allmänhetens intresse och därtill
står i proportion till syftet med begränsningen.
Religions- och övertygelsefrihet
En mängd olika religioner utövas av den schweiziska befolkningen. Detta
kan till del förklaras av den relativt stora delen invånare från andra länder
7 (18)
men också av den inhemska kulturella mångfalden. Religionsfriheten
garanteras av författningen och respekteras även i praktiken. I skolorna får
dock inte religiösa symboler bäras av lärarna. Huruvida eleverna får bära
religiösa symboler i skolan varierar mellan kantonerna. I Geneve får till
exempel eleverna göra det så länge det inte förhindrar elevens integration
eller skapar problem i skolan. Sedan en folkomröstning 2009 råder ett
förbud att bygga minareter. Förbudet har inte prövats av Europadomstolen
för mänskliga rättigheter.
Behörighet att bevilja status av juridisk person till olika religiösa grupper
ligger hos kantonerna. Dessutom verkar många kantoner för dialog mellan
olika religioner inom sina områden. På federal nivå hålls regelbundna möten
med en schweizisk religionsnämnd som för samman representanter från
samtliga större religioner inom landet.
V. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
Rätten till arbete, rättvisa arbetsvillkor och relaterade frågor
Schweiz har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner. ILO:s
expertkommitté har dock rekommenderat landet att inkludera ett effektivt
förbud mot olika typer av diskriminering i arbetslivet, bland annat i
yrkesutbildningar, under anställningsfasen och i arbetsvillkor. Det finns
ingen övergripande lag mot diskriminering utan skyddet är uppdelat på olika
civilrättsliga och straffrättsliga regler, vilket riskerar att skapa luckor i skyddet
mot diskriminering.
Arbetsförhållanden i landet är genomgående goda. Schweiz har ingen
fastställd minimilön utan lönefrågan är något som arbetsgivaren och
arbetstagaren ska komma överens om under anställningsprocessen. Enligt
schweizisk lag gäller principen om lika lön för lika arbete för kvinnor och
män. Det finns en lagstadgad rätt för kvinnor till 14 veckors föräldraledighet
med 80 procent lön från och med födseln och arbetsgivare erbjuder ofta
längre ledighet. Däremot finns ingen rätt till föräldraledighet för män, även
om vissa arbetsgivare erbjuder pappor några dagars ledighet.
Minimiåldern för att arbeta är 15 år. Endast myndiga personer får arbeta på
natten eller på söndagar.
8 (18)
Strejker förekommer sällan i Schweiz. År 2015 var drygt 700 000 personer
medlemmar i fackförbund vilket motsvarar knappt 20 procent av de som
arbetar minst halvtid.
Schweiz har en hög sysselsättningsgrad och arbetskraften i landet är i stort
högutbildad. Arbetslösheten är låg och ligger enligt de senaste siffrorna på
fyra procent. Antalet arbetslösa är nästan en procentenhet högre hos kvinnor
än män. Den låga arbetslösheten kan delvis förklaras av att närmare 60
procent av kvinnorna arbetar deltid. För män är inte siffran lika hög,
omkring 18 procent. Schweiz lider av samma demografiska utmaningar som
många andra länder i Europa med en åldrande befolkning och en minskad
andel aktiva personer på arbetsmarknaden.
Det finns nationella föreningar som stödjer den privata företagssektorns
insatser mot ökad hållbarhet. Regeringen håller också på att utarbeta en
nationell plan för hållbart företagande som ska presenteras inom kort. Enligt
en statlig rapport var drygt 2 500 schweiziska företag certifierade enligt
miljöstandarden ISO 14001. Dessutom deltar de flesta stora schweiziska
företagen i FN:s Global Compact-samarbete.
Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Schweiz har ett väl utbyggt och väl fungerande men dyrt hälsovårdssystem.
Det finns ingen statlig skattefinansierad vård utan privat sjukförsäkring är
obligatorisk för samtliga. Ekonomiskt stöd för betalning av sjukförsäkringen
kan dock erhållas från kantonen. Hela befolkningen har tillgång till
grundläggande hälsovård.
Barnadödligheten i landet är låg, cirka 4 av 1 000 levande födda. Även
mödradödligheten är låg, 5 per 100 000 födslar. Medellivslängden ligger på
85 år för kvinnor och 81 för män.
Enligt den senaste statistiken från OECD finns det drygt fyra praktiserade
läkare och 18 sjuksköterskor per tusen personer i landet, vilket är en av de
högsta noteringarna i världen.
Enligt lag har man rätt till säker abort.
Rätten till utbildning
Schweiz har en obligatorisk, skattefinansierad kostnadsfri skolgång i nio år.
Vissa kantoner erbjuder skollunch för barnen under skolgången.
9 (18)
Traditionellt sett stänger skolorna dock för lunch och barnen går hem och
äter.
Varje kanton har självbestämmanderätt över sitt eget skolsystem. Det finns
både privata och offentliga skolor. Omkring fem procent av de schweiziska
barnen går i privatskolor. I OECD:s senaste PISA-undersökning fick landet
resultat över genomsnitt i varje ämnesområde.
Könsfördelningen bland studenter på högre utbildningsnivå är jämn.
Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Levnadsstandarden i Schweiz är hög. Landet har placerats på plats tre i
UNDP:s index för mänsklig utveckling. Inkomstskillnaderna är dock relativt
stora. Enligt officiella uppgifter från Schweiz federala statistikbyrå levde 7
procent av befolkningen i fattigdom och 14 procent på gränsen till fattigdom
år 2014. En högre andel kvinnor än män lever i fattigdom. För pensionärer
är andelen dubbelt så stor som genomsnittet. Enligt organisationen Caritas
levde 223 000 föräldrar och barn i fattigdom 2015. I den så kallade ”working
poor”-kategorin är vissa samhällsgrupper såsom ensamstående föräldrar
överrepresenterade. FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter har vid upprepade tillfällen rekommenderat Schweiz att arbeta för
att motverka fattigdomen.
VI. RÄTTEN ATT INTE UTSÄTTAS FÖR DISKRIMINERING
Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter
Kvinnor och män är formellt lika inför lagen i Schweiz och har samma
lagstadgade ekonomiska rättigheter. FN:s kommitté för avskaffande av
diskriminering av kvinnor har dock noterat att stereotypa könsroller är ett
problem i Schweiz. Kvinnor är, enligt Global Media Monitoring Project,
underrepresenterade i media, såväl avseende journalister som andra aktörer.
FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har
kritiserat Schweiz för att det inte finns någon federal lag som förbjuder
diskriminering. Det finns dock en lag om jämställdhet mellan könen i vilken
könsdiskriminering uttryckligen förbjuds. FN:s kommitté för avskaffande av
diskriminering av kvinnor har rekommenderat Schweiz att etablera
jämställdhetsavdelningar i samtliga kantoner med en samordningsenhet på
federal nivå.
10 (18)
FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har
rekommenderat Schweiz att stifta lagar mot våld i hemmet och alla andra
former av våld mot kvinnor. Både FN:s kommitté mot tortyr och kommitté
för avskaffande av diskriminering av kvinnor rapporterar att en stor andel,
70 procent, av utredningar av våld i hemmet läggs ned.
Den federala myndigheten för jämställdhet mellan könen är en del av
inrikesdepartementet. Den arbetar för att främja jämställdhet inom alla
områden och motverka direkt och indirekt diskriminering av kvinnor.
Myndigheten tar inte emot individuella klagomål, utan fokuserar på
strukturella förändringar och ger finansiellt stöd till institutioner och företag
som arbetar för att främja jämställdhet. Dessutom finns en federal
kommission för kvinnofrågor som analyserar och kommenterar statliga
projekt ur ett jämställdhetsperspektiv. Därtill har alla kantoner förutom Zug
och Nidwalden en sektion som arbetar med kvinnofrågor.
Beskattning är olika för ensamstående och gifta personer. I februari 2016
röstades ett förslag om att slå fast detta system i konstitutionen ned.
Kvinnor bär fortsatt huvudansvaret för att ta hand om barnen i familjen och
har därmed svårare att avancera i karriären. Det finns ingen lagstadgad rätt
för män att vara föräldralediga och endast 40 procent av familjer bestående
av två föräldrar låter sina barn gå i organiserad förskola. Istället väljer de
flesta familjer att låta släktingar eller en av föräldrarna att ta hand om barnen
när de är små.
Det är förbjudet att göra åtskillnad på lön mellan kvinnor och män i lika
positioner enligt landets konstitution och jämställdhetslag. Trots detta
förekommer stora skillnader i löner mellan de två könen, i synnerhet när det
gäller kvinnor på högre positioner. År 2013 var skillnaden i genomsnittslön i
den privata sektorn nästan 19 procent. Inom den offentliga sektorn var
motsvarande siffra cirka 14 procent. Enligt en studie av Credit Suisse från
2016 innehas drygt 13 procent av chefspositionerna inom näringslivet av
kvinnor, en siffra som ligger nästan tio procentenheter lägre än den
genomsnittliga i Europa.
Kvinnlig könsstympning är straffbelagt och tvångs- och barnäktenskap är
förbjudna i Schweiz enligt lag, oavsett om de är ingångna i landet eller
utomlands. Det finns även ett nationellt program med syfte att bekämpa
tvångsgifte i landet som ska gälla fram till 2018 och involverar 18 olika
samarbetspartners.
11 (18)
Barnets rättigheter
Barn ska enligt landets konstitution beredas särskilt skydd och bistås med
nödvändiga medel på federal och kantonal nivå. Familjerna i Schweiz är
vanligtvis små med ett genomsnittligt födelsetal på drygt 1,5 barn per kvinna.
Barnets välmående är en av de ledande grundprinciperna i det schweiziska
rättssystemet. FN:s barnkommitté har dock noterat att detta begrepp inte är
fullt ut att likställa med barnets bästa då det inte appliceras till fullo i samtliga
administrativa och rättsliga åtgärder eller program i landet.
Straffbarhetsåldern för minderåriga är tio år med påföljderna övervakning,
inplacering i fosterhem eller behandlingshem, varning, arbete tre månader,
böter eller omhändertagande för barn över 15 år.
Det finns inte något federalt förbud mot aga av barn i landets författning.
Aga är dock inte accepterat i skolor och barnomsorg. Vissa kantoner har ett
uttryckligt förbud, vissa reglerar det på skolnivå. Enligt domstolspraxis är aga
tillåtet i hemmiljö genom föräldrars rätt att bestraffa sina barn, vilket
föranlett kritik från FN:s kommitté för barnets rättigheter.
FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har
kommenterat avsaknaden av information om utbredningen av sexuellt våld
och utnyttjande av barn, i synnerhet barn från särskilt utsatta grupper, och
har med anledning av detta efterfrågat en grundlig analys av förekomsten.
Asylsökande barn möter särskilda hinder på grund av sin status som
flyktingar eller migranter. Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr
har noterat att antalet utomlandsfödda barn som går i förskolan är lågt och
har rekommenderat Schweiz att följa upp hur dessa barn deltar i
förskoleverksamhet och integreras i samhället.
Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Diskriminering på grund av hudfärg eller etnicitet är förbjudet i den
schweiziska lagstiftningen och det finns en federal kommission mot rasism
som övervakar diskriminering på grund av hudfärg, etnicitet, kultur och
religion i landet. Kommissionen publicerar tematiska rapporter och
rekommendationer samt ger expertstöd åt myndigheter på både federal,
kantonal och kommunal nivå. Kommissionen kan däremot inte ta emot
enskilda klagomål och är inte ett självständigt organ vilket både FN och
12 (18)
Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr har rekommenderat att så
blir fallet.
Vissa kantoner har egna ombudsmän med varierande uppgifter och
befogenheter. Kantonerna förbinder sig att under Cantonal Integration Program
(CIP) försäkra att alla som upplever diskriminering på grundval av hudfärg
eller härkomst har tillgång till kvalificerat stöd inom kantonen.
Ombudsmannen i Zürich arbetar främst med att sprida information om och
medvetenhet kring rasism, i synnerhet relaterat till den polisiära
verksamheten. Samtliga kantonala ombudsmän har liknande befogenheter.
De kan ta emot klagomål mot offentliga institutioner, hitta
medlingslösningar samt ge rekommendationer och göra uttalanden i
specifika fall. De samtliga existerande kantonala ombudsorganisationerna
samarbetar genom en paraplyorganisation.
Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr har rekommenderat
Schweiz att lagstifta om att rasistiska motiv ska utgöra en försvårande
omständighet för brott.
Kantonerna har sina kulturella och religiösa särdrag. Totalt finns fyra
officiella språk i landet: tyska franska, italienska och rätoromanska. Under
FN:s råd för mänskliga rättigheters granskning av Schweiz framkom att det
finns ungefär 30 000 personer i landet som tillhör folkgruppen resande. FN:s
kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har noterat att
det saknas en sammanhängande policy när det gäller främjandet av kulturen
för romani, sinti och jenish, i synnerhet när det gäller tillhandahållande av
boende. Kommittén har rekommenderat att detta åtgärdas.
Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Schweiz författning tillåter samkönade partnerskap och den ena partnern i
ett samkönat par kan adoptera ett barn som den andra partnern redan är
vårdnadshavare till. I övrigt har inte samkönade par rätt till att adoptera barn
eller att skaffa barn på medicinsk väg. Medborgarskapsprocessen för
samkönade par är inte densamma som för olikkönade par som är gifta, för
vilken naturaliseringsprocessen är mer skyndsam.
Lagstiftningen om diskriminering inkluderar inte diskriminering på grund av
sexuell läggning eller könsidentitet. Det förs ingen officiell statistik om
diskriminering eller våld riktat mot HBTQ-personer. Europarådets kommitté
för förhindrande av tortyr (CPT)har även noterat att den schweiziska
13 (18)
polismyndigheten inte för något register över brott kopplade till homo- eller
transfobi.
Några kantoner och kommuner har stödorgan för HBTQ-personer och har
skapat åtgärdssystem för hantering av frågor om sexuell läggning och
könsidentitet, bland annat på skolor.
Under våren 2016 hölls en folkomröstning gällande en skattereform
framtaget av kristdemokratiska partiet CVP som skulle ha inneburit en
omformulering av den befintliga könsneutralt skrivna definitionen av
äktenskap i landets konstitution. Det av civilsamhällsorganisationer starkt
kritiserade förslaget syftade till att lagen uttryckligen skulle nämna att
äktenskap endast får ingås mellan en kvinna och en man. Förslaget röstades
ned med knapp majoritet.
FN:s kommitté mot tortyr och kommitté för barnets rättigheter har kritiserat
praktiken att göra irreversibla operationer på barn som föds utan att kunna
könsbestämmas till man eller kvinna, vilket är omkring 40 per år. Sommaren
2016 kommenterade regeringen detta och angav att människor har rätt till
fysisk och psykisk integritet och självbestämmande. I de fall då en operation
inte är medicinskt nödvändig ska den inte genomföras. FN:s kommitté mot
tortyr har även rekommenderat Schweiz att möjliggöra upprättelse och
kompensation för individer som ofrivilligt undergått sådana operationer.
Flyktingars och migranters rättigheter
Schweiz har en betydande andel utländska medborgare som bor och arbetar i
landet. En stor del av dessa, närmare 70 procent, kommer från EU- och
EFTA-länder. Schweiz och EU har ett avtal om fri rörlighet för personer
som möjliggör för schweizare att arbeta i EU-/EFTA-länder och vice versa.
Hösten 2016 röstade invånarna i kantonen Ticino igenom ett folkinitiativ,
Prima nostri, ”vårt folk först”, som syftar till att skapa företräde för invånarna
i kantonen framför arbetstagare utifrån.
Migration och integration hanteras främst på kantonal nivå med ledning av
federalt fastställda kriterier för olika typer av uppehållstillstånd. Myndighet
för migrationsfrågor är SEM, Statsekretariat für Migration. Sedan 2014 finns
kantonala program för integration av migranter. Landet har ett utbyggt
mottagningssystem för asylsökande och asylproceduren är generellt väl
fungerande. FN:s kommitté mot tortyr har uttryckt uppskattning för att
Schweiz 2010 beslutat om en federal förordning om samordning mellan
14 (18)
asylprocesser och extraditionsprocesser. Under första halvåret 2016 mottog
Schweiz drygt 14 000 nya asylsökningar. Det finns ingen oberoende instans
eller ombudsmannaorganisation för att ta emot eller undersöka klagomål
från asylsökande. Enligt landets Federal Foreign Nationals Act har överklagan
mot ett utvisningsbeslut inte suspensiv verkan, utan utvisningen kan ske
omedelbart oberoende av detta.
Asylsökande har lagstadgad rätt till hälsovård under asylprocessen och
sjukförsäkring garanteras av staten. Även efter ett avslagsbeslut har
asylsökande rätt till nödhjälp. Samtliga barn under 16 år ska gå i skolan enligt
den federala konstitutionen. Då det inte finns något statligt lett skolsystem,
utan utbildningen hanteras av kantonerna, får asylsökande barn i praktiken
ofta tillgång till utbildning först när de flyttats över till en kanton. Detta sker
ofta några veckor efter asylprocessen påbörjats.
Den schweiziska civilsamhällesorganisationen Terre des Femmes har
rapporterat att könsbaserade asylskäl, såsom våld i hemmet, inte godtas i
tillräckligt stor utsträckning som grund för asyl. Det finns en lagstadgad rätt
för våldsoffer att kunna stanna kvar i landet, men endast i det fall våldet
bedöms som särskilt allvarligt.
FN:s kommitté för barnets rättigheter har uttryckt kritik mot att
asylprocessen samt förhållandena för asylsökande barn varierar mellan de
olika kantonerna samt oro över att det vid asylprocessen för
ensamkommande barn inte krävs någon närvaro av en förtroendeperson
eller juridisk rådgivare. Dessutom har både FN:s kommitté mot tortyr och
FN:s kommitté för barnets rättigheter i sina senaste rapporter om Schweiz
kritiserat landet för att minderåriga asylsökande ibland tvingas bo i
underjordiska militära bunkrar och skyddsrum.
Schweiz har ett nära samarbete med FN:s flyktingskommissariat som också
har sitt huvudkontor i Genève.
Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Under granskningen av Schweiz i FN:s råd för mänskliga rättigheter
framkom att det finns omkring en miljon människor med
funktionsnedsättning i Schweiz, vilket motsvarar cirka 17 procent av
befolkningen. Av dem har cirka 300 000 en svår funktionsnedsättning.
Landet har en lag som stadgar formell jämställdhet för personer med
funktionsnedsättning. Denna lag har lett till ökad integrering i samhället,
15 (18)
bland annat i fråga om utformningen av byggverksamheten, kollektivtrafiken
och tillhandahållandet av tjänster. Social integration för personer med
funktionsnedsättning sker främst genom att möjliggöra deltagande i
arbetslivet. Socialförsäkringssystemet är utformat så att det ger stöd till
personer med funktionsnedsättning som inte kan arbeta i tillräcklig
utsträckning för att försörja sig själva.
16 (18)
Ratifikationsläget avseende centrala konventioner om mänskliga
rättigheter
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant
on Civil and Political Rights (ICCPR) ratificerades år 1992. Det fakultativa
protokollet om enskild klagorätt har inte ratificerats. Det fakultativa protokollet
om avskaffandet av dödsstraffet ratificerades år 1994.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International
Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) ratificerades år 1992.
Det fakultativa protokollet om enskild klagorätt har inte ratificerats.
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, International
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (ICERD)
ratificerades år 1994.
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor,
Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women
(CEDAW) ratificerades år 1997. Det fakultativa protokollet om enskild
klagorätt ratificerades år 2008.
Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or
Degrading Treatment or Punishment (CAT) ratificerades år 1986. Det fakultativa
protokollet om förebyggande av tortyr ratificerades år 2009.
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC)
ratificerades år 1997. Det tillhörande protokollet om barns indragning i väpnade
konflikter ratificerades år 2002. Det tillhörande protokollet om handel med barn
och barnpornografi ratificerades år 2006.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention
on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) ratificerades år 2014.
Konventionen mot påtvingade försvinnanden, International Convention for the
Protection of All Persons from Enforced Disappearances (ICED) ratificerades år 2016.
Flyktingkonventionen, Convention Relating to the Status of Refugees (Refugee
Convention) ratificerades år 1955. Det tillhörande protokollet ratificerades år
1968.
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, Rome Statute of the
17 (18)
International Criminal Court (ICC) ratificerades år 2001.
Regionala instrument
Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, The Convention for the
Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms (ECHR) ratificerades år 1974.
Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, Framework Convention for
the protection of National Minorities, ratificerades år 1998.
Europeiska stadgan om landsdel- eller minoritetsspråk, European Charter for
Regional or Minority Languages, ratificerades år 1997.
Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot
kvinnor och av våld i hemmet, Council of Europe Convention on preventing and
combating violence against women and domestic violence, signerades år 2013.
Europarådets straffrättsliga konvention om korruption, Criminal Law Convention
on Corruption, ratificerades år 2006.
18 (18)
