Religion 1 KRISTENDOMEN i SVERIGE och världen Kristendomens historia Omkring år 4-7 f. Kr föddes ett gossebarn i Betlehem (I nuvarande Israel). Enligt legenden hade ärkeängeln Gabriel visat sig för en kvinna som hette Maria. Maria var jungfru och ängeln berättade för henne att hon skulle föda en son, avlad av den helige Ande. Då Maria skulle föda sitt barn var hon och hennes trolovade, Josef, på väg till Jerusalem för att skattskrivas. På vägen sökte de härbärge för natten, men då alla ställen var fulla tvingades de övernatta i ett stall i Betlehem. I stallet födde hon en son, som fick namnet Jesus. I samma stund som pojken föddes tändes en stjärna över stallet. Stjärnan visade vägen för tre vise män som lämnade gåvor till Jesusbarnet och förutspådde att pojken skulle bli en stor kung. Det inträffade tretton dagar efter födelsen och därför har vi fortfarande högtiden trettondagen (efter jul) i våra kalendrar. (Symbolen tre kronor- som finns på stadshusets torn i Stockholm och gett namn åt hockeylaget- kommer från att tysken Albrecht av Mecklenburg på 1300-talet förde hit vapenskölden med tre gyllene kronor som står för tre heliga konungar- alltså de tre vise männen.) Denna händelse är grunden till firandet av jul i Sverige. Advent- när vi t ex sätter upp en stjärna eller ljus i fönstren- kan tolkas som att vi väntar på födelsen av MessiasJesus- ett ljus i mörkret och en ledstjärna. Som vuxen började Jesus, likt Josef, att arbeta som snickare. Jesus hade dock speciella gåvor och vid 30 års ålder döptes han i Jordanfloden av Johannes Döparen. (Därför är dopet centralt inom kristendomen) Jesus började därefter vandra runt i Galiléen och predika, och runt honom samlades tolv lärjungar som följde honom på hans vandring. Jesus talade och utförde under. Han hade ett väldigt speciellt sätt att tala på och han fick stora skaror att lyssna. Ofta talade han bildligt, i liknelser (jämförelser) hämtat ur dåtidens vardagsliv, för att människor lättare skulle kunna förstå och relatera till berättelserna. Ordspråk, liknelser och berättelser från Bibeln används än idag flitigt i litteratur, i vardagen, i musiktexter, i filmer, i konstverk och refereras till i allmänhet. Hela västs kultur är därför djupt präglad av kristendomen på alla vis. Exempel i Sverige är att vi sjunger eller lyssnar på psalmer till avslutningar och jul, använder kraftuttryck som: ”Herregud”, ”Jesus”, ”men Gud i himmelen”, liksom svärorden är hämtade från bibelns djävul och tal om helvetet. Vi känner igen ordspråk som ex. Den dagen den sorgen, Det är som en droppe i havet, Inget är nytt under solen, Tala är silver men tiga är guld… Liknelse ur Bibeln: Den barmhärtige samariten (NT Luk. 10:25-37) Jesus berättar om en man som blivit överfallen av rövare mellan Jerusalem och Jeriko och rövarna lät honom ligga halvdöd. En förbipasserande präst noterade mannen och vek åt sidan och gick förbi liksom en till. Dock. En samarit (en på den tiden ofta lågt ansedd människa) fick se den svårt sårade mannen och fylldes av medlidande. Samariten skötte om mannens sår och tog honom till ett värdshus, där han betalade för mannens vistelse. Den barmhärtige samariten symboliserar här ens nästa, alltså alla medmänniskor som i meningen: "älska din nästa som dig själv"- det centrala budskapet Jesus ville förmedla till omvärlden. Bibeln fortsätter berättelsen om hur det vid tiden för påsk var så att Jesus red in i Jerusalem på en åsna tillsammans med sina lärjungar. På kvällen samlades de för en måltid tillsammans, en nattvard. (Nattvard är tillsammans med dopet de två sakrament (=heliga handlingar) som finns i de protestantiska kyrkorna.) Jesus visste då att en av hans lärjungar skulle förråda honom och ange honom till dem som anklagade honom för hädelse. Vid gryningen kom soldaterna tillsammans med lärjungen Judas. Judas kysste Jesus på kinden för att visa soldaterna vem han var. (Därav uttrycket ”Judaskyss”= svekfull kyss.) Mer om nattvarden i dag: http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=644093 ”Nattvarden” av Leonardo da Vinci (ca 1495–1498) avbildar ögonblicket när Jesus avslöjat att en av lärjungarna skall förråda honom. Jesus dömdes till döden. Han skulle korsfästas- en vanlig avrättningsmetod på den tiden. Jesus bar sitt kors på vägen genom Jerusalem, kallad: ”Via Dolorosa”= smärtornas/plågornas väg. Han korsfästes på Golgata – en kulle utanför staden. I den svenska flaggan har vi ett kors som visar vår kristna tradition. Vi använder också exempelvis än idag uttrycket: ”Vi har alla vårt kors att bära” som liknelse för när vi har något tungt att bära med oss i livet. Jesus återuppstod efter begravningen i en grotta och i 40 dagar vandrade han åter runt och talade till sina lärjungar. På den 40:e dagen steg han upp till himlen: Kristi Himmelsfärd- en känd helgdag i kalendern. Redan 50 dagar efter hans död bildades den första församlingen, gemenskapen- det var då den helige ande infann sig i världen. Detta firas vid pingst- ytterligare en helgdag i kalendern. Pingst betyder just femtio. Kristet samhälle i Sverige Gud skapade världen på sex dagar och på den sjunde dagen vilade han. Inom kristendomen är därför söndagen vilodag. Då firas gudstjänst i kyrkan och prästens predikan är centralt. Sverige är sekulariserat land: religionen och staten är skilda åt och religion anses vara var och ens privatsak. Fram till år 2000 var svenska kyrkan Sveriges statskyrka, men då skildes stat och kyrka. Grundvärderingar och lagar grundas dock på kristen etik och moral, som i sin tur i många fall, tar sin utgångspunkt i budorden som: du ska inte stjäla, döda, ljuga, bedra... Fram till år 2000 blev den som föddes i Sverige medlem i svenska kyrkan. Idag blir man medlem genom dopet. Man bekräftar sedan dopet- sin tro- med konfirmationen vid ca 14-15 års ålder. Många gifter sig och begravs i kyrkan. Alla har också rätt till en gravplats på kyrkogård oavsett medlemskap i kyrkan eller inte. När något svårt och tungt har hänt söker sig ofta många till kyrkan för frid, stöd och tröst i gemenskap och med personal. Jesus förespråkade kärlek, omsorg och förlåtelse så för kristna är därför omsorg om sina medmänniskor och olika typer av socialt arbete centralt inom svenska kyrkan. Ex: http://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete Man har öppet tagit ställning för vigsel av homosexuella par samt tillåter prästvigning av både kvinnor och homosexuella. Här skiljer sig svenska kyrkan radikalt gentemot övriga länders utövare och inriktningar. Regnbågsmattan i domkyrkan i Härnösand- en markering av svenska kyrkan för mångfald och ett uttryck för alla människors lika värde. Kristendomen i världen Kristendomen är idag den största religionen i världen. År 1054 delades kyrkan i katolsk och ortodox inriktning. 1517 protesterade munken Martin Luther mot den katolska kyrkan och den protestantiska inriktningen bildades- den som svenska kyrkan tillhör. Bland annat avskaffades påven som ledare, Bibeln och gudstjänsterna skulle ske på folkspråket, helgonadyrkan avskaffades och man tog bort munkar och nunnor. Inom katolska kyrkan prästvigs endast män och de lever i celibat. Katolska kyrkan styrs av en religiös ledare: påven i Vatikanstaten i Rom. Inom katolska kyrkan är man emot abort, skilsmässor och preventivmedel även om debatten kring dessa områden pågår ständigt och livligt. Helgondyrkan är mycket vanlig liksom Mariadyrkan- Jesu mor. De ortodoxa kyrkorna uppkallas ofta därifrån de utövas; finsk-ortodox, syrisk-ortodox, grekisk-ortodox och rysk-ortodox för att ta några exempel. Inom ortodoxa kyrkan bör prästen vara gift för att kunna förstå hur människor har det. Den som är högste ledaren i kyrkan, biskopen, får däremot inte gifta sig. Det finns inga kvinnliga präster. Skilsmässa är tillåten. De högsta ledarna inom ortodoxa kyrkan kallas patriarker. Kyrkorna är ofta smyckade med ikoner- heliga bilder. De ses som ”fönster mot himlen” eller ”speglar” för att känna sig själv. Inom katolska och ortodoxa kyrkan finns sju sakrament (heliga handlingar): 1. Dop 2. Bot (bikt) 3. Nattvard (mässa) 4. Konfirmation 5. Äktenskap 6. Prästvigning 7. De sjukas smörjelse (en svårt sjuk blir välsignad med olja). Av dessa sju är nattvarden viktigast. Frågor: 1. Nämn några svenska högtider och vad de har för ursprung från kristendomen. 2. Jesus betonade att man ska älska sig själv. Vad är skillnaden mellan att älska sig själv och att vara egoistisk och älska sig själv? 3. Ge några exempel på skillnader mellan katolska, protestantiska och ortodoxa kyrkan. 4. Vad har det för betydelse för allmänheten och det svenska samhället att svenska kyrkan tar ställning för mångfald och bejakar exempelvis samkönat giftermål? Motivera ditt svar. 5. Vad tror du att Jesus skulle säga om han kom till oss i dagens samhälle? Vad skulle han ha uppskattat och vad skulle han inte ha tyckt om? Hur skulle han ha sett på de olika kristna inriktningarna (katolik, protestant, ortodox), tror du? Motivera ditt svar! (Googla efter mer information om ex. alla olika kristna inriktningar vid behov.) Behandlar följande centrala innehåll: • Kristendomen, kännetecken och hur det tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige. • Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner. • Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. • Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser. • Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara. • Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen och elevernas egna ställningstaganden. Betyget E -Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. -Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser. Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. -Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C -Eleven kan utförligt redogöra för och analysera världsreligionerna samt utförligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. -Vidare kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygger sina resonemang med välgrundade argument. -Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser. Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. -Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A -Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om världsreligioner i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. -Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade argument. - Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. - Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.